Psykisk funktionsnedsättning i vardagen
Hjälpmedel för att minska utsatthet
Kristina Kondoudios
FoU-trainee
Uppsats nr 43
Februari 2017
Förord
Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Kristina Kondoudios, stödpedagog i en gruppbostad för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sociala resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Kristinas tid som FoU-trainee på FoU Malmö.
Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i
veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från
sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som
är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett
problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde
själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle
att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö.
Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och
möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom
vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med
kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område.
Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika
ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den
egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien.
Kristina har under sin tid som trainee generöst delat med sig av sina
tankar och funderingar kring uppdraget och målgruppen. Det har varit
spännande att följa och handleda hennes resa genom nya och ibland inte
helt enkla tankegångar. Gemensamt har vi funderat över hur vardagen
kan göras smidigare för enskilda personer i behov av kognitiva stöd för
att minska utsatthet, och Kristina visar med övertygelse att vi aldrig får
glömma den mänskliga aspekten.
Petra Björne
Koordinator
FoU Malmö
1
Innehållsförteckning
Inledning .......................................................................................... 3
Syfte .................................................................................................. 4
Frågeställning .................................................................................. 4
Metod ............................................................................................... 4
Bakgrund ......................................................................................... 5
Psykisk funktionsnedsättning ..................................................................... 5
Kognition....................................................................................................... 5
Kognition förklarad i ett exempel .................................................................. 6
Kognitiva funktioner.................................................................................... 6
Minnesfunktioner ......................................................................................... 7
Exekutiva funktioner ................................................................................... 8
Stresstålighet................................................................................................. 8
Mentaliseringsförmåga .................................................................................. 9
Generaliseringsförmåga ................................................................................. 9
Sömnfunktion .............................................................................................. 9
Perception ..................................................................................................... 9
Kognitiv funktionsnedsättning ....................................................... 10
Minnesfunktioner ....................................................................................... 10
Exekutiva funktioner ................................................................................. 11
Stresstålighet................................................................................................ 11
Mentaliseringsförmåga ............................................................................... 11
Generaliseringsförmåga ............................................................................. 12
Sömnfuntkion ............................................................................................. 12
Perception.................................................................................................... 12
Utsatthet ...................................................................................................... 13
Relationer och miljö ................................................................................... 13
Kognitiva hjälpmedel ...................................................................... 15
Exempel på kognitiva hjälpmedel ............................................................ 15
Minnesfunktioner ....................................................................................... 15
Exekutiva funktioner ................................................................................. 16
Stresstålighet............................................................................................... 16
Mentaliseringsförmåga ................................................................................ 16
Generaliseringsförmåga ............................................................................... 17
Sömnfunktion ............................................................................................ 17
Perception ................................................................................................... 17
Hitta rätt hjälpmedel .................................................................................. 17
Ökat inflytande och självständighet ......................................................... 18
Diskussion ......................................................................................20
Referenser .................................................................................................... 23
2
Inledning
Jag arbetar idag som stödpedagog på ett PK3 LSS boende. De klienter/brukare jag möter en arbetsdag har en psykosdiagnos i grunden. Under de senaste åren har jag arbetat med samma målgrupp, i olika verksamheter och har fått chansen att träffa många olika individer. Individer.
För ingen jag har mött är den andra lik. Och ingen är den diagnos hen
bär på. Det finns olika utryck och olika resurser. Olika berättelser, bakgrund, karaktär.
Under de år jag har arbetat för målgruppen har en sak visat sig tydligt för mig. Utsatthet är tyvärr vardag för många individer. Röster som
inte blir hörda, viljor som kvävs, drömmar som suddas bort, tankar som
förminskas, individer som förminskas… Olika anledningar kan gömma
sig bakom utsattheten. Dels brister i förmågan att kommunicera egna
önskningar, känslor och tankar då den kognitiva funktionsnedsättningen
begränsar förmågan. Dels bristande kunskap hos personalen i att kunna
tolka det som kommuniceras och ge stöd. Funktionsnedsättningen kan
betyda svårigheter i att hålla en dygnsrytm, planera och genomföra vardagssysslor, att passa tider och tillgodose de egna behoven. Behovet av
stöd kan upplevas som kränkande då man känner sig stigmatiserad. Omgivningens bristande stöd kan leda till att insatser uteblir. Institutionaliserande tankestrukturer som lever kvar är en kränkning i sig. Maktstrukturer som missbrukas, medvetet eller omedvetet, kan inte leda till annat
än situationer färgade av utsatthet för den ena parten. Omedvetenhet i
omgivningens handlingar. Listan är lång.
Jag väljer i arbetet som följer att fokusera på några anledningar till
varför personer med en psykisk funktionsnedsättning hamnar i utsatta
situationer, samt utforskar vilken betydelse kognitiva hjälpmedel kan ha
för att uppnå självbestämmande och självständighet. Ett steg närmare ett
liv som alla andra. Ett bättre liv.
3
Syfte
Syftet med uppsatsen är främst att öka kunskapen och kompetensen hos
brukarnära personal om kognition och kognitiva funktionsnedsättningar,
samt de konsekvenser som dessa funktionsnedsättningar kan ha i brukares vardag. Förhoppningen är att genom denna kunskap öka personalens
förståelse för brukarnas behov och kompetensen i att kunna erbjuda rätt
stöd. Då kan situationer förebyggas som annars kan leda till utsatthet och
ett självständigt liv främjas. Kognitiva hjälpmedel introduceras därför i
uppsatsen och vikten av deras användning lyfts upp.
Frågeställning
Vad är en kognitiv funktionsnedsättning och vad ger den för
konsekvenser?
Hur kan kognitiva (hjälp)medel fungera som stöd för att förebygga situationer som leder till utsatthet, samt främja ett självständigt liv, ökad inflytande och självbestämmande?
Metod
Uppsatsen är ett resultat av en litteraturstudie som jag har utfört under
min tid som FoU-trainee. För att genomföra mitt uppdrag har jag sökt,
granskat och sammanställt litteratur från publicerade studier inom mitt
valda ämne.
Material har jag sökt på följande databaser: Google scholar, Libris,
Socialtjänstbiblioteket, DiVA, Malmö Högskolas bibliotek.
Sökord har varit: kognitiv funktionsnedsättning, kognitivt stöd, kognitiva hjälpmedel, psykisk funktionsnedsättning, självständighet, självbestämmande, utsatthet, vulnerability, cognitive impairment, makt, schizofreni.
I uppsatsen har jag valt att anpassa språket efter LSS och använder
begreppen brukare och personal, oavsett vilka begrepp som använts i litteraturen.
4
Bakgrund
Psykisk funktionsnedsättning
En viktig del i arbetet och i mötet med brukaren är att förstå innebörden och skillnaden mellan psykisk funktionsnedsättning och psykisk
sjukdom/störning. I den följande texten ges en definition och förklaring
av båda begrepp.
