Läshäfte
– Abrahams religioner
Religion åk 7, vt 2016 Österledskolan
Vilka likheter och skillnader finns det mellan
de tre Abrahamitiska religionerna?
Judendom
Kristendom
Islam
Avsnitt finns att se på
studi.se
Och allt material ligger på bloggen:
www.sosalen.wordpress.com
1
Religion vt 2015 åk 8
Syfte:
Syftet med detta arbetsområde är att vi ska öva oss på att analysera och jämföra de
Abrahamitiska religionerna; kristendomen, judendomen och islam. Vi studerar deras deras
ursprung, urkunder och levnadsregler. I samband med det ska vi reflektera över våra egna
värderingar och vilka levnadsregler som är viktiga för oss. Vi ska också öva oss på att
analysera hur religion framställs i olika media, som tex film.
Hur:
Vi tar vår utgångspunkt i detta häfte, det är viktigt att du läser texterna och svarar på
frågorna. Häftet finns både i pappersform och på sosalen.wordpress.com. Genom att ladda
ner häftet på din iPad kan du få texterna upplästa. Det finns också många avsnitt på studi.se
där man kan få se kortare filmer med genomgångar och till varje klipp finns det quizz man
kan göra för att öva sina kunskaper.
Bedömning:
För att bli godkänd måste du ha gjort samtliga frågor i häftet. Vi kommer även ha ett quizzprov med frågor tagna ur häftet.
Den stora frågan som vi kommer att arbeta med och som också kommer att bedömas är –
Vilka likheter och skillnader finns det mellan de Abrahamitiska
religionerna?
E
Du beskriver TRE likheter
och/eller skillnader och du
ger EN enkel förklaring till
likheten/skillnaden.
C
Du beskriver TRE likheter
och/eller skillnader och du
ger TVÅ utvecklade
förklaringar till
likheterna/skillnaderna.
A
Du beskriver FYRA likheter
och/eller skillnader och ger
TVÅ väl utvecklade
förklaringar till
likheterna/skillnaderna.
Vi kommer tillsammans undersöka skillnaden mellan en enkel, utvecklad och väl utvecklad
förklaring.
Religionskunskap – vad är det vi jämför?
2
När vi studerar religioner handlar det alltså om att försöka sätta sig in i hur människor
tänker och hur de upplever världen. Ett sätt att göra det är att ta reda på centrala
tankegångar inom en religion. Vilka tankar finns det exempelvis om …
… en eller flera gudar och världens skapelse?
… människans plats och roll i världen?
… rätt och orätt, liv och död?
Ett annat sätt är att undersöka vilka handlingar som de troende anser vara viktiga. Då söker
vi svar på frågor som exempelvis rör ….
… gudstjänster, böner och andra riter.
… årets viktigaste helger.
… vardagens handlingar.
Men religionskunskapen handlar också om att försöka förstå hur en religion utvecklas och
förändras genom olika tolkningar. För att få reda på det undersöker vi viktiga …
… berättelser, myter och urkunder.
… händelser, profeter och andra ledare.
… tolkningstraditioner och riktningar.
Ett fjärde område att undersöka rör sambanden mellan religion och samhälle. Här ställer vi
bland annat frågor om makt och demokrati, lag och rätt, krig och fred, man och kvinna,
familj och gemenskap, kärlek och sex, fattiga och rika. Alla dessa frågor kan sammanfattas
med…
… hur påverkas samhällen av religionen?
… hur påverkas religionen av samhällen?
Viktiga begrepp:
Gudstjänst – när man samlas för bön
Bön – när en troende söker kontakt med en högre makt,
tex Gud, för att tacka eller be om något
Rit/Ritual – en särskild handling med ett symboliskt värde,
tex bröllop eller dop.
Myt – en berättelse som berättar om världens och
människans tillvaro.
Urkund – heliga texter, tex Bibeln.
Profet – person som anses kunna förmedla guds budskap
Varför tror människor?
Det kan vara svårt att förstå hur troende
människor tänker och känner om man inte själv är troende. En del icke-troende tänker att
religiös tro beror på att den troende saknar kunskap och att religionerna kommer att
försvinna när människan har lärt sig mer om naturvetenskap.
