HÄLSOEFFEKTER
AV LUFTFÖRORENINGAR
Utbildningsdag
25 oktober 2016
Varberg
Titus Kyrklund
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
1
Upplägg av presentationen
• Vilka är källorna till luftföroreningar
• Status för trender för luftens kvalitet
• Hur påverkar luftföroreningar hälsan
samt särskilt barnens hälsa
• Vanliga sjukdomsutfall kan ofta inte
kvantifieras - Vi styrs av den statistik
som finns.
• Miljömål om luft, lagstöd,
miljökvalitetsnormer för utomhusluft
• Vad man bör tänka vid planering av
miljöer där barn vistas
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
2
Källor till luftföroreningar
• Transporter: Trafiken, arbetsmaskiner
och sjöfarten
• Uppvärmning: Vedeldning
• Industriverksamhet: Förorening beror
på typ av anläggning
• Långdistanstransport och bildning av
luftföroreningar i atmosfären
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
3
Utsläpp av kväveoxider från olika
sektorer i Sverige
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
4
Utsläpp av Partiklar från olika sektorer
i Sverige
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
5
Inom sektorn
transporter kommer
utsläppen av PM10
från:
• Vägslitage (67 %)
Utsläpp av partiklar
(PM10) från
vägtrafik, väg- och
bromsslitage
tusentals ton/år
• Slitage av däck och
bromsar (18 %)
• Förbrukning av
bränslen (15 %)
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
6
Trend för andel dubbfria vinterdäck
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
7
Källor till ozonbildande ämnen i
Europa
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
8
Luftkvaliteten utvecklas positivt
• Luftkvaliteten är generellt god
• Intransporten av luftföroreningar har minskat
kraftigt
• Onödig exponering sker främst i trafikbelastade
miljöer samt områden med vedeldning
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
9
Trend för finapartiklar (PM2,5) på
landsbygden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
10
Trender för partiklar PM10 i tätorter
Årsmedelvärden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
11
Trender för årsmedelvärde för
kvävedioxid i större tätorter
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
12
Trend
• Tillfällen med höga halter av marknära ozon
minskar i söder men ökar i norr.
2016-10-28
13
Hälsa och närhet till vägar
• Hälsoeffekter kan kopplats till boende
/vistelse med närhet till väg, även efter
att hänsyn tas till buller, socioekonomi.
• Ultrafina partiklar, kolmonoxid, NO2
och black carbon är betydligt bättre
kopplade till närhet till väg än t.ex
PM2,5 i omgivningsluft som främst
speglar långdistanstransporterad PM
• Det är ett dilemma att exponering för
PM2,5 i omgivningsluften är en så
mycket mer robust indikator för ohälsa
än de indikatorer som kan kopplas till
närhet till väg.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
14
Kvävedioxid
• Hälsoeffekter som dödlighet och
sjuklighet hos vuxna kan kopplas till
korttidsvariationer i exponering för NO2
samt till långtidsexponering för NO2
• Effekterna har observerats under det
nuvarande EU gränsvärdet 200 µg/m3
• Påverkan på barns luftvägshälsa
har observerats ner till ca 20 µg/m3
som årsmedelvärde
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
15
Benso(a)pyren
• Samband med lungcancer känt sedan
1930-talet (Samband med hudcancer
hos sotare känt sedan 1700-talet)
• Den vanligaste källan är ofullständig
förbränning av kolinnehållande
bränslen, t.ex. vedeldning och eldning
av trädgårdsavfall
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
16
Partiklar
• Sambanden för dödlighet och sjuklighet hos vuxna
vid såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering
för PM2,5 har stärkts.
• Nya data kastar ytterligare ljus över kopplingen till
sjukdomar i hjärta- kärl och partikelexponering.
