Maktperspektivet i kommunikationen mellan

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet
Omvårdnad
Examinationsarbete 15 hp.
Vårterminen 2008
_____________________________
Maktperspektivet i kommunikationen
mellan sjuksköterska och patient
i den transkulturella omvårdnaden
– utifrån ett patientperspektiv
A perspective of power
in communication between nurse and patient
in transcultural nursing
– from the patient’s perspective
Författare: Sara Tariqatnajad
Maktperspektivet i kommunikationen
mellan sjuksköterska och patient
i den transkulturella omvårdnaden
– utifrån ett patientperspektiv
Sammanfattning
Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mötet mellan människor med olika kulturell
bakgrund sker dagligen. Kommunikationen med patienter med olika kulturell bakgrund är
därför en stor del av sjuksköterskans dagliga arbete i den transkulturella omvårdnaden. Det
kan hända att patienter på grund av bland annat språksvårigheter känner sig maktlösa i
kommunikationen med sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa
kommunikationen med särskild tonvikt på maktperspektivet mellan sjuksköterska och patient
i den transkulturella omvårdnaden utifrån ett patientperspektiv. Metod: En kvalitativ
intervjustudie genomfördes med sex före detta patienter med utländsk bakgrund. Resultat:
Resultat redovisades och tolkades utifrån SAUK- modellen utvecklad av Gustafsson (2004).
Resultatet visade att på grund av olika faktorer såsom bland annat språksvårigheter, brist på
information, tidbrist, kulturella aspekter, invandrarfientlighet/rasism med mera befinner sig
patienterna med utländsk bakgrund i ett omfattande beroendeförhållande i kommunikation
med sjuksköterskor och därmed får de här patienterna känslan av maktlöshet i
kommunikationen med sjuksköterskorna.
A perspective of power
in communication between nurse and patient
in transcultural nursing
– from the patient’s perspective
Abstract
Background: Sweden is a multicultural country where the meeting average people with
differently cultural background happen daily. The communication with patients with
differently cultural background is therefore a big part of the nurse's daily work in the
transcultural nursing. It can happen that because of among other thing language difficulties
know itself the patients powerless in the communication with nurses. Aim: The aim with this
study was to elucidate the communication with special accentuation on the power perspective
average nurse and patient in the transcultural nursing on the basis of patient perspectives.
Method: One qualitative interview study was implemented with sex before these patients
with foreign background. Results: Results were presented and was interpreted on the basis of
SAUK - the mock-up developed of Gustafsson (2004). The result showed that because of
different factors among other thing language difficulties, burst on information, time burst,
cultural aspects , racism etc. is located the patients with foreign background in one extensive
dependency relation in communication with nurses and thereby sheep these patients the
feeling of powerless in the communication with the nurses.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
2. BAKGRUND
2.1 KOMMUNIKATION
2.1.1 KOMMUNIKATION INOM VÅRD
2.2 TRANSKULTURELL OMVÅRDNAD
2.2.1 KRITISKA SYNPUNKTER OM LEININGERS TEORI
2.3 KOMMUNIKATIONSBARRIÄRER INOM T. O.
2.4 MAKT
2.4.1 MAKT INOM OMVÅRDNAD
3. TEORETISK REFERENSRAM
4. PROBLEMFORMULERING
5. SYFTE
5.1 FORSKNINGSFRÅGOR
6. METOD
6.1 DATAINSAMLING
6. 1. 1. URVAL
6.2 DATAANALYS
7. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
8. RESULTAT
8. 1. SPRÅK
8. 2. INFORMATION
8. 3. TID
8. 4. KÄNSLOMÄSSIGA UPPLEVELSER
8. 4. 1. POSITIVA KÄNSLOR
8. 4. 2. NEGATIVA KÄNSLOR
8. 4. 3. KULTURELLA ASPEKTER
8. 5. INVANDRARFIENTLIGHET/RASISM
8. 6. MAKT
8. 6. 1. SAMARBETE/LYDNAD
9. DISKUSSION
9. 1. METODDISKUSSION
9. 2. RESULTATDISKUSSION
10. SLUTSATS
11. FORTSATT FORSKNING
REFERENSFÖRTECKNING
4
4
4
4
5
6
6
6
7
8
10
10
10
10
11
11
12
12
13
13
14
15
15
15
16
17
17
18
20
20
20
21
26
27
28
BILAGOR:
1. INTRODUKTIONSBREV TILL INTERVJUPERSONER
2. INTERVJUGUIDEN
3. EXEMPEL PÅ INNEHÅLLSANALYS
30
31
32
3
1. INLEDNING
Vi lever i ett multikulturellt samhälle där möten mellan människor med många olika
bakgrunder sker dagligen. Inom vården kommer också dagligen patienter med utländsk
bakgrund som på grund av bland annat brister i svenska språket kan känna sig maktlösa.
Författaren har personlig erfarenhet av det, både som patient och som vårdare. I en mycket
svår och stressad del av mitt liv som en patient med invandrarbakgrund, kände jag mig helt
maktlös i kommunikationen med en sjuksköterska. Jag har också jobbat inom vården i flera år
och många gånger observerat samma situation som jag själv har upplevt. Denna erfarenhet
motiverar mig att fundera över kommunikationen mellan sjuksköterska och patient i den
transkulturella omvårdnaden och sjuksköterskans makt i kommunikationen med patienter med
olika kulturell bakgrund. Mina egna erfarenheter i kombination med den kunskap jag hittills
har fått som sjuksköterskestudent har lett till att jag har fått en viss förståelse kring problemet.
Genom att jag nu undersöker detta fält kan erfarenheterna komma till nytta och då känns mitt
tidigare lidande heller inte meningslöst. Detta sätt att använda egna erfarenheter och
observationer är enligt Thor (2002) en av förbättringskunskapens grunder.
2. BAKGRUND
2.1 KOMMUNIKATION
Kommunikation är ett begrepp som kommer från det latinska ordet "communicare". Det
betyder "att göra något gemensamt", ”göra någon annan delaktig i”, " ha förbindelse med"
(Eide & Eide, 1997, ss. 11-12). Enligt Eide och Eide (1997) innebär begreppet
kommunikation att det finns minst två eller flera personer i bilden som byter ut meningsfulla
tecken med varandra. Med andra ord kan man säga att kommunikation definieras i
relationssammanhang. Relation är också ett begrepp som kommer från latinet "relatio" som
innebär förbindelse, förhållande eller kontakt mellan två objekt, till exempel mellan två
personer. Eide och Eide (1997) påpekar också att kommunikation i en relation kan ske på två
olika sätt, verbal och/eller icke-verbal. I den verbala kommunikationen används språk i form
av tal eller skrift. Utbyte i den icke-verbala kommunikationen sker genom kroppsspråk i form
av rörelser, ansiktsuttryck, ögonkontakt eller beröring och även tystnad. Beroende på
sammanhanget blir en av de två typerna av kommunikationen det vill säga den verbala eller
icke-verbala, viktigare än den andra. Men ofta är båda typerna lika viktiga i kontakt mellan
människor, till exempel inom vård (Eide & Eide, 1997).
2.1.1 KOMMUNIKATION INOM VÅRD
Kommunikationens betydelse i vården, enligt Fossum (2007), är överföring av information
från bland annat sjuksköterskan till patienten eller tvärtom. Holm (1995) anser att en av de
viktigaste färdigheterna som en sjuksköterska måste skaffa sig är
kommunikationsfärdigheterna. Kommunikation är ett ömsesidigt begrepp, därför krävs för en
bra kommunikation att båda partnerna förstår varandra. När det gäller kommunikationen inom
vården, där patienten är upptagen av sina problem och på grund av detta inte kan ta ansvar för
sin kommunikation med sjuksköterskan, så krävs ett professionellt förhållningssätt genom att
sjuksköterskan tar ansvar för både sin kommunikation och också patientens kommunikation.
Detta är nödvändigt eftersom det ligger i sjuksköterskans ansvar att ha en ständig strävan efter
att förstå patientens legitima behov (Holm, 1995).
Fossum (2007) beskriver många faktorer som kan försvåra eller förhindra kommunikationen
bland annat inom vården. Bland dessa faktorer nämner han inhemsk dialekt, utländsk
brytning, rösten och tonfallet som försvårar eller förhindrar till exempel kommunikationen
4
med personer som har hörselproblem. Andra försvårande faktorer kan vara att använda sig av
slang eller uttryck som inte alla förstår, till exempel medicinska uttryck så som bradykardi
eller tappa urin. Om exempelvis föräldrarna inte tillåts vara närvarande på sjukhuset, vilket
var vanligt i Sverige till helt nyligen, kan det vara ett hinder för kommunikation. Även vår
uppfattning om oss själva, förväntningar, föreställningar och fördomar som kan bero på olika
kulturell bakgrund, kan vara ett sådant hinder (Fossum, 2007).
2.2 TRANSKULTURELL OMVÅRDNAD
Ordet trans- betyder genom-, över-, på andra sidan om- (Lindskog, 2005) och kultur från
latinets cultu´ra betyder bearbetning, odling, bildning, kolonisation och vård (Ahlberg,
Lundqvist och Sörbom, 1994).
Begreppet transkulturell omvårdnad har utvecklats som en teori av Madeleine M. Leininger,
född 1924 i Sutton, Nebraska, USA, professor i omvårdnad och antropologi (Leininger &
McFarland, 2002). När Leininger arbetade inom barnpsykiatrin med barn från olika kulturer, i
mitten av 1950-talet, blev hon medveten om att skillnader i kulturell bakgrund kunde påverka
mötet mellan sjuksköterska och patient. Därifrån fick hon idén att forska kring kulturens
påverkan i omvårdnaden (Leininger & McFarland, 2002). För att fördjupa sig i ämnet
studerade hon vidare om kultur- och socialantropologi. Hon har bidragit med antropologiska
tankar inom omvårdnadsforskningen. Kombinationen av erfarenheter och kunskaper inom
omvårdnaden och kunskap inom antropologi gav henne förmågan att utveckla teorin om
kulturrelaterad omsorg. Hon försökte hitta sambandet mellan begreppet omsorg, som enligt
henne är det centrala begreppet inom omvårdnad, och kulturbegreppet som är avgörande
begrepp inom antropologin. Leininger (& McFarland, 2002) hävdar att kultur och omsorg är
beroende av varandra genom att alla kulturer världen över innehåller naturliga och varierande
kunskaper för att forma omsorgen. Hon påpekar att det finns både likheter och skillnader i de
olika sätten att utöva kulturrelaterad omvårdnad som påverkar patienten till exempel i form av
oförmåga att följa ordinerade åtgärder i relation till omvårdnaden. Därför är det viktigt att
sjuksköterskan i sin kontakt med patienten ska ha med sig kunskap om den transkulturella
omvårdnaden för att kunna tillämpa omvårdnaden på ett lämpligt och meningsfullt sätt
(Leininger & McFarland, 2002).
För att vägleda sjuksköterskor utvecklade Leininger soluppgångsmodellen. Den visas
symboliskt i form av en uppåtgående sol där hon beskriver många olika faktorer som
dominanta begrepp inom omvårdnaden. Bland de faktorerna nämner hon
verklighetsuppfattningen, religionen, kulturella aspekter/-värderingar, emotioner, språk, miljö,
släktband, ekonomin, teknologin med mera. Leininger (& McFarland 2002) betonar att
information om de faktorer som finns hos patienten och som hon beskriver i sin modell
hjälper sjuksköterskan att lära känna patientens omvårdnadsbehov. Därmed kan
sjuksköterskan använda sina kulturrelaterade kunskaper och informationen för att bevara
hälsa och välbefinnande hos patienten (Leininger & McFarland, 2002).
