Prevention - Onkologi i Sverige

advertisement
••• prevention
Prevention – en fråga både
för samhället och cancervården
Risken för cancer kan minskas genom preventiva insatser i befolkningen. De regionala
cancercentrumen har ett nationellt uppdrag att arbeta med prevention som en del av förbättringsarbetet för hela cancervården. Men arbetet med att sprida goda levnadsvanor involverar hela samhället, skriver Anna Friberg, verksamhetsutvecklare för området prevention på Regionalt Cancercentrum Syd, ett av sex regionala centrum. Ingen aktör i samhället
kan ensam förändra hälsan i befolkningen.
G
enom preventiva insatser kan vi minska risken för
cancersjukdom. En hälso- och sjukvård som på ett
systematiskt och strukturerat sätt integrerar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i det dagliga
arbetet stödjer det breda befolkningsinriktade preventiva arbetet.
Enligt världshälsoorganisationen WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av alla kranskärlssjukdomar
och stroke tillsammans och upp till 30 procent av all cancer1.
Den som inte röker, som äter hälsosamt, är måttligt fysiskt
aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor2. Dessa fyra levnadsvanor är också de vanor som bidrar
mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige3 om de inte
följs.
Befolkningens hälsa påverkas både av hur man lever sitt
liv, avseende val av levnadsvanor och livsstil, men också av
hur samhällets och individens förutsättningar ser ut vad gäller utbildning, arbete, boende och den yttre miljön.
Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kombinerar insatser riktade till individen med insatser i samhällets strukturer. Hälso- och sjukvården träffar patienter, deras anhöriga och närstående och spelar en viktig roll i människors liv.
Det är därför av stor betydelse hur hälso- och sjukvården
agerar när det gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyg-
38 onkologi i sverige nr 3– 14
gande insatser. Undersökningar av människors förväntningar
på hälso- och sjukvården visar att 79 procent av befolkningen
vill att läkare och annan vårdpersonal ska ta upp hälsa och
levnadsvanor vid besök i hälso- och sjukvården4. Uppgifter
från den nationella patientenkäten visar att det endast i
knappt 30 procent av besöken har gjorts just detta5.
Begreppet prevention delas upp i framförallt primär- och
sekundärprevention (se faktaruta). Parallellt med begreppet
prevention måste man också hantera begreppen hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Att stärka ungdomars självförtroende och självkänsla så att de inte börjar röka är ett
exempel på en hälsofrämjande åtgärd. Stöd till rökstopp hos
någon som inte är sjuk är ett exempel på en primärpreventiv
eller sjukdomsförebyggande åtgärd. Stöd till rökstopp hos någon som är sjuk eller som står inför operation eller annan behandling, till exempel strålbehandling, är exempel på sekundärpreventiv eller sjukdomsförebyggande åtgärd.
RISKFAKTORER FÖR CANCER
Rökning är den levnadsvana som orsakar flest dödsfall. I dag
röker cirka 15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige
och 16 000 ungdomar börjar röka varje år. Cirka 20 procent
av alla dödsfall i cancer beräknas vara orsakad av rökning,
med koppling till flera cancerformer som lungcancer, urinblåsecancer, njurcancer och huvud-halscancer6. Kraftfulla insat-
PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRPREVENTION
• Primärprevention avser åtgärder för att förhindra
uppkomst av sjukdom, skador, fysiska, psykiska
eller sociala problem.
psykiska eller sociala problem, att förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom eller att
förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till
kliniskt fastställd sjukdom.
• Sekundärprevention avser åtgärder för att i tidigt
skede förhindra en negativ utveckling av fysiska,
onkologi i sverige nr 3 – 14
39
••• prevention
ser för att minska andelen rökare skulle minska antalet cancerfall med 2 000–3 000 varje år i södra sjukvårdsregionen.
Fysisk aktivitet minskar risken för flera cancersjukdomar och
har vid flera cancerformer, till exempel bröstcancer, visats påverka behandlingsutfallet positivt. Solning är tydligt kopplad
till risken för hudcancer, även om kunskapen om risknivåer är
ofullständig. Hudcancer, framför allt i form av malignt melanom, är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Skillnader
finns inom Sverige, med särskilt höga risker i Halland.
Humant papillomvirus (HPV) är kopplat till risk för flera
cancerformer, i första hand livmoderhalscancer, men också
huvud-halscancer, analcancer, vulvacancer och peniscancer.
Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor.