Nationella psykiatrisamordningens definition av psykisk funktionsnedsättning är följande:
En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar
har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska
vara en konsekvens av psykisk störning.
Nationell psykiatrisamordning, 2006, s.6
En psykisk funktionsnedsättning innebär alltså de konsekvenser som en
psykisk störning kan ha för individen i förmågan att klara vardagslivets
olika aspekter (Nationell psykiatrisamordning, 2006).
Alla tillstånd som diagnostiseras som psykiatriska får samlingsbegreppet psykisk störning. De vanligaste diagnoserna är psykossjukdomar,
personlighetsstörning, affektivt syndrom samt samsjuklighet mellan
missbruk/beroende och annan psykisk störning. Även personer med ett
neuropsykiatriskt tillstånd utan utvecklingsstörning (t.ex. Aspergers
syndrom, autismspektrumstörningar) ingår. Alla dessa tillstånd kan ge en
psykisk funktionsnedsättning.
Det är viktigt att poängtera att en person som har en psykisk störning/sjukdom inte nödvändigvis har en psykisk funktionsnedsättning.
Andra sjukdomar, personliga faktorer, faktorer i omgivningen tillsammans med den psykiska störningen kan dock leda till en psykisk funktionsnedsättning (Nationell psykiatrisamordning, 2006).
Kognition
Termen kognition betyder, enkelt sammanfattat, ”att veta”. De processer
som gör det möjligt att uppfatta världen är kognition (Kolb & Whishaw,
2006). Myndigheten för delaktighet ger följande beskrivning:
Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar
information, d.v.s. förmågan att tänka, känna och lära. De skapar ordning och begriplighet i tillvaron.
Myndigheten för delaktighet, 2014
Kognition består av de mentala processer som är inblandade i perception, uppmärksamhet, minne, språk, problemlösning, förmågan att föra
5
resonemang och att fatta beslut (Goldstein, 2005). Det innefattar förmågan att: uppmärksamma yttre eller inre stimuli, identifiera dessa stimuli och att sedan kunna planera en lämplig handling. Yttre stimuli är de
som stimulerar våra sinnesorgan. Inre stimuli innebär signaler kopplade
till funktioner som minne och motivation (Kolb & Whishaw, 2006).
Kognition förklarad i ett exempel
Goldstein (2005) förklarar kognition i ett vardagsexempel. Låt oss föreställa oss följande situation: Sarah promenerar genom universitetsområdet. Hon stannar till för att prata med en vän hon träffar på vägen. De
pratar om en film som de båda tittade på kvällen innan. Hon kan inte
prata länge då hon har ett möte med studievägledaren som ska hjälpa
henne välja kurser till kommande termin. Hon tar adjö och fortsätter gå
mot studievägledarens kontor. Trots att situationen inte verkar kräva
mycket av personerna, är det i själva verket ett resultat av komplexa processer som måste ske parallellt:
När Sarah promenerar genom universitetsområdet kan hon identifiera sin vän och höra henne prata. Perceptionen som process
är aktiv.
Under tiden Sarah promenerar genom universitetsområdet riktar
hon sina sinnen till en del av miljön runt omkring, men kan trots
det se sin vän och rikta sin uppmärksamhet dit.
Sarah kommer ihåg vännens namn, att hon har ett möte med
studievägledaren samt vägen hon måste ta till studievägledaren.
Sarah tycker även att det är intressant att trots att både hon och
vännen såg på samma film kvällen innan, kommer de ihåg olika
saker från den. Minnet är här den process som beskrivs.
Sarah och vännen pratar om filmen de såg kvällen innan. Sarah
har en fungerande språkförmåga.
Sarah behöver bestämma vilka kurser hon ska läsa nästa termin,
eller ifall hon ska ordna en praktikplats. Hon behöver bestämma
vad hon vill göra efter studierna. Sarah är här beroende av två
processer: att föra resonemang och att fatta beslut (Goldstein,
2005).
Kognitiva funktioner
Hur vi uppfattar omvärlden styrs av de kognitiva funktionerna. De kognitiva processerna är nödvändiga för att kunna lösa problem, föra resonemang, förstå en social kontext eller utföra vardagliga sysslor (Eack,
2012). Vardagliga handlingar kräver ett oerhört komplext samspel mellan
de olika kognitiva funktionerna. Att t.ex. känna igen något kräver ett
6
samspel mellan perception och minne (Myndigheten för delaktighet,
2014).
De kognitiva funktionerna skapar ordning och begriplighet i tillvaron. Nedan följer en bildkarta av de kognitiva processerna och vad dessa
innebär:
Minnesfunktioner
Minnet är nödvändigt för att kunna lagra information. Minnet fördelas i
arbetsminne och långtidsminne. Arbetsminnet är av stor betydelse för
vardagliga sysslor genom att hålla nödvändig information för en viss
handling aktuell. För att t.ex. kunna ringa ett samtal måste man komma
ihåg telefonnumret till den man ska ringa. För att kunna hålla i ett samtal,
kunna se klart en film eller hålla igång det man håller på med måste arbetsminnet fungera (Myndigheten för delaktighet, 2014).
När vi har lärt oss något lagras det i långtidsminnet. Långtidsminnet
är uppdelat i olika områden, dels kunskap om hur saker hänger ihop i
7
världen, dels de erfarenheter som gör oss till individer (Myndigheten för
delaktighet, 2014).
Exekutiva funktioner
De exekutiva funktionerna fungerar som en samordnare av minne, uppmärksamhet och andra kognitiva processer i situationer som kräver problemlösning. En mer detaljerad beskrivning av de exekutiva funktionerna
följer nedan:
Motivation: önskan om att genomföra något styrs av omedvetna
impulser (som t.ex. hunger) eller inre bilder av önskningar och
driver oss till att göra saker.
Initiativ: att faktiskt genomföra det man har tänkt sig kräver en
initiativförmåga.
Planera och strukturera (Myndigheten för delaktighet, 2014).
Fokusera uppmärksamhet: uppmärksamhet är avgörande för att
man ska kunna upptäcka framträdande och viktig information
(Eack, 2012). Att göra en sak i taget och att kunna förstå vart
man behöver rikta sina sinnen kräver förmågan att kunna fokusera.
Kontrollera impulser: att kunna inhibera, d.v.s. förmågan att
kunna sortera bort intryck eller stoppa en handling.
Se helhet: det handlar om att inte fastna i detaljer. Tre processer
sker här: fokusering, vilket innebär förmågan att göra en sak i taget. Inhibering, d.v.s. förmågan att välja bort det som för ögonblicket inte är viktigt och slutligen alternering, d.v.s. förmågan att
kunna flytta på fokus och att växla uppmärksamhet mellan olika
saker.