I en empirisk studie undersökte Narayanasamy (2002) hur sjuksköterskor reagerar för
kulturrelaterad omvårdnad och kom fram till att de sjuksköterskor som deltog i denna studie
gärna vill söka ytterligare kurser och vägledning för att bli mer kompetenta inom detta fält,
eftersom de känner behovet av den kompetensen i kommunikation och kontakt med sina
patienter som har annan kulturell bakgrund än vad de har. Narayanasamy (2002) hävdar att
det fortfarande finns utrymme för att praktiskt förbättra kunskap och kompetensen inom fältet
transkulturell omvårdnad hos sjuksköterskor.
5
2.2.1 KRITISKA SYNPUNKTER OM LEININGERS TEORI
Kultur definieras av Leininger som de inlärda, överförda värderingar, levnadsätt, normer och
övertygelser inom en grupp som styr gruppens tänkande, beslut och handlingar i ett visst
mönster (Leininger & McFarland, 2002). Gustafson (2005) kritiserar Leiningers teori och
hävdar att den utgår från en liberal synpunkt som i stort sett fokuserar uppmärksamheten på
en bred definition av begreppet kultur som blir begränsad vid tillämpningen. Leininger
påpekar att ofta används begreppen etnicitet och kultur som om de betydde samma sak fast de
inte gör det (Leininger & McFarland, 2002). I sin definition av etnicitet skriver Leininger att
etnicitet syftar på ras och är baserad på nationellt ursprung. I kritik av denna definition
argumenterar Culley (2006) att etnicitet är en social process och inte kan blandas med ras som
egentligen är en biologisk enhet. Culley (2006) menar att den sociala processen av ras som en
biologisk enhet är rasism som är en kommunikationsbarriär, medan etnicitet i sig inte är
någon barriär för kommunikationen.
2.3 KOMMUNIKATIONSBARRIÄRER INOM TRANSKULTURELL OMVÅRDNAD
Luckmann (1999) hävdar att kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter som har
olika kulturell bakgrund ofta är komplicerad. Detta beror på olikheter i bland annat
kulturvärderingar, traditioner, förväntningar, uppfattningar och även språk. Luckmann (1999)
beskriver åtta olika barriärer som förekommer inom transkulturell kommunikation.
1) Brist på transkulturell kunskap och information hos sjuksköterskor.
2) Rädsla och misstro som är två realistiska och avgörande faktorer i mötet mellan
människor med olika kulturell bakgrund.
3) Rasism som enligt Luckmann (1999) räknas som en fruktansvärd barriär som påverkar
transkulturell kommunikation inom omvårdnaden särskilt i U. S. A.
4) Fördomar och grupptillhörigheter, eftersom människor har en tendens att ha fördomar
inför andras kulturvärderingar och även tycka att andras värderingar är fel medan egna
värderingar är rätt.
5) Stereotypiska tankesätt som är särskilt destruktiva om de är negativa.
6) Rutiner som kanske inte alltid är nödvändiga. Författaren nämner som ett exempel att
anhöriga som rutin ska vänta utanför patientens rum medan behandlingen pågår.
7) Språksvårigheter eftersom språket är det primära instrumentet för den mänskliga
kommunikationen som hjälper människan att uttrycka sina känslor, idéer, tankar,
reaktioner osv.
8) Missförstånd mellan sjuksköterska och patient som kan förekomma på grund av skillnader
mellan deras förväntningar och uppfattningar. Det kan skapa stora problem och seriösa
konflikter i den transkulturella kommunikationen.
Med syfte att förbättra kommunikationen i den transkulturella relationen gjorde Murphy,
Censullo, Cameron och Baigis (2005) en undersökning runt ett kommunikationssammanbrott
i U. S. A. Murphy et al. (2005) kom fram till att de viktiga faktorerna för att undvika
sammanbrott i kommunikationen är bland annat tid, resurser, kontinuerligt engagemang,
medvetenhet, ihållande uppmärksamhet och självkännedom genom en konstant självanalys av
alla involverande personer. Skau (2006) påstår att det viktigaste kommunikationsredskapet är
språket som kan bygga upp makten i kommunikationen. "Den som har ordet i sin makt har på
sätt och vis världen i sin hand" (Skau, 2006, s.50).
2.4 MAKT
Swedenborg (1998, s. 596) definierar ordet makt som "position och resurser att styra personer,
händelser, etc." och även som " behärskning av den egna kroppen och dess funktioner".
6
Enligt DeSwaan (2003) är begreppet makt brett och används i många olika vetenskapliga
riktlinjer. Därför har makt beroende på sammanhanget definierats på många olika sätt.
DeSwaan (2003) beskriver att människor i förhållande till varandra är i beroende av varandra,
till exempel barn är beroende av föräldrar. Detta beroendeförhållande skapar ett
maktförhållande. Den person som har makten i förhållande till andra människor är den person
som andra, av vilken anledning som helst, är beroende av. Personen befinner sig därmed i en
maktposition. Maktpositionen blir starkare om antalet beroenden ökar och då kan man ställa
frågan om maktbalans. DeSwaan (2003) beskriver begreppet maktbalans så att i detta
maktförhållande är båda sidor på något sätt beroende av varandra fast i olika grader. Det vill
säga, även den som befinner sig i maktpositionen är beroende av de andra som är beroende av
henne/honom. Ett exempel på detta kan vara förhållandet mellan elever och lärare. Här
beskriver DeSwaan (2003) ett nytt begrepp i maktförhållandet, nämligen maktfördelningen.
Makten fördelas då i ett positivt och ett negativt maktsaldo. Ett positivt maktsaldo formas när
andras beroende av den personen som befinner sig i maktposition (makthavaren) är tyngre än
makthavarens beroende av de andra. Ett positiv maktsaldo formas hos makthavaren medan ett
negativ maktsaldo formas hos de individerna som är beroende av makthavarens position.
DeSwaan (2003) nämner faktorer som fungerar som maktmedel. Bland de faktorerna är
känslomässiga band, till exempel mellan barn och förälder och även information och kunskap
till exempel mellan elever och lärare. Makt är en egenskap hos den position som makthavaren
befinner sig i. Denna egenskap, det vill säga makten, utvecklas under en viss tid. Enligt
DeSwaan (2003) är manipulering ett sätt som man kan skaffa sig en maktposition med.
Genom att låta människorna spela ut mot varandra, stärker manipulatorn sin egen
maktposition (söndra och härska). Många politiker över hela världen försöker stärka eller
behålla sin maktposition genom manipulering. DeSwaan (2003) beskriver ägandeförhållanden
också som ett slags maktförhållande. Den som äger maktmedlet, till exempel informationen
eller kunskapen med mera kan göra människorna beroende av sig med hjälp av sitt ägande. På
det sättet fungerar också ägandet som ett maktmedel.
Manojiovich (2007) har kommit fram i sin studie att det fortfarande finns ett behov av att
forska kring begreppet makt som existerar i olika relationsammanhang. I alla relationer finns
och verkar begreppet makt. Det vill säga att i likhet med kommunikationbegreppet definieras
också begreppet makt i relationssammanhang (Malmsten, 2001). Exempel på relation är
omvårdnad som definieras såsom vård på personnivå (Gustafsson, 2004).
2.4.1 MAKT INOM OMVÅRDNAD
Vård som är det nya ordet för det fornnordiska ordet "vardher" och betyder "att ta ansvar för
eller ta hand om" (Qvarsell, 1996, s. 150), definieras också i relationsammanhang.
Omvårdnad som definieras som vård på personnivå, är en relation där sjuksköterskan ställer
sig i relation till patienten (Gustafsson, 2004). I denna relation behöver patienten hjälp och är
beroende av sjuksköterskans kunskap, kompetens, resurser och position (Malmsten, 2001). I
en relation där det finns beroende så finns det också alltid makt (Ahrne, Roman & Franzén,
2003). Därför blir vård en maktrelation (Qvarsell, 1996).
Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är ett viktigt område inom omvårdnad där
makten utspelas (Vinthagen, 2007). Vinthagen (2007) ger olika exempel på maktformer som
förekommer inom detta fält, bland annat dagordningsmakt där sjuksköterskan bestämmer över
samtalets tema och tid med patienten. Manojiovich (2007) drar slutsatsen i sin studie att
sjuksköterskans makt är resultat av tre komponenter. 1) Arbetsplatsstrukturen där
sjuksköterskan har möjlighet att få bestämma. 2) Den psykologiska tron att man har
7
kapaciteten och förmågan att bestämma. 3) Bekräftelsen att makten finns i
omvårdnadsrelationen.
Enligt Perron, Fluet och Holmes (2004) gör den ständiga strävan som ligger i sjuksköterskans
ansvar i kontakt med patienten och den omständigheten att det är sjuksköterskan som är
sakkunnig inom omvårdnaden, att sjuksköterskan automatiskt har en maktposition i relationen
med patienten. De har i sin studie försökt att lägga fram begreppet livsmakt inom
omvårdnaden och hävdar, att på grund av sin position som förbindelselänk fungerar
sjuksköterskan som det drivande hjulet inom hälso- och sjukvårdens apparat. Med anledning
av den positionen tycker Perron et al. (2004) att begreppet livsmakt är användbart inom
omvårdnaden. För att förstå begreppet livsmakt (bio-power), sökte författaren Foucault (2002,
s.144) som definierar detta begrepp som "en makt som har till uppgift att tillvarata livet".
Foucault förklarar begreppet i en mer komplicerande maktrelation, det vill säga i politiskt
sammanhang. Med inspiration från Foucaults förklaringar påstår Perron et al. (2004) att
omvårdnadsprofessionen är fullkomligt en politisk fråga. Författarna drar slutsatsen att genom
att använda sin kunskap och position inom hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ett
socialt mandat och fungerar därmed som statlig ombudsman.
Ponte et al. (2007) har dragit slutsatsen i sin studie att det är viktigt att förstå 1) vilka
karakteristiska kännetecken sjuksköterskans makt har på en individuell nivå och 2) på vilket
sätt man ska hjälpa sjuksköterskor att uppnå makten i den individuella nivån. Författarna
hävdar att den individuella makten hos sjuksköterskor överförs in i den professionella rollen
som de har och därigenom in i en större makt, det vill säga sjuksköterskeorganisationen.
Utvecklingen hjälper till slut till att patienternas hälsomöjligheter förbättras, menar Ponte et
al. (2007).
3. TEORETISK REFERENSRAM
SAUK, en modell för "Bekräftande Omvårdnad"
En av de kvalitetsindikatorerna inom omvårdnad är bekräftande möte (SSF, 2001).