Primärpreventiva insatser
Ett exempel på primärpreventiva insatser i samhället är att
skapa förutsättningar för hälsofrämjande miljöer till exempel
rökfria skolgårdar och rökfria restauranger. Länsstyrelsen har
tillsynsansvar för detta. Ett annat exempel är att se till att
infrastrukturen i samhället främjar fysisk aktivitet, till exempel säkra cykelvägar, utegym, inbjudande skolgårdar och daglig fysisk aktivitet på skolorna på schemat (exempelvis á la
Bunkeflomodellen).
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser
i hälso- och sjukvården
Att ta upp ämnet hälsa och levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet) inom ramen för vård
och behandling i hälso- och sjukvården är viktigt och även
något som patienterna efterfrågar. Hälsofrämjande samtal är
ett viktigt redskap för att motivera patienter till förändringar av ohälsosamma levnadsvanor. Detta kan förbättra prognosen, till exempel genom att minska riskerna i samband med
kirurgi (rökstopp, minskad alkoholkonsumtion, viktminskning), öka effekten av strålbehandling (rökstopp) och förbättra prognosen (fysisk aktivitet). Ett strukturerat arbete för att
erbjuda stöd för att förändra levnadsvanor är delvis etablerat
i delar av hälso- och sjukvården. Ett sådant strukturerat arbete innehåller fler moment som att
• identifiera och bedöma behovet av att förändra levnadsvanor,
• kartlägga motivation av förändring (en del av ett patientcentrerat förhållningssätt),
HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
• Hälsofrämjande åtgärder en process som gör det
möjligt för människor att öka kontrollen över och
förbättra sin hälsa.
• Sjukdomsförebyggande åtgärder avser att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar,
skador, fysiska, psykiska eller sociala problem.
• Minska riskan för insjuknande i cancer.
• Förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med
cancer.
• Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter
cancerdiagnos.
• Minska regionala skillnader i överlevnad efter en cancerdiagnos.
• Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid.
Den nationella cancerstrategin föreslog att verksamheter som
innehåller såväl utvecklingsarbete inom området patientprocesser som utvecklingsarbete av de nationella kvalitetsregistren inom området cancer skulle samlas i regionala cancercentrum, så kallade RCC. De regionala cancercentrumens uppdrag är att nå en ökad vårdkvalitet och förbättrade vårdresultat och ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.
RCC följer sjukvårdsregionernas gränser och deras uppdrag
innehåller också ett stort mått av nationell samordning. I en
promemoria från Socialdepartementet och den nationella samordnaren Kjell Asplund (2011-01-31) presenteras tio kriterier
som ska utmärka ett regionalt cancercentrum. Ett av dessa
säger att RCC ska utforma och implementera en plan för sjukvårdsregionens arbete med förebyggande insatser och tidig
upptäckt.
REGIONALT CANCERCENTRUM SYD
• erbjuda stöd för förändring,
RCC Syd är ett av sex regionala cancercentrum som innefattar
Landstinget Blekinge, Landstinget Kronoberg, Region Halland och Region Skåne.
• genomföra åtgärden, till exempel rökavvänjning,
Förebyggande insatser
• följa upp följsamhet, måluppfyllelse och resultat.
HUR SER DE REGIONALA CANCERCENTRUMENS UPPDRAG
UT INOM OMRÅDET PREVENTION?
I den nationella cancerstrategin (SOU 200:11) fastslås ett antal nödvändiga strategier för att förbättra och utveckla cancervården. Dessa sammanfattas i fem övergripande mål:
40 onkologi i sverige nr 3– 14
Inom området förebyggande insatser samarbetar RCC Syd
med de olika landstingens/regionernas folkhälsochefer. I dagsläget prioriteras utvecklingsarbete för målgruppen ungdomar
och inom sakområdena rökning och solvanor. De sex regionala centrumen samarbetar i en nationell arbetsgrupp för prevention och även här är det områdena rökning och solvanor
som prioriteras.
Under 2014 kommer ett par riktade arrangemang med
••• prevention
riksdagsledamöter som målgrupp att ordnas i samarbete med
Cancerfonden, Hjärtlungfonden och Svenska läkaresällskapet
med inbjudna internationella gäster med syfte att verka för
ett riksdagsbeslut om ett rökfritt Sverige 2025.
