Uppdrag att utveckla
en nationell källa för
ordinationsorsak
Slutrapport 2014
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.
ISBN
Artikelnummer
978-91-7555-254-5
2014-12-31
Publicerad
www.socialstyrelsen.se, december 2014
Förord
Detta är slutrapporten för regeringsuppdraget att färdigställa den nationella
källan för ordinationsorsak. Årets uppdrag är en fortsättning på tidigare uppdrag och utförs i enlighet med 2014 års handlingsplan för den nationella läkemedelsstrategin. Den källa för ordinationsorsak som Socialstyrelsen har
utvecklat har formen av ett strukturerat kodsystem. Rapporten beskriver kodsystemets innehåll och användning och innehåller Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller förvaltning och vidareutveckling av systemet.
Uppdragets syfte är att bidra till en effektivare och säkrare vård genom att
bygga upp en struktur för en framtida ordinationsprocess. Processen ska
kunna tillgodose de behov av information om en patients ordinationer som
alla berörda aktörer har, inklusive patienten själv.
I arbetet med denna rapport har följande personer medverkat: Karin
Ahlzén från Socialstyrelsen och Socialstyrelsens konsult Torbjörn Sjölin.
Lars-Erik Holm
Generaldirektör
Innehåll
Förord .........................................................................................................................3
Sammanfattning ......................................................................................................7
Rekommendationer ............................................................................................7
Inledning ....................................................................................................................9
Uppdrag och bakgrund .....................................................................................9
Uppdragets syfte och mål .................................................................................9
Omfattning och avgränsningar......................................................................10
Använda resurser...............................................................................................11
Kodsystemets innehåll.......................................................................................... 12
Kodsystemet i sin helhet ...................................................................................12
Kodsystemets terminologiska del ...................................................................13
Kodsystemets användning ................................................................................. 14
Vidareutveckling av kodsystemet ..................................................................... 15
Ordinationsorsaker utanför godkänd indikation .........................................15
Icke-farmakologisk behandling ......................................................................17
Förvaltning.............................................................................................................. 20
Teknisk förvaltning .............................................................................................20
Innehållsmässig förvaltning ..............................................................................20
Den terminologiska förvaltningen ..................................................................22
Kommunikation och samråd .............................................................................. 23
Referenser .............................................................................................................. 24
Bilaga 1. Projektdeltagare .................................................................................. 25
Sammanfattning
I februari 2014 fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att färdigställa kodsystemet för ordinationsorsak med avseende på läkemedelsbehandling och
godkända indikationer samt att uppdatera den delen av kodsystemet som
redan skapats. Uppdraget är en fortsättning på det uppdrag som Socialstyrelsen slutredovisade i juli 2013. I 2014 års uppdrag ingår även att påbörja
en undersökning av hur kodsystemet kan vidareutvecklas för att täcka in ordinationsorsaker utanför godkänd indikation och ordinationsorsaker som inte
enbart rör läkemedelsbehandlingar. Socialstyrelsen ska även redovisa myndighetens planer för förvaltning av kodsystemet.
Den nationella källa för ordinationsorsak som Socialstyrelsen har utvecklat
är ett strukturerat kodsystem med termer och koder som ska användas i ordinationsprocessen för att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer.
Sammanfattningsvis har Socialstyrelsen enligt uppdrag
•
•
•
färdigställt kodsystemet med ordinationsorsaker och ändamålstexter för
alla i Sverige godkända läkemedelsprodukter
påbörjat en undersökning om hur icke-farmakologisk behandling och
läkemedelsbehandling utanför godkänd indikation kan inkluderas i källan
för ordinationsorsak
uppdaterat 2013 års plan för förvaltning av kodsystemet.
Rekommendationer
Socialstyrelsen vill säkerställa att det framtagna kodsystemet för ordinationsorsaker inom läkemedelsområdet kan användas i vårdens it-system. Därför
rekommenderar myndigheten att regeringen fattar beslut om förvaltningsorganisation enligt Socialstyrelsens förslag:
•
•
Ansvaret för den tekniska driften placeras på eHälsomyndigheten, med
hänvisning till dess ansvar för infrastrukturtjänster i hälso- och sjukvården.