SAUK som står för Sympati, Acceptans, Upplevelse och Kompetens, är en modell just för
bekräftande möte mellan sjuksköterska och patient. Modellen har utvecklats av Barbro
Gustafsson, distriktsköterska, doktor i medicinsk vetenskap inriktning vårdforskning och
docent i folkhälsovetenskap (Gustafsson, 2004). Utvecklingen av denna teori startades 1980talet och har skapats ur ett patientperspektiv. Den bygger på bland annat Barbro Gustafssons
egna erfarenheter inom vård både som patient och som sjuksköterska. Hon får stöd av
filosofen Ingmar Pörn för att utveckla SAUK- modellen för "Bekräftande Omvårdnad". Enligt
Gustafsson (2004) är omvårdnad en självständig vetenskap som definieras som vård på
personnivå. Den minsta enhet inom omvårdnad som vetenskap, är person, det vill säga
människa som helhet. Människa definieras som ett handlande subjekt som har en livsplan/-er,
det vill säga det centrala målet för sitt liv. Resurser som människan kan använda för att
förverkliga sina mål består av repertoarer, det vill säga de aktuella och potentiella förmågor
som människan har med sig och den inre och yttre miljön. Värdegrunden i denna teori är
människa, hälsa och omvårdnad. Utifrån de ovan nämnda definitionerna för människa och
omvårdnad, definieras hälsa på ett positivt sätt. Hälsa definieras som de förmågor som
människan har för att kunna förverkliga målet under aktuella omständigheter (Gustafsson,
2004). Omvårdnadskvalitet utifrån denna teori är bland annat motivation, bekräftelse och
jagrelation, det vill säga vår uppfattning om oss själva utifrån en existentiell filosofi om
människans existens, upplevelse och unikhet. Fokus i denna relation är på mötet mellan
patienten och personalen. Med kvalitet menas en värdeskapande egenskap som stärker
människans hälsa. Motivation definieras som människans strävan att minska avståndet mellan
8
den hon är och den hon vill vara, det vill säga mellan den aktuella och det ideala jaget
(Gustafsson, 2004).
Utifrån den existentiella filosofin som är grunden för SAUK- modellen för "Bekräftande
Omvårdnad" har människan en relation med sitt eget jag samtidigt som hon är i ett möte med
en annan människa, till exempel patienten. Önskan att då vara i en ömsesidig relation är en
bekräftelse. Bekräftelseprocessen i olika faser av SAUK-modellen visas i tabell 1. Kort
beskrivning av tabellen, från vänster till höger med början på rad två, kommer under tabellen.
Tabell 1: en översikt över SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad utvecklad av
Gustafsson (2004).
Omvårdnadsprocess
Bekräftelserprocess Bekräftelseprocess Livskompetens
Interaktiv personstöd
Interaktiv jagstöd
Intraaktiv
Förstärkt jagrelation
SAUK-handlingar
I & I handlingar
jagperspektiv
Involvering &
Jaginvolvering &
Självbedömning
ympatiuttryckande omv.
insiktstödjande
Självomsorg
Att bedöma mål
omv.
Identitet
&
Trygghet & Säkerhet
Motivation/strävan projekt/mål
att nå målet
Inflytande &
Jaginflytande &
Självbestämmande
ccepterandeskapande
Att sätta upp egna
Insiktstödjande
Självaccepterande
mål
omv.
Kontroll/
omv.
Kompanjonskap
projektsval
Frihet & Öppenhet
Individualisering & Jagindividualisering Självintegration
pplevelsemässig
Att integrera mål
Insiktstödjande
& Självförståelse
omv.
Sanning/
innebördsförvärvande omv.
Unikhet
projektprioriterig
Validering
Individtilltro &
Jagtilltro &
Självförverkligande
ompetensmanifesterande Insiktstödjande
Att förverkliga mål
Självkompetens
- Livsplaneomv.
omv.
omv.
Livsplaneomv.
- Repertoaromv.
- Livsplaneomvårdnad
- Repertoaromv.
- Inremiljöomv
Självreflektion
- Repertoaromvårdnad
Inremiljöomv.
Yttremiljöomv.
Att reflektera över
- Inre miljöomvårdnad
- Yttremiljöomv.
mål
Livsessens/
- Yttre miljöomvårdnad
Utveckling
&
projektrealisering
Handling
Mognad
S
A
U
K
S
i SAUK står för sympatiuttryckande omvårdnad. Om sjuksköterskan i relationen med
patienten visar intresse att stödja patienten, skapas trygghet och säkerhet hos patienten. Detta
leder i sin tur till att patientens motivation/strävan att nå målet förstärks.
Omvårdnadskvaliteterna trygghet, säkerhet och motivation hjälper patienten att i relation till
sig själv/sitt eget jag blir starkare (identitet i intraaktivt jagperspektiv). På detta sätt leder hela
S-fas processen till förstärkt självbedömning hos patienten i jagrelation-processen.
A
i SAUK står för accepterandeskapande omvårdnad. Genom att sjuksköterskan visar
respekt till patienten i kommunikationen/dialogen dem emellan, skapas frihet och öppenhet
och därmed en känsla av ömsesidighet (kompanjonskap i interaktivt jagstöd) hos patienten.
Detta förstärker patientens självaccepterande och kontroll över sitt projektval. Hela A-fas
processen leder till självbestämmande hos patienten.
9
U
i SAUK står för upplevelsemässig innebördsförvärvande omvårdnad. Sjuksköterskans
förståelse för vad patienten i kommunikationen förmedlar skapar valideringskunskaper hos
patienten. Med andra ord patientens förmåga att bedöma sin egen situation förstärks och
därmed upplever sig patienten som en värdefull person/unik. Detta mål nås genom att
individualisera omvårdnaden i patientens egen hälsoprocess. Processen i U-fasen leder till
självintegration hos patienten.
K
i SAUK står för kompetensmanifesterande omvårdnad. Sjuksköterskans kunskaper om
patientens livssituation, livsplaner, repertoarer/förmågor och resurser hjälper både
sjuksköterskan och patienten i patientens omvårdnadsprocess. Sjuksköterskan kan med denna
kunskap stödja patienten att öka sina handlingskunskaper. Därmed kan patienten använda sina
resurser och handla utifrån sin egen situation. På detta sätt får patienten stöd att bli en aktör/ett
handlande subjekt som utvecklas/mognar i sin egen takt, och att livet får mening (livsessens)
även om man är sjuk. Hela K-fasen leder till självförverkligande och självreflektion hos
patienten.
De begrepp i tabellen som har skrivits med fet stil, är enligt Gustafsson (2004) de
omvårdnaskvaliteterna och livskomptensen som skapas hos människan/patienten i en
gynnsam miljö. Omvårdnadskvaliteterna kommer att tas upp för tolkning av studiens resultat.
4. PROBLEMFORMULERING
Kommunikation är en viktigt redskap i sjuksköterskans dagliga arbete. Det krävs ett aktivt
deltagande hos både sjuksköterskor och patienter för att kommunikationen mellan dem som
sändare och mottagare ska fungera. Språk som också har nära relation med kultur, är ett
väldigt viktigt instrument för kommunikationen. Avsaknad av det viktiga instrumentet, räknas
som ett hinder för kommunikationen. Sådant hinder kan ofta uppstå i kommunikationen
mellan sjuksköterskor och patienter med en annan kulturell bakgrund i ett mångkulturellt land
som Sverige. Ett professionellt förhållningssätt kräver att sjuksköterskan ska ta ansvar för
både sin- och patientens kommunikation. Med andra ord är det sjuksköterska som har
ansvaret för utbyte av information i kommunikationen med patient och med ansvaret kommer
också mer makt. Sjuksköterskepositionen har makten. Relationen mellan sjuksköterska och
patient är en maktrelation. Efter genomgången av litteraturen med studiet av makt,
kommunikation, kommunikationsbarriärer, den transkulturella omvårdnaden och de termer
och begrepp som förklaras i detta fält, finner man att det saknas material om hur
kommunikationen och maktförhållandet i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient
med en annan kulturell bakgrund ser ut.
5. SYFTE
Syftet är att belysa kommunikationen med särskild tonvikt på maktperspektivet mellan
sjuksköterska och patient i den transkulturella omvårdnaden.
5.1 FORSKNINGSFRÅGOR
• Hur upplevs kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med en annan kulturell
bakgrund av patienterna?
• Hur upplevs sjuksköterskans makt av patienterna?
6. METOD
Denna studie bygger på en kvalitativ ansats och enligt Forsberg och Wengström (2003)
undersöker forskaren då ett fenomen i verkligheten. Kvale (1997) hävdar att den kvalitativa
10
ansatsen förutsätter en dialog, till exempel i form av intervjuer med personer som väljer att
ställa upp för undersökningen. Denna dialog kan i sin tur bidra till undersökningspersonernas
frigörelse, påstår Kvale (1997).
6.1 DATAINSAMLING
Uppsatsen genomfördes som en intervjustudie. Enligt Forsberg och Wengström (2003) är
syftet med datainsamling att få en djupare förståelse för forskningsfrågorna. Med avsikt att
kunna få den djupare förståelsen har det valts att vandra i verkligheten och samla in
information direkt från människor. Forsberg och Wengström (2003) påstår att användning av
intervju som datainsamlingsmetod innebär att forskaren tar kontakt med personer som vill
ställa upp för undersökningen och de möts ansikte mot ansikte. Undersökningspersonerna
tillåts då att berätta sin historia och sätta egna ord på verkligheten som de har upplevt. Det
finns olika typer av intervjuer, enligt Forsberg och Wengström (2003). De nämner tre typer av
intervjuer. 1) Ostrukturerade intervjuer där följdfrågorna växer fram under intervjun och
således inte är förutbestämda. Den övergripande forskningsfrågan styr dock intervjun. 2) I
strukturerande intervjuer förutbestäms istället frågorna och även ordningsföljden. 3) I den
halvstrukturerade intervjun förutbestäms ämnesområden och teman men följdfrågorna och
dess ordningsföljd bestäms under intervjuns gång. Det har valts den halvstrukturerade
intervjutypen för denna studie.
6. 1. 1. URVAL
Vid kvalitativa ansatser syftar den urvalsmetoden som forskaren använder till att öka
möjligheterna att försöka skapa förståelse för det studerade problemområdet (Forsberg &
Wengström, 2003). Eftersom undersökningen i den aktuella studien inte syftar till att
generalisera något resultat, begränsas antalet intervjupersonerna till sex personer (Kvale,
1997). Kvale (1997) påstår att även tillgängliga resurser som tid och pengar är avgörande
faktorer som påverkar urvalet i en studie.
För att hitta personer som ville ställa upp för intervju kontaktades först nära vänner och
bekanta. På detta sätt hittades en man från Turkiet som var intresserad och han ingick i
studien. En vän gav också förslag att ta kontakt med en iransk förening för att hitta mer
personer. Genom kontakt med föreningen, fick man kontakt med fem före detta patienter som
frivillig ville ställa upp för intervju. Denna metod kallas enligt Forsberg och Wengström
(2003) snöbollsmetod.
Kriterierna för urvalet var: 1) att vara utländsk, eftersom studien görs utifrån ett
patientperspektiv inom transkulturell omvårdnad, 2) att vara vuxen, 3) upplevelserna som
berättas ska inte vara från en psykiatriavdelning, 4) att kunna behärska svenska och/eller
persiska språket väl. Tanken bakom val av kriterierna 2 och 3 var att undersökningen ska vara
mer relevant för C nivå. Anledningen för de två valda språken det vill säga svenska och
persiska var 1) att jag som forskare måste kunna aktivt kommunicera med intervjupersonerna
och 2) att minska risken för missförstånd, det vill säga att innehållet i uttalade upplevelser ska
så mycket som möjligt inte ändras. Kön var inte bland kriterierna men slumpmässigt blev det
så att alla de sex personerna som ingick i studien var män.