Tidsuppfattning: en inre klocka som hjälper oss avsätta rimlig tid
för en uppgift, t.ex. nu har jag varit rimligt lång tid i duschen, eller nu är det dags att sova. Med hjälp av en fungerande tidsuppfattning vet vi också ordningen, t.ex. först sätter jag på spisen,
när vatten kokar upp lägger jag i pasta (Myndigheten för delaktighet, 2014).
Stresstålighet
Vi skiljer på positiv och negativ stress. Positiv stress syftar på den skärpning av tanken som sker när något uppfattas som viktigt och kräver en
reaktion från oss. Negativ stress upplever man när man utsätts för högt
ställda krav (Myndigheten för delaktighet, 2014).
8
Mentaliseringsförmåga
Mentaliseringsförmågan hjälper oss att sätta oss in i hur andra människor
tänker och känner och att förstå en social kontext. En funktion som är
nödvändig i sociala samspel (Myndigheten för delaktighet, 2014).
Generaliseringsförmåga
För att på ett bättre sätt kunna hantera tillvaron är man beroende av generaliseringsförmåga. Den hjälper oss se mönster och värdera en situation. Har man t.ex. lärt sig bädda sin säng kan man oftast bädda andra
sängar. Men vi kan även värdera hur det vi gjort blev, t.ex. om sängen
som man bäddade liknar en normalt bäddad säng (Myndigheten för delaktighet, 2014).
Sömnfunktion
Sömnfunktionen består av tre delar: insomning, sömnkvalitet och sömncykel. Vår inre klocka reagerar när det är dags att sova (Myndigheten för
delaktighet, 2014).
Perception
Fungerande perception är viktig för att kunna känna igen signaler från
våra sinnen och kunna ta hand om oss själva. Att kunna t.ex. reagera på
hunger, kyla, eller trötthet hjälper oss tillgodose våra behov (Myndigheten för delaktighet, 2014).
9
Kognitiv funktionsnedsättning
De vardagliga sysslorna som är nödvändiga för ett självständigt liv är
beroende av och påverkas av den kognitiva förmågan (Burton, 2016).
När den kognitiva förmågan är nedsatt kan det bli svårt att klara vardagen, att ta hand om sig själv, ha sociala kontakter, att hålla i en konversation, arbeta eller delta i aktiviteter (Eack, 2012, Green et al., 2004; Socialstyrelsen 2010).
Kognition är ett komplext samspel mellan olika kognitiva processer.
Det är därför inte möjligt att peka ut ett problem när vi talar om kognitiva funktionsnedsättningar. Kognitiva svårigheter resulterar i att hjärnan
inte klarar av att samordna intryck och initiera en koordinerad handling.
Hos personer med schizofreni är det den kognitiva funktionsnedsättningen snarare än sjukdomens symptombild som påverkar individens
förmåga att fungera framgångsrikt i vardagen (Velligan et al., 1997).
Minnesfunktioner
Minnet är en av de processer som påverkas mest hos personer med schizofreni (Burton, 2016; Eack, 2012).
När arbetsminnet inte fungerar som det ska påverkas vardagen betydligt. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan nedsatt
arbetsminne och funktionsnedsättning. Arbetsminnet är den kognitiva
funktionen som mest påverkar förmågan att fungera framgångsrikt i vardagen (Domingo et al., 2015).
Arbetsminnet kan beskrivas som kontrollerad uppmärksamhet. Det
är vanligt att personer med schizofreni har svårigheter med att behålla
information i arbetsminnet och använda informationen för att generera
lämplig respons. De kan också ha svårigheter med inlärningsförmågan
(Frydecka et al., 2014).
En person med nedsatt arbetsminne kan ha svårt att hålla koncentrationen. En nedsatt minnesfunktion kan lätt skapa en kaotisk tillvaro.
När en person ställs inför en svår uppgift är det lätt att hen börjar göra
något annat istället. Vardagliga rutiner kan bli svåra om man t.ex. glömmer var man har lagt sina nycklar, ifall man stängde av spisen, vad en
person sa just, vilken buss man ska o.s.v. (Myndigheten för delaktighet,
2014).
Arbetsminnet är nära sammankopplat med de exekutiva funktionerna och kräver en hög exekutiv förmåga. För att arbetsminnet ska fungera
effektivt måste vi kunna fokusera, inhibera och alternera (Myndigheten
för delaktighet, 2014).
10
Exekutiva funktioner
Burton (2016) konstaterar i sin sammanställning av existerande forskning
att personer med schizofreni ofta har begränsningar i uppmärksamhet,
bearbetning av information, arbetsminnet och inlärning (Burton 2016).
Uppmärksamhet är en av de processer som påverkas mest (Eack, 2012).
Personer med schizofreni har även ofta en nedsatt tidsuppfattning. Vad
det kan betyda är exempelvis svårigheter i att placera händelser i tid, eller
planera och fullgöra en kedja av handlingar för att nå önskat resultat (Giersch et al., 2015). Med en bristande tidsuppfattning kan det vara svårt
att veta i vilken ordning saker kommer eller vad som är en rimlig lång tid
för att utföra aktiviteter och uppgifter (Myndigheten för delaktighet,
2014).
I praktiken kan svårigheter med exekutiva funktioner innebära att
man missar att komma i tid till jobbet. Det kan bero på att man har svårt
att verkligen komma igång med något, eller att man saknar en uppfattning om hur lång tid som faktiskt har gått. Men det kan också bero på att
man inte kan fokusera på det viktigaste och välja bort det oviktiga för att
följa alla moment som krävs för att komma till jobbet (Myndigheten för
delaktighet, 2014).
Stresstålighet
En person med en kognitiv funktionsnedsättning kan känna negativ
stress även när hen ställs inför låga krav. Personen kan ha svårigheter i
att återgå till normal nivå efter en situation som upplevts som stressig.
Vid extrem stress försämras förmågan att plocka fram ett minne (Myndigheten för delaktighet, 2014).
Mentaliseringsförmåga
För att framgångsrikt fungera socialt i ett sammanhang och i ett mellanmänskligt samspel är det nödvändigt att förstå andra individers perspektiv och att ha förmågan att tolka icke-verbal kommunikation. Hos personer med schizofreni är de kognitiva förmågorna som ansvarar för bearbetning, tolkning och reglering av socioemotionell information nedsatta.
Detta kan ta sig uttryck i form av svårigheter med att identifiera känslor,
att känna gemenskap med andra, kunna tolka andra människors tankar
och ge lämplig respons i samspelet. Vad detta betyder i praktiken är bristande sociala relationer, utanförskap och ensamhet då man inte lyckas
ingå i en gemenskap, och även arbetslöshet om man inte fungerar på en
arbetsplats (Eack, 2012; Green et al., 2015).