Ansvaret för den innehållsmässiga och terminologiska förvaltningen placeras på Socialstyrelsen utifrån myndighetens uppdrag kring kunskapsstyrning, kunskapsutveckling och nationellt fackspråk.
eHälsomyndigheten har i kontakt med Socialstyrelsen uttryckt sig positivt till
att få ett sådant uppdrag i sitt regleringsbrev eller sin instruktion. Under förutsättning att Socialstyrelsen och eHälsomyndigheten får ovanstående uppdrag avser Socialstyrelsen att
•
•
i samråd med eHälsomyndigheten göra en ekonomisk analys av de resurser som behövs för att skapa och upprätthålla en permanent förvaltning,
teknisk såväl som innehållsmässig (struktur, koder och medicinskt innehåll), av den nationella källan för ordinationsorsak
tillsammans med eHälsomyndigheten ta fram ett förvaltnings- och distributionsverktyg
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
7
•
•
säkerställa att det framtagna kodsystemet är innehållsmässigt förberett
för distribution till användare och att det finns framtagna processer för
löpande uppdatering av kodsystemets innehåll
sätta upp riktlinjer och krav för användningen av kodsystemet, framför
allt när det gäller informations- och patientsäkerhet, integritet och användarnytta.
På sikt är det viktigt att kunna utöka kodsystemets innehåll och användningsområde. Därför rekommenderar Socialstyrelsen att regeringen ger myndigheten uppdraget att
•
•
8
i samråd med berörda organisationer fortsätta undersökningen om att
utvidga kodsystemets innehåll till icke-farmakologisk behandling
medverka i en pilotstudie inriktad på läkemedel för barn, med särskilt
fokus på att identifiera ordinationsorsaker utanför de godkända indikationerna.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
Inledning
Uppdrag och bakgrund
Regeringen gav 2012 Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en ny och nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för
ordinationer [1]. Uppdraget avsåg farmakologiska ordinationer inom såväl
öppen som sluten vård. Den 1 juli 2013 slutredovisade Socialstyrelsen uppdraget till regeringen och lämnade rekommendationer för kommande förvaltning och vidareutveckling av systemet [2].
Uppdraget för 2014 [3] är en fortsättning på det tidigare och utförs i enlighet med 2014 års handlingsplan för den nationella läkemedelsstrategin [4].
Det ingår i regeringsuppdraget om insatser för att samordna vård och omsorg
om de mest sjuka äldre (MSÄ). Uppdraget innebär att färdigställa och vidareutveckla den nationella källan för ordinationsorsak. Resultatet är ett kodsystem med ordinationsorsaker och ändamålstexter som ska bidra till att såväl förskrivaren som patienten vet varför tidigare förskrivare valt att påbörja,
ändra, fortsätta eller sätta ut en läkemedelsbehandling.
Uppdragets syfte och mål
Uppdragets syfte är att bidra till en effektivare och säkrare vård genom att
bygga en struktur för en framtida ordinationsprocess som kan möta alla berörda aktörers behov av information om en patients ordinationer, såväl farmakologiska som icke-farmakologiska ordinationer. Patienten själv ingår
bland dessa aktörer. Utgångspunkten ska således vara patientens och vårdens
behov.
Uppdragets effektmål är följande:
•
•
Såväl förskrivaren som patienten vet varför tidigare förskrivare valt att
påbörja, ändra, fortsätta eller sätta ut en läkemedelsbehandling.
Patienten som ska genomföra behandlingen på egen hand har tydlig information om, och god förståelse för, varför han eller hon tar sina läkemedel.
Uppdragets huvudmål är följande:
•
•
•
Kodsystemet för ordinationsorsak (inklusive ändamålstexter) angående
läkemedelsbehandling och godkända indikationer är komplett för alla
ATC-grupper.
Den del av kodsystemet som skapades 2013 är uppdaterad med avseende
på nytillkomna läkemedelsprodukter och förändrade indikationer.
Socialstyrelsen har börjat undersöka hur innehållet i kodsystemet behöver vidareutvecklas (med ordinationsorsaker utanför godkänd indikation
och ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) för
att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och
minska risken för felaktig användning av kodsystemet.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
9
•
•
Socialstyrelsen har tagit fram en beskrivning av hur ett sådant utvecklat
och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas.
