A
B
C
D
E
Stadsmiljö och teknik
Tjänsteutlåtande
Kungsholmens
stadsdelsförvaltning
Handläggare: Yvonne Bergensund
Tfn: 08-508 08 068
sid 1 (14) 2001-07-04
Dnr 361-275-01
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Remissvar: Förslag till nytt miljöprogram för Stockholm
2002 - 2006
Förslag till beslut
Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen
överlämna och åberopa detta tjänsteutlåtande.
Box 49039, 100 28 Stockholm, Besöksadress: Hantverkargatan 87
Tfn: 08-508 08 000, Fax: 08-508 08 070
E-post: [email protected]. se
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 2 (14)
Göran Månsson
Stadsdelsdirektör
Thomas Levin
Verksamhetschef
Sammanfattning
En remiss om förslag till nytt miljöprogram – Stockholms miljöprogram
2002 –2006, På väg mot en hållbar utveckling - har inkommit till
stadsdelsnämnden för yttrande senast den 31 augusti 2001.
Det nya miljöprogrammet är mycket omfattande. Programmet inkluderar
fyra olika dokument: En miljöutredning, som med utgångspunkt från de
nationella miljökvalitetsmålen beskriver den nuvarande miljösituationen
och vad som påverkar vår miljö och hälsa i Stockholm. Ett
omvärldsdokument som redovisar stockholmarnas syn på viktiga
miljöfrågor. De båda ovan beskrivna dokumenten utgör underlaget till en
tredje del, måldokument som beskriver de sex övergripande och
prioriterade miljömålsområdena med delmål. Till måldokumentet kopplas
den fjärde delen, uppföljningsdokument som redovisar detaljerade
nyckeltal kopplade till samtliga delmål.
För att säkerställa programmets mål ska stadens integrerade
ledningssystem för planering och uppföljning av den kommunala
verksamheten tillämpas
Miljöprogrammets syfte är att medverka till att Stockholm utvecklas till en
från miljösynpunkt långsiktigt hållbar stad. Som en del i denna
målsättning ska miljöprogrammet ge en helhetsbild av miljösituationen
och tydliggöra de viktigaste miljöfrågorna för staden, fastställa mål för
prioriterade områden och ange uppföljningsmått. Dessutom ska
programmet betona olika aktörers miljöansvar samt medverka till att
sprida kunskap.
Förvaltningens allmänna synpunkter om miljöprogrammet är att det är
mycket informativt, men svåröverskådligt i nuvarande format med fyra
dokument De omvärldsaspekter med fokus på miljöpåverkan från
produkter och tjänster, som beskrivs i Omvärldsdokumentet bör
återspeglas tydligare i delmålen. Stadsdelsförvaltningarnas Agenda 21
verksamhet bör lyftas fram som en resurs och en viktig aktör i
genomförandet av målen.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 3 (14)
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av Stadsmiljö och teknik. Samrådsmöten med
miljösamordnare/A21-samordnare i andra stadsdelsförvaltningar har också
genomförts.
Bakgrund
Stockholm stad har haft miljöprogram sedan mitten av 1970-talet. Från att
miljöfrågorna fokuserat på punktutsläpp, så är det i dag miljöpåverkan
från produkter och tjänster som är viktiga att åtgärda då dessa är direkt
sammankopplade med oss som individer och våra levnadsvanor.
Miljöfrågorna har blivit globala. Oavsett var du bor så medför ökat
koldioxidutsläpp en klimatpåverkan, ökat eller oförändrat freonutsläpp en
ozonuttunning.
I maj 2000 fick miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag av
kommunfullmäktige att samordna framtagandet av ett nytt miljöprogram
för Stockholms stad med en programperiod från 2002-2006. Såväl berörda
förvaltningar och bolag som externa aktörer har i bred samverkan bidragit
till att arbeta fram förslaget till ett nytt miljöprogram.
Ambitionen med miljöprogrammet är att stadens rådighet ska få stort
genomslag, så att målen kan uppnås under programperioden. Stadens
nämnder och de bolag där staden har inflytande ansvarar för
genomförandet av miljöprogrammets mål.
Stockholms Miljöprogram 2002-2006 – på väg mot en hållbar utveckling,
inkluderar följande fyra dokument:
1. Miljöutredning
Utredningen har som utgångspunkt de nationella miljökvalitetsmålen och
deras relevans för Stockholms stad. Den ska utgöra en grund för
prioriteringar av miljöarbetet i staden vid upprättande av mål och
nyckeltal. För att säkerställa att miljöutredningen genomförts på ett
systematiskt sätt har en internationell DPSIR-modell tillämpats. Modellen
beskrivs i Miljöutredningen (DPSIR = Drivers, Pressure, State, Impact,
Respons). Miljöaspekterna (bakomliggande orsaker och källor) är
prioriterade genom signifikansanalys. Bedömning av analysen har skett
med hjälp av signifikanskriterierna; Allvarlighet, Storlek, Trend, Rådighet
och Genomförbarhet.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 4 (14)
2. Omvärldsdokument
Omvärldsdokumentet utgör tillsammans med Miljöutredningsdokumentet
underlaget till Måldokumentet. Det beskriver de omvärldsaspekter som är
viktiga och centrala för stockholmarna. Processen har bedrivits sedan 1994
med hjälp av det utåtriktade Agenda 21 arbetet i Stockholm. Följande fem
omvärldsaspekter har direkt koppling till de lokala miljökvalitetsmålen;
-
Leva mer resurssnålt
Resa mer miljöanpassat
Erbjuda hälsosamma livsmedel
Bevara grönområdena i staden och utnyttja skärgården och grönområden till
rekreation och naturupplevelse
Skapa en infrastruktur som tar hänsyn till alla trafikslag
3. Måldokument
Måldokumentet formulerar sex angivna miljökvalitetsmål, vilka alla
innehåller ett antal delmål. Här redovisas också ett fåtal övergripande
nyckeltal per mål, som är avsedda att på ett enklare sätt kommunicera hur
miljöarbetet och genomförandet av miljömålen framskrider. De nedan
angivna målen är framtagna utifrån de i miljöutredningen prioriterade
miljöaspekterna:
Mål 1, Miljöeffektiva transporter
Mål 2, Säkra varor
Mål 3, Hållbar energianvändning
Mål 4, Ekologisk planering
Mål 5, Miljöeffektiv avfallsplanering
Mål 6, Sund inomhusmiljö
4. Uppföljningsdokument
I uppföljningsdokumentet är varje delmål angivet med ett eller flera
nyckeltal och en förklarande kommentar. För varje nyckeltal anges
ansvarig nämnd eller styrelse. Resultatet av uppföljningen ska
avrapporteras till kommunstyrelsen dels genom enklare årliga
miljöredovisningar och efter programtidens slut genom ett samlat
miljöbokslut.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen redovisar sina synpunkter på förslaget till nytt
miljöprogram, enligt de anvisningar som miljöförvaltningen framfört.
Först lämnas en allmän sammanfattning på de väsentligaste synpunkterna.
Därefter följer de specifika synpunkterna på mål- och
uppföljningsdokumentet, där sifferangivelser anger vilket delmål och
vilket nyckeltal som avses. För de delmål och nyckeltal där förvaltningen
instämmer helt anges inga sifferangivelser.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 5 (14)
Allmän sammanfattning av de väsentligaste synpunkterna
Förvaltningen tycker att det är mycket positivt att miljöprogrammet
arbetats fram enligt de strukturerade principerna för miljöstyrning.
Genom att tillämpa DPSIR-modellen har miljöutredningen fått en tydlig
och enhetlig struktur. De prioriterade miljökvalitetsmålen är väl valda.
Förvaltningen frågar sig hur Stockholms miljöprogram ska återkopplas till
processen att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen och hur de årsangivna nationella etappmålen ska uppnås inom en generation i Stockholm
stad. Förvaltningen föreslår att miljöprogrammet kompletteras med
långsiktiga mål (10–20 år) som sträcker sig utanför den angivna femåriga
programperioden.
Miljöutredningen anger förslag till åtgärder för miljökvalitetsmålen vilket
förvaltningen tycker är mycket positivt. Dock saknar förvaltningen denna
återkoppling av åtgärder för delmålen i måldokumentet. Det är viktigt att
någon instans har ansvar för att miljöförbättrande åtgärder genomförs men
ansvaret ska också innebära att åtgärder korrigeras om miljöförbättringar
inte uppnås.
Både i Omvärldsdokumentet och i inledningen till Miljöutredningen
omnämns stadsdelsförvaltningarnas Agenda 21 verksamhet som viktig i
processen att nå långsiktig ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i
staden. Med anledning av detta föreslår förvaltningen att
stadsdelsförvaltningarnas Agenda 21 verksamhet lyfts fram som en resurs
och viktig aktör i genomförandet av målen.
Förvaltningen anser att miljöprogrammet bör begränsas till två dokument.
Förvaltningens förslag är att Måldokumentet sammanfogas med
Uppföljningsdokumentet. Vidare bör de nyckeltal som omnämns i
måldokumentet tas bort. Det är förvillande att först få generella nyckeltal
beskrivna i måldokumentet och sedan inte återfinna dem i
uppföljningsdokumentet. Omvärldsdokumentet kan gärna finnas med som
en bilaga i miljöutredningen för att tydliggöra att stockholmarna varit en
del i omvärldsprocessen under framtagandet av miljöprogrammet.
Förvaltningen tycker att det är mycket positivt att samtliga delmål kan
följas upp med nyckeltal i det nya miljöprogrammet. Flera av nyckeltalen
är dock formulerade så att de är svåra att kommunicera utåt.
Slutligen önskar förvaltningen att de goda exempel som finns
dokumenterade i de Lokala investeringsprojekt som genomförts inom
staden, på sikt införlivas i miljöprogrammet.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 6 (14)
Specifika synpunkter
Mål 1: Miljöeffektiva transporter
Trafikplaneringen ska bidra till en effektiv trafikapparat och en minimering av utsläppen.
Den kollektiva trafiken ska baseras på miljöanpassade fordon och drivmedel. Staden ska
verka för att den egna fordonsparken i så stor utsträckning som möjligt ska bestå av
miljöanpassade fordon och arbetsmaskiner.
I utomhusmiljön är transporterna den dominerande källan till hälso- och
miljöstörningar. Genom att arbeta med miljöeffektiva transporter bidrar
staden till att uppfylla minst åtta av de femton nationella miljömålen.
Trafik och infrastruktur har dessutom stor betydelse för den biologiska
mångfalden, vilket beskrivs närmare i mål fyra; Ekologisk planering och
skötsel. Förvaltningen ser det som önskvärt att en långsiktig strategi med
ett brett åtgärdsprogram genomförs för att miljöanpassa trafiksektorn. Den
bör sträcka sig över flera programperioder och förutsätter en bred politisk
förankring i staden. För att kunna åstadkomma ett sådant program krävs
att alla tänkbara majoritetskonstellationer har möjlighet att genomföra
åtgärderna, så som skett i skapandet av det nya nationella
pensionssystemet.
Förvaltningen vet genom Agenda 21 verksamheten i innerstaden att
medborgarnas främsta önskan om en bättre framtida stad är: fler
mötesplatser i vardagen, grönare stad och en bättre trafikmiljö där de bor.
Ur det perspektivet får de föreslagna delmålen ses som en absolut
mininivå.
1.1, 1.2, 1.3 I dessa delmål anges att en procentminskning ska ske.
Förvaltningen saknar tidsramar för när minskningen senast ska ha skett.
Även om det gäller under hela programperioden så bör det skrivas ut för
tydlighetens skull.
Mål 2: Säkra varor
Staden ska i sin allt mer vidgade roll som kund och inköpare av kemiska produkter och
andra varor samt tjänster, vara föregångare när det gäller att ställa krav på
miljöanpassning. Krav ska ställas på t.ex. byggmaterial, fordonsdetaljer, kemikalier,
elektronik och livsmedel.
Samlingsnamnet Säkra varor är väl valt och tydligt. En viktig åtgärd för
att uppnå mål 2, är stadens möjlighet att påverka genom att ställa tydliga
miljökrav vid alla typer av upphandling. Självklart tycker förvaltningen
också att stadens egna verksamheter bör föregå med gott exempel och
välja miljövänliga och miljömärkta produkter.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 7 (14)
2.1 – Förvaltningen anser detta delmål vara viktigt då
materialflödesanalyser är en förutsättning för att få fram relevanta
nyckeltal.
Nyckeltal 2.1.1-2 - Förvaltningen anser att det första nyckeltalet inte är
relaterat till åtgärd utan till miljöutredning. Nyckeltal 2.1.2 är högst
relevant men förutsätter att det första nyckeltalet är genomfört.
2.2 – Detta delmål beskriver att undersökningar ska göras för att bidra till
att kunskapen om farliga ämnens effekter på människa och miljö. Med
anledning av detta föreslår förvaltningen att även informationsinsatser,
seminarier och utbildningsinsatser erbjuds förvaltningsanställda inom
staden.
Nyckeltal 2.2.1 – Detta nyckeltal har lågt informationsvärde. Det visar
endast produktion. Förvaltningen föreslår ett nyckeltal som mäter
informationsinsatser. Ett förslag på formulering kan vara: Antal
genomförda seminarier/utbildningar eller informationsinsatser.
2.4 – Förvaltningen önskar en mer kraftfull formulering av delmålet, då
koppar räknas till de giftiga tungmetaller som ska tas ur kretsloppet helt,
då det starkt förgiftar mark- och vattenlevande organismer. Det är ur
miljösynpunkt inte försvarbart att vid nyinstallation då välja koppar som
material.
Nyckeltal 2.5.1 – Med anledning av kommentaren till nyckeltalet så
förutsätter förvaltningen att Stadsbyggnadskontoret genast börjar att föra
statistik över användning av koppar i de beviljade byggloven, om de inte
redan gör det.
Nyckeltal 2.6.1 – Införande av bestämmelse/regel om blyförbud vid fiske i
Strömmen. Detta är inget nyckeltal. Precis som kommentaren säger så är
det en bestämmelse, inget som mäter åtgärden. Det vore bra om ett
generellt blyförbud för fiske i staden kunde införas.
2.7 – Förvaltningen undrar hur länge dispensen från förbudet att använda
kadmium t ex. som pigment i konstnärsfärger kommer att gälla?
Nyckeltal 2.7.1-2. Kommentaren till nyckeltalet säger att den största
andelen kadmium i slammet troligen kommer från biltvättar.
Förvaltningen undrar varför det, inte någonstans i delmålet och åtgärderna,
omnämns som värt att undersöka.
Finns det något nyckeltal 2.7.3?, se texten i uppföljningsprogrammet.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 8 (14)
2.10 – Delmålet skiljer sig innehållsmässigt i Måldokumentet (…ska
redovisa en plan för hur de mest miljöanpassade kemiska produkterna och
varorna…) och Uppföljningsdokumentet (…ska ha tillgång till kompetens
så att de mest miljöanpassade kemiska produkterna och varorna…).
Förvaltningen finner Måldokumentets skrivning mest överensstämmande
med nyckeltalen.
2.11 – Förvaltningen finner delmålet bra. Tyvärr framkommer det inte i
delmålets text att närproducerade och säsongsanpassade livsmedel är lika
viktiga ur miljösynpunkt, som kriterierna för KRAV-märkning. Just
transporter kan vara orsak till den största miljöpåverkan då livscykelanalys
genomförs på en vara.
Kungsholmens stadsdelsnämnd har redan målet 10% Kravmärkta
livsmedel i den egna verksamheten. Problem uppstår vid uppföljning då
det är viktigt att kontering sker till speciellt KRAV-kontonummer.
Nyckeltal 2.11.1 – Detta nyckeltal är bra. Det behövs dock en
nämnd/styrelse som ansvarar för att sammanställa alla nämnders och
styrelsers data för att få en samlad bild över den totala mängden ekologiskt
framställda livsmedel som upphandlas och därmed se om målet 10%
uppnås.
Mål 3: Hållbar energianvändning
Fjärrvärme och alternativa, icke-fossila bränslen, ska utgöra basen i Stockholms
konsumtion av energi. Energibesparingar ska ske på sådant sätt att människors bostadsoch arbetsmiljöer inte försämras och inomhusproblem uppstår.
Målet bör betona att effektivare energianvändning ska uppnås under
programperioden. Ett förslag till hur målet kan formuleras är följande:
Fjärrvärme och alternativa, icke-fossila bränslen, ska utgöra basen i
Stockholms konsumtion av energi. Staden ska verka för och bidra till ett
ökat energisparande. Detta ska ske på ett sådant sätt att människors
bostads- och arbetsmiljöer inte försämras.
3.2 – Förvaltningen önskar en omformulering av delmålet till: Andelen av
fossila bränslen inom fjärrvärme ska vara 20% av tillförd energi och allt
tillskott ska klaras med förnybara bränslen/energikällor.
Genom omformuleringen så utesluts en ökad energiförbrukning av olja
och kol till följd av en ökad inflyttning av människor till staden.
Nyckeltal 3.2.1 – Nyckeltalet är bra om delmålet formuleras om.
3.3 – Här finner förvaltningen det önskvärt att dela upp målet till två
delmål istället, enligt följande:
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 9 (14)
Totala energianvändningen, el och uppvärmning, ska minskas med tio
procent inom stadens egna verksamheter.
Företag och hushåll ska förmås att miljöanpassa samt minska sin
energianvändning med fem procent.
Texten i Uppföljningsdokumentet behöver ses över. ”Energianvändningen
ökar i Stockholm. och detta är ett viktigt mål för att minska utsläpp av
skadliga ämnen…etc” Här beskrivs två olika saker i ett sammanhang.
Övrig text i detta avsnitt hänger inte heller ihop.
3.4 - Målformuleringen är bra, men bör efterföljas av ett mål som rör
stadens egna fastigheter för de egna verksamheterna enligt följande:
Handlingsprogram ska upprättas för fakturering av förbrukad värme för
stadens egna fastigheter. Fastigheter med direktverkande el ska inventeras
och åtgärder ska ses över.
Ett tillägg om handlingsprogram för fakturering av förbrukad värme i
stadens egna fastigheter ska utvecklas (mål enligt ovan). I detta avsnitt bör
mål, aktörer och ansvariga för de egna verksamheternas fastigheter och
den problematik som finns i dag med exempelvis förskolor med
direktverkande el och värme och el inbakat i hyran, klargöras.
Nyckeltal 3.4.1 – Förvaltningen anser inte att ”Färdigt handlingsprogram”
är ett nyckeltal, utan ett mål. Nyckeltalet bör mäta förändringen i
förbrukad värme i stadens egna fastigheter så att energi- och
kostnadsbesparingar uppnås. Ett nytt nyckeltal bör följa det av
förvaltningen föreslagna nya delmålet.
Mål 4: Ekologisk planering och skötsel
Marken och vattnet ska skötas på ett ekologiskt hållbart sätt och ny bebyggelse och
infrastruktur ska lokaliseras och utformas miljöanpassat. Staden ska erbjuda
stockholmarna en attraktiv och hälsosam utomhusmiljö. Grönytor ska bevaras som
viktiga rekreationsytor och ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.
Stockholmarna ska vidare erbjudas en väl utbyggd och effektiv kollektivtrafik.
Delmål 4.1-4.3 Infrastruktur
4.1 - Målet är otydligt formulerat. Detta mål omfattar endast
vägtransportsystemets yta inom Stockholm stad, medan exempelvis
Förbifart Stockholm som sammanbinder södra och västra Stockholm till
stor del, har sin vägsträcka genom Ekerö kommun. Ledens yta per
invånare framstår då som väldigt liten. För leder som har hela sin
sträckning inom Stockholm stad är beräkningssättet mer relevant. Det går
inte att bortse från att målet måste ha en regional koppling.
Nyckeltal 4.1.1 – Det ska tydligt framgå att olika förvaltningar ska ta fram
underlag m.m. Därför kan uttryck som bör och behöver, omformuleras
tydligare.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 10 (14)
4.2 – Staden ska endast påbörja större vägutbyggnader som leder till
minskat eller oförändrat biltrafikarbete i regionen.
Här föreslår förvaltningen att målformuleringen ändras till: Staden ska
endast påbörja, eller planera för, större vägutbyggnader som leder till
minskat eller oförändrat…
Vad innefattas i begreppet ”påbörja” – gäller det endast vägbyggen i
stadens egen regi? Vad avses med ”biltrafikarbete” och ”vägtrafikarbete”
är detta samma sak?
Då det även finns andra aktörer t.ex. Vägverket som anlägger vägar, så
undrar Förvaltningen vilken strategi staden har till dessa vägprojekt? Kan
staden godkänna detaljplaner för Förbifart Stockholm, om det beräknas
leda till ökat biltrafikarbete i regionen?
Nyckeltal 4.2.3 – Nyckeltalet kan vara missvisande. Med bränslesnålare
bilar kan förbrukningen per capita bli vilseledande, då det inte är givet att
bensinförbrukningen därmed visar minskat trafikarbete. Förvaltningen
föreslår att nyckeltalet diskuteras vidare.
Delmål 4.4 – 4.5 Biologisk mångfald och grönområden
4.4 – Här instämmer förvaltningen helt i målformuleringen. Detta mål
förutsätter att underlagsmaterialet är tillgängligt och uppdaterat för
samtliga inblandade aktörer.
Nyckeltal 4.4.1 – Det bör framgå hur grönyta definieras. Dessutom är det
bättre om andel grönyta redovisas i absoluta tal istället för procent eller så
ska de redovisas tillsammans med procent angivet inom parentes.
Grönyteförändringen blir mycket tydligare om den räknas i hektar.
Nyckeltal 4.4.4 - Det är viktigt att tillägga vad som avses som särskild
värdefull biotop, då det i staden inte finns något politiskt antaget material
där detta framgår.
Allmänt bör tilläggas att det ibland kan vara förvillande att många olika
”grön”-begrepp används; grönytor, naturmark, naturområden, grönmark
etc. Det är ytterst viktigt att begreppet har samma innebörd för de aktörer
som ska diskutera runt ”gröna ytor”.
4.5 – Begreppet ”ekologiskt inriktad skötsel” behöver tydliggöras
alternativt omformuleras så att det inte kan tolkas på flera sätt.
Nyckeltal 4.5.1 – Även här är det önskvärt att använda absoluta tal
tillsammans med procentsatser, enligt samma resonemang som ovan.
Nyckeltal 4.5.4 - Begreppet ”ekologisk skötsel” behöver definieras.
Ansvaret för enkätarbetet uppfattas som oklart.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 11 (14)
Nyckeltal 4.5.5 – Är målet att få ett mått på kunskapsnivån, bör
nyckeltalet omformuleras. Belyser nyckeltalet hur många som genomgått
stadens utbildning, bör det framgå.
Nyckeltal 4.5.6 - Nyckeltalet bör relateras till besök/år. Då
stadsbyggnadskontoret genomfört liknande undersökningar föreslås
ansvaret för datainsamling/nyckeltal ligga hos stadsbyggnadsnämnden.
Delmål 4.6-4.10 Mark och Vatten
4.6 – Förvaltningen saknar förslag till åtgärder för detta delmål i
Uppföljningsdokumentet. Det bör omnämnas hur spridning av
föroreningar kan hindras. Hur omhändertagande av förorenade massor ska
ske, bör också framkomma.
Nyckeltal 4.6.1 - Det är mer intressant att mäta andel nybebyggd mark
som åtgärdats. Därför är förvaltningens förslag att nyckeltalet
omformuleras enligt följande: Andel förorenad mark som åtgärdats vid
nybyggnation per år.
Nyckeltal 4.7.1 – Relatera nyckeltalet till per år.
Nyckeltal 4.8.1 – Stadsdelsförvaltningarna har också ansvar för saltning av
vägar. Därför är det önskvärt att Gatu- och fastighetskontoret samordnar
rapportering av saltanvändning i staden. Nyckeltalet bör relateras till
tidsenheten per år.
Nyckeltal 4.9.1 – är bra. Förvaltningen föreslår ytterligare ett nyckeltal4.9.2- Andelen markyta som renas genom ekologisk dagvattenhantering.
Nyckeltal 4.10.1 – Det behövs ett åtgärdsrelaterat nyckeltal. Andel
kraftigt övergödd mark, mindre övergödd mark, nästan opåverkad mark
osv.
Mål 5: Miljöeffektiv avfallshantering
En ekologiskt hållbar utveckling ska främjas genom resurshushållning och ett
miljöanpassat användande av material, råvaror och energi. Den mängd avfall som
produceras i Stockholm per capita bör minska. Stockholmarna ska erbjudas en
avfallshantering som är utbyggd och av hög kvalitet och servicegrad. Källsortering och
återvinning ska uppmuntras. Avfallet ska omhändertas på ett miljöanpassat sätt.
Förvaltningen anser att inledning på mål 5 i Måldokumentet bör skrivas
tydligare. Förslag på ändring är följande:…Den mängd avfall som
produceras i Stockholm ska (istället för bör )minska. Denna mening bör
inleda hela stycket till mål 5. Dessutom är det viktigt att farligt avfall
omnämns i inledningstexten.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 12 (14)
Under rubriken ”rådighet och aktörer” saknas stadsdelsförvaltningarna
bland de viktiga aktörer som behövs för att uppnå målet miljöeffektiv
avfallshantering.
Nyckeltal 5.1.1 - Nyckeltal för insamling av farligt avfall är mycket bra,
dock saknar nyckeltalet något att relatera till. Så som nyckeltalet är
formulerat i dag kan en ökning tolkas på två sätt.
1. Stockholmarna har blivit bättre på att samla in sitt farliga avfall.
2. Stockholmarna använder mer produkter som generar farligt avfall.
Därför anser förvaltningen att det vore bra att ha ett nyckeltal som också
är jämförbart med andra kommuner.
Nyckeltal 5.2.1 – Det är mycket viktigt att rutiner utarbetas för detta
nyckeltal.
Nyckeltal 5.2.2 - Nyckeltalet är oklart. Det är svårt att förstå tabellen utan
en textförklaring. Hur härleds enheten kg/invånare till t ex stapeln för
förbränning (235 840 ton).
Nyckeltal 5.2.3 - Detta nyckeltal borde slås samman med 5.2.2.
Nyckeltal 5.2.4 - Här är det önskvärt att lägga till kompostering i
nyckeltalet, eftersom kompostering i större skala torde bli vanligare inom
snar framtid (se renhållningsordningen).
Nyckeltal 5.2.5 - Nyckeltalet är bra. Kommentaren behöver kompletteras
med antal villaägare med förlängd hämtningsintervall i procent (inom
parentes kan andel i absoluta tal anges).
Nyckeltal 5.3.1-2 - Vad skiljer dessa nyckeltal åt? Handlar det om olika
verksamheter så bör detta tydligt framgå i formulering av nyckeltalet.
Gäller båda nyckeltalen hushåll kan de slås ihop. Är inte alla tidningar och
förpackningar förpackningsinsamlingens ansvar?
Vi önskar förtydligande av kommentar till 5.3.2. Om det är
återvinningsstation så hänvisar det till hushåll, är det återvinningscentral
så är det riktat till hushåll/verksamheter.
Nyckeltal 5.3.3 - Hur ska detta nyckeltal hanteras avseende 1 mot 1
regeln? Här är det viktigt att handlarna har rapporteringsskyldighet så att
även den statistiken kommer Renhållningsförvaltningen till handa.
Dessutom ingår inte kyl/frys i elektriskt och elektroniskt avfall utan det
styrs av en egen paragraf i renhållningsförordningen. Det bör omnämnas i
texten till mål 5.3 i Uppföljningsdokumentet.
5.4 - Målets formulering är bra, men det känns i dagsläget väl optimistiskt
avseende procentandelen fosfor i avloppsslammet som ska återföras till
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 13 (14)
kretsloppet. Formuleringen borde vara tydligare. Vilket kretslopp ska
avloppslammet återföras till (jordbruket, parkområden m.m.)?
I miljöpropositionen anges inget kvantitativt uppsatt mål.
Miljömålskommitténs betänkande, att minst 75% av fosforn från avfall
och avlopp senast 2010 ska ingå i ett kretslopp, överensstämmer inte med
regeringens bedömning. Därför har regeringen uppdragit åt
Naturvårdsverket att senast 2005 lämna förslag till precisering av delmålet
och föreslå prioriteringar, åtgärder och finansiering.
Av den anledningen känns det inte trovärdigt att Stockholms stad skulle
lyckas uppnå målet till 2006.
Nyckeltal 5.4.1-2 – Tabellerna kräver en förklarande text för att lätt kunna
förstås. Om nyckeltalet ska ha någon relevans förutsätter förvaltningen att
mängden kg TS och de ingående tungmetallerna jämförs år för år
Nyckeltal 5.4.3 – Förvaltningen önskar en omformulering av nyckeltalet.
Förtydligande behövs om vad som menas med total producerad mängd
fosfor. Hur stor är den delen? Tabellen är svårtolkad då bildtext saknas.
5.5 - Förvaltningen instämmer i att stadens kunskaper ska öka om
Stockholms totala avfallsflöde. Det är också viktigt att känna till hur
avfallsflödet ser ut i länet.
Nyckeltal 5.5.1 - Varför behövs ett nyckeltal om antal genomförda studier?
Det är väl åtgärderna som är viktiga att ha nyckeltal på.
Nyckeltal 5.5.2 - Förvaltningen instämmer och tillägger att nyckeltalet är
mycket viktigt för att överhuvudtaget kunna följa upp minskning/ökning i
mängden producerat avfall.
I övrigt hänvisar förvaltningen till nämndens svar på remissen om
avfallsplan för Stockholm 2001-08-30.
Mål 6: Sund inomhusmiljö
Bostäder i staden ska erbjuda en hälsosam miljö och hög kvalitet när det gäller frihet
från störande buller, skadliga emissioner, fukt, radongashalter etc. När bostäder byggs i
Stockholm ska krav ställas på byggarna utifrån stadens ekologiska program.
6.1 - Det är otydligt hur Programmet Ekologiskt byggande (nybyggnad) i
Stockholm 1997, program för resurseffektivt och miljöanpassat byggande
ska tillämpas. Programmet har reviderats på uppdrag av
kommunfullmäktige år 2000 och där bl a flera krav omvandlats till
riktlinjer i checklistan. Det reviderade programmet är ännu inte antaget av
kommunfullmäktige. Uppföljningen av genomförda åtgärder har haft stora
brister. Ännu mer oklart är det vad som gäller avseende ekologiskt
program vid ombyggnad. Ett sådant program borde ha stor relevans vid
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 14 (14)
stadens egna verksamheter. Grundläggande krav på sund inomhusmiljö
borde kunna ställas vid bygglovshanteringen.
Nyckeltal 6.1.1 - Allt för många nyckeltal skall följas upp genom intervjuoch enkätundersökningar. Ger detta en rättvis bild? Ett nyckeltal kan t ex
vara andelen personer med astma som också är en föreslagen indikator för
hållbar utveckling.
Nyckeltal 6.1.2 - Nyckeltalet med kommentaren ”hänsynstagande gjorts
beträffande bl. a. inomhusklimataspekterna i byggprocessen” finner
förvaltningen vagt. Nyckeltalet borde vara baserat på uppföljningen d v s
genomförda åtgärder. Grundkraven bör specificeras.
Nyckeltal 6.1.5 - Enligt kommentaren följs effektsidan upp genom
nyckeltalet och bör ske sent i programperioden. Nyckeltalet borde i stället
följas upp årligen så att en bevakning kan ske för att se om åtgärder
genomförts i tillräcklig utsträckning.
Nyckeltal 6.1.6 - Enligt handlingsprogrammet för allergiförebyggande
åtgärder i Stockholm stad, 1999-2002, ska stadsdelsförvaltningar arbeta
allergiförebyggande med skolor och förskolor. Förvaltningen ställer sig
frågan varför SISAB, som förvaltar vissa skollokaler, föreslås stå som
ansvarig för uppföljning av nyckeltalet andelen förskolor och skolor med
allergiprogram.
6.4 - Ambitionsnivån förefaller för låg, eftersom ventilationen bara minst
ska uppfylla gällande normer. Med tanke på dagens situation är det inte
ovanligt att 1000 ppm överskrids under ett lektionspass. En av orsakerna
till detta kan vara större barngrupper och minskade lokalytor. Av den
anledningen finner förvaltningen att nyckeltalen är relevanta. Krav bör
dock ställas redan nu på luftutbyteseffektivitet och ett eventuellt
kommande hälsoprogram behöver inte inväntas.
6.5 – Delmålet är bra. Det vore önskvärt att respektive
stadsdelsförvaltning kunde få uppgifter direkt från stadsbyggnadskontoret
både om genomförda och godkända besiktningar antingen genom
protokoll eller ett datasystem. I allergironden bör resultatet av OVK
(obligatorisk ventilationskontroll) efterfrågas.
6.7 - Hur många vet att miljöförvaltningen tar emot klagomål på buller
och vilken hjälp kan en boende få från MF? Bullerundersökningar skulle
kunna utföras i samband med andra enkätundersökningar för att få ett
bättre underlag. En förklaring av ljudklass B och C saknas. Viktigt är att
också ta med buller i form av infraljud t ex från fläktar och andra
installationer inomhus.
ABCDE
Dnr 361-275-01 sid 15 (14)
Nyckeltal 6.7.1-2 - Ett nyckeltal som beskriver antalet klagomål som
inkommit till miljöförvaltningen ger ingen rättvis bild. Det visar statistik
från tidigare år.
6.8 – Förvaltningen finner ambitionsnivån för låg på delmålet.
Målsättningen bör vara att exponeringen minskar. Målet bör också
inkludera magnetfältsnivåer från nät- och transformatorstationer samt
ställverk.
Nyckeltal 6.8.1 – Nyckeltalet kan kompletteras med antalet barn som
exponeras, antal barn med leukemi. Utsätts storstadsbarn i högre
utsträckning än andra barn?
Bilagor
1. Måldokument – från Remissupplaga av Miljöprogram för Stockholm
2. Uppföljningsdokument – från remissen
Miljöutredning samt Omvärldsdokument kan fås från registrator. Hela remissmaterialet
finns också tillgängligt på www.tyckom.stockholm.se.