Personen kan som resultat av den kognitiva nedsättningen ha svårt
att befinna sig i och träffa andra i olika miljöer. Hen kan även ha svårt
att anpassa sig till det som andra sysslar med eller är intresserade av och
11
kan ses som udda och självupptagen (Nationell psykiatrisamordning,
2006).
Generaliseringsförmåga
Personer med schizofreni tycks ha svårigheter att generalisera en förmåga inlärd i ett sammanhang till ett annat. Det kan handla om allt från
enkla beteenden till mer komplexa sådana. En person med en nedsatt
generaliseringsförmåga kan exempelvis ha svårt att ha ett ömsesidigt
samtal och samspel med samtalspartnern. Kommunikation och samspel
med andra kan därför misslyckas (Heinsen et al., 2000).
En nedsatt generaliseringsförmåga kan också innebära begränsningar
i förmågan att kompromissa, förhandla, fatta beslut, lösa problem, hantera medicin, men även att ta hand om sig själv, då man inte lyckas applicera kunskap från ett område till ett annat. Det kan påverka vardagslivet
väsentligt och begränsa möjligheterna till en fungerande vardag (Heinsen
et al., 2000).
Personer med en nedsatt generaliseringsförmåga behöver stöd för att
kunna tillämpa en färdighet som har lärts in i ett sammanhang i senare
vardagssituationer. Med hjälp av social färdighetsträning får brukare
chansen att öva in inlärda färdigheter i olika miljöer. Det kan ske genom
att slå samman mindre sekvenser av beteenden som lärts in på olika sätt
och i olika miljöer (Kopelowicz et al., 2006).
Sömnfunktion
Sömnproblem, som splittrad och orolig sömn, eller att vända på dygnet
kan leda till trötthet och koncentrationssvårigheter (Myndigheten för
delaktighet, 2014). Sömnbrist kan påverka arbetsminnet och de exekutiva
funktionerna och ge kognitiv funktionsnedsättning (Arvidsson et al.,
2013).
Perception
En person med en kognitiv funktionsnedsättning kan ha en över- eller
underkänslighet för signaler från sinnena. För vissa kan det t.ex. innebära
överkänslighet mot ljus och ljud, för andra en nedsatt känslighet för kyla,
eller trötthet. Det blir då lätt att inte ta hand om sig själv och de egna
behoven (Myndigheten för delaktighet, 2014).
12
Utsatthet
Brukaren ska aktivt kunna påverka stödet hen får utifrån de egna behoven. Personalens skyldighet är att se brukaren som en fullvärdig medborgare med rätt till ett självständigt liv, utifrån sina personliga förutsättningar (Giertz, 2012). Enligt LSS 7§ ska insatser:
anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
SFS 1993:387
Det finns forskning som tyder på att personer med psykosociala funktionsnedsättningar trots psykiatrireformen och avinstitutionalisering fortfarande är utsatta i samhället. Självbestämmande, självständighet och
inflytande är begränsade i kontakten med professionerna inom omsorgssektorn (Lindkvist, 2016). Omgivningens förväntningar påverkar individen som ofta får anpassa sig (Giertz, 2012). Grönberg Eskel beskriver i
sin avhandling (2012) att psykisk funktionsnedsättning blir förknippad
med livslångt stöd, där individen inte förväntas äga förmågan att klara av
sitt eget liv och är initiativlös, skygg och obotlig. Personens potential
försvinner i skuggan av funktionsnedsättningen.
Denna syn baseras i stor utsträckning på, som Grönberg Eskel beskriver det, förlegad och förstelnad kunskap och är färgad av kulturell
och historisk kunskap. För personer som lever med funktionsnedsättningar kan detta innebära att personalen närmast dem, som ska erbjuda
stöd, kan uppfatta dem som inkapabla att fatta egna beslut. De organisatoriska ramarna som finns begränsar möjligheten till individuellt anpassat
återhämtningsinriktad arbetsätt. Det är viktigt att inse att personer som
har en funktionsnedsättning inte utgör en homogen grupp. De är personer med olika förutsättningar, önskemål, behov och möjligheter (Grönberg Eskel, 2012).
Personer med psykiska funktionsnedsättningar målas ofta av media
som udda, extrema och farliga. När personer med psykisk funktionsnedsättning i en studie blev tillfrågade angående bilden som framförs i media, berättade de att det upplevs som jobbigt och skrämmande att se ”sig
själv” i media. Det finns en stor risk att de till slut internaliserar den bild
som ges av dem (Grönberg Eskel, 2005).
Relationer och miljö
Brukare berättar hur de ofta upplever känslor av maktlöshet eller av att
bli uppfostrade i mötet med personal. Att de behandlas som barn. Skau
(2007) beskriver att i förhållandet mellan personal och brukare före-
13
kommer det alltid makt, oberoende av vilja och medvetenhet. Genom att
inte erkänna det gör man det svårare att hantera (Skau, 2007). Makten
utövas genom bevarandet av strukturer och rutiner som personal själva
sätter upp, genom att undertrycka initiativ som kommer från brukare,
eller genom att förhindra brukare att agera på ett visst sätt eller fatta vissa
beslut. Personal agerar så för att skydda sig själva och/eller brukaren från
att bli skadad. Personalen tolkar Socialstyrelsens riktlinjer , som anger att
en stabil och förutsägbar miljö är bra för brukarna, och utvecklar en
social ordning som tillfredsställer personalens behov. Detta skapar situationer färgade av utsatthet för brukarna (Enarsson, 2012).
Brukare på gruppboenden ställs ofta inför det som beskrivs som ett
gemensamt förhållningssätt. Enligt personalen är det bäst så för brukarna,. När brukare ställs inför det gemensamma förhållningssättet, upplever de maktlöshet. Brukare upplever boendet som en kontrollerad och
strukturerad miljö där de förväntas anpassa sig till gällande normer, utan
att hänsyn tas till att de kan ha svårigheter att hantera sociala normer.
Detta ger en upplevelse av underordning och maktutövande. Upprepade
upplevelser av maktlöshet kan leda till att brukaren får en låg självkänsla.
Men inte bara det: att befinna sig i en sådan miljö riskerar att öka brukarens lidande och kan bidra med känslor av förvirring och ensamhet. Brukaren, individen, blir inte sedd som en person och kvävs av systemet
(Enarsson, 2012).
Personal har ett ansvar att se brukaren som en självständig aktör. I
lägen där brukarens förmåga att ta ansvar är nedsatt är det personalens
uppgift att i samarbete med brukaren skapa förhållanden som ger hen
kontrollen över sitt liv (Skau, 2007). För en brukare ökar chanserna att
faktiskt utöva självbestämmande när hen har tillgång till ett fungerande
språk. Behovet av stöd och tillgång till individuellt anpassat stöd och
hjälpmedel blir tydligt (Giertz, 2012).
