M A R IA - G A M LA S TA N S
S TAD S D E LS F Ö R VALTN I N G
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SDN 2001-08-30
STADSMILJÖ
HANDLÄGGARE: MAGNUS SANNEBRO
2001-08-10
DNR 363-228/01
Till
Stadsdelsnämnden
Remiss av förslag till nytt Miljöprogram för Stockholm 2002-2006
Bilaga: Måldokument Stockholms miljöprogram 2002-2006
Förslag till beslut
Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden beslutar
att
som svar på remissen överlämna och åberopa detta tjänsteutlåtande
att
omedelbar justering görs för detta ärende.
Rolf Mirlas
Monica Gahm
Sammanfattning
Stockholms miljöförvaltning har tagit fram ett förslag till nytt miljöprogram för
staden 2002-2006. Målen redovisas i form av sex prioriterade målområden med
delmål. Miljöförvaltningen betonar att stadens rådighet har fått stort genomslag för
vad som har målsatts i programmet. Följande målområden har avgränsats:
miljöeffektiva transporter, säkra varor, hållbar energianvändning, ekologisk
planering och skötsel, miljöeffektiv avfallshantering samt sund inomhusmiljö.
Förslaget till nytt miljöprogram grundar sig på målstyrning, vilket innebär att
kommunfullmäktige föreslås besluta om vilka miljömål som ska uppnås under
programperioden. När det gäller åtgärder för att nå målen är det en uppgift för
berörda verksamheter att välja metod och medel för detta.
Förvaltningen anser att arbetet med det nya miljöprogrammet kännetecknas av en
hög ambitionsnivå. Arbetet är tydligt strukturerat. Miljöutredningen utgör en
mycket värdefull nulägesbeskrivning, som belyser de väsentliga miljöproblemen i
staden. I uppföljningsdokumentet framgår ansvarig nämnd för att de olika målen
följs upp med olika nyckeltal. Det är dock ofta en generell brist att det för
nyckeltalen inte framgår hur återkopplingen ska ske till ansvariga verksamheter.
2
Det vore också att föredra att miljöprogrammet innehåller förslag på konkreta
åtgärder för att uppnå målen. Förvaltningen vill här betona att att
stadsdelsnämndernas Agenda 21-arbete kan fungera som en viktig resurs och aktör
när det gäller att kommunicera miljötillstånd och måluppfyllelse, och aktivt
samverka med boende och verksamma i Stockholm för att uppnå miljömålen.
Ärendets beredning
Stadsdelsnämnden har fått detta ärende på remiss från miljöförvaltningen.
Tjänsteutlåtandet har handlagts inom Stadsmiljöavdelningen. Underlag för
synpunkter på de olika delmålen har framtagits gemensamt inom stadens Agenda
21-samordnarnätverk. Miljöprogrammets olika deldokument finns att hämta som
PDF-filer från den särskilda hemsida som skapats för Miljöprogrammet:
www.tyckom.stockholm.se
Bakgrund
Stockholms miljöförvaltning har tagit fram ett förslag till nytt miljöprogram för
staden 2002-2006. Miljöförvaltningen har under 2000 i samråd med berörda
förvaltningar och bolag inom staden, samt med externa aktörer tagit fram förslaget
till nytt miljöprogram. Förslaget består av fyra delar. En Miljöutredning som visar
miljötillståndet i Stockholm med avseende på de 15 nationella miljökvalitetsmål
som riksdagen beslutat om. Miljöutredningen ger en helhetsbild av den nuvarande
miljösituationen i Stockholm, avseende effekter på miljö och hälsa. Ett PM som
redovisar Omvärldsaspekter som framkommit inom ramen för stadens Agenda 21arbete. Ett Måldokument där målen redovisas i form av sex prioriterade
målområden med delmål, samt ett Uppföljningsdokument som redovisar hur
uppföljningen av delmålen ska ske med hjälp av nyckeltal.