• Data som ger tänkbara medicinska förklaringar till
effekterna har tillkommit.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
17
Partiklar
• Nya sjuktomsutfall har tillkommit som
ateroskleros, luftvägssjukdom hos barn
• Påverkan på graviditet, faderns
exponering för senare luftvägssjukdom
• Misstankar gäller även koppling till påverkan
på nervsystemet och diabetes
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
18
Partiklar
• Nya data talar för att grövre partiklar PM10-2,5
kan kopplas till sjukdomar i såväl luftvägar som i
hjärta och kärl.
• Exponering för black carbon BC kan kopplas till
hälsoeffekter i hjärta och kärl och tidigarelagd
dödlighet hos vuxna. Dos responsfunktionen är
mycket högre för BC än PM räknat per µg/m3 .
• Nya data talar för att exponering för ultrafina
partiklar kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och
kärl såväl som sjukdomar i nervsystemet.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
19
Ozon
• Nya data har tillkommit som stärker
sambanden för dödlighet hos vuxna
och sjuklighet och såväl korttids(dygn)som långtidsexexponering för ozon.
• Sambanden är starkast för dödlighet
(hos vuxna) i lungsjukdomar för redan
lungsjuka.
• Även påverkan på sjuklighet i astma,
behov av sjukhusvård och
lungfunktionstillväxt är sannolik följd
av ozonexponering sannolik.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
20
Ozon
• Ytterligare bevis för att
korttidsexponering för ozon påverkar
total dödlighet, dödlighet i hjärt-och
lungsjukdomar hos vuxna har kommit
fram.
• En stor mängd experimentella data
finns som stärker det som kan
observeras epidemiologiska i
befolkningsstudier.
• Ozon är därför en trolig orsaksfaktor
och inte bara en indikator för förorenad
luft.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
21
Ozon
• Nya data talar för att exponering för
ozon kan påverka mental utveckling
och graviditeten, inklusive förtidig
födsel.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
22
Hälsokonsekvenser av föroreningar i
utomhusluften.
• 430 000 förtida dödsfall och 7 miljoner
förlorade levnadsår per år av partiklar i
Europa (personer över 30)
• För Sverige uppskattas det totala
årliga antalet förtida dödsfall (vuxna) till
mellan 3500 och 5500 beroende på
om man antar en och samma dos
responsfaktor för alla partiklar eller om
man antar att ”lokala” partiklar har en
högre faktor.
• Av lokala källor bidrar vedeldning då
med ca 1000 och trafiken med ca
1300.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
23
Jämförelse mellan luftföroreningar och övriga
riskfaktorer, Europa
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
24
Barn är inte små vuxna
• Utvecklingen av barnets lungor har betydelse för
hälsan senare i livet
• Barn rör sig mera och har en snabbare andning
samtidigt som lungorna är mindre
• Barns immunsystem är under utveckling och därför
drabbas barn ofta av infektioner i luftvägarna.
• Även föräldrarnas exponering kan påverka barnets
hälsa
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
25
Luftföroreningar kan förvärra
sjukdomar i luftvägarna hos barn
• Kvävedioxid och partiklar ökar risken för
sjukhusinläggning och astma hos barn i
tidsseriestudier (dygn till dygn variationer).
• Ingen säker lägsta nivå har observerats
• Trafiken viktigaste källan
• Även exponering för ozon kan kopplas till
sjukhusinläggning med astma.
• I Sverige lägger vi inte in så många patienter för
astma då de ofta medicineras väl i hemmet. Men
det finns samband mellan luftföroreningar och hur
ofta medicinering sker
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
26
Utveckling av luftvägssjukdomar vid
exponering för luftföroreningar under lång
tid
• Exponering tidigt i livet för luftföroreningar från
trafiken bidrar till sjukdomar i luftvägarna
• Lägsta halter 17-20 µg/m3 med kvävedioxid som
indikator för luftföroreningar
• Luftföroreningar har en negativ påverkan
lungfunktion och på lungtillväxten hos barn
(åtminstone fram till pubertet) ner till 18-23 µg/m3
kvävedioxid
• Tecken finns även på att uppkomst av astma kan
kopplas till exponering för luftföroreningar
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
27
Svårt att beräkna hälsokonsekvenser
av luftföroreningar på barns hälsa
• Exponeringen under barndom kan ge effekter
senare i livet (lungfunktionsförändring kan bli
permanent funktionshinder)
• Lämplig statistik som kan kopplas till dos-respons
saknas ofta
• Kostnadsuppskattning kan saknas
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
28
Av flera hälsoutfall faller få ut för en
komplett hälsokonsekvensberäkning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lung function development
Sensitisation to allergens
Development of air-way disease (asthma)
Reproductive disorders
Cancer
Children with asthma diagnosis
Hospital admission
Emergency care
General practitioner visit
Medication
Restricted activity days
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
29
Beräknad hälsovinst av att minska
exponeringen för NO2 med 1 µg/m³
fångar endast del av nyttan
Stockholm
Umeå
Astma
168 milj SEK
Inläggningar
på sjukhus
47000 SEK
Astma
8 milj SEK
Inläggningar
på sjukhus
2000 SEK
2016-10-28
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
30
Luftföroreningshalterna minskar
• Studier i Sverige och Canada visar på
effekter av luftföroreningar även vid låga
nivåer, det vill säga även under våra MKN
och ner mot Miljömålets preciseringar.
• Stor samhällsekonomisk nytt att hålla
föroreningsnivåer så låga som möjligt.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
31
Nuvarande MKN
Källa: Luftguiden. Naturvårdsverkets handbok 2014:1
Viktiga preciseringar för Frisk luft
målet
•
•
•
•
Bensen 1µg/m3 (IMM,KI)
Bens(a)pyren 0,0001µg/m3 (WHO)
Butadien 0,2µg/m3 (IMM, KI)
Formaldehyd 10µg/m3 (AMM,GU)
• Partiklar:
• -partiklar (PM 2,5) överstiger inte 10 µg/m3
beräknat som ett årsmedelvärde och 25
µg/m3 beräknat som ett dygnsmedelvärde (får
överskridas 3 dagar).
• -partiklar (PM 10) överstiger inte 15 µg/m3
beräknat som ett årsmedelvärde och 30
µg/m3 beräknat som ett dygnsmedelvärde (får
överskridas 35 dagar)(WHO).
2016-1033
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection
28 Agency
Målets preciseringar
• Ozon 70 µg/m3 åttatimmarsmedelvärde, 80
µg/m3 timmedelvärde (WHO) och ozonindex
överstiger inte 10 000 mikrogram x timme beräknat som ett
AOT40-värde under perioden från och med april t.o.m
september (IVL).
• Kvävedioxid 20 µg/m3 årsmedelvärde, 60
µg/m3 timmedelvärde (98-percentil) (IMM).
• Korrosion: Korrosion på kalksten understigande 6,5
mikrometer per år (ICP Materials, WGE, CLRTAP)
2016-1034
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection
28 Agency
Miljökvalitetsnormer
• 5 kap. MB. 2 § Miljökvalitetsnormer skall ange de
föroreningsnivåer eller störningsnivåer som
människor kan utsättas för utan fara för
olägenheter av betydelse
• 1 kap. MB. 6 § I lagen (1994:1500) med anledning
av Sveriges anslutning till Europeiskaunionen finns
föreskrifter om verkan av unionens fördrag och
andra instrument samt de Europeiska
gemenskapernas beslut.
• Gränsvärde-nivå i syfte att undvika, förebygga eller
minska skadliga effekter på människors hälsa och
som ska uppnås inom viss tid och som därefter
inte får överskridas
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
35
Att tänka på vid planering
• Planera för att främja barns hälsa - inte bara följa
lagstiftning
• En bra barnhälsa lönar sig- barn har ett helt liv
framför sig
• MKN ger i många fall ett bristfälligt skydd –
miljömål mer vägledande
• Luftföroreningar i miljöer där barn vistas kommer
ofta från trafiken, från eldning med ved eller från
rökning.
• Möjligheter till ett aktivt uteliv sammanfaller ofta
med god luftkvalitet
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2016-10-28
36