14
Kognitiva hjälpmedel
Syftet med användningen av kognitiva hjälpmedel är att personen som
använder dem mår bra av att göra det. Personen ska i sin vardagssituation känna sig både trygg och självständig, genom att skapa rutiner, vanor
och strategier som ska fungera som lösningar och förenkla vardagen
(Socialstyrelsen, 2010).
Målet med hjälpmedel är att:
kompensera, förbättra eller vidmakthålla funktioner och förmågor samt förebygga
framtida förluster av funktion och förmåga
Hjälpmedelsinstitutet, 2011
Hjälpmedlen ska vara anpassade efter varje individ och ibland behövs
även en kombination av kognitiva hjälpmedel och personligt stöd, för att
brukaren ska kunna ta del av dessa (Socialstyrelsen, 2010). Anpassad
information, mycket stöd och goda relationer gör hjälpmedel tillgängliga
för brukare (Folkesson & Karlsson, 2010). Personal ska stödja brukaren
pedagogiskt och praktiskt, och det är även viktigt att brukarens kompetenser och idéer tas tillvara (Socialstyrelsen, 2010).
Det finns mycket forskning som stödjer betydelsen och användningen av kognitiva hjälpmedel. En omfattande systematisk studie som
granskar 89 publikationer och 91 kliniska studier om relationen mellan
kognitiva hjälpmedel och kognitiv funktionsnedsättning gjordes 2011.
Studien presenterar allt fler bevis på hur effektivt kognitiva hjälpmedel
fungerar i att stödja kognitiva funktioner (Gillespie et al., 2012).
Kognitiva hjälpmedel kan vara allt från bostadsanpassningar där tekniska system med olika funktioner att påminna, varna eller vägleda kan
installeras, till strategier och metoder för att stödja en persons kognitiva
funktioner (Myndigheten för delaktighet, 2014). De delas ofta in i icketekniska hjälpmedel och tekniska hjälpmedel. Exempel på icke-tekniska
hjälpmedel kan vara: whiteboardtavla, schema över veckans aktiviteter
och händelser eller en almanacka. Exempel på tekniska hjälpmedel kan
vara: mobiltelefoner (smartphone, iphone), tidshjälpmedel, handdator,
väckarklocka, medicinpåminnare, spisvakt (Folkesson & Karlsson, 2010).
Exempel på kognitiva hjälpmedel
Minnesfunktioner
Mobiltelefoner har funktioner som kan vara bra stöd för minnet. Ett
larm i form av ljud, vibration, text eller talmeddelande, eller inlagda i
kalendern kan påminna om olika aktiviteter eller möten. Hjälpmedel
såsom handi, handifon, multi comi eller memo messenger, eller handda-
15
torer, en whiteboardtavla, eller kom-ihåg-listor som signalerar påminnelser med ljud när det är dags att äta, rasta hunden, ta medicin, tvätta eller
utföra en viktig vardagsrutin kan underlätta vardagen samt ser till så att
man inte missar ett viktigt möte eller aktivitet. För att komma ihåg att ta
sin medicin finns det även medicindosetter med alarm som påminner om
att det är medicindags (Arvidsson et al., 2013; Finn, 2011; Folkesson &
Karlsson, 2010; Mellgren, 2013). Bilder kan användas som stöd till minnet för att exempelvis koppla en person till ett telefonnummer eller för
att dokumentera händelser under dagen (Arvidsson et al., 2013).
Exekutiva funktioner
Hjälpmedel för de exekutiva funktionerna går hand i hand med hjälpmedel för minnet. För att skapa en struktur av vardagligsrutiner kan man
som tidigare nämnt exempelvis ta hjälp av en mobiltelefon eller handdator för att organisera vardagen. Man kan lägga in rutiner kring exempelvis tandborstning, medicinering eller duschning. En whiteboardtavla med
ett schema kan fylla samma funktion. Att märka upp lådor och skåp är
ett bra sätt att organisera hemmet.
Tidshjälpmedel som timstock eller en äggklocka kan hjälpa till vid en
bristande tidsuppfattning för att hålla koll på tiden och inte fastna i en
uppgift. När tid blir synlig underlättar det för många att hantera den. Ett
schema med tydlig tidsordning kan ge stöd för bristande tidsplanering,
organisation, abstraktionsförmåga och initiativsförmåga (Arvidsson et al.,
2013; Folkesson & Karlsson, 2010). För de som har svårt att hitta till ett
ställe eller adress kan en GPS fungera som stöd (Mellgren, 2013).
Det är väldigt vanligt att inte komma ihåg att diska, städa eller sköta
sin hygien. Att ha ett schema, t.ex. ett städschema eller en checklista, där
man sätter in dessa moment som daglig rutin kan vara stor hjälp. Att ha
en handlingslista när man ska handla mat kan fungera som bra stöd. Listan kan vara utformad utifrån hur varorna är placerade i den affär där
personen handlar (Finn, 2011).
Stresstålighet
Bolltäcken används av flera som ångestdämpande (Folkesson & Karlsson, 2010).
Mentaliseringsförmåga
Sociala berättelser förklarar svårförståeliga sociala situationer på ett
konkret sätt genom att tydligöra detaljer, sammanhang och andra människors perspektiv. De ger svar på frågor som vem, vad, när, var och varför. Den individanpassade berättelsen bryter ner situationen i begripliga
steg genom att vara beskrivande och ger brukaren strategier och svar i
16
form av konkreta handlingar i olika sociala situationer (Arvidsson et al.,
2013).
Generaliseringsförmåga
Att inte förstå hur en tvättmaskin fungerar kan lösas med steg för steg
instruktioner eller en checklista (Finn, 2011). Olika mobilapplikationer
och förprogrammerade handdatorer kan ge stöd till användaren i att generalisera inlärd kunskap från ett sammanhang till ett annat (Kopelowicz
et al., 2006).
Sömnfunktion
Bolltäcke ger för många förbättrad sömn och hjälper med insomning
(Folkesson & Karlsson, 2010). Att ha regelbundna tider och struktur i
vardagen främjar måendet. En person som har svårt att hålla i en dygnsrytm kan få hjälp av en checklista för morgon- eller kvällsrutiner och på
så sätt starta och avsluta dagen. Ett larm som påminner om att det är
dags att lägga sig kan också vara till hjälp. Memo messenger är ett hjälpmedel där man kan tala in meddelanden. En brukare kan där t.ex. tala in
en muntlig uppmaning om att det nu är dags att gå och lägga sig (Finn,
2011).
Perception
Väckarklockor med extra hög signal och vibration under kudden kan
förhindra en från att försova sig. Shake-awake och sonic boom är två
produkter som har den funktionen (Finn, 2011).