Socialstyrelsen har uppdaterat 2013 års plan för förvaltning av kodsystemet som helhet, så långt det är möjligt.
Målsättningarna anknyter till Socialstyrelsens nuvarande inriktningsmål och
strategier, exempelvis för området ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, särskilt vad gäller aktiviteter som ska stödja införandet och användningen av ett nationellt fackspråk. De anknyter även till inriktningsmål
som utgår från patientsäkerhet med fokus på läkemedelsordinationer, såsom
att förbättra situationen för de mest sjuka äldre.
Omfattning och avgränsningar
Punkterna nedan förtydligar uppdragets omfattning:
•
•
•
•
•
Arbetet ska utgå från projektresultat från det tidigare utförda uppdraget
om ordinationsorsak och avser ordinationer från såväl öppen som sluten
vård. Arbetet ska samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag om
ett nationellt fackspråk.
Kodsystemet för ordinationsorsak angående läkemedelsbehandling och
godkända indikationer ska färdigställas för alla ATC-grupper.
Eftersom generisk förskrivning inte används i hälso- och sjukvården i
dag bedömer Socialstyrelsen att kodsystemet ska baseras på läkemedelsprodukter, enligt vad som redovisats i det tidigare uppdragets slutrapport
(Socialstyrelsen 2013, s. 18) [2]. Varje läkemedelsprodukt har dock en
koppling till de ingående aktiva substanserna, så i framtiden är det tekniskt möjligt att koppla ordinationsorsakerna till Läkemedelsverkets nationella substansregister. Detta bedöms som värdefullt om ett införande
av generisk förskrivning kommer att ske. Att redan idag koppla ordinationsorsaker till substanser istället för till läkemedelsprodukter bedöms
som komplicerat, vilket Socialstyrelsen redovisade i det tidigare uppdraget [2].
För att skapa ett kodsystem för ordinationsorsak kommer Socialstyrelsen
att använda begrepp och koder ur Snomed CT. Snomed CT:s begrepp är
inordnade i en hierarkisk struktur som går att använda för att bygga in en
hierarki eller nivåindelning i kodsystemet för ordinationsorsak. Hur
denna nivåindelning ska göras beror på hur kodsystemet ska visas upp för
slutanvändaren i gränssnittet.
Liksom tidigare ska en eller flera ändamålstexter tas fram för varje ordinationsorsak, för att patienten ska få tydlig information om varför han eller hon ska ta sina läkemedel. Ändamålstexterna ska formuleras med patientens integritet i åtanke.
Punkterna nedan förtydligar uppdragets avgränsningar:
•
10
Socialstyrelsen undersöker som tidigare nämnts sätt att utveckla innehållet i kodsystemet (ordinationsorsaker utanför godkänd indikation och ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar). Det arbetet fokuserar på att slå fast viktiga principer som gör det möjligt att utöka
kodsystemet.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
•
•
Uppdraget omfattar inte att praktiskt införa kodsystemet i vård- och omsorgsverksamheternas informationssystem.
Uppdraget omfattar inte tekniska och it-relaterade åtgärder såsom att
skapa och införa en produktionsdatabas och dess it-miljö för att bl.a.
driva, underhålla och distribuera kodsystemet.
Använda resurser
Socialstyrelsen har för uppdraget tilldelats 3,9 miljoner kronor inom ramen
för mest sjuka äldre-satsningen 2014. I tabellen presenteras det summerade
utfallet t.o.m. 2014-11-19 samt prognos för utfallet för hela verksamhetsåret
2014.
Tabell 1. Utfallsprognos 2014.
Personalkostnader
Köpta tjänster
Övriga kostnader
Overhead
Summa
Utfall
2014-01-01—2014-11-19
Prognos
2014-01-01—2014-12-31
185 153
525 153
1 558 780
2 258 780
6 248
16 248
146 948
416 791
1 897 129
3 216 972
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
11
Kodsystemets innehåll
Kodsystemet i sin helhet
Det framtagna kodsystemet innehåller cirka 1 500 olika ordinationsorsaker
baserade på indikationsavsnitten i produktresuméerna för godkända läkemedel i Sverige. Ordinationsorsakerna har kopplats till respektive läkemedelsprodukt enligt samma process som i det föregående uppdraget (Socialstyrelsen 2013, s. 16) [2], och en motsvarande kvalitetssäkring har gjorts av
specialister från Svenska Läkaresällskapets sektioner. Det tidigare uppdraget
avgränsades till att omfatta endast ATC-grupperna C, J och N men det nuvarande kodsystemet omfattar samtliga ATC-grupper.
För varje kombination av läkemedel och ordinationsorsak har Socialstyrelsen även formulerat en ändamålstext, och i vissa fall flera.
Det är viktigt att informationen kan överföras och tolkas med bibehållen
betydelse i olika it-system inom vården och omsorgen, och därför har varje
unik ordinationsorsak försetts med en Snomed CT-kod. Den svenska release
av Snomed CT som distribueras i slutet på maj 2015 kommer att innehålla
koder för alla ordinationsorsaker i den nationella källan.
En beskrivning av kodsystemets struktur finns som bilaga till det tidigare
uppdragets slutrapport som Socialstyrelsen i juli 2013 överlämnade till regeringen [2]. Denna struktur ska diskuteras med eHälsomyndigheten och kan,
inför en driftsättning, komma att justeras för att passa de omgivande system
som kodsystemet kommer att interagera med. Exempel på sådana system är
Nationellt produktregister för läkemedel (NPL) och VARA (eHälsomyndighetens varuregister).
Den nationella källan för ordinationsorsak innehåller initialt endast ordinationsorsaker som kan härledas ur godkända indikationer. Redan i förra
uppdraget kom det fram att en ordinatör även bör ha möjlighet att dokumentera ordinationsorsaker för en indikation som inte är godkänd (Socialstyrelsen 2013, s. 24) [2]. Därför föreslår Socialstyrelsen följande:
•
•
•
•
12
Kodsystemet bör när det införs ha en sökfunktionalitet som gör det möjligt för ordinatören att snabbt och effektivt välja bland alla befintliga ordinationsorsaker, oavsett deras koppling till läkemedel.
De som inför kodsystemet (i ordinationsverktyget Pascal, journalsystemens läkemedelsmoduler etc.) bör använda informationen om utbytbarhetsgrupper som tillhandahålls av Läkemedelsverket. Detta medför
att samma ordinationsorsaker kommer att visas för samtliga läkemedel
inom en utbytbarhetsgrupp även om enstaka indikationer skulle saknas
för vissa läkemedel i gruppen.
Det bör vara möjligt att göra lokala och regionala tillägg utanför den nationella källan för ordinationsorsak, för att täcka ett specifikt behov. Sådana tillägg ska vara särskilt markerade, så att det alltid är tydligt varifrån
en specifik koppling mellan ordinationsorsak och läkemedel kommer.
När den första versionen av kodsystemet är testad och utvärderad kan
myndigheter och hälso- och sjukvården samverka för att utvärdera om,
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
och i så fall vilka, ytterligare ordinationsorsaker som den nationella källan för ordinationsorsak bör innehålla.
Kodsystemets terminologiska del
Genomgången av samtliga läkemedelsprodukters indikationsavsnitt har, som
nämnts ovan, resulterat i cirka 1 500 unika ordinationsorsaker och ungefär
lika många unika ändamålstexter. Tillsammans med Snomed CT-koderna
kan de betraktas som en fristående terminologisk del, utan kopplingar till
läkemedelsprodukter. Teoretiskt sett skulle denna del ensam kunna fylla behovet av en enhetlig och strukturerad terminologi för att dokumentera ordinationsorsaker. Men användbarheten är troligen otillräcklig utan den avgränsning och det urval som kopplingen till läkemedelsprodukter ger.
Den terminologiska delen består endast av termer och är helt frikopplad
från läkemedel. Det innebär att den är helt neutral ur ett säkerhetsperspektiv
och diskussionen om godkända respektive icke godkända indikationer är inte
tillämplig (