Efter telefonsamtal med den ansvarige personen i föreningen och efter att han diskuterat saken
med personerna i den iranska föreningen bokade vi tillsammans olika tider för intervjuer och
ett rum i föreningens lokal bestämdes som plats för att göra intervjuer. Genom telefonkontakt
med samtliga sex intervjupersoner fick man tillåtelse att skicka informationsbrevet (Bilaga 1)
till dem innan intervjuerna påbörjades. Eftersom man valde den halvstrukturerade
11
intervjutypen utformades också en intervjuguide (Bilaga 2) med några huvudfrågor och
eventuella följdfrågor men många andra följdfrågor kom fram under intervjuernas gång.
6.2 DATAANALYS
Informationen ska analyseras för att kunna beskriva den centrala kärnan (Forsberg och
Wengström, 2003). Jag har valt manifest innehållsanalys som dataanalysmetod. Enligt
Forsberg och Wengström (2003) innebär metoden att man på ett systematiskt och stegvist sätt
klassificerar informationen och efter det identifierar man mönster och teman/kategorier som
ska beskrivas.
Här presenteras steg för steg det arbete med och analys av informationen som man fick göra
genom intervjuerna.
1) Efter varje intervju transkriberades intervjun från tal till text. Detta steg gjordes så
ordagrant som det var möjligt, det vill säga man försökte även transkribera skratt,
paus, hosta osv.
2) Efter att alla sex intervjuer avslutades började man med att översätta fem av de från
persiska till svenska. I detta steg skrevs endast ner översättningen av ord/meningar.
Den sjätte intervjun genomfördes på svenska.
3) Texterna lästes flera gånger för att:
4) Lyfta ut de meningsbärande enheterna ur texterna (Bilaga 3).
5) I detta steg bildades de kondenserade meningarna, med andra ord togs det bort
överflödiga ord för att tydliggöra innehållet (Bilaga 3).
6) De kondenserade meningarna kodades, det vill säga det togs fram de bärande ord som
kan vara representativa utifrån meningarnas innehåll (Bilaga 3).
7) I den sista steg sorterades koderna (Bilaga3) med tanke på likheter i kodernas
innebörd. Det var först i detta steg som tolkningen gjordes.
Vid översättningen till svenska kan brister i tolkningen ha insmugit sig, men för att
minimera dessa eventuella brister, har det i samband med översättningen vid några
tillfällen skrivits några viktiga ord/meningar även på persiska, det vill säga exakt vad
intervjupersonen hade uttalat och då markerat detta med citattecken. I vissa delar
förekommer tre punkter … och detta betyder att vissa delar av texten, som inte hade
sammanhang med texten, har tagits bort.
7. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Helgesson (2006, sid.35) definierar begreppet forskningsetik som "systematisk analys av och
reflektion kring etiska problem som uppstår i samband med vetenskaplig forskning, som kan
men inte måste utmynna i normativa slutsatser".
Denna studie genomfördes med hänsyn till gällande forskningsprinciper som Kvale (1997)
anger. Man har försökt att upprätthålla moralen i detta arbete genom att bland annat etiskt
granska utvalda studier som ingick i bakgrunden till denna studie och försöka återge både de
positiva och negativa observationerna och inte plagiera andras arbete. Under hela
intervjuundersökningen uppmärksammades också etiska aspekter enligt vad Kvale (1997)
förespråkar. Syftet med intervjuundersökningen var inte bara att samla information för denna
studie, utan för att erfarenheterna och kunskapen ska komma till nytta för att förbättra den
mänskliga situationen i den transkulturella omvårdnaden. Den delen av intervjuprocessen som
intervjupersonerna ingick i, planerades tillsammans och i samtycke till intervjupersonerna. De
fick information både muntligt och skriftligt (Bilaga 1) om både intervjuprocessen och hur
12
man skulle komma att använda insamlade data. Intervjupersonerna fick också information om
att de hade rätt att avbryta medverkandet när som helst och utan någon motivering, om de
önskade sådant. Författaren själv transkriberade intervjuerna och ingen annan fick tillgång till
de utskrivna materialen som transkriberades. Materialen var inte åtkomliga för någon annan
än författaren.
Intervjupersonerna uttryckte tydligt sin glädje över att de fick tillfälle att berätta om sina
upplevelser och att deras berättelse inte kommer att ha negativa konsekvenser för dem.
Genom att försöka vara så noggrann som möjligt, tog man hänsyn till etiska aspekter även vid
analys av data. Vid rapporteringen användes i resultaten många citat för att försöka verifiera
tolkningarna av samlade data. Intervjumaterialen kommer att förstöras efter att studien
avslutas.
8. RESULTAT
Analysen resulterade i sex huvudkategorier 1) språk, 2) information, 3) tid, 4) känslomässiga
upplevelser, 5) invandrarfientlighet/rasism och 6) makt. Känslomässiga upplevelser delades i
positiva, negativa och kulturella aspekter. I kategorin makt ingick också underkategorin
samarbete/lydnad.
Fem av intervjupersonerna hade språksvårigheter i kommunikationen med sjuksköterskor. Tre
av intervjupersonerna betonade information som en mycket avgörande faktor i
kommunikationen med sjuksköterskor. Alla sex personerna hade upplevelser av en begränsad
tid i kommunikationen med sjuksköterskor. Både positiva och negativa känslor som
personerna hade upplevt i kommunikationen med sjuksköterskor förekom i alla sex intervjuer.
Två av intervjupersonerna hade känslomässiga upplevelser kopplade till kulturella aspekter.
Med olika grad uttalade alla sex personerna olika tankar kring kategorierna rasism, makt och
samarbete/lydnad i kommunikationen med sjuksköterskor. Här i resultaten presenteras både
huvud- och underkategorierna i löpande text där även citat (översättningar på svenska) från
intervjupersonerna som ingick i studien illustrerar framställningen. Ibland har även
patienternas egna uttal av ord eller korta meningar kommit inom citattecken. Tre punkten…
betyder att visa delar av texten som saknade sammanhang i det aktuella stycket, har tagits
bort.
8.1. SPRÅK
Upplevelser av att språk fungerar som en nyckel till kommunikationen framkom i alla sex
intervjuerna men i fem av dem belystes detta mer tydligt. Fyra av intervjupersonerna hade
svårigheter med att tala, skriva och förstå svenska språket. Av de fyra intervjuerna framkom
att språket var det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Det
visade sig att språkförbistring gjorde att kommunikationen mellan patienterna och
sjuksköterskorna varit så svår att detta ledde till andra negativa upplevelser, bland annat till
att:
•
patienten drog sig tillbaka i kommunikationen.
Jag kunde inte prata svenska, bara några ord kunde jag, vårt
kommunikationsmedel var bara larmet, jag tryckte på larmet om jag behövde
lugnande och de kom, vi kommunicerade med ”ima o eshareh” (persiska för: att
mima), men de förstod inte alltid. Självklart hade jag förståelse för dem,
eftersom de också hade andra patienter att ta hand om, så jag larmade inte
mycket heller (person 1).
13
•
patienten inte vågade ställa frågor.
Jag frågade inte mycket för att jag inte kunde prata svenska (person 1).
•
Sjuksköterskorna missade vad patienten hade att säga.
En sak till som jag måste säga är att jag inte kan svenska språket, många
gånger har det hänt att jag ville till exempel träffa min läkare, jag försökte säga
det till sjuksköterskorna, de gav mig en lapp och sa att det här är numret du kan
ringa, fast jag många gånger hade sagt att jag inte kunde höra i telefonen, jag
har ju hörselproblem, inte bara bristande språk (person 2).
•
kommunikationen blev ett stressmoment för patienten.
Jag menar att jag inte kunde förklara vad jag ville, jag kunde inte svenska och
inte de medicinska termerna på engelska heller, jag hade alltid lexikon med mig,
det var faktiskt lite stressigt (person 6).
•
patienten förlorade viktig information.
Om jag hade en direkttolk gick det bättre, annars har det hänt många gånger att
jag har haft telefontolk och inte hört bra i telefonen och missat till exempel tiden
som de hade bokat för mig och även tolken som de hade beställt till nästa gång
(person 2).
8. 2. INFORMATION
Behovet av tillräcklig information inom omvårdnad förekom i alla de sex intervjuerna.
Faktorer som påverkade denna kategori det vill säga ledde till brist på information hos
patienterna var bland annat språksvårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och
patient. Brist på information i sin tur ledde till andra negativa upplevelser hos patienterna,
bland annat till att:
o patienten kände sig skrämd av procedurer vid behandling eftersom sjuksköterskan inte
förklarade för patienten/inte gav information till patienten om vad hon skulle göra vid
behandlingen.
Sjuksköterskan hällde medicinen som hon skulle injicera till mig i en sorts skål
som var gjord av papper, jag visste att jag skulle komma att få feber eftersom
skålen inte var steril (person 4).
o osäkerhet hos patienten om hur mycket/vilken information som skulle överföras till
sjuksköterskan i kommunikationen dem emellan.
Samtidigt hade jag andra bekymmer också som påverkade mitt tillstånd, det
pågick en oväntad skilsmässa mellan mig och min fru…, jag ville helst prata
med någon men detta är inte någonting som man berättar där på sjukhuset, de
kan inte göra någonting för det, tänkte jag (person 2).
14
o väntetiden kändes mycket längre än förväntat när man inte fick veta/inte fick
information om hur länge man skulle vänta eller varför man skulle vänta, och detta
ledde även till konflikt mellan patient och sjuksköterska.
Jag sitter och blöder, sjuksköterskan kommer och tar temp på mig, jag sa till
henne att jag inte är förkyld, att jag blöder och att hon skulle göra någonting för
det istället. Hon sa bara till mig att jag fick vänta. Jag blev arg och skrek:
Varför jag ska vänta, jag har suttit här och väntat länge (person 3)!
8. 3. TID
Att tillbringa tid på att lyssna aktivt och ge patienten tillräckligt med tid och uppmärksamhet
ansågs vara en viktig faktor i omvårdnadskommunikationen, enligt alla de sex
intervjupersonerna. Fem av de personerna uppgav att de upplevt en mycket begränsad tid i
kommunikationen med sjuksköterskorna. Tre av de fyra personerna upplevde
sjuksköterskorna som mycket upptagna personer som alltid hade bråttom.
Problemet var att sjuksköterskorna inte hann, de hade bråttom hela tiden, de
hade inte tid för alla (person2).
I två av intervjuerna framkom att väntetid upplevdes som en av de viktigaste faktorer som
påverkade sjuksköterskornas bemötande av patienterna.
Jag var så trött på det där ”sitt och vänta” eller att ”Ni måste vänta tills
doktorn kommer” så att jag inte orkade mer och nästan skrek åt dem, de hotade
mig med att hämta vakt för mig (person 3).
Det var lång kö, jag hade väntat i sex timmar, sedan gick jag fram och frågade
sjuksköterskan hur länge jag skulle vänta mer, hon var stressad och sa argt till
mig:” vi har många människor som behöver hjälp, du måste vänta på din tur
och ta det lugnt bara” (person 6).
Person 3 påstod att sjuksköterskorna inte hade samma tidsuppfattning som patienterna, därför
hade de svårt att förstå hur svårt det var att ”vänta”. Personen upplevde väntetiden som en
extra påfrestande faktor som många gånger skapat negativa känslor hos honom som patient.
För mig som patient handlade tiden om ”här och nu”, jag orkade helt enkelt
inte sitta och vänta, men när de sa ”vi kommer snart”, ”snart” kunde det betyda
”timmar”, det skapade misstro hos mig (person 3).
8. 4. KÄNSLOMÄSSIGA UPPLEVELSER
I denna kategori ingår både positiva och negativa känslor som framkom i alla de sex
intervjuer som ingår i studien. Även känslomässiga upplevelser som kopplades till kulturella
aspekter placeras i denna kategori. Temat kulturella aspekter tas upp under känslomässiga
upplevelser som ett eget tema eftersom å ena sidan väckte kulturella aspekter enligt resultatet
känslorna hos intervjupersonerna å andra sidan handlar inte kulturella aspekter bara om
känslor och inte heller är positiv- eller negativladdad i sig.
Fem av intervjupersonerna upplevde positiva känslor i kommunikationen med sjuksköterskor.
8. 4. 1. POSITIVA KÄNSLOR
15
Positiva känslor härleddes bland annat från:
™ vänliga och snälla sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna var snälla mot mig (person 1).
Sjuksköterskorna var bra, ibland skojade jag med dem (person 4).
Sjuksköterskorna var mycket vänliga, måste jag säga (person 5).
De flesta sjuksköterskorna var vänliga här i Sverige och det är det, vänligheten,
som är viktigast, tycker jag (person 6).
™ att visa omsorg och kärlek.
De hade lärt sig hur de skulle bete sig gentemot en patient. Jag menar jag
behövde omsorg och jag fick det (person 2).
När jag hade ont tryckte jag på larmet, de kom genast och jag sa ”ont” och
visade med handen att jag hade ont i bröstet. De sa: ”jaa du har ont” och gick
och hämtade smärtstillande för mig (person 4).
™ att visa respekt.
Det var underbart att sjuksköterskorna hälsade och skakade hand när de
presenterade sig, till exempel, jag hade aldrig upplevt sådant i mitt hemland
(person 6).
™ att ta patienten på allvar.
Ja, de tog saken på allvar, ”Sarsari nemigereftan” (persiska för: ”de slarvade
inte”) (person 4).
8. 4. 2. NEGATIVA KÄNSLOR
Känslomässiga negativa upplevelser kopplades samman med:
ƒ
att känna sig isolerad/ensam på grund av bland annat den fattiga kommunikationen
orsakad av språksvårigheter.
Jag hade ingen att prata med (person 6).
ƒ
rädsla hos patienten i kommunikationen med sjuksköterskan, orsakad av olika faktorer
bland annat språksvårigheter och brist på information.
Jag krävde inte mycket av dem för att inte göra dem förvirrade eller arga och
göra mer problem för mig själv, jag försökte ta det lugnt (person 1).
Naturligtvis var jag försiktig så att mitt beteende inte skulle vara på ett sätt som
gjorde att jag ”dargir besham” (persiska för: hamnade i konflikt med dem)
(person 4).
16
ƒ
att känna sig svag som en patient i kommunikation med sjuksköterskor.
Jag kände mig faktiskt mycket svag i kommunikationen med sjuksköterskorna
(person 3).
Ibland kände jag mig svag på grund av att jag var ny i Sverige, kunde inte
språket, var ensam och sjuk och allt det där (person 6).
ƒ
att inte tas på allvar.
Sjuksköterskan tog inte mig på allvar, ”fy fan”, sa jag, ”stoppa blödningen då,
om du inte vill ringa till läkaren, en människa blöder här, du måste stoppa
blödningen” (person 6).
ƒ
misstro och otrygghet på grund av olika faktorer bland annat lång väntetid och negativ
attityd hos sjuksköterska.
Sjuksköterskans bemötande på avdelningen var som det här exemplet: tänk att
du är jättehungrig och inte har ätit mat på tjugo dagar, säger vi, och
sjuksköterskor ser ut som vakter över maten, de låter inte dig äta maten, en
sådan känsla fick jag i kontakten med sjuksköterskorna där, kanske jag tänkte
för mycket (person 3).
8. 4. 3. KULTURELLA ASPEKTER
Att sjuksköterskorna behöver/ska ha kompetens för att kunna observera det kulturella
Skillnaderna i det mångkulturella beteendet, framkom i resultatet av denna kategori. Brist på
denna kompetens hos sjuksköterskorna ledde ibland till negativa känslomässiga upplevelser
och även tankar om förbättring, hos patienter.
Jag hörde att en sjuksköterska pratade om mig med de andra och även med
läkaren. … Han sa att jag var ”handikappad”. Jag vet att ”handikappad”
betyder att man är ”málool” (persiska för: handikappad), jag var inte
”málool”, jag hade bara hörselproblem, hör inte så bra och har hörapparat
men jag är inte handikappad. Man säger inte till en patient som inte hör
”handikappad”, man säger att ”Mariz gooshesh sangine” (persiska för:
”Patienten hör inte så bra”). Även om man använder ordet ”handikappad” på
svenska skulle han inte säga det till mig, jag är inte svensk… därefter ville jag
inte ha honom hos mig (person 2).
Om jag hade makt att ändra på saker och ting, skulle jag ge sjuksköterskorna
mera erfarenhet och kunskap om skillnaderna mellan olika kulturer för att
bemötandet ska bli individuellt (person 3).
8. 5. INVANDRARFIENTLIGHET/RASISM
Tankar kring invandrarfientlighet/rasism förekom i alla de sex intervjuerna fast på olika grad.
Majoriteten av intervjupersonerna hade erfarenheter av synliga/osynliga kränkningar av
självkänsla och värdighet och upplevelser av diskriminering. Resultaten av denna kategori
visade:
17
•
att konsekvenserna av invandrarfientlighet/rasism inte bara drabbar invandrare, bland
annat svenska patienter kan drabbas av det.
Jag tycker att i Sverige agerar svenskarna snabbt gentemot ”kalle Sia/ha”
(Persiska för: ”svartskallar”). Även polisen gör detta, till exempel om en svensk
bråkar med en iranier skulle polisen hjälpa den svenske. De senaste åren har
det blivit mer och mer. I sjukhuset måste sjuksköterskan lyda sin chef. Dock är
chefen oftast svensk, och när en sjuksköterska med invandrarbakgrund upplever
en sådan diskriminering kommer personen i fråga att ”talafisho sare mariz dar
miare” (persiska för:” ”avreagerar” sig på patienten”) (person 1).
•
eftersom man har upplevt rasism i Sverige, kopplar man alla negativa attityder till
rasism där man inte har någon förklaring till att förstå beteendet.
Jag vet inte exakt varför han (en sjuksköterska) var så otrevlig mot mig, han
tyckte kanske illa om invandrare (person 2).
•
förekomsten av invandrarfientlighet/rasism även i kontakt med sjuksköterskor.
Vi ska inte känna att vi är utlänningar. Sjuksköterskorna ger oss känslan av att
vi är mindre värda på grund av våra utländska bakgrunder. Vi vill visa att vi
också är människor (person 3).
•
förekomsten av invandrarfientlighet/rasism även inom sjukvården.
Diskriminering finns i hela Sverige, alla vi invandrare har upplevt det.
Sjukvården är också en del av det här samhället.
•
att invandrarfientlighet/rasism och omvårdnadsarbetet inte passar ihop.
Jag var så arg, så arg, jag skrek: ”du är en rasist, du ska inte jobba här, du
passar inte till det här jobbet” (person 6).
•
att i Sverige behövs en förändring när det gäller invandrarfientlighet/rasism.
Jag tycker att det är dags att svenskarna ska kunna se folk från andra länder
som människor, det behövs en ändring i Sverige (person 6).
8. 6. MAKT
Tankar kring makt förekom mest som spontana kommentarer till frågorna 3 och 4 i
intervjuguiden (Bilaga 2), i alla sex intervjuerna. Resultatet visade att makt är en viktig faktor
inom omvårdnaden som i olika situationer och i varierande grad kan utövas direkt eller
indirekt av sjuksköterskorna. Det var också viktigt att tänka på sambandet mellan
sjuksköterskans makt och högre maktpositioner inom sjukvårdssystemet/samhället.
¾ Sjuksköterskan har makt i relation till patienten på grund av bland annat sin position
och kunskap och om det finns det goda viljan hos sjuksköterskan, kan hon/han
använda makten för att skapa trygghet för patienten.
18
Relationen mellan sjuksköterska och patient är en process. Mellan sjuksköterska
och även annan vårdpersonal och patient finns alltid en vägg, en rädsla finns
där. Sjuksköterskan har makten att ta bort väggen/rädslan för att patienten ska
komma närmare för vård. Målet ska vara att rädda patienten från oro och den
svåra situationen han/hon har hamnat i och skapa trygghet för patienten
(person 1).
Sjuksköterska är som byggmästare, gör den praktiska delen, har makten att göra
eller inte göra utan att någon vet om det. En sjuksköterska kan döda patienten,
jag menar sjuksköterskan har makten att göra det utan att någon vet om det
(person 1).
Sjuksköterskan har makt att bestämma för mig som patient eftersom hon/han har
kunskap för detta (person 5).
¾ Patienter känner sig maktlösa i relation till sjuksköterskor på grund av olika faktorer
bland annat sjuktillstånd.
Jag hade ingen makt att bestämma. Jag var ju opererad och lagd på sängen
(person 2).
¾ Beroendeförhållandet blir många gånger större om man är en patient med
invandrarbakgrund.
På grund av sitt tillstånd är patienten beroende av sjuksköterskan, det här blir
många gånger större om man är invandrare (person 3).
¾ Beroendeförhållandet kan skapa maktlöshet hos patienten.
En natt hade jag mycket ont och bad om morfin, sjuksköterskan kom men gav
inte mig morfin. Jag hade ont hela natten och kunde inte göra någonting
(person 4).
¾ Sjuksköterskans makt i relation till andra högre makthavare är begränsad.
Det är sjukvårdens system som ”mitoone nursing ro sharj kone”
(persiska/personens uttryck för: ” kan ge mera möjligheter till
sjuksköterskorna”) för att de ska göra ett bättre jobb. I relation till t.ex. läkaren,
har sjuksköterskan ingen egen makt, sjuksköterskan måste också lyda sin chef
och kan inte göra så mycket annat än vad chefen säger (person 1).
Sjuksköterskan själv har ingen makt om läkaren inte ger fria händer till
sjuksköterskan. Nattläkaren sa till sjuksköterskan att hon skulle ge mig morfin
om jag hade ont, men han hade endast ordinerat det till kl. 05:00, eftersom han
trodde att jag förflyttas till operationsrummet då, men jag kom till
operationsrummet först kl. 09:00. Under de sista timmarna fick sjuksköterskan
inte ge mig morfin fast jag fortfarande hade ont och bad om mera morfin.
Sjuksköterskan väntade tills dagens läkare kom och sedan fick jag morfin
(person 3).
19
8. 6. 1. SAMARBETE/LYDNAD
I analys av de flesta intervjuerna framkom att patienternas krav vid bemötandet mer var att
kunna få förtroende för sjuksköterskorna än att få respekt för patienternas eget
självbestämmande, när det gäller att åstadkomma bra samarbete/lydnad hos patienterna.
Självbestämmandet skapade känslan av osäkerhet och även övergivenhet hos dem. Resultaten
visade:
•
att våga lita på sjuksköterskor var viktigare än självbestämmandet.
Det där var deras ämne, deras jobb, de hade studerat för att kunna bestämma
vilken hjälp jag behövde som patient, mitt ansvar var att lita på dem (person 1).
•
att samarbete med sjuksköterskor görs med avsikt att inte störa sjuksköterskor. Med
andra ord är det rädslan blandad med respekt som är motivet för samarbetet/lydnad.
Jag måste säga en viktig sak till dig. Ju mindre du stör en sjuksköterska desto
snällare blir hon/han. Ju mer du stör en sjuksköterskan desto tröttare blir
hon/han på dig. Om du går sjuksköterskan på nerverna kan hon/han inte ta
hand om dig och de andra patienterna. Man måste samarbeta med dem
(person 1).
•
att patientens sociala problem påverkar självbestämmandet och skapar
beroendeförhållandet hos patienten.
Jag var både sjuk och hade andra sociala bekymmer, var inte i en position att
bestämma över mina problem, jag ville att de skulle bestämma för mig och inte
lämna mig ensam med mina problem, därför var det viktigt för mig att de skulle
förstå hur jag hade det (person 2).
•
att patienten trivdes bäst i ett beroendeförhållande än självbestämmande.
De fick bestämma tillsammans med mina barn, jag ville inte bestämma själv, jag
var ju sjuk och behövde vård (person 4).
•
att patienten kände avsaknad av resurser för självbestämmande.
Jag lyssnade på dem och jag lydde dem. Jag hade respekt för deras regler. Allt
de sa åt mig att göra, gjorde jag. Jag ville inte bestämma själv för att jag inte
var specialist på det jobbet. De hade kunskap för att kunna bestämma, det var
viktigt att lita på dem (person 5).
9. DISKUSSION
Diskussionen har indelats i två delar, 1) metoddiskussion och 2) resultatdiskussion. Resultatet
kommer att diskuteras utifrån den teoretiska referensramen som har redovisats i studien.
9. 1. METODDISKUSSION
Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ och beskriver sex personers subjektiva
upplevelser. Från början hade författaren många gånger tänkt genomföra en empirisk studie i
området men på grund av tidsbrist började man med en litteraturgenomgång. Tankarna om att
göra en kvalitativ studie släppte mig inte. Det kändes inte realistiskt/naturligt att bläddra
20
genom olika artiklar när man vet att det finns massor med människor i samhället som har
mycket inom fältet att berätta. Författaren funderade över varför man inte skulle använda de
primära data som finns hos människor utan forska i sekundärt material, det vill säga andra
forskarens material. Därför bestämdes att göra en intervjustudie med sex före detta patienter.
Antal intervju/intervjupersonerna bestämdes också i samråd med handledaren. Både brist på
tid och pengar, det vill säga resurser, har säkert påverkat denna studie. Annars skulle man
helst välja genomföra intervjuer med nuvarande patienter för att samla så aktuella information
som var möjligt inom området.
Att hitta personer som fyllde urvalskriterierna och vill ställa upp för intervjuer var lite
tidskrävande men inte så svårt. Man ville helst hitta fem till sex personer med olika kulturella
bakgrunder för en bredare förståelse för eventuella påverkan av kulturella skillnader men
tiden var begränsad.
Nästan alla de intervjupersonerna uttryckte sin glädje över att de fick tillfälle att berätta till
någon om de svåra situationer som de hade upplevt. Som Forsberg och Wengström (2003)
påstår, kan den empatiska dialogen bidra till undersökningspersonernas frigörelse.
Slumpmässigt blev det så att alla intervjupersonerna var män. Det här kan vara en brist i
denna studie, eftersom det fattas genusperspektivet här. En annan brist kan vara att
majoriteten av intervjupersonerna var iranier, det skulle vara bra om det fanns tid att hitta fler
personer med olika bakgrunder.
Fast författaren har utländsk bakgrund, har hon försökt förhålla sig kritisk till materialet som
man fick av intervjupersonerna. Med andra ord hade författaren både närhet och distans till
intervjupersonerna (Dahlberg, 1997). För att analysera intervjumaterialet har mycket tid gått
att: 1) transkribera materialet från tal till text, 2) översätta fem av de sex intervjuerna från
persiska till svenska. Efter avslutat arbete fick författaren veta att man inte behövde översätta
materialet, men då var det för sent för att arbetet var nästan klar. Eftersom studiens design är
kvalitativt kan man inte generalisera resultatet i studien utan den ökar förståelse för
maktperspektivet inom transkulturell omvårdnad utifrån ett patientperspektiv.
9. 2. RESULTATDISKUSSION
Resultatdiskussionen är en diskussion om studiens resultat jämfört med studiens bakgrund
och också den teoretiska referensramen som har valts för denna studie. Syftet med den här
studien var att belysa kommunikationen med särskilt tonvikt på maktperspektivet mellan
sjuksköterska och patient i den transkulturella omvårdnaden. Resultatet redovisades utifrån
sex kategorier språk, information, tid, känslomässiga upplevelser, rasism och makt. De här
sex kategorierna har hittats som observationer från intervjuer med sex före detta patienter med
utländsk bakgrund. Här diskuteras resultatet utifrån SAUK- modellen som en tolkningsram
för denna studie. I diskussionen av det första kategorin (språk) används punkter när man
jämför resultatet med SAUK för att kunna skaffa sig en extra inblick i varje fas av S-A-U-K,
men i fortsättningen av diskussionen av andra kategorierna försöker man så lång det går,
använda löpande text.
SPRÅK
I bakgrunden av denna studie kom man fram till att språksvårigheter är en
kommunikationsbarriär inom den transkulturella omvårdnaden (Luckmann, 1999). Resultatet
av studien visade att språk var det största hinder i kommunikationen mellan sjuksköterska och
patient som i sin tur ledde till många andra negativa upplevelser hos patienterna med annan
kulturell bakgrund. De hade inte möjligheter att vara aktiva i kommunikationen, vågade inte
21
ställa frågor, missade viktiga information med mera. Gustafsson (2004) påpekar att språk
räknas som en resurs för att kunna verbalisera och uttrycka sina känslor och tankar. Denna
kategorins resultat jämfördes med SAUK - modellen och man kom fram till att:
• i S-fasen minskas omvårdnadskvaliteterna trygghet, säkerhet, motivation och
självomsorg hos patienterna. Detta leder till att livskompetensen självbedömningen
försvagas. Patienten saknar resurser för att kunna bedöma mål för sin hälsoprocess.
• i A- fasen saknar patienten omvårdnadskvaliteterna frihet och öppenhet, känslan av
ömsesidighet, kontroll över sin situation (makt). Därför minskas livskompetensen
självbestämmande hos patienten. Patienten känner sig svag för att sätta upp egna mål.
• i U- fasen minskas ömsesidigt förståelse i kommunikationen mellan sjuksköterskan
och patienten. Sjuksköterskan har inte heller möjlighet att skapa valideringskunskaper
hos patienten därmed patientens självintegration påverkas/minskas.
• i K- fasen har patienten brist på resurser att vara aktör/ett handlande subjekt. Det blir
även svårt för sjuksköterskan i kommunikationen med patienten att skaffa kunskaper
om patientens förmågor/repertoarer, därmed störs patientens självförverkligande och
självreflektion.
Minskad eller avsaknad av omvårdnadskvaliteterna och livskompetensen leder till att
patienterna känner sig mer och mer i beroende till sjuksköterskor och vårdpersonalen
(Gustafsson, 2004). I studiens bakgrund visades där det finns beroende finns det alltid makt
och den person i en relation som är mest i beroende är den som har minst makt (Ahrne et al.,
2003). Därför kan språksvårigheter hos patienter med en annan kulturell bakgrund leda till att
de känner sig maktlösa i kommunikationen med sjuksköterskor. Språk kan enligt Skau (2006)
bygga upp makten i kommunikationen eftersom det är en väldigt viktigt redskap för utbyte av
informationen. Därför leder brist på språk också till brist på information.
INFORMATION
Överföring av information är enligt Fossum (2007) kommunikationens viktigaste uppgift
inom vården. Gustafsson (2004) påstår att i en god omvårdnad ska sjuksköterskan informera
patienten så att patienten förstår informationen. Men studiens resultat visar på att överföringen
av information mellan sjuksköterska och patient inte fungerade riktigt bra på grund av bland
annat språksvårigheter. Brist på information hos patienterna ledde i sin tur till negativa
upplevelser som osäkerhet i kommunikationen med sjuksköterskorna med mera.
Studiens bakgrund tyder på att information fungerar som ett maktmedel. Den som äger
maktmedlet, till exempel informationen, är den som har makten över den andra och som i sin
tur befinner sig i ett beroendeförhållande till ägaren (DeSwaan, 2003). Man kan diskutera att
en brist på information förekommer både hos patienten och också sjuksköterskan, när
kommunikationen mellan dem inte fungerar bra på grund av till exempel språksvårigheter.
Med andra ord överförs heller inte den informationen som ligger hos patienten, till
sjuksköterskan när kommunikationen inte fungerar. Men i bakgrunden av denna studie
redovisades att det ligger i sjuksköterskans ansvar att ta hand om både sin- och patientens
kommunikation eftersom sjuksköterskan befinner sig i/äger den professionella
rollen/positionen (Holm, 1995). Med andra ord är det fortfarande sjuksköterskan som befinner
sig i en maktposition även om information finns också hos patienten. För att möjliggöra
självförverkligandet och formandet av egen livsplan hos patienten betonar Gustafsson (2004)
speciellt informationens betydelse i omvårdnadens handlingar. Den aktuella resultatet visade
att för att kunna möjliggöra detta krav som Gustafsson (2004) betonar, krävs det att
sjuksköterskan tillbringar tid hos patienten.
22
TID
Enligt studiens bakgrund är tid en av de avgörande faktorerna för en fungerande
kommunikation (Murphy et al., 2005). Tid kan också räknas som en yttre miljöresurs som ger
patienten möjlighet att bli intresserad och engagerad i sin egen omvårdnadsprocess och
omvårdnadshandling (Gustafsson, 2004). Alla de sex intervjupersonerna som ingick i denna
studie betonade också att de upplevt tiden som en viktig faktor i kommunikationen med
sjuksköterskor. Resultatet visade att personerna/patienterna hade upplevt tiden för denna
kommunikation som mycket begränsad. Långa väntetider ledde till en oro bland patienterna
och även en stressig arbetstid för sjuksköterskor. Detta kunde i sin tur, enligt studiens resultat,
leda till en konflikt mellan patienter och sjuksköterskor som påverkade sjuksköterskornas
bemötande av patienterna mycket negativt. Denna upptäckt i studiens resultat jämfördes med
SAUK- modellen. Eftersom tid alltid är en viktig och avgörande faktor för all handling och
projekt/process, påverkar tidsbristen i kommunikationen alla de omvårdnadskvaliteterna som
Gustafsson (2004) nämner i hela SAUK- modellen.
En av maktformerna i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är enligt Vinthagen
(2007) dagordningsmakten där sjuksköterskan bestämmer över tiden och temat för samtalet
med patienten. Samtalstiden är väldigt avgörande för att sjuksköterskan ska kunna skapa ett
tilltalande klimat och en accepterande dialog för att stärka patientens upplevelse av
omvårdnadskvaliteterna (Gustafsson, 2004). Ett rön i studiens resultat visade att
intervjupersonerna/patienterna upplevde sjuksköterskans makt begränsad i relation till andra
överordnade makthavare. Tiden kan vara ett tydligt exempel/en komponent i detta fall. En
komponent som enligt studiens resultat inte alltid sjuksköterskor har makt över. Då blir tiden,
väntetider och tidsbegränsningar som patienter upplever i kommunikationen med
sjuksköterskor, en tydlig politisk fråga som ska ställas till andra överordnade maktpositioner i
samhället. Vad sjuksköterskan kan - med sin begränsade makt – göra i denna fråga finns att
läsa i studiens bakgrund. Där visades enligt Ponte et al. (2007) att den individuella makten hos
sjuksköterskor ska överföras in i den professionella rollen och därigenom in i en större och
starkare maktposition inom samhället det vill säga sjuksköterskeorganisationen. På detta sätt
kan sjuksköterskor även med den begränsade makten ha kontroll över den högre disciplinära
politiska maktens vilja i samhället vilket gör att sjuksköterskan känner sig som ett handlande
subjekt, som Gustafsson (2004) beskriver. En sjuksköterska som känner sig ansvarig för sin
utveckling, samhälles utveckling och patienternas hälsoutveckling är en resursrik människa,
ett handlande subjekt, som kan lyfta upp patienternas resurser för att ge dem en god
omvårdnad som patienterna kan känna sig trygga med.