Hitta rätt hjälpmedel
Det finns en mängd hjälpmedel som kan ge stöd till brukare. Det är väldigt individuellt hur hjälpmedlen används. För de som upplever att en
dator eller tekniska medel är avancerade kan enkla hjälpmedel användas
istället, som papper och penna, en spik i väggen för att sätta upp viktiga
papper, eller mänskligt stöd (Folkesson & Karlsson, 2010). För de som
föredrar tekniken finns det förskrivningsbara applikationspaket till surfplattor och mobiltelefoner som anpassas till varje persons förmåga och
behov (Mellgren, 2013).
Personal som arbetar närmast brukaren har ett stort ansvar. De behöver ha både kunskap om psykiska funktionsnedsättningar och vad
dessa innebär i vardagen, och kunna se kopplingen mellan funktionsnedsättningen och eventuella behov av hjälpmedel (Folkesson & Karlsson,
2010). Något som är värt att tänka på innan man introducerar avancerad
teknik är att börja med att använda sig av enkla hjälpmedel, vanliga produkter som finns i handeln (Socialstyrelsen, 2010). En whiteboardtavla
17
eller ett schema, en checklista, en almanacka, kom-ihåg lappar eller en
inköpsglista kan vara tillräckliga hjälpmedel för att en brukare ska få ihop
sin vardag.
Ifall behoven inte tillfredställs med hjälp av enkla hjälpmedel blir
nästa steg att motivera brukaren att söka stöd hos en arbetsterapeut som
kan träffa hen och eventuellt förskriva hjälpmedel. I mötet och under
förskrivningsprocessen är det viktigt att hjälpmedlet blir tillgängligt för
brukaren via anpassat språk och information. Det är viktigt att bedöma
förmågor och förutsättningar i relation till aktivitet och delaktighet för att
på bästa möjliga sätt kunna förstå de begränsningar som uppstår i brukarens vardag, på arbetet, på fritiden, i socialt samspel och personlig vård.
Efter att en kartläggning har gjorts av brukarens svårigheter, resurser och
vardag kan hjälpmedel förskrivas och provas ut. Att i första skedet få
prova hjälpmedel i hemmiljö och att få besök av en arbetsterapeut i det
egna hemmet är värdefullt. Brukaren får då möjlighet att lättare koppla
användningen av hjälpmedlet till vardagsrutiner samtidigt som arbetsterapeuten kan få en bild av boendemiljön och de åtgärder hen behöver
föreslå (Folkesson & Karlsson, 2010).
För att ett hjälpmedel ska ha största möjliga nytta är det viktigt med
uppföljning och stöd i användningen. Man kan eventuellt behöva anpassa produkten under användningen (Folkesson & Karlsson, 2010).
Ökat inflytande och självständighet
Vinsterna med att använda kognitiva hjälpmedel är stora. En ökad delaktighet i samhället kan bli vägen till återhämtning (Mezzina et al., 2006).
Brukarens inflytande och delaktighet inom vård och omsorg kan öka
med hjälp av kognitiva hjälpmedel. Genom att själv komma ihåg att ta
sin medicin, komma upp i tid till jobb, möten, aktivitet, läkarbesök samt
ha koll på måendet ökar självständigheten och beroendet av stöd från
andra minskas. Bättre möjligheter till delaktighet i samhället skapas och
brukaren kan påverka sitt stöd ochinsatsernas utformning (Mellgren,
2013; Svahn, 2010). Att kunna påverka de insatser som brukaren tar del
av, ökar känslan av trygghet, leder till autonomi och inflytande, skapar
möjligheter till erfarenheter av jämlika möten i samhället och på så sätt
minskar även risken för utsatthet (Lindqvist, 2016).
Fördelarna är många. Socialstyrelsen (2012) presenterar i sin skrift
om ”Shared decision making” modellen att brukare som deltar i avgörandet kring sin behandling gör rationella överväganden och fattar välgrundade beslut. Brukaren bidrar med information om sina egna erfarenheter av att leva med sjukdomen. Brukaren får chansen att beskriva
sina behov, preferenser och värderingar. Personalens roll blir, som Mistler och Drake (2008) beskriver det, att förmedla kunskap kring evidens-
18
baserade behandlingsmetoder och förklara deras för- och nackdelar. Resultatet blir att brukaren ökar sin kunskap och samtidigt upplever stärkt
autonomi och även förbättrad hälsa (Socialstyrelsen 2012). Ett steg närmare självbestämmande, ett självständigt liv, ett liv som alla andra.
Många brukare med erfarenhet av att använda kognitiva hjälpmedel
beskriver hur oro och stress minskade och hur känslan av lugn, trygghet
och kontroll hade ökat när de införde kognitiva hjälpmedel i vardagen.
Sömnen och därmed hälsan förbättrades och aktiviteter och vardagen
underlättades. Även deras relationer blev bättre, då de exempelviss kunde
passa tider på möten vilket ledde till en minskning av konflikter (Barse
Persson & Olsson, 2007; Folkesson & Karlsson, 2010; Högstedt &
Käcker, 2011; Svahn, 2010).
Studier lyfter även fram den psykologiska och känslomässiga nyttan.
Man kunde se en signifikant minskning i depression och ökning av välmående hos personer som fick det kognitiva stödet de var i behov av
(McGurk et al, 2007). Brukares självförtroende och självkänsla ökade, då
de klarade av saker på egen hand. Det ledde till en upplevelse av oberoende och duglighet och brukare hade större möjlighet att skapa erfarenheter av framgångsrika möten, arbete och samspel (Folkesson & Karlsson, 2010; Hjälpmedelsinstitutet, 2011; McGurk et al., 2007). Vinsterna
med att använda kognitiva hjälpmedel är stora. En kombination av
hjälpmedel, medicin, en stöttande omgivning och ett socialt nätverk hjälper individen att bli självständig (Folkesson & Karlsson, 2010).
Effekten av användning av kognitiva hjälpmedel kan variera och är
individuell. I vissa fall kan det t.o.m. leda till insikten att användaren inte
är i behov av hjälpmedel. Med andra ord, att hjälpmedlet hjälper brukaren att se sina egna styrkor (Hjälpmedelsinstitutet, 2011). Produkter som
används som kognitiva hjälpmedel har alltså visat sig vara betydelsefulla
inte enbart som medel som ska kompensera funktioner, utan även som
medel som kan hjälpa användaren att utveckla funktionsnivån (Grönberg
Eskel, 2005).
19
Diskussion
Det finns en del okunskap om psykisk funktionsnedsättning. Ofta förväxlas begreppen psykisk störning och psykisk funktionsnedsättning och
uppfattas ha samma innebörd. Det är väldigt viktigt i mötet med brukaren att kunna ge det stöd som personen behöver utifrån sin kognitiva
funktionsnedsättning. Ett stöd som har betydelse för möjligheten till ett
fungerande vardagsliv.
Personer som har en psykisk störning (d.v.s. ett tillstånd som har
diagnostiserats som psykiatriskt) kan ha en psykisk funktionsnedsättning.
En psykisk funktionsnedsättning innebär att personen har en nedsatt
kognitiv förmåga, vilket kan ge konsekvenser för individens förmåga att
klara vardagen. Detta kan i sin tur leda till utsatthet. Uppsatsen har kartlagt sambandet mellan kognitiv funktionsnedsättning och utsatthet, samt
utforskat betydelsen av kognitiva hjälpmedel som stöd för att nå självbestämmande och självständighet.
Dagens samhälle ställer höga krav på den kognitiva förmågan och
individens möjlighet till delaktighet i samhället kan bli begränsad till följd
av en nedsatt kognitiv förmåga. Forskning visar tydligt att det finns samband mellan kognitiv funktionsnedsättning och möjligheten att fungera
framgångsrikt i vardagen, i ett socialt sammanhang och i mellanmänskliga samspel. När den kognitiva förmågan är nedsatt kan det bli svårt att
kunna hålla uppmärksamheten samt att kunna planera och minnas vad
man ska göra, lösa problem, föra resonemang, hålla i ett samtal, utföra
vardagliga sysslor, att ta hand om sig själv, ha sociala kontakter, arbeta
eller delta i aktiviteter eller förstå en social kontext. Att inte kunna generalisera kunskap innebär i praktiken att varje situation kan upplevas som
ny och främmande och man har ett behov av att öva sig in i situationen.
Konsekvenserna kan vara bristande sociala relationer, utanförskap och
ensamhet. En person med kognitiv funktionsnedsättning riskerar att
hamna i en utsatt situation då hen inte får det stödet och insatser hen är i
behov av. Personens möjlighet till ett självständigt liv begränsas av funktionsnedsättningen.
Något som är problematiskt är att en kognitiv funktionsnedsättning
inte är lika tydlig som till exempel en fysisk funktionsnedsättning
(Hjälpmedelsinstitutet, 2012). En person med nedsatt kognitiv förmåga
missförstås ofta och uppfattas som slarvig och omotiverad, ibland även
oansvarig (Socialstyrelsen 2010). Det är viktigt att personal i mötet med
brukaren har kunskap om psykiska funktionsnedsättningar.
Omgivningen kan ifrågasätta individens rätt att fatta egna beslut. Det
är personalens ansvar att se brukaren som en självständig aktör och att i
lägen där brukarens förmåga är nedsatt ge det stöd som krävs för att hen
ska ha kontroll över sitt liv. Att ta över ansvaret från en brukare skadar
20
hen, menar Skau (2007). Det är därför ytterst viktigt med rätt kunskap
och rätt kompetens hos personalen som möter brukaren. En ökad kompetens innebär en förståelse för brukarens sätt att kommunicera. Enligt
LSS ( SOSFS 2002:9) ska personal som erbjuder stöd och service ha den
utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. Utbildning och kunskap hos personal och personalens vilja att anpassa sig
till brukarens individuella behov är viktiga faktorer för att brukaren ska
kunna få det hjälp och stöd hen är i behov av.
Flera studier har visat att kognitiva hjälpmedel kan ge det stödet som
brukare med kognitiv funktionsnedsättning är i behov av. Kognitiva
hjälpmedel fungerar som stöd genom att kompensera, förbättra eller
vidmakthålla funktioner och förmågor (Hjälpmedelsinstitutet, 2011; Socialstyrelsen, 2010). Resultatet av att använda kognitiva hjälpmedel är
större aktivitet och delaktighet i samhällslivet samt större självständighet.
En mängd studier har visat att det finns stora fördelar och vinster
med att öka självständigheten och självbestämmandet. Välmående,
mindre risk att drabbas av eller leva med depression, känslan av att ha
kontroll över det egna livet, ökad trygghet och ökat självförtroende är
bara några av fördelarna med att erbjuda det stöd som krävs för att en
brukare ska nå ett självständigt liv och en ökad livskvalitet. Redskapen
finns. Genom att ha kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar och
hur de yttrar sig i vardagen, och genom att se kopplingen mellan funktionsnedsättningen och eventuella behov av hjälpmedel, ökar möjligheterna att brukaren får det rätta stödet.
Goda relationer, anpassad information och individanpassat stöd gör
kognitiva hjälpmedel tillgängliga för brukare. Personalen är de som kan
stödja brukaren pedagogiskt och praktiskt för att hen ska kunna ta del
hjälpmedlet (Folkesson & Karlsson, 2010; Socialstyrelsen, 2010). Behovet av utbildning och kunskap hos personal är därför av stor betydelse.
Brukaren ska ha möjlighet till självbestämmande. Individen ska aktivt
kunna påverka det stöd hen får utifrån personens egna behov. Genom
att använda kognitiva hjälpmedel ökar chanserna till att faktiskt kunna
påverka det stödet brukaren får.
Något man inte kan komma ifrån i arbetet med brukaren är de egna
värderingarna och normer och hur dessa påverkar definitionen av livskvalitet och godtagbar livsstil. Det är dock viktigt att kunna respektera
brukarens egen definition av livskvalitet. Att lyssna på brukaren och lyfta
upp existerande styrkor är en viktig del av arbetet. Det är personalens
ansvar att lita på att brukaren har egna förmågor. Relationen till brukaren
och personalens vilja att anpassa sig till brukarens individuella behov är
viktiga faktorer för att brukaren ska kunna få den hjälp och det stöd hen
är i behov av.
I mitt arbete har jag tydligt sett behovet av verktyg och strategier
som kan ge brukaren stödet hen är i behov av för att få vardagen att fun-
21
gera. Att vända på dygnet, att inte lyckas komma igång med vardagliga
sysslor, att glömma bort möten och aktiviteter, samt bristande sociala
relationer är bekymmer som brukare brottas med varje dag. En kombination av stöd från personalen och kognitiva hjälpmedel kan ge det stöd
brukare är i behov av. I vissa fall kan hjälpmedel i sig vara tillräckliga.
Känslan av att bli förstådd och av att ha kontroll över stödet personen är i behov av påverkar livskvaliteten i stor utsträckning. Att kunna
bidra med stöd som brukaren själv uttrycker behovet av leder till positiva
upplevelser för både personal och brukare. Behovet av att skapa en kultur av att använda kognitiva hjälpmedel i arbetet med personer med psykiska funktionsnedsättningar är stort.
Att förstå varför är det första steget.
22
Referenser
Arvidsson, G., Buchholz, M., Forsmark, G., Hård, A., Jacobsson, C.,
Meden, D., Sjödin, L & Wennberg, B. (2013). Metoder för kognitivt
stöd. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer.
Barse Persson, G. & Olsson, I. (2007). Slutrapport. Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel. Projekt nr 300/2005.
Burton, C.Z., Harvey, P.D., Patterson, T.L. & Twamley, E. W. (2016).
Neurocognitive insight and objective cognitive functioning in schizophrenia. Schizophrenia Research, 171, 131-136.
Domingo, S. Z., Bobes, J., García-Portilla, M. P., Morralla, C. & EPICOG-SCH Study Group. (2015). Cognitive Performance associated to
functional outcomes in stable outpatients with schizophrenia. Schizophrenia Research: Cognition, 2(3), 146-158.
Eack, S.,M. (2012). Cognitive remediation: A New Generation of Psychosocial Interventions for People with Schizophrenia. Social work, 57(3),
235-246.
Enarsson, P. (2012). Mellan frihet och trygghet: personalgemensamt förhållningssätt i psykiatrisk omvårdnad (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet.
Finn, B. (2011). En utvärdering av projektet ”Förenkla vardagen”. Ett
projekt i Östhammars kommun för att höja medvetenheten och kunskapsnivån om kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. FoU-rapport 2011:2. Regionförbundet i Uppsala län.
2011.
Folkesson, P. & Karlsson, T.(2010). Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning. En fallstudie och
brukarundersökning i Värmland.FoU-rapport 2010:6. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Frydecka, D., Eissa, A.M., Hewedi, D.H., Ali, M., Drapala, J., Misiak, B.,
Kłosińska, E., Phillips, J.R. & Moustafa, A.A. (2014). Impairments of
working memory in schizophrenia and bipolar disorder: the effect of
history of psychotic symptoms and different aspects of cognitive task
demands. Frontiers in Behavioral neuroscience, 8(416), 1-11.
23
Giersch, A., Poncelet, P. E., Capa, R. L., Martin, B., Duval, C. Z., Curzietti, M., Hoonacker, M., v Assche, M. & Lalanne, L. (2015). Disruption
of information processing in schizophrenia: The time perspective. Schizophrenia Research: Cognition, 2(2), 78-83.
Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten: En studie av inflytande
och självbestämmande med LSS. Linnaeus University Dissertations Nr
93/2012. Växjö: Linnéuniversitetet.
Gillespie, A., Best, C. & O'Neill, B. (2012). Cognitive function and assistive technology for cognition: A systematic review. Journal of the International Neuropsychological Society, 18(1), 1-19.
Goldstein, B. E. (2005). Cognitive psychology: connecting mind, research, and everyday experience. Balmont, Calif.: Wadsworth.
Green, M. F., Horan, W. P. & Lee, J. (2015). Social cognition in schizophrenia. Nature Reviews Neuroscience, 16, 620–631.
Green, M.F., Kern, R.S. & Heaton, R.K. (2004). Longitudinal studies of
cognition and functional outcome in schizophrenia: implications for
MATRICS. Schizophrenia research, 72, 41-51.
Grönberg Eskel, M., (2012). Från slutna institutioner till institutionaliserat omhändertagande. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.
Grönberg Eskel, M. (2005). ”För första gången på länge är jag en vanlig
människa”: en kvalitativ utvärdering av projekt Human Teknik, psykiska
funktionshinder och hjälpmedel. IKU-rapport 2005:3. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Heinssen, R. K., Liberman, R. P. & Kopelowicz, A. (2000). Psychosocial
skills training for schizophrenia: Lessons from the laboratory. Schizophrenia bulletin, 26(1), 21.
Hjälpmedelsinstitutet (2011). Kartläggning kognitiva hjälpmedel. Projektrapport Hjälpmedel i fokus.
Hjälpmedelsinstitutet (2012). Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
24
Högstedt, E. & Käcker, P. (2011). Brukarperspektiv på kognitivt stöddelaktighet för personer med psykisk funktionsnedsättning vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Norrköping: Norrköpings kommun och
Linköpings universitet.
Kolb, B. & Whishaw, I. Q., 2006. An introduction to brain and behavior.
2nd edition. New York: Worth Publishers.
Kopelowicz, A., Liberman, R. P. & Zarate, R. (2006). Recent advances in
social skills training for schizophrenia. Schizophrenia bulletin, 32(suppl 1),
S12-S23.
Lindqvist, R., & Sépulchre, M. (2016). Active citizenship for persons
with psychosocial disabilities in Sweden. ALTER-European Journal of
Disability Research/Revue Européenne de Recherche sur le Handicap, 10(2), 124136.
McGurk, S. R., Mueser, K. T., Feldman, K., Wolfe, R. & Pascaris, A.
(2007). Cognitive training for supported employment: 2-3 year outcomes
of a randomized controlled trial. American Journal of Psychiatry, 164(3),
437-441.
Mellgren, Z. (2013). Kognitiva hjälpmedel. PsykosR. Hämtad den 201609-29:
http://www.battrepsykosvard.se/wpcontent/uploads/2014/06/kunskapsblad_kognitiva_-hjalpmedel.pdf
Mezzina, R., Borg, M., Marin, I., Sells, D., Topor, A. & Davidson, L.
(2006). From participation to citizenship: How to regain a role, a status,
and a life in the process of recovery. Archives of Andrology, 9(1), 39-61.
Myndigheten för delaktighet (2014), hämtad den 23 september 2016:
(http://media.mfd.se/kognitionsutbildning/kapitel1/index.htm)
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognitivt-stod/om-kognitionoch-hjalpmedel/kapitel-1-vad-innebar-kognition/
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognitivt-stod/
Myndigheten för delaktighet (2014), hämtad den 29 september 2016:
http://media.mfd.se/kognitionsutbildning/kapitel3/index.htm
Nationell psykiatrisamordning (2006). Vad är psykiskt funktionshinder?
Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt
funktionshinder. Rapport 2006:5.
25
SFS 1993:387 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Skau, G. M. & Jonsson, L. G. (2007). Mellan makt och hjälp:om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen (2010). Det är mitt hem. Vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Socialstyrelsen (2012). Shared decision making. En introduktion till delat
beslutsfattande inom psykiatrisk vård.
SOSFS 2002:9 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
Svahn, M. (2010). Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel. En intervjustudie av personer med kognitiv funktionsnedsättning, Rapport 55. Uppsala:
Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län.
Velligan, D. I., Mahurin, R. K., Diamond, P. L., Hazleton, B. C., Eckert,
S. L. & Miller, A. L. (1997). The functional significance of symptomatology and cognitive function in schizophrenia. Schizophrenia research, 25(1),
21-31.
26
STADSKONTORET
FoU Malmö
205 80 Malmö
Telefon 040-34 10 00
www.malmo.se/fou