Miljöutredningen syftar till att identifiera de s.k. signifikanta miljöaspekter som är
mest betydande för Stockholms stad, och utgör en grund för prioritering av
miljöinsatser och framtagande av mål. Kriterier vid bedömning av olika
miljöaspekter har varit: allvarlighet, storlek, trend, rådighet och genomförbarhet.
Förslaget till nytt miljöprogram grundar sig på målstyrning, vilket innebär att
kommunfullmäktige föreslås besluta om vilka miljömål som ska uppnås under
programperioden. När det gäller åtgärder för att nå målen är det en uppgift för
berörda verksamheter att välja metod och medel för detta. Det betonas särskilt att
målen är en viktig utgångspunkt då stadens verksamheter formulerar sina åtaganden
på miljöområdet: ”De nämnder och styrelser som berörs av miljöprogrammets mål
bör åläggas att fr.o.m. verksamhetsåret 2003 redovisa planerade åtaganden samt för
verksamhetsåret 2004 redovisa planerade respektive genomförda åtaganden i
budget, verksamhetsprogram och verksamhetsberättelser”.
Miljöprogram 2002-2006: måldokument och nyckeltal för uppföljning
Miljöprogrammets övergripande syfte är att medverka till att Stockholm utvecklas
till en från miljösynpunkt långsiktigt hållbar stad. Miljöförvaltningen betonar att
stadens rådighet har fått stort genomslag för vad som har målsatts i programmet. I
praktiken krävs dock allas medverkan och det behövs insatser från allmänhet,
handel och näringsliv om målen ska nås. En rad exempel ges på åtgärder som
stadens invånare kan bidra med för att förbättra miljösituationen. I dokumentet
Uppföljning redovisas de detaljerade nyckeltal som ska användas för uppföljning av
miljöprogrammets mål, samt vem som ansvarar för att relevanta data samlas in.
3
Följande målområden har avgränsats, beträffande delmål hänvisas till bilagan
Måldokument :
Mål 1:
Mål 2:
Mål 3:
Mål 4:
Mål 5:
Mål 6:
MiljöEffektiva transporter
Säkra varor
Hållbar energianvändning
Ekologisk planering och skötsel
MiljöEffektiv avfallshantering
Sund inomhusmiljö
Förvaltningens synpunkter och förslag
Enligt direktiv från miljöförvaltningen önskar man i första hand få synpunkter på
mål- och uppföljningsdokumenten. Man efterfrågar också en disposition av
remissvaret som noga följer programförslagets avseende mål, delmål och nyckeltal
för att underlätta sammanställningen av svar från det stora antal remissinstanser
som tillfrågats. Förvaltningens svar består därför av ett inledande avsnitt med
övergripande synpunkter, följt av en genomgång av respektive målområde.
Övergripande synpunkter
Förvaltningen anser att arbetet med det nya miljöprogrammet kännetecknas av en
hög ambitionsnivå. Arbetet är tydligt strukturerat. Miljöutredningen utgör en
mycket värdefull nulägesbeskrivning, som belyser de väsentliga miljöproblemen i
staden. Den kommer även att utgöra en utmärkt resurs i till exempel undervisning
på grundskola, gymnasium och universitet. Likaså kommer säkert många
myndigheter, företag och organisationer att ha användning av den i sitt arbete.
Måldokumentet är tydligt strukturerat med delmål och bakgrundsbeskrivning.
Eftersom delmålen återkommer i Uppföljningsdokumentet, tillsammans med
nyckeltal, skulle dessa båda dokument vinna på att slås ihop till en produkt. Detta
skulle underlätta läsningen av materialet. Det upplevs dock som att det finns ett ”
glapp” mellan Måldokumentet och Uppföljningsdokumentet. Vad händer
däremellan? Många gånger ställer man sig frågan hur målen ska uppnås? Behovet
av en kompletterande åtgärdskatalog känns påtagligt.
I uppföljningsdokumentet framgår ansvarig nämnd för att de olika målen följs upp
med olika nyckeltal. Det är dock ofta en generell brist att det för nyckeltalen inte
framgår hur återkopplingen ska ske till ansvariga verksamheter. Hur ska
nyckeltalet användas? Det framgår inte vems ansvar det är att konkreta
miljöförbättringar kommer till stånd, och inte heller vems ansvar det är att sätta in
korrigerande åtgärder om utvecklingen går åt fel håll. Det kan ifrågasättas om alla
nyckeltalen dessutom är nödvändiga, antalet bör nog minskas eftersom det är
resurskrävande att ta fram data. Vi frågar oss också hur nyckeltalen är tänkta att
användas? Nu är flera nyckeltal formulerade på ett sådant sätt att dom sannolikt är
ganska svåra att kommunicera utåt. Det är viktigt att välja mått och enheter som är
greppbara för allmänheten. Förvaltningen vill här betona att att
stadsdelsnämndernas Agenda 21-arbete kan fungera som en viktig resurs och aktör
när det gäller att kommunicera miljötillstånd och måluppfyllelse, och aktivt
samverka med boende och verksamma i Stockholm för att uppnå miljömålen.
4
Synpunkter på de olika målområdena
Mål 1: MiljöEffektiva transporter
”Trafikplaneringen ska bidra till en effektiv trafikapparat och en minimering av
utsläppen. Den kollektiva trafiken ska baseras på miljöanpassade fordon och
drivmedel. Staden ska verka för att den egna fordonsparken i så stor utsträckning
som möjligt ska bestå av miljöanpassade fordon och arbetsmaskiner.”
Delmål 1:1
Målet om att biltrafiken ska minska i innerstan med 5 % från 2002 är bra, men det
blir här uppenbart att det också borde framgå förslag till åtgärder. Många av
nyckeltalen är bra, men de brister som påpekas under ”Övergripande synpunkter”
med otydlig koppling mellan mål och uppföljning bör utvecklas.
Delmål 1.6
Förvaltningen tycker att det är bra att även arbetsmaskiners miljöprestanda
uppmärksammas, då dessa enligt miljöutredningen ensamma svarar för 15 % av
kväveoxidutsläppen i staden.
Delmål 1.7
Förvaltningen är positiv till att ställa miljökrav vid upphandling av transporttjänster,
men efterfrågar tydligare vägledning från stadsledningskontoret om hur sådana krav
kan formuleras.
Mål 2: Säkra varor
”Staden ska, i sin allt mer vidgade roll som kund och inköpare av kemiska
produkter och andra varor samt tjänster, vara föregångare när det gäller att ställa
krav på miljöanpassning. Krav ska ställas på t.ex. byggmaterial, fordonsdetaljer,
kemikalier, elektronik och livsmedel.”
Delmål 2:10 och 2:11 pekar ut den viktiga roll stadsdelsnämnden och staden som
helhet kan spela, vilket är positivt.
Delmål 2.2
Förvaltningen betonar vikten av att resultaten av undersökningar sprids till boende
och verksamma i staden. Det kan ske genom utbildnings- och informationsinsatser,
för att öka kunskapen både om effekter av farliga ämnen på människa och miljö och
på vilket sätt kända farliga ämnen kan stoppas vid källan. Här är ett samarbete
mellan fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningarnas Agenda 21-arbete särskilt
lämpligt.
Delmål 2.10
Den kompetens som krävs för att nå målet, och som staden har haft på området
genom den centrala upphandlingsorganisationen MFO, håller på att gå förlorad då
stadens inriktning är att upphandling ska ske lokalt vid varje förvaltning. Dessutom
görs en majoritet av inköpen direkt av de enskilda arbetsplatserna. Därför kan det
visa sig svårt att få fram data till de föreslagna nyckeltalen.
5
Delmål 2.11
Det är utmärkt att miljöförvaltningen föreslår ett konkret mål för ekologiska
livsmedel. Förvaltningen tillämpar redan idag 10%-kravet vid upphandling av
måltidsentrepenader inom skola och äldrevård. Genom att stadens efterfråga ökar
borde de centralupphandlade livsmedelsgrossisterna bli medvetna om det ökade
behovet, vilket i förlängningen bör leda till ökad produktion av ekologiska
livsmedel till förhoppningsvis lägre priser. Det nationella målet är ju numera 20%
ekologiskt odlad areal till år 2005. Detta är ju att betrakta som ett långsiktigt mål,
men det borde kanske inarbetas i målformuleringen för Stockholms stad?
Mål 3: Hållbar energianvändning
"Fjärrvärme och alternativa, icke-fossila bränslen, ska utgöra basen i Stockholms
konsumtion av energi. Energibesparingar ska ske på sådant sätt att människors
bostads- och arbetsmiljöer inte försämras och inomhusproblem uppstår.”
Tillägg: ovanstående text bör kompletteras med meningen ”Staden ska verka för
och bidra till ett ökat energisparande”.
Ska vi nå målet att minska energianvändningen med tio procent inom stadens egna
verksamheter är det först ett antal åtgärder som måste vidtas. Kunskapsluckorna är
stora och till exempel eluppvärmda förskolelokaler där el och värme dessutom är en
del av totalhyran är ett stort problemområde då vi ska åstadkomma
energibesparingar. Såväl fakta som incitament saknas för att den enskilda enheten
ska vara beredd att göra besparingar. Handlingsprogram för fakturering av
förbrukad värme i enskilda lägenheter i flerbostadshus ska tas fram, och till detta
bör tilläggas att handlingsprogram även ska omfatta stadens egna fastigheter.
Under avsnittet ”Rådighet och aktörer” finns mycket att utveckla. Den enskilda
individens roll och ansvar bör tydliggöras. En beskrivning av hur staden tänkt
arbeta med information kring energibesparingar känns relevant. Kopplingar till
lokalt Agenda 21-arbete bör framgå.
Delmål 3.3
Bör separeras i två mål för att göra dem tydligare:
Totala energianvändningen, el och uppvärmning, ska minskas med tio procent
inom stadens egen verksamhet.
Företag och hushåll ska förmås att miljöanpassa samt minska sin
energianvändning med fem procent.
Delmål 3.4
Bör efterföljas av ett mål som rör stadens egna fastigheter för de egna
verksamheterna enligt följande:
Handlingsprogram ska upprättas för fakturering av förbrukad värme för stadens
egna fastigheter. Fastigheter med direktverkande el ska inventeras och åtgärder
ska ses över.
Mål 4: Ekologisk planering och skötsel
”Marken och vattnet ska skötas på ett ekologiskt hållbart sätt och ny bebyggelse
och infrastruktur ska lokaliseras och utformas miljöanpassat. Staden ska erbjuda
stockholmarna en attraktiv och hälsosam utomhusmiljö. Grönytor ska bevaras som
viktiga rekreationsytor och ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.
Stockholm ska vidare erbjudas en väl utbyggd och effektiv kollektivtrafik.”
6
Delmål 4.1
Målet är ganska otydligt formulerat. Ett problem är att detta mål endast omfattar
vägtransportsystemets yta inom Stockholms stad, medan exempelvis Förbifart
Stockholm, som sammanbinder södra och västra Stockholm, till stor del går över
Ekerö kommun. För trafikleder som i sin helhet går inom Stockholms stad är
beräkningssättet mer relevant. Men det finns hela tiden en regional koppling som är
svår att bortse från.
Nyckeltal 4.1.1
Skrivningen beträffande uppföljningen är alltför vag, det bör tydligare framgå att
olika förvaltningar ska ta fram underlag m.m.
Delmål 4.2
Målformuleringen behöver förtydligas: vad innefattas i begreppet ”påbörja”, är det
bara vägbyggen i stadens egen regi? Vi förslår att målformuleringen ändras till:
Staden ska endast påbörja, eller planera för, större vägutbyggnader som leder till
minskat eller oförändrat biltrafikarbete i regionen.
Det känns också oklart vad som avses med ”biltrafikarbete”, innefattar detta även
tung lastbilstrafik? På andra ställen i texten används begreppet ”vägtrafikarbete”.
Ett problem är att det finns andra aktörer (Vägverket) som anlägger vägar, vilken
hållning har staden till dessa vägprojekt? Kan staden godkänna detaljplaner för
Förbifart Stockholm, om det beräknas leda till ökat biltrafikarbete i regionen?
Nyckeltal 4.2.3
Det är lite oklart vad man vill mäta. Med allt bränslesnålare bilar kan ju
förbrukningen per capita gå ner, samtidigt som trafikarbetet ökar.
Delmål 4.4
En gemensam begreppsapparat vore önskvärd. I texten förekommer grönmark,
naturmark, naturområden och grönytor. Det är viktigt att definiera vad som avses så
att alla inblandade aktörer talar om samma sak. Dessutom är friyta ytterligare ett
begrepp som används i staden.
Målet förutsätter generellt att underlagsmaterial är tillgängligt och uppdaterat för
samtliga aktörer som är inblandade. I vissa fall krävs sannolikt värdering från fall
till fall, exempelvis beträffande särskilt värdefulla biotoper, buffertzoner och
spridningsvägar.
Nyckeltal 4.4.1
Det bör framgå hur grönyta definieras. Beträffande måttet är det nog lämpligare att
använda absoluta tal istället. Den procentuella förändringen kan framstå som
obetydlig per år, men betydligt större om man räknar i hektar.
Nyckeltal 4.4.4
Vad avses med särskilt värdefull biotop? I staden finns inget politiskt antaget
material där det framgår. Vad som avses som värdefullt får alltså avgöras från fall
till fall.
Delmål 4.5
Begreppet ”ekologiskt inriktad skötsel” behöver förtydligas alternativt formuleras
annorlunda.
7
Nyckeltal 4.5.1
Här är det nog bättre att använda absoluta tal istället för procentsatser, se
resonemang under 4.4.1.
Nyckeltal 4.5.4
Begreppet ”ekologisk skötsel” behöver definieras. Hur avgörs skötselbehovet, och
av vem? Det kan också diskuteras på vilken nämnd ansvaret bör ligga för insamling
av data. Det fordras sannolikt ökade resurser på gatu- och fastighetskontoret för att
fullgöra de olika uppgifter som målområdet utpekar.
Nyckeltal 4.5.5
Detta nyckeltal bör kanske formuleras annorlunda, mått på kunskapsnivå är det
intressanta. Såsom skrivningen nu är formulerad avses sannolikt endast utbildning
utformad av stadens ekologer.
Nyckeltal 4.5.6
Nyckeltalet ska relateras till tidsenhet: besök/år. Eftersom stadsbyggnadskontoret
genomfört liknande undersökningar kanske ansvaret för nyckeltalet ska ligga hos
stadsbyggnadsnämnden istället.
Delmål 4.6
Detta mål är främst av övervakande karaktär. Det bör dock också framgå hur vidare
spridning av föroreningar ska förhindras. Hur ska förorenade massor tas om hand?
Här känns frånvaron av förslag till åtgärder påtaglig.
Nyckeltal 4.6.1
Det är mer intressant att mäta andel nybebyggd mark som åtgärdats, och inte bara
undersökts. Förslag på formulering: Andel av förorenad mark som åtgärdats vid
nybyggnation per år.
Nyckeltal 4.7.1
Relateras till per år.
Nyckeltal 4.8.1-2
Även stadsdelsförvaltningarna är ansvariga för saltning. Gatu- och
fastighetskontoret bör samordna rapportering av saltanvändning i staden.
Nyckeltalet relateras till tidsenheten per år.
Nyckeltal 4.10.1
Nyckeltalet känns ofullständigt formulerat. Kan uttryckas som Antal hektar
undersökta, fördelat på olika naturtyper.
Mål 5: MiljöEffektiv avfallshantering
”En ekologiskt hållbar utveckling ska främjas genom resurshushållning och ett
miljöanpassat användande av material, råvaror, och energi. Den mängd avfall som
produceras i Stockholm per capita bör minska. Stockholmarna ska erbjudas en
avfallshantering som är utbyggd och av hög kvalitet och servicegrad. Källsortering
och återvinning ska uppmuntras. Avfallet ska omhändertas på ett miljöanpassat
sätt.”
Det farliga avfallet saknas i ovanstående text vilket är en brist som bör åtgärdas.
8
Under rubriken ”Rådighet och aktörer” saknas stadsdelsförvaltningarna bland de
viktiga aktörer som behövs för att uppnå målet MiljöEffektiv avfallshantering.
Delmål 5.1
Nyckeltal för insamling av farligt avfall är bra, dock saknas något att relatera till. Så
som nyckeltalet är formulerat i dag kan en ökning tolkas på två sätt; antingen har
stockholmarna blivit bättre på att samla in sitt farliga avfall, eller så används mer
produkter som generar farligt avfall
Nyckeltal 5.2.2
Nyckeltalet är oklart. Det är svårt att förstå tabellen utan en textförklaring. Hur
härleds enheten kg/invånare till t ex stapeln för förbränning (235 840 ton)?
Nyckeltal 5.2.4
Här bör också kompostering ingå i nyckeltalet, eftersom kompostering i större skala
torde bli vanligare inom snar framtid (se renhållningsordningen).
Delmål 5.4
Målets formulering är bra men det känns i dagsläget väl optimistiskt avseende
procentandelen fosfor i avloppsslammet som ska återföras till kretsloppet.
Formuleringen borde vara tydligare, vilket kretslopp ska avloppslammet återföras
till?
Nyckeltal 5.4.3
Ett förtydligande behövs av vad som menas med total producerad mängd fosfor.
Hur stor är den delen? Svårtolkad tabell då bildtext saknas.
Mål 6: Sund inomhusmiljö
”Bostäder i staden ska erbjuda en hälsosam miljö och hög kvalitet när det gäller
frihet från störande buller, skadliga emissioner, fukt, radonhalter etc. När bostäder
byggs i Stockholm ska krav ställas på byggarna utifrån staden ekologiska
program”.
Delmål 6.1
Det är otydligt hur programmet för Ekologiskt byggande (nybyggnad) i Stockholm
1997 ska tillämpas. Uppföljningen av genomförda åtgärder har haft stora brister.
Grundläggande krav på sund inomhusmiljö borde kunna ställas vid
bygglovshanteringen.
Nyckeltal 6.1.5
Enligt kommentaren följs effektsidan upp genom nyckeltalet och bör ske sent i
programperioden. Nyckeltalet borde i stället följas upp årligen så att en bevakning
kan ske att åtgärder genomförts i tillräcklig utsträckning.
Nyckeltal 6.1.6
Enligt handlingsprogrammet för allergiförebyggande åtgärder i Stockholm stad,
1999-2002, ska stadsdelsförvaltningar arbeta allergiförebyggande med skolor och
förskolor. Det är därför märkligt att SISAB, som förvaltar skollokaler, också
föreslås stå som ansvarig för uppföljning av förskolor med allergiprogram.
9
Nyckeltal 6.7.1
Det kan diskuteras om ett nyckeltal som beskriver antalet klagomål som inkommit
till miljöförvaltningen ger en rättvis bild. Hur många vet att miljöförvaltningen tar
emot klagomål på buller och vilken hjälp de boenden kan få? Bullerundersökningar
skulle kunna utföras i samband med andra enkätundersökningar för att få ett bättre
underlag.
Mål 6.8
Ambitionsnivån på delmålet anser förvaltningen vara för låg. Målsättningen borde
vara att exponeringen minskar. Målet borde också inkludera magnetfältsnivåer från
nät- och transformatorstationer samt ställverk.
SLUT