Under vikingatiden var det tex vanligt att tänka att det var åskguden Tor som var ute och for
när det blixtrade och dundrade på himlen. Idag kan åskan förklaras vetenskapligt.
3
Men många troende menar att det är fel att beskriva deras tro som en brist på kunskap. Det
finns många troende som arbetar med naturvetenskap och de flesta menar att det är bra att
förklara hur något sker, exempelvis när universum skapades efter big bang eller när det
åskar. Men samtidigt menar de att naturvetenskapen inte kan svara på ”varför” världen
uppstod och inte heller vad som kan anses vara viktigt i livet. Stora frågor som ”vad är
meningen med livet”, ”vad händer efter döden” är svårt att förklara med naturvetenskapen.
Fråga 1:
Varför kan det vara fel att beskriva tro som en brist på kunskap?
Abraham urfadern
4
Abraham kan ses som urfadern för de tre religionerna judendomen, kristendomen och
islam. Det är från myterna om Abraham och hans förbund med Gud som dessa tre religioner
har en gemensam grund.
Om detta förbund står det beskrivet om i Bibeln, Första Moseboken 17e kapitlet. Du kan
antingen följa länken nedan eller leta upp kapitlet i en bibel. Läs och svara på frågan.
Länk: https://www.biblegateway.com/passage/?search=1+Mosebok+17&version=SVL
Fråga 2:
Förklara kortfattat vad förbundet gick ut på. Vad skulle Abraham få av Gud och vad
skulle han göra i utbyte?
5
Judendomen - ursprung
Judendomen är monoteistisk (= man tror på en gud, inte flera) och räknas som en av
världens äldsta religioner. Judendomen ligger som grund för både kristendomen och islam.
Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk.
Judarna i världen
Det finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen. Vid sidan av Israel finns även
större judiska grupper i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan lika många judar
som i Israel (ca 6 miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar.
Abraham - judarnas stamfader
Judarnas historia började för över 4000 år sedan i
Mesopotamien (nuvarande Irak). I berättas om en man
som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham
och utsåg honom och hans efterkommande till sitt
utvalda folk.
Gud sa till Abraham att han och hans familj skulle bege
sig till Kanaans land - det förlovade landet (nuvarande
Israel och Palestina). Gud slöt ett
förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet
innebar att Gud skulle skydda judarna som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud
i hela världen. Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag.
Eftersom judendomen också utgör grunden för kristendomen och islam brukar de tre
religionerna tillsammans kallas för de abrahamitiska religionerna.
Mose - judendomens grundare
Judendomens egentlige grundare hette Mose. Mose levde på 1500- och 1400-talet f.Kr.
Som vuxen fick han i uppdrag av Gud att leda sitt folk ut från Egypten, där de levde i slaveri.
Anledningen till slaveriet var att judarna under flera generationer efter Abraham hade slutat
att tro på Gud. Gud hade därför bestraffat sitt folk genom att göra dem till slavar i Egypten.
Fråga 3: Vad innebär det att judendomen är monoteistisk?
Fråga 4: Vilka länder ligger idag i området man kallade Kaanans land?
Fråga 5: Vem är judendomens grundare?
6
Exodus – uttåget ur Egypten
Under ökenvandringen efter att de lämnat Egypten mötte Mose Gud på berget Sinai. På
berget slöt Gud ett nytt förbund med judarna och Mose fick ta emot en lag av Gud. Dess
kärna var de tio budorden (eller Guds bud). Än idag har de flesta av jordens kulturer sin
grund i dessa budord.
Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de reglerna som Mose fick av Gud, och i
gengäld skulle Gud beskydda dem.
De heliga skrifterna
Den judiska Bibeln kallas Tora och innehåller de fem Moseböckerna, som bland annat
beskriver Mose liv och gärningar. Dessa är upprullade på två rullar och man läser texterna
genom att vrida fram texten.
I Tora finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans
strävanden att göra världen god.
En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i
Tora. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns hundratals regler om hur ett judiskt
liv ska levas i stort och smått.
I Talmud finns massor av regler som de
renläriga judarna (ortodoxa) följer. Det är
t.ex. förbjudet att göra upp eld under
sabbaten (se nedan) eller att koka mat.
Inte heller får man rosta bröd, för då
bryter man mot eldförbudet. Man får inte
skriva något, inte ens en
namnunderskrift.
Judiska matregler
Judarna följer de fem Moseböckernas bestämmelser angående mat. Tora tillåter alla
vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara
köttet från växtätande djur.
Reglerna är mycket klara på den här punkten. Djuren ska vara idisslare (partåiga hovdjur)
och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare.
Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte vara
bedövade då de slaktas. Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt
över djurets strupe. Blodet får därefter rinna ur djuret som dör. Denna metod som kallas
7
skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa
skäktat kött som importerats från andra länder.
Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet
anses nämligen synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod
betraktas inte som rent kött eftersom djuret då inte räknas som ett dött djur.
Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.
Fråga 6:
Sinai berget?
Vad fick Mose på
Fråga 7: Vad kan man läsa om i Tora?
Fråga 8: Varför äter en jude inte griskött?
Fråga 9: Vad kallas mat som är tillåten att äta?
Bild:
Davidsstjärnan är - vid sidan av den
sjuarmade ljusstaken (Menorah) judendomens främsta symbol. Här på
en grind till en judisk
begravningsplats i Krakow.
Synagogan
8
Synagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar
bekanta.
Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot
den vägg som vetter mot Jerusalem. Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig
små mössor som kallas kippa. Vid gudstjänst, alltså när man samlas för bön, i synagogan
hålls män och kvinnor åtskilda.
Bön och gudstjänst
En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio
män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner.
Toraläsningen är upplagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av
sista delen, börjar man också om med att läsa ur första boken. Så fortsätter det från år till
år. Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare.
Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är läsningen ur Torarullarna det
viktigaste inslaget. De judiska gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste
tvåtusen åren.
Fråga 10: Vad är en synagoga? Och hur läser man Tora?
Fråga 11: Vad är en kippa?
Sabbaten - en festlig familjehögtid
Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills
skymningen faller på lördagskvällen.
Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen
var enligt judendomen en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.
Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man ges extra tid att umgås med
varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna genom historien.
Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i
lugn och ro. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra under
sabbaten.
9
Fråga 12: Hur ofta firar judarna sabbat?
Fråga 13: Vilken dag i veckan är judarnas vilodag? Vart kan man läsa om alla regler?
10
Kristendomen - ursprung
Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare.
Kristendomens ursprung finns hos den mytomspunna personen Jesus från Nasaret i
Palestina. Han är religionens mittpunkt som allt cirkulerar kring och alla myter och riter har
på något sätt med händelser kring Jesus att göra. Det sägs att Jesus är jungfrufödd, alltså
att Maria blev havande av den heliga anden och inte av pappa Josef. Den västerländska
tideräkningen utgår ifrån det år Jesus sägs vara född men det skedde en felräkning av en
munk på medeltiden och då blev det ett par års differens. I Bibeln finner man de berättelser
och händelser som är centrala för kristendomen. Bibeln består egentligen av två böcker;
Gamla testamentet med berättelser om Abraham, Noa och Mose, men också av Nya
testamentet som är olika berättelser om Jesus och hans liv.
Kristendomen uppstod i det lilla
landet Palestina (dagens Israel) för
cirka två tusen år sedan. Området
var vid den här tiden ockuperat av
romarna och det judiska folket
väntade på att Messias skulle
komma och hjälpa dem. Judarna
ansåg att Messias skulle vara en god
härskare som var utsänd av Gud för
att skapa fred och ge lycka åt det
judiska folket. Men Messias skulle
inte vara gudomlig, utan en
människa som alla andra. Messias
skulle med Guds hjälp befria
Palestina från det romerska
förtrycket.
Vid den här tiden
vandrade Jesus omkring och
predikade om Gudsriket. Ett av hans viktigaste budskap var att även fattiga och förtryckta
fick tillhöra detta rike. Vissa judar trodde att han var den Messias som alla väntade på. Men
de flesta blev besvikna på Jesus när han inte ville göra uppror mot romarna.
11
När Jesus var drygt 30 år greps han av romerska
soldater och dömdes som upprorsman till döden och
blev korsfäst (korsfästelse var vid den här tiden en
vanlig avrättningsmetod inom romarriket).
De flesta judarna glömde snart bort Jesus, men en
del av hans anhängare fortsatte att tro att han var
Guds utsände Messias. De var övertygade om att
Jesus hade uppstått från döden och tagits upp till
Gud i himlen. Snart skulle han komma tillbaka till
jorden och bli hela världens frälsare.
Anhängarna i den första församlingen var judar (som
Jesus själv). De ansåg inte att de hade skapat en ny
religion. De levde som judar och följde
judendomens lagar och regler. Men de hade också
tagit till sig alla budskap som Jesus hade predikat.
Redan under det första århundradet levde stora
grupper av judar runt om i romarriket. Till dem reste
Jesus efterföljare - exempelvis Petrus och Paulus - för att berätta om Jesus liv och lära. På
vissa ställen lyckades de övertyga människor om att Jesus var den riktige Messias - och så
småningom hade flera kristna församlingar bildats.
Med tiden började de som ansåg att Jesus var Messias att benämna honom som Jesus
Messias. Men det översattes snart till grekiska som vid den här tiden var "de lärdas språk" i
medelhavsområdet (liksom latinet var i medeltidens Europa tusen år senare). Ordet
"Messias" betyder "den utvalde" på svenska, men på grekiska benämns det "Christós". Snart
började man därför säga Jesus Christós - Jesus Kristus - istället. I samband med det dröjde
det inte länge förrän församlingsmedlemmarna kallades för kristna.
Fråga 14: Vad handlar Nya Testamentet om?
Fråga 15: Vad trodde judarna att Messias skulle göra? Och vilket var Jesus viktigaste
budskap?
Fråga 16: Vad betyder ”Christós” på grekiska?
Den kristna tron
Gemensamt i den kristna tron är bland annat trosbekännelsen som är en berömd
sammanfattning av vad Bibeln säger. Trosbekännelsen läses varje söndag av präster i
tusentals kyrkor runt om i världen.
12
Kristna tror på en treenig Gud. Med det menas att det bara finns en Gud, men som visar sig i
tre olika gestalter eller väsen: Fadern, Sonen och som den heliga Anden. Detta kallar man
också för treenigheten.
Gud Fader: Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat
världen. Även om ingen vet hur Gud ser ut så finns hans kraft överallt. Han har en speciell
mening med människorna och bryr sig om varje människa.
Människorna är de viktigaste i Guds skapelse. Hon är Guds
avbild.
Jesus Sonen Frälsaren: Andra delen av trosbekännelsen
handlar om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas
för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna
skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död på korset
tog Jesus på sig människornas alla synder och frälste
(räddade/renade) oss alla från synd och evigt straff. Enligt
kristendomen existerar ett liv efter döden. En dag ska han
komma tillbaka, och då ska alla döda uppstå. Livet
fortsätter därefter i Guds rike där alla får evigt liv.
Heliga Anden: Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom
den heliga Anden är Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. Den heliga Anden
kan liknas vid luften - den syns inte men finns.
Fråga 17: Vilka ingår i treenigheten?
Fråga 18: Varför dog Jesus på korset?
Syndernas förlåtelse och frälsning
Dopet: Bruket att döpa går tillbaka till Jesu tid och de första kristna.
Dopet är en symbol för död (från det gamla livet) och uppståndelse (till
livet med Kristus). Man brukar säga att den som döps blir upptagen i den
kristna församlingen. Enligt kristen tro blir människan renad från
13
synd genom dopet. Före dopet är barnet i det ondas våld. Genom dopet befrias barnet och
kommer in under Guds beskydd.
Nattvarden: De flesta samfund firar den heliga nattvarden. I nattvarden får den troende
bröd och vin av prästen. I vissa samfund får man endast bröd. Nattvarden kan tolkas på
olika sätt. En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas under mässan och blir Kristi
kropp och blod. Andra ser det inte så, utan menar istället att nattvarden hjälper den troende
att minnas berättelsen om hur Jesu delade bröd och vin med sina lärjungar vid
påskmåltiden.
Frälsning: Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren
som Gud sände till världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning än genom
Jesus. I Bibeln säger Jesus om sig själv: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till
Fadern utom genom mig."
Fråga 20: Vad händer med människan vid ett dop?
Fråga 21: Vad innebär det att bli frälst?
14
Islam - ursprung
Islam är en monoteistisk religion som grundades på 600-talet e.Kr av profeten Muhammed
som levde på den Arabiska halvön.
Det finns idag (2015) cirka 1,6 miljarder muslimer runt om i världen. Islam räknas därför som
världens näst största religion. Bara kristendomen är större med omkring två miljarder
anhängare. (NE) Islam är den yngsta av de fem världsreligionerna och den enda av dem som
blev en erkänd religion redan under sin grundares (Muhammeds) livstid.
Profeten Muhammed
Muhammed föddes omkring 570 e.Kr i staden Mekka som ligger i nuvarande Saudiarabien.
Mekka var vid den här tiden en grönskande oas och handelsplats där köpmän från när och
fjärran möttes under sina resor mellan öst och väst. Det var också en religiös mötesplats och
människorna där hade många olika gudar. Muhammed blev tidigt föräldralös och fick
arbeta som kameldrivare hos en rik änka som hette Khadidja. I Mekka och genom sitt
arbete som kameldrivare i olika karavaner kom han i kontakt med både kristendomen och
judendomen. Han kände därför till Bibeln med dess lära och de personer som nämns där.
Genom mötet med judar och kristna blev han övertygad om att det bara finns en Gud.
Efter några år gifte sig Muhammed med Khadidja. Den fattige kameldrivaren blev då en rik
man med många tjänare. Muhammed hade nu mer fritid än tidigare och kunde bestämma
själv över sitt liv. Under en period varje år brukade han därför dra sig tillbaka i enskildhet för
att meditera och fundera över livet. Han avstod då från mat.
15
Muhammed blir profet
Vid ett sådant tillfälle uppenbarade sig ärkeängeln Gabriel för honom och gav honom i
uppdrag att bli Guds (Allahs) sändebud på jorden. Uppenbarelserna återkom därefter
många gånger. Under dessa träffar med Gabriel mottog han Guds budskap till
människorna. Muhammed som varken kunde läsa eller skriva berättade för andra om sina
uppenbarelser och fick dem nedskrivna. Texterna kallas Koranen (recitation/uppläsning)
och är islams heliga skrift.
Enligt islam har Gud uppenbarat sig för människorna genom en rad olika profeter som levt
tidigare i historien, där Abraham, Moses och Jesus utgör de viktigaste näst efter
Muhammed. Judendomen, kristendomen och islam riktar sig till samma Gud.
Muhammed ansåg dock att de
nedskrivna uppenbarelserna inom
judendomen och kristendomen inte
var korrekta. Bibelns innehåll stämde
alltså inte helt överens med Guds
budskap. Muhammed är därför den
sista och största av profeterna. Det är
han som har mottagit Guds senaste
och slutgiltiga budskap till
människorna. Allt finns nedtecknat i
Koranen. Efter Muhammed behövs
inga fler profeter.
Fråga 22: Var och när föddes
Muhammed?
Fråga 23: Hur kom han i kontakt
med judendomen och
kristendomen?
Fråga 24: Vad hette ängeln som talade till Muhammed?
Islam – en ny religion
Muhammeds uppgift blev att gå ut och förkunna den enda sanna läran för människorna.
Han kallade sin lära för islam, som betyder underkastelse för Guds vilja. En person som
tjänar Gud enligt Koranens budskap kallas muslim. För en muslim är Koranen Guds ord och
lag. Förutom fakta om liv, död och himmel ger Koranen en mängd regler och lagar om hur
människorna skall vara mot varandra.
Muhammeds lära - det finns bara en Gud och Muhammed är hans profet - mötte starkt
motstånd av de styrande köpmännen i Mekka. Detta berodde på att handelsstaden också
16
fungerade som ett religiöst centrum dit många människor kom för att tillbe sina olika
gudar.
Muhammed flyr till Medina
I början av hösten år 622 flydde Muhammed och hans närmste vän Abu Bakr från Mekka
för att ansluta sig till andra muslimer som redan hade lämnat Mekka och slagit sig ner i
staden Medina.
Köpmännen tjänade mycket pengar på allt folk som
vallfärdade dit för att be till gudabilderna som fanns i
helgedomen Kaba. De var därför rädda för att
Muhammeds budskap om "en Gud" skulle skrämma
bort folk och försämra deras affärer.
Muhammed jagades bort och flydde till grannstaden
Medina där han fick beskydd och hjälp. Händelsen
utspelades år 622 e.Kr och utgör grunden för islams
tideräkning.
Med staden Medinas stöd bakom sig inledde
Muhammed det heliga kriget, Djihad, som gick ut på
att sprida islam. Läran föll snabbt i god jord bland de
splittrade stammarna på den Arabiska halvön som
därmed förenades genom islams levnadsregler.
Istället för att strida inbördes kunde de nu strida
tillsammans under islams fana mot gemensamma yttre fiender.
Efter att ha erövrat hela Arabien återvände Muhammed år 630 till sin gamla hemstad
Mekka som till slut också anslutit sig till honom. Muhammed var nu en mäktig man och hela
Arabiens politiska och religiösa ledare. Men han hade blivit gammal, över 60 år.
I Mekka lät Muhammed rensa bort gudabilderna som fanns i det gamla templet Kaba. Han
förklarade att det hädanefter bara skulle vara tillåtet att dyrka Allah - den enda guden.
Mekka blev nu istället islams heliga stad.
När Muhammed låg på dödsbädden år 632 måste han ha känt sig nöjd. På bara ett
decennium hade han lyckats skapa en helt ny inflytelserik religion och samtidigt gjort
Arabien till en politisk stormakt. Genom Arabiens krigsmakt hade han och hans efterträdare
(kaliferna) också fått ett mäktigt redskap som kunde sprida islam vidare över världen.
Under de följande århundradena skulle både islam och den arabiska krigsmakten och
kulturen göra sig vida kända och få stor inverkan på världshistorien.
Fråga 25: Vad betyder ordet ”islam”?
Fråga 26: Vad heter islams heliga skrift?
Fråga 27: Varför jagades Muhammed bort ifrån Mekka?
17
Fråga 28: Vad heter muslimernas gud?
Islams grunder
Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Ordet muslim betyder “den som
underkastar sig“. En muslim är alltså en person som underkastar sig och lyder Allahs vilja.
Islams fem pelare
De fem pelarna eller plikterna som de också kallas, utgör grunden inom islams lära. Alla
muslimer följer de fem plikterna. Muhammed kallade dem för pelare som bär upp Islam.
1: Trosbekännelsen: Den första av de fem plikterna är den absolut viktigaste. Den består
i att man erkänner sin tro på Allah som den ende guden. Den som ska övergå till islam ska
säga följande ord i närvaro av minst två muslimska vittnen: “Det finns ingen gud utom Gud
och Muhammed är hans profet“.
2: Bönen: Den näst viktigaste plikten för en troende muslim är att be fem gånger om
dagen, på morgonen före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, på kvällen och
efter solnedgången. I bönen upplever muslimen en stark känsla av samhörighet med andra
troende. Med ansiktet vänt mot Mekka upprepar man trosbekännelsen och bönerna.
Före varje bön måste man utföra
den rituella tvättningen som är av
tre slag. Det kan vara den lilla
tvätten, den större tvätten eller torrtvätten.
3: Allmosor: Att ge gåvor till de fattiga är islams tredje pelare (eller plikt). Koranen betonar
att alla muslimer ska ge delar av det de äger till “föräldralösa, behövande, resenärer och till
dem som ber om hjälp“ (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till
de behövande. Det är en muslimsk plikt att hjälpa de fattiga.
18
4: Fastan: Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan,
den månad då Muhammed mottog Koranen och själv fastade. Under fastemånaden får man
varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång. Folk
som är sjuka, barn under 17 år och gravida brukar inte fasta. Fastemånaden ramadan
avslutas med en stor fest som varar i fyra dagar. Då ger man varandra presenter och gåvor
till de fattiga.
4: Vallfärden: Pilgrimsfärden till
Mekka är islams femte pelare. Man
bör vallfärda till Mekka (som ligger i
nuvarande Saudiarabien) en gång i
livet, men bara om det inte kostar
familjen för mycket. Detta är den
enda pelaren som inte är obligatorisk.
Flera miljoner muslimer från hela
världen gör vallfärden till Mekka varje
år. Man vallfärdar för att visa sin
lydnad inför Allah och för att känna
samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mekka bör de lägga av
sina vardagliga kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken som bärs
så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk.
Ceremonierna vid pilgrimsfärden är många och tar flera dagar att genomföra. Höjdpunkten
är att vandra runt helgedomen Kaba och kyssa den svarta stenen. Kaba är en 15 meter hög,
12 meter lång och 10 meter bred stenbyggnad. Kaba är Guds hus, av Abraham helgat till
gudsdyrkan. Inmurad i byggnadens sydöstra hörn sitter den heliga svarta stenen, som är
infattad i silver.
Fråga 29: Vad handlar trosbekännelsen om?
Fråga 30: Vart reser en muslim på sin pilgrimsfärd?
Fråga 31: Vad heter månaden då muslimer fastar?
Halal eller haram?
Halal är ett islamiskt ord som betyder tillåten. När man nämner ordet halal så förknippas
det för en icke muslim oftast bara med kött, men Halal omfattar mycket mer än bara kött.
Den hänvisar till saker eller åtgärder som är tillåtna enligt islam och används vanligtvis för
att beskriva något som är tillåten för en muslim att göra eller delta i, t.ex. äta, dricka,
19
konsumera, hantera eller använda. Ordet Haram betyder olagligt eller förbjudet och är
motsatsen till ordet Halal.
En av de främsta kriterierna för att köttet skall vara tillåtet att äta enligt islam är att det har
slaktats enligt islamisk sed. Ett djur är inte tillåtet att äta om det har självdött, strypts,
slagits medvetslöst, fallit huvudstupa, spetsas av ett horn eller fällts av vilda djur. För att
köttet skall vara tillåtet att äta måste det ha slaktats med ett snitt över halsen. Detta görs
efter det att djuret har blivit bedövat.
I koranen står det att man inte får äta kött av självdöda djur, blod, svinkött och sådant kött
som har slaktats i ett annat namn än Guds, samt vidare kött av djur som strypts, kvävts eller
dödats genom ett hårt slag eller som fallit utför ett stup eller stångats ihjäl eller rivits av ett
rovdjur.
Moskén
Moskén är muslimernas gudstjänstlokal.
Bön uträttas på golvet i riktning mot
Mekka. Kvinnor och män ber åtskilda. Men
moskén är också en samlingslokal för folk
som bor runt omkring.
Ordet moské betyder ordagrant “plats där
man faller ner“. Den har vanligen en kupol
och en eller flera smala höga torn,
s.k. minareter. Från dessa ropas
bönestunderna ut. I moskén finns inga
bilder eftersom Muhammed förbjöd
avbildningar.
Fråga 32: Vad kallas det när något är godkänt?
Fråga 33: Ge exempel på vad en muslim inte får äta?
Fråga 34: Varför finns det inga bilder i en moské?
20
Likheter och skillnader
Enkelt förklarat kan man se på judendomen, kristendomen och islam som olika versioner av
Guds budskap till människorna, en form av uppdateringar av Guds ord - ungefär som när du
hämtar en ny uppdatering till din dator eller mobiltelefon.
Judarna är nöjda med sin version av Guds ord och vilja. Judarna väntar fortfarande på att
Gud ska skicka Messias (den utvalde) till jorden för att skapa fred och lycka. För kristna och
muslimer kan judendomen liknas vid Guds ord 1.0.
Kristna anser att judendomen måste uppdateras med Jesus liv och budskap. För de kristna
är Jesus den Messias som Gud har skickat till jorden (Messias - de utvalde - heter Kristus på
grekiska). Det finns bara en Messias och han är Guds son. Ingen mer Messias finns att vänta.
För kristna och muslimer är kristendomen Guds ord 2.0.
Muslimer tycker att Bibeln är en mycket viktig bok, men att den saknar Muhammeds
ändringar och tillägg. För muslimerna är Muhammed Guds sista och största profet. Med det
menas att Gud har gett Muhammed sina sista ord och budskap till människorna. Inga fler
profeter kommer efter Muhammed. För muslimer är därför islam Guds ord 3.0.
21