Patienter med cancer kan ha typiska symtom, så kallade
alarmsymtom, som för tankarna till en viss cancerform. Patienter kan också ha diffusa symtom som gör att en bredare
utredning krävs. I båda grupperna riskerar väntetiden att bli
lång. Kunskapen om alarmsymtom är bristfällig hos befolkningen vilket gör att många söker hjälp för sent. Vid diffusa
symtom kan diagnosen ta lång tid att ställa vilket gjort att
man i Danmark byggt upp diagnostiska centrum för dessa
patienter.
Syftet med ett diagnostiskt centrum är att påskynda och
effektivisera utredningen av patienter med diffusa symtom på
allvarlig sjukdom genom snabb, koordinerad och högkvalitativ utredning. På initiativ av RCC Syd öppnades hösten 2012
Sveriges första diagnostiska centrum på Centralsjukhuset i
Kristianstad (numera en del av Skånevård Kryh). Pilotprojektet ska omfatta 300 patienter som utretts vid Diagnostiskt
Centrum och beräknas pågå fram till slutet av 2014.
Utfallet av verksamheten studeras i en prospektiv fall-kontrollstudie där tid till diagnos, användandet av diagnostiska
resurser och patientens upplevelse av det diagnostiska förloppet är ingående variabler. Cancerpatienter som diagnostiserats
vid Diagnostiskt Centrum jämförs med cancerpatienter från
nordvästra Skåne som diagnostiserats på traditionellt sätt,
utan tillgång till ett diagnostiskt centrum. Resultat av studien beräknas föreligga tidigast i slutet av 2015. De preliminära resultaten pekar på att en av fem patienter som utreds
vid Diagnostiskt Centrum har cancer och att verksamheten
väl fyller sin tänkta funktion.
Kännedom om alarmsymtom behöver ökas i befolkningen
för att minska den försenade diagnos som beror på att patienten inte söker vård. I primärvården behöver alarmsymtom
tydligt kopplas till riktlinjer för diagnos där patienten erbjuds
utredning i enlighet med standardplaner. RCC Syd ska under
2014 samarbeta med 1177 Vårdguiden kring insatser som rör
information till medborgare och patienter, samarbeta med
primärvården i Region Skåne kring utbildningsinsatser riktade till personalen och påbörja utvecklingsarbetet för standardvårdplaner tillsammans med de diagnosspecifika regionala patientprocessledarna.
SLUTSATS
Ett samhälles största tillgång är dess medborgare. Genom att
tillsammans verka för att befolkningen ska må så bra som
möjligt stärker vi allas våra förutsättningar att leva de liv vi
vill leva. Ingen aktör i samhället kan göra detta själv, utan
det är endast genom samarbete vi kan förändra hälsan i befolkningen.
Vi vet att vi kan minska risken för cancersjukdom genom
preventiva insatser. En hälso- och sjukvård som på ett systematiskt och strukturerat sätt integrerar hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser i det dagliga arbetet stödjer
det breda befolkningsinriktade preventiva arbetet och medverkar till att fem övergripande mål i den nationella cancerstrategin kan uppfyllas.
REFERENSER
1. WHO Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet No 317 och WHO
Cancer, Fact sheet No 297. 2011
2. WHO Diabetes, Fact sheet No 312. 2011
3. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen, 2011
4. Vårdbarometern 2012, rapport från Sveriges kommuner och
landsting
5. Nationella Patientenkäten 2012, frekvenstabell, urval somatisk
öppenvård på SUS, mätning gjord våren 2012
6. Delar i en helhet, Regional cancerplan RCC Syd 2015-2018
ALARMSYMTOM OCH DIFFUSA SYMTOM
Alarmsymtom
• Blödning ur ändtarmen, förändrade tarmvanor,
järnbrist – alarmsymtom kopplade till tjock- och
ändtarmscancer.
• Synligt blod i urinen – cancer i urinvägar och njurar.
• Tumörmisstänkt fynd i prostata vid ändtarmsundersökning – prostatacancer.
• Knöl i bröstet – bröstcancer.
• Sväljningssvårigheter – matstrupscancer.
• Gynekologisk blödning efter klimakteriet
– gynekologisk cancer.
Diffusa symtom
• Nytillkommen oförklarad trötthet, ofrivillig
viktnedgång och oklar långdragen feber.
• Blodig upphostning – lungcancer.
ANNA FRIBERG, VERKSAMHETSUTVECKLARE PREVENTION, RCC SYD, REGION SKÅNE
[email protected]
42 onkologi i sverige nr 3– 14
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards