Vad styr vårt ätande?

>> LIVSMEDELSFORSKARDAGARNA 2008
Vad styr vårt ätande?
Trots att information om
innehåll i livsmedel är väldigt
omfattande ökar andelen
människor med viktproblem.
Uppenbarligen finns andra
faktorer som påverkar vårt
ätbeteende. Störd dygnsrytm,
sömnbrist och stress är exempel på faktorer som har
inflytande över ätandet och
kroppens förmåga att vidmakthålla energibalans.
>> text: Maria Lennernäs,
professor mat- och måltidskunskap beteendevetenskaplig inriktning, Sektionen
för hälsa och samhälle,
Högskolan Kristianstad.
[email protected]
V
i lever i ett informationssamhälle även inom
matens område. Information ges om vad vi bör äta
eller inte äta, vad maten innehåller,
vad som tagits bort eller lagts till
råvaran. Produkter säljs med ingrediensförteckning, näringsdeklaration,
ursprungsmärkning, symbolmärkning,
näringspåståenden, hälsopåståenden,
berikningsuppgifter med mera.
Trots all denna information visar
vågen och ohälsotal att ”felätande”
frodas. Alltså är kunskapsöverföring
inte ensamt nyckeln till en beteendeförändring hos befolkningen. Kanske
ligger en stor del av förklaringen i att
det samhälle vi lever i idag medför
att hjärnan nås av desinformation
från magen, kroppen och omvärlden.
Det har skett snabba förändringar
i vårt samhälle som bland annat på-
Foto: iStockphoto.com
Flexibla arbetstider, skiftarbete eller nattsudd kan bidra till att vilseleda aptiten.
verkar livsrytmen hos befolkningen.
Flexibla arbetstider, skift- och nattarbete, nattsudd och ett ökat tempo
kan bidra till att vilseleda aptiten
och metabolismen. I nya produkter
blandas näringsämnen på ett sätt som
vi inte känner igen.
Hypothalamus central roll
Många av våra mest livsviktiga funktioner styrs från hypothalamus, ett
område i den nedre delen av mellanhjärnan. Där finns centra (kärnor)
av fundamental betydelse för vår
överlevnad. Olika centra reglerar
hunger, törst, mättnad, lust, olust,
hormonkontroll och dygnsrytm.
Mycket förenklat har hypothalamus fyra uppdrag kopplat till
ätande, varav det ena är att reglera
födointaget så att vi inte förlorar
kroppsmassa, eller så att vi återtar
kroppsmassa med råge efter en viktnedgång (”over-shooting”). Ett annat
uppdrag är se till att vi äter i rätt fas
av dygnsrytmen, det vill säga dagtid,
inom ett par timmar efter nattvila,
och inom ett par timmar före nattvila
och däremellan.
Hypotalamus ska också reglera
kroppens kontinuerliga bränsleförsörjning och förutse förändringar som
kan komma att påverka kroppens
energiförsörjning. Till exempel, sömn
betyder fasta, höst betyder mörker
och risk för matbrist, stress betyder
risk för energibrist under den kommande kampen.
Dygnsrytmen
Dygnsrytmen är vanligtvis stabil och
genereras i ”master clock”, i suprachiasmatiska kärnan i hypothalamus.
Förutom växlingar mellan ljus och
»
Nordisk Nutrition 2 • 2009 31
>> AKTUELLA FORSKNINGSPROJEKT
mörker bidrar sömn, mat och fysisk
aktivitet på regelbundna och lämpliga tider till att stabilisera klockan.
Klockan tröttas dock om vi under
en längre tid utmanar dygnsrytmen
genom vår livsföring. Rytmen kan
också upphöra som en naturlig del av
åldrandet.
Även dementa personer tappar sina
känslor av aptit, törst och orientering
i tid och rum. Störd dygnsrytm och
sömnbrist ökar risken för övervikt
och för det metabola syndromet, och
har diagnostiserats hos både unga och
äldre personer med typ-2 diabetes
(1). En störd måltidsrytm med skippad frukost och sent kvällsätande eller nattätande är vanligt vid övervikt.
Den som är intresserad av sömn, måltider och dygnsrytm kan läsa mer i en
aktuell populärvetenskaplig översikt i
Elevhälsa (2).
som kallas ”stress-based reward
eating” infinner sig (5).
Stress aktiverar också lusten att äta
energitäta produkter. En biologisk
förklaring kan vara att kroppen, efter
försök till kamp och flykt, har gett
upp och vill övergå till att äta upp
sig ”inför slutstriden” (6). Ett stort
midjemått är ett ”hopplöshetsmått”
enligt svenska fetmaforskare (7).
Det finns också anledning att
tro att vi äter mat i brist på annan
typ av ”näring” för kroppen. Viktminskningsprogram med kognitiv
beteendeterapi, KBT, startar med
att individen får träna i att lära sig
vilka känslor som utlöser ätande (8).
Känslor har stor betydelse, om inte
den största, som påverkansfaktor på
ätandet. Det är lätt att förväxla olika
behov.
Sömn och depression
Ätande initieras via känslor av hunger
eller aptit. Hunger uppstår ur ett
bakomliggande, fysiologiskt behov av
att äta under den fas mellan måltider
då kroppen är under nedbrytningsfas
om ny mat inte tillförs.
Eftersom kroppen har mycket
starka återkopplingssystem för att
motverka viktsförlust är hungerkänslor obehagliga. Adrenalinet stiger,
vi blir dysforiska och rastlösa, ett
tillstånd som kallas ”fodersök” inom
zoofysiologi.
Hunger startar ur ett bakomliggande, pådrivande behov och leder till en
medveten handling. Aptiten däremot
startar ut ett begär efter något som
finns utanför oss. Vi äter enbart för
att njuta. Eller som tidsfördriv. Ställ
fram en skål med daggmask i ett konferensrum där ohungriga människor
vistas. Ställ fram geléhallon i salen
intill. Konsumtionen i de respektive
konferensrummen illustrerar skillnaden mellan behov och begär, hunger
och aptit.
Givetvis är aptiten nedärvd för att
vi skall ta oss tid och besvär att äta
när det finns mat. Vår genetiska design förutsätter perioder av matbrist
så det är bäst att skaffa fettreserver. Aptiten triggas av mångfald av
konsistens och smaker. Smörgåsbord,
lunch buffé, kakfat, lösgodis, nya
smaker, ny konsistens och nya förpackningar väcker nyfikenhet.
En rad studier visar på ett samband
mellan för lite sömn och fetma hos
barn och vuxna (3). Det finns flera
möjliga orsaker. Vid sömnbrist ökar
till exempel den hungerstimulerande
peptiden ghrelin från magsäcken
samtidigt som det mättnadsdämpande hormonet leptin minskar från
fettväven. Kroppen tycks förväxla
sömnbehov med matbehov och aptiten för energitäta produkter ökar.
Med mindre sömn får vi också fler
vakentimmar då vi kan äta, och dessutom är vi för trötta för att motionera. Sömnbrist undergräver förmågan
att börja leva sundare eftersom kreativiteten och förmågan till överblick
minskar. Sena kvällar vid skrivbordet
inbjuder till ätande vid den tidpunkt
på dygnet då mättnadskänslorna är
som svagast (4).
För lite djupsömn leder till utmattning och depression. Både depression
och antidepressiva mediciner påverkar i sin tur aptiten.
Stress och känslor
Övervikt kan också orsakas av stress,
det vill säga ett tillstånd då kraven
på oss är större än våra resurser.
Vid akut stress tappar vi aptiten, vi
klarar bränsleförsörjningen genom
att mobilisera energi från kroppens
vävnader. Vid långvarig stress ökar
däremot aptiten, och ett tillstånd
32 Nordisk Nutrition 2 • 2009
Frukostätande tycks ha en stabiliserande
effekt på intaget under resten av dagen.
Hunger och aptit
Mättnad
Det är viktigt för mättnadskänslorna
att vi äter i lugn och ro och inte har
uppmärksamheten riktad på något
annat. Ett ständigt småätande av
små energimängder lurar hjärnans
”räknare av energiintag” (9), hjärnan
tappar också överblicken om vi tar
många små portioner istället för en.
När måltiden intas i lugn och ro
aktiveras också kroppens anti-stress
system medierat av ”lugn-och-ro”
hormonet oxytocin (10). ”Matrum,
pausrum och samtalsrum” står det på
skylten utanför ett rum jag passerat.
Det är precis så det skall vara.
Även tidpunkten på dagen kan
påverka dygnets totala energiintag.
Man har till exempel visat att mat
mättar mer på morgonen än på kvällen, och att frukostätande tycks ha en
stabiliserande effekt på intaget resten
av dagen (4) vilket troligtvis beror på
variationer i ämnesomsättningen som
betingas av dygnsrytmen (11).
Motstridig information
Hur sammanhanget ser ut när vi
äter påverkar också hur snabbt
och mycket vi äter. Ögat bedömer
portionens storlek i förhållande till
vad kroppen brukar äta. Näsan och
Foto: iStockphoto.com
genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme”
(12). Jag vill avsluta med frågan om
allt som saluförs som livsmedel uppfyller dessa båda kriterier? ••
Referenser
1. Kreier F, et al. Diabetes of the elderly and
type 2 diabetes in younger patients: Possible
role of the biological clock. Exp Ger 2007;
421: 22-27.
2. Lennernäs, M. Dygnsrytm (sid 5-11) och
Störd dygnsrytm vilseleder aptiten och kroppen
(sid 23-27), båda i Elevhälsa, temanummer
om Sömn och dygnsrytm. Nr 2/2008-2009.
Gothia Förlag. www.gothiaforlag.se
3. D. Patel, SR, Hu BF. Short Sleep Duration
and Weight Gain: A Systematic Rev. Obes
2008; 16: 643-653.
4. de Castro JM. The time of Day of Food
Intake Influences Overall Intake in Humans. J
Nutr 2004; 134: 104-111.
5. Adam TC, Epel ES. Stress, eating and the
reward system. Physiology & Behaviour 2007;
91: 448-458.
6. Perski A. Ur balans. Om stress, utbrändhet
och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Albert
Bonnier Förlag AB, 2006.
munhålan identifierar vilken typ av
livsmedel som vankas. Tuggandet är
viktigt, det informerar hjärnan om att
ätande pågår. Magen och magtarmkanalen signalerar födans innehåll av
olika makronäringsämnen till hjärnan
som beslutar ”meal off” eller ”meal
onset” – sluta ät, börja ät.
Eftersom hjärnan tar in information om närvaro av protein, fett och
kolhydrater i födan finns det skäl att
tro att vi blir mättare av en måltid
där den kombinationen ingår. Frågan
är hur kroppen och hjärnan hanterar
en situation där informationen från
sinnesupplevelser och magtarmkanal
inte stämmer överens. Till exempel
om pastan doftar kyckling men det
inte finns någon proteinrik kyckling
i rätten.
Mer forskning behövs för att visa
hur en artificiell kombination av
näringsämnen och aromer, som inte
stämmer med innehållet i maten,
inverkar på våra mättnadskänslor
och viktkontroll. Men kanske är det
dags att göra en distinktion mellan
livsmedel och ätbara produkter? Enligt Svensk MeSH, ett sökverktyg vid
Karolinska Institutet för medicinska
ord, definieras livsmedel som ”Allt
som kan tjäna som föda åt kroppen,
7. Björntorp P, Rössner S, et al. Tröstätning
ingen myt. Kortisolstegring vid stress ger
leptinresistent fetma. Läkartidningen 2001;
98: 5458-61.
8. Stahre L. Övervikt handlar om känslor.
Handbok för dig som eftersträvar bestående
viktnedgång. Studentlitteratur AB, 2007.
9. Strubbe JH, van Dijk G. The temporal
organization of ingestive behaviour and its
interaction with regulation of energy balance.
Neuroscience and Biobehavioral Rev 2002;
26: 485-498.
10. Uvnäs-Moberg K, Petersson M. Oxytocin
- biomedicinsk länk för mänskliga relationer.
Mediator av antistress, välmående, social
interaktion, tillväxt, läkning. Läkartidningen
2004; 101: 2634-9.
11. Knutson KL, van Cauter E. Association
between sleep loss and increased risk of obesity
and diabetes. Annals of the New York Academy of Sciences 2008; 1129: 287
12. Svensk MeSH, Karolinska Institutet.
http://mesh.kib.ki.se/
Bara mat
Artikeln baseras på ett föredrag av
författaren vid Livsmedelsforskardagarna ”Bara mat”, Lund, 25-26
november 2008, som arrangerades
av Livsmedelskollegiet, i samverkan
med Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, LiFT forskarskola,
SIK och Skånes Livsmedelsakademi.
Nordisk Nutrition 2 • 2009 33