KÄNSLOMÄSSIGA UPPLEVELSER
Studiens resultat visar att alla de sex intervjupersonerna gav både positiva och negativa
uttryck för sina känslor i kommunikationen med sjuksköterskorna. I studiens bakgrund
framkom att emotioner beskrivs bland de olika faktorerna som enligt Leininger och
McFarland (2002) är dominanta begrepp inom omvårdnaden. Gustafsson (2004) kallar också
de känslomässiga upplevelser för emotioner och förklarar de bland de inre miljöresurserna
som ofta motiverar oss för att handla på ett visst sätt. Känslomässiga upplevelser/emotioner
finns både hos patienter och också sjuksköterskor. Genom sjuksköterskans
emotionsvägledning kan patienten använda denna resurs till att förverkliga sina egna mål
samtidigt som sjuksköterskan också kan ha nytta av både sina och patienternas emotioner i
omvårdnadsarbete (Gustafsson, 2004).
Positivupplevda känslor i kommunikationen med sjuksköterskor framkom i fem av
intervjuerna. Person 3 hade inte alls någon positivupplevd känsla som patient inom vården i
23
Sverige, att berätta. Person 5 däremot hade mer än alla de andra personerna positiva
upplevelser i kommunikationen med sjuksköterskor. Person 6 jämförde nästan hela tiden sina
känslomässiga upplevelser inom vård i Sverige med vad han hade upplevt inom sjukvården i
sitt hemland. Han hade upplevt mer negativa känslor i kontakt med sjukvården i sitt hemland,
innan han kom till Sverige. Därför var allt han såg här i början positivt, enligt honom.
Vänlighet/att vara snäll, att visa omsorg och kärlek, respekt och att tas på allvar var de mest
positiva förekommande emotioner som intervjupersonerna hade upplevt i kommunikationen
med sjuksköterskorna i Sverige. Person 6 tyckte att vänlighet är den viktigaste
kommunikationskvaliteten i kontakten mellan sjuksköterska och patient. Anledningen till
detta var enligt honom att patienten vågar kommunicera öppet med en vänlig sjuksköterska.
Ett intressant rön var att de äldre personerna som deltog i intervjun tyckte att respekt och
kärlek är de viktigaste egenskaperna som en sjuksköterska ska ha i kommunikationen med
patienterna.
Negativupplevda känslor framkom också i fem intervjuer. Person 3 hade mycket att berätta i
denna kategori. Negativupplevda känslor som framkom i resultatet var känslan av
isolering/ensamhet, rädsla i kommunikation med sjuksköterskor, svaghet som
kommunikationskänsla, att inte tas på allvar och misstro och otrygghet.
Om man jämför resultatet av de positivupplevda - med de negativupplevda känslorna och
antal deltagande personerna i varje kategori, väger de negativupplevda lite tyngre än de
positivupplevda känslorna. Att tas på allvar eller inte, ingick i både positiva och negativa
emotionella kategorierna. Person 4 hade upplevt den som en positiv känsla att han togs på
allvar i kommunikationen med sjuksköterska medan person 6 hade en negativ upplevelse av
den. Detta kan bero på att de två personerna inte varit i kontakt med samma sjuksköterska
som kommunikationspartner.
För tolkning av denna kategoris resultat används S-fasen av SAUK- modellen eftersom ”Sfasen är en emotionell kategori” (Gustafsson, 2004, s. 134). Omvårdnads- eller
bekräftelseprocessen som ska leda till omvårdnadskvaliteterna i S-fasen är:
• Sympatiuttryckande omvårdnad ska leda till trygghet & säkerhet,
• Involvering & insiktsstödjande omvårdnad ska leda till motivation/strävan att nå
målet,
• Jaginvolvering/självomsorg ska leda till identitet & projekt/mål och
• Hela processen ska leda till självbedömning hos patienten.
Resultatet i denna kategori visade att intervjupersonerna inte hade upplevt trygghet &
säkerhet i kommunikationen med sjuksköterskor. Eftersom det är en process som patienten
befinner sig i, påverkas helas processen negativt av avsaknad trygghet och säkerhet. Det vill
säga även de andra omvårdnaskvaliteterna minskas såsom motivation, identitet och
självbedömning. På så sätt kan patienten känna sig för maktlös för att bedöma mål i sin
hälsoprocess eftersom avsaknad av yttre miljöresurs trygghet/säkerhet leder till att även de
inre miljöresurserna saknas eller inte kan komma till nytta för patienten.
Positivupplevda emotioner hos personerna skulle kunna leda till en förstärkt självkänsla hos
patienterna om de hade upplevt mer positiva känslor än negativa, men så var inte fallet. Även
brist på kompetens om de kulturella aspekterna hos sjuksköterskor skapade mer negativa
känslor hos patienterna, enligt studiens resultat.
24
I studiens bakgrund framkom att sjuksköterskorna som deltog i en empirisk studie kände
behovet av att samla information och skaffa mer kompetens inom den transkulturella
omvårdnaden (Narayanasamy, 2002). Två av personerna som deltog i den aktuella studien
tyckte också att sjuksköterskorna bör skaffa kunskap och kompetens om andra kulturer för att
kunna bemöta patienterna med en annan kulturell bakgrund på ett adekvat sätt. Gustafsson
(2004) hävdar att sjuksköterskan behöver kompetens om patientens kultur/kulturell bakgrund
för att försöka förstå patientens Upplevelsemässiga innebörd som hon beskriver i U-fasen av
SAUK- modellen. Enligt resultatet hade inte intervjupersonerna upplevt sådant förståelse hos
sjuksköterskor de hade mött. Vad kan det bero på? Ingår inte i sjuksköterskeutbildningen att
skaffa sig kunskap om olika kulturer? Det gör det fast det är kort och intensivt. Är det svårt att
ta i sig kunskapen som man får under utbildningen eller går det inte att tillämpa kunskapen i
praktiken? I så fall vad kan anledningen vara? Diskussion kring de här frågorna kan bli längre
än ett uppsatsinnehåll på c-nivå. Ett svar som man kan diskutera kring kan det vara att den
dominanta kulturen i samhället har tagit makten över det hela. Det saknas en maktbalans
mellan kulturer i det mångkulturella samhället. Brist på detta kan vara en orsak som fungerar
som ett spärr till en djupare förståelse och även acceptans, hos den del av befolkningen som
tillhör till den dominanta kulturen.
RASISM/INVANDRARFIENTLIGHET
I bakgrunden av studien kom man fram till att rasism/invandrarfientlighet kan hindra
kommunikationen inom den transkulturella omvårdnaden (Luckmann, 1999). Studiens
resultat visar att fem av de sex intervjupersonerna, med olika grad och på olika sätt, hade
upplevelser av rasism/invandrarfientlighet i Sverige. Person 1 tyckte att rasism finns i Sverige
och påverkar sjukvården negativt. Detta leder enligt honom till att patienter i allmänhet kan
drabbas av konsekvenserna, om en sjuksköterska med utländsk bakgrund upplever
diskrimineringen. Person 2 hade upplevt eller hade fått känslan av att möta
invandrarfientlighet i kommunikation med en sjuksköterska. Person 3 hade upplevt mycket
diskriminering i Sverige och även inom vården i kommunikation/möte med sjuksköterskor.
Person 4 tyckte att rasism finns i Sverige men han påstod att han själv inte hade upplevt det.
Person 5 tyckte att rasism finns i Sverige och även inom sjukvården men han hade inte
upplevt det i kommunikationen med sjuksköterskor. Person 6 upplevde rasism i Sverige och
inom sjukvården och även i kommunikationen med sjuksköterskorna. Resultatet visar att
majoriteten av personerna upplevde rasism både i Sverige och också sjukvården.
Invandrarfientlighet/rasism är helt långt bort från vad Gustafsson (2004) som en
omvårdnadsteoretiker försöker beskriva/lära ut. Gustafsson (2004) menar att inom omvårdnad
som ett självständigt vetenskapligt ämne och som en vård på personnivå, är personen det vill
säga människan den minsta enheten. Därför ska sjuksköterskan som har omvårdnad som den
centrala rollen, vara en personspecialist/människospecialist. Med sådant tankesätt och sådana
definitioner betonas vikten av människosyn som en grundläggande faktor i Gustafssons
omvårdnadsteori. Vår människosyn visar enligt Gustafsson (2004) hur vi ser på människan
och vad som influerar vår syn på människor. Med en invandrarfientlighet/rasistisk
människosyn har man inte möjligheter att se andras kultur- och/eller individuella resurser.
Eftersom människosyn är en grundläggande faktor i tanken bakom SAUK- modellen påverkas
alla de omvårdnadskvaliteterna som Gustafsson presenterar i SAUK helt negativt av
upplevelser av invandrarfientlighet/rasism.
Människosyn/synen på människa i Gustafssons omvårdnadsteori är att människan
ses/definieras som handlande subjekt med adekvata förmågor/repertoarer och
kapacitet/resurser att sätta mål i sitt eget liv/livsplan. Med denna syn på människan ska
25
omvårdnad baseras på människans/patientens självbestämmande/autonomi. Men en patient
med utländsk bakgrund som har brist på många olika inre och yttre resurser, och som är
tvungen att leva i ett beroendeförhållande kan inte ha någon kontroll/makt över sitt liv för att
förverkliga självbestämmandet/autonomin. Där det inte finns självbestämmande finns heller
inte makt. Därför resulterar invandrarfientlighet/rasism i maktlöshet hos patienter med
utländsk bakgrund.
MAKT
Syftet med denna intervjustudie var att belysa maktperspektivet i kommunikationen mellan
sjuksköterska och patient med en annan kulturell bakgrund. Resultatet av data redovisades
utifrån SAUK- modellen. Gustafsson (2004) diskuterar de dominerande mönster för
kommunikationen som finns i omvårdnadsmiljöer. Enligt Gustafsson (2004) kan
sjuksköterskans makt visas när sjuksköterskan bland annat dominerar talutrymmet i samtal
med patienten. Resultatet i denna studie visar, att på grund av bland annat språksvårigheter
och brist på information hos patienter med utländsk bakgrund, har sjuksköterskan den
dominanta positionen i samtal med patienterna. Patienter med en annan kulturell bakgrund än
den dominanta kulturen i det svenska samhället är i en mer omfattande beroendesituation än
maktposition. Bakgrunden av studien visade att beroendeförhållande skapar maktförhållande
och den som har mer beroende är den som har mindre makt. Resultatet i denna kategori
visade, att intervjupersonerna/patienterna med andra kulturella bakgrunder kände sig maktlösa
i kommunikationen med sjuksköterskor.
Studiens resultat visade att självbestämmande skapade känslan av osäkerhet och övergivenhet
hos personerna som deltog i studien. Med andra ord personerna trivdes bäst i ett
beroendeförhållande än självbestämmande. Alla de sex personerna hade nästan samma åsikter
i denna kategori fast de uttryckte sig på olika sätt. I frågan om de själv fick bestämma
var svaret positivt men upplevelsen av självbestämmande skapade känslan av osäkerhet och
övergivenhet hos dem. Är detta en kulturell fråga att de här (före detta) patienterna trivdes
bäst i ett beroendeförhållande i vårdrelationen eller kan det finnas andra orsaker?
För att kunna bestämma själv behövs det möjligheter och resurser, enligt Gustafsson (2004).
En människa som saknar resurser för att kunna använda sina mänskliga förmågor/repertoarer
kan inte heller utnyttja dem. Denna människa kan likna som en handikappad människa.
Gustafsson (2004) påstår att begreppet handikapp definieras av oro, rädsla och ensamhet. Oro
och rädsla kan skapas av brist på resurser. Språk, information, tid är bland de resurser som
intervjupersonerna i denna studie hade brist på. Brist på både inre och yttre resurser skapade
känslan av sårbarhet hos de här personerna och därmed vågade de inte bestämma själv över
sitt eget jag, sitt mål eller sitt liv. Att befinna sig i ett beroendeförhållande var därför den
säkraste vägen för att kunna överleva.
10. SLUTSATS
Det som framkommit i den aktuella studien är att omvårdnadsrelationen inom den
transkulturella omvårdnaden är en maktrelation. I denna relation befinner sig sjuksköterskan i
en mer omfattande maktposition. Patienterna som har delat med sig sina upplevelser i denna
studie har upplevt denna maktposition hos sjuksköterskor. Innebörden av att vara patient med
utländsk bakgrund enligt studiens resultat är reducerade möjligheter att förverkliga egna mål,
avsaknad av förmågor att nå mål, avsaknad av eget ansvar (självbestämmande) för att sätta
mål. Med andra ord patienter med utländsk bakgrund har inte makt och kontroll över sina inre
resurser. Därför trivs de bäst i ett beroendeförhållande till yttre resurser, till exempel barn,
familj eller sjuksköterskor och vårdpersonalen. Men när det gäller sjukvården liksom den yttre
miljön finns det också utanförskap, främlingskap och rädsla med oro och otrygghet som följd.
26
På grund av reducerade eller helt avsaknad av möjligheter och förmågor (repertoarer) och
resurser (inre och yttre miljön) är det svårare för en patient med en annan kulturell bakgrund
att vara en aktör, en agent, en arkitekt för sitt eget liv (en handlande subjekt med egen
livsplan/mål). Därför kan man påstå, att på grund av allt det här befinner sig patienten med en
annan kulturell bakgrund i en mer beroendesituation som leder till att patienten i den
transkulturella omvårdnadsrelationen får känslan av maktlöshet i kommunikationen med
sjuksköterskor.
11. FORTSATT FORSKNING
Den här studien gjordes från ett patients perspektiv. Slutsatsen har tagits från en granskning
av sex före detta patienters upplevelser i kontakt med sjuksköterskor. Enligt bakgrunden i
denna studie är kommunikationen ett ömsesidigt begrepp och för en bra kommunikation krävs
att båda parterna förstår varandra (Holm, 2005). Därför skulle det för vidare forskning vara
intressant att undersöka maktperspektivet i kommunikationen mellan sjuksköterska och
patient i den transkulturella omvårdnaden också utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. En
granskning av sjuksköterskornas upplevelse av makt eller/och maktlöshet i kontakt med
patienter med annan kulturell bakgrund än den dominanta kulturen i samhället, skulle ge oss
en mer omfattande förståelse inom området. Hur uppfattar sjuksköterskorna patienterna som
kommer från andra kulturer? Uppfattas de här patienterna lika resursrika med lika möjligheter
eller annorlunda? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskornas syn i den maktposition de har
gentemot patienter med utländsk bakgrund?
27
REFERENSFÖRTECKNING
Ahlberg, A.W., Lundqvist, N., & Sörbom, G. (1994). Norstedts latinsk-svensk ordbok
(2:a uppl.). Stockholm: Nordstedt.
Ahrne, G., Roman, C., & Franzén, M. (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen
Culley, L. (2006). Transcending transculturalism? Race, ethnicity and health-care. Nursing
Inquiry, 13:, 144-153.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
DeSwaan, A. (2003). Mänskliga samhällen. Lund: Arkiv.
Eide, H., & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete
och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Fossum, B. (2007). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia, Band 1, viljan att veta. Göteborg: Daidalos.
Gustafsson, B. (2004). Bekräftande Omvårdnad, SAUK - modellen för vård och omsorg.
Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, D. L. (2005). Transcultural Nursing Theory from a Critical Cultural Perspective.
Advances in Nursing Science. 28 (1), 2-16.
Helgesson, G. (2006). Forskningsetik för medicinare och naturvetare. Denmark:
Studentlitteratur.
Holm, U. (1995). Det räcker inte att vara snäll. Stockholm: Natur och Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Stockholm: Studentlitteratur.
Leininger, M., & McFarland, M. R. (2002). Transcultural Nursing, concepts, theories,
Research & practice (3rd ed.), U. S. A. : McGraw-Hill Companies.
Lindskog, B. I. (2005). MEDISINSK MINI ORDBOK. Stockholm: Nordstedt.
Luckmann, J. (1999). Transcultural Communication in nursing. U.S.A.: Delmar publisher.
Malmsten, K. (2001). Etik i basal omvårdnad… i någon annans händer. Lund:
Studentlitteratur.
Manojiovich, M. (2007). Power and empowerment in Nursing: Looking Backward to inform
the Future. The online Journal of issues in Nursing. 12 (1), Manuscript 1, Available
www.nursingworld.org/MainMenuCategories/ANAMarketplace/ANAPeriodicais/OJIN
28
Murphy, S. T., Censullo, M., Cameron, D., & Baigis, J. A. (2005). Improving Cross-Cultural
Communication in Health Professions Education. Journal of Nursing Education, 46 (8),
367-372.
Narayanasamy, A. (2002). Transcultural nursing: how do nurses respond to cultural needs?
BRITISH Journal of Nursing, 12 (3), 185 – 194.
Perron, A., Fluet, C., & Holmes, D. (2004). Agents of care and agents of the state: bio-power
and nursing practice, Journal of Advanced Nursing, 50 (5), 536-544.
Ponte, P.R., Glazer, G., Dann, E., McCollum, K., Gross, A., Tyrrell, R., et al. (2007).
The Power of Professional Nursing Practice – An Essential Element of Patient and
Family Centered Care. The Online Journal of Issues in Nursing, A Scholarly Journal of
The American Nurses Association, 12 (1), Manuscript 3. Available:
www.nursingworld.org/ojin
Qvarsell, R. (1996). Vårdens idéhistoria, Helsingborg: Carlsson Bokförlag.
Skau, G. M. (2006). Mellan makt och hjälp, förhållandet mellan klient och hjälpare i ett
samhällsvetenskapligt perspektiv. Malmö: Liber.
SSF, (2001). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia förlag.
Swedenborg, L. (1998). NORSTEDTS SVENSKA ORDBOK, Norge: Norstedt.
Thor, J. (2002). Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbete inom vården.
Läkartidningen, 99, 3312-3314.
Vinthagen, S. (2007). Kommunikation ur ett maktperspektiv. I B. Fossum (Red.),
Kommunikaiton: Samtal och bemötande i vården (ss. 61-97). Lund: Författarna och
Studentlitteratur.
29
BILAGA 1.
Stockholm, 2008-01-23
Introduktionsbrev till intervjupersonen
Hej!
Jag är en sjuksköterskestudent som studerar på termin 5 av sjuksköterskeprogrammet i
Karolinska Institutet. Jag har börjat skriva mitt examensarbete (C-uppsatsen) och det handlar
om kommunikationen mellan sjuksköterska och patient i den transkulturella omvårdnaden. I
syftet att belysa detta perspektiv behöver jag undersöka vilka upplevelser patienterna med
utländsk bakgrund haft i kommunikationen med sjuksköterskor. Jag tänker göra en
intervjustudie med fem före detta patienter kring detta. Denna intervju beräknas ta ca 1
timme. Du som ställer upp för intervjun, kommer att berätta om dina upplevelser i kontakt
med sjuksköterskorna, utan att behöva ge namn eller andra uppgifter om dig själv. Du kan när
som helst välja avbryta intervjun utan att ange skäl till det. Vårt samtal kommer att
bandspelas. Resultatet kommer att rapporteras i mitt examensarbete. Tack på förhand.
Handledare: Eleni Sideridou
Universitetsadjunkt
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Karolinska Institutet
E-post: [email protected]
Med vänlig hälsning
Sara Tariqatnajad
Sjuksköterskestudent termin5
Karolinska Institutet
Tfn: 070-437 19 11
E-post: [email protected]
30
BILAGA 2.
Intervjuguiden
Som du vet, läser jag till sjuksköterska och håller på att skriva mitt examensarbete. Som jag
har förklarat i introduktionsbrevet till dig, handlar mitt arbete om kommunikationen mellan
sjuksköterska och patient i den transkulturella omvårdnaden. För att samla information i
området behöver jag undersöka patienternas upplevelse av kommunikationen med
sjuksköterska. För att vårt samtal ska fortsätta på rätt spår har jag förberett några
intervjufrågor som jag kommer att ställa till dig. Innan vi börjar med frågorna vill jag tacka
dig för att du ville ställa upp på denna intervju och dela med mig dina upplevelser inom
sjukvården.
Intervjufrågor
1. Berätta hur du upplevde kommunikationen med sjuksköterskor.
-
Lyssnade de på dig.
Fick du ställa frågor.
Fick du svar på dina frågor
Kände du att du togs på allvar.
Kände du att de förstod dig.
Förstod de att du hade jobbigt.
Brydde de sig om dig och din situation.
2. Kan du beskriva hur du upplevde mötet mellan dig och sjuksköterskan.
-
vad var det som var bra/dålig.
Problem med språket och hur löste de detta.
Känslan av kommunikationen, kände du dig stark/svag.
3. Vad tycker du om sjuksköterskornas bemötande samt den hjälp och stöd som du skulle
få/fick av sjuksköterskor.
– kände du att du togs på allvar.
4. Hur såg du dig att vara med och bestämma kring din behandling/situation?
-
om svaret är negativ, vem/vilka bestämde då.
Om ja, på vilket sätt.
Kunde du påverka på något sätt.
Gjorde de som du önskade.
5. Vad skulle du vilja helst ändra på i kommunikationen mellan dig och sjuksköterskan och
på vilket sätt.
Jag har inte fler frågor men om du har något mer att ta upp eller kanske vill fråga mig
någonting innan vi avslutar intervjun, varsågod!
31
BILAGA 3.
EXEMPEL PÅ INNEHÅLLSANALYS
MENINGSBÄRANDE
ENHETER
Jag frågade inte
mycket för att jag inte
kunde prata svenska.
Problemet var att
sjuksköterskorna inte
hann, de hade bråttom
hela tiden, de hade inte
tid för alla.
Sjuksköterskorna var
snälla mot mig.
KONDENSERADE
MENINGAR
Patienten vågade inte
ställa frågor
KODER
KATEGORIER
Hinder för
kommunikation
Språk
Sjuksköterskorna
hade inte tillräckligt
tid för patienterna
Väntetid som ett
problem
Tid
Vänliga och snälla
sjuksköterskor
Vänlighet ex. på
positiv känsla
Känslor
32