GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Folkhälsovetenskap
(7,5 Hp)
Välkommen
Välkommen till kursen Folkhälsovetenskap, som är en kurs inom ramen för
Hälsopromotionsprogrammet och en delkurs inom den fristående kursen Hälsopromotion (60
hp).
Kursansvarig är Peter Korp, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap,
[email protected] 031-786 21 76
Undervisningens utformning
Studierna bedrivs på helfart och undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier,
projektuppgift och egen inläsning av litteratur.
Kursschema
Dag
Tid
Lokal
Innehåll
Lärare
Tisd. 18/1
13.00-13.45
14.00-16.00
AK2137
AK2137
Kursintroduktion
Perspektiv på folkhälsovetenskap
Litteratur: Andersson & Ejlertsson,
kap. 1-4, 8
PK
PK
Onsd. 19/1
13-16
AK2137
Perspektiv på folkhälsovetenskap
PK
Litteratur: Andersson & Ejlertsson, kap. 9,
11-13 & 16
Tisd. 25/1
10-12
BE014
Epidemiologi
ChB
Litteratur: Läs det som står i Epidemiologi för
hälsovetare om begreppen population, morbiditet,
mortalitet, letalitet, punktprevalens, incidensrat,
riskdifferens (attributrisk), relativ risk och
kohortstudie. Försök förstå vad begreppen innebär
Tisd. 25/1
13-16
BE014
Samhällsstruktur och hälsa
Litteratur: Andersson & Ejlertsson, kap. 5, Cockerham,
hela boken
Onsd. 26/1
08.30-10.00 A1 C105
10.15-11.45 A2
12.30-14.00 B1
14.15-15.45 B2
Workshop – litteratur
Litteratur: Andersson & Ejlertsson + Cockerham
Torsd. 27/1
10-12
BE036
Etik i folkhälsoarbete
CM
Litteratur: Andersson & Ejlertsson, kap. 15
Månd. 31/1
10-12 A1
CK20
Seminarium – epidemiologi 1
ChB
Tisd.. 1/2
10-12 A2
13-15 B1
CK20
CK20
Seminarium – epidemiologi 1
ChB
Onsd. 2/2
13-15 B2
CK20
Seminarium – eidemiologi 1
ChB
Torsd 3/2
9-16
BE014
Tisd. 8/2
10-12
13-16
BE014
Öppen handledning
Praktiskt folkhälsoarbete
SL
PK
Torsd. 10/2
8.15-18
A1332
Seminarium – hälsoekonomi 2
SL
Fred. 11/2
8.15-18
A1332
Seminarium - hälsoekonomi 2
SL
Månd. 14/2
10-12
BE015
Workshop – inför tentan
PK
Torsd. 17/2
9-12
KH-salen
Examination
Hälsoekonomi
SL
Andersson & Ejlertsson, kap. 14, s. 317-326
Statens folkhälsoinstitut
http://www.fhi.se/PageFiles/3135/r2003-11-halsoekonomi-for-folkhalsoarbete.pdf
PK = Peter Korp
SL = Stefan Lundström
ChB = Christina Berg
CM = Christian Munthe
Kursens examination
Kursens examineras genom en skriftlig tentamensuppgift, genomförande av projektarbete
samt medverkan på kursens seminarier.
Betyg och bedömning
Vid bedömning används en tregradig skala: U, G och VG.
För betyget godkänt krävs att den studerande visar kunskaper och färdigheter som
motsvarar kursplanens lärandemål och uppfyller de krav som ställs i anvisade
kursuppgifter.
För betyget väl godkänt krävs att kriterier för godkänt har uppnåtts. Dessutom krävs
att den studerande visar särskild förmåga till självständig kritisk reflektion och analys.
Den studerande skall också kunna kommunicera sina kunskaper på ett tydligt och väl
underbyggt sätt.
Kursens seminarier
Det finns två seminarier på kursen, båda är obligatoriska. Som student föväntas du, förutom
att vara närvarande, aktivt delta i uppgifter och diskussioner under seminarierna.
Vid frånvaro kontakta kursansvarig för information om omexamination.
Förberedelser seminarium epidemiologi
1. Läs artikel 1 (Boen, Maurissen, & Opdenacker, 2010) översiktligt (fokusera på
studiedesign) Beskriv studiedesignen. Fundera också över tänkbara bias i studien.
2. Läs artikel 2 (Berg, et al., 2005) översiktligt (fokusera på tabellerna och figurerna) och
fundera över följande:
Beskriv mycket kortfattat vad det är för studiedesign.
Nämn några fördelar och nackdelar med denna studiedesign.
Beskriv prevalensen av rökning, inaktiv livsstil på fritiden och diabetes vid sista
mättillfället.
Hur ser trenderna (dvs. utvecklingen över tid) ut för rökning, inaktiv livsstil på fritiden
och diabetes?
Verkar män eller kvinnor ha störst midjemått i genomsnitt (detta är dock ej testat
statistiskt här)?
Hur stor var fetmaprevalensen bland 55-64åringar vid 2002 års mätningar?
I tabell 4, översta delen som handlar om kvinnor: Vad betyder p for trend <0.001 i
kolumn 2-4 och NS för den sista kolumnen?
Beskriv i ord vad följande resultat innebär:
Vad är det för samband som studeras i tabell 5?
Vad betyder det att Odds ratio för diabetes var 4.62 (3.16-6.74) i tabellen?
Vad betyder värdena för PAR (%) och AR (%) i samma kolumn?
Verkar sambandet för midjastusskvot starkare än de för BMI?
Varför har man angett odds ratio i denna artikel och inte relativ risk?
Fundera på tänkbara confounders som man bör ta hänsyn när man analyserar
sambandet i tabell 5.
Artiklar:
Berg, C., Rosengren, A., Aires, N., Lappas, G., Toren, K., Thelle, D., et al. (2005). Trends in
overweight and obesity from 1985 to 2002 in Goteborg, West Sweden. Int J Obes
(Lond), 29(8), 916-924.
Boen, F., Maurissen, K., & Opdenacker, J. (2010). A simple health sign increases stair use in
a shopping mall and two train stations in Flanders, Belgium. Health Promot Int, 25(2),
183-191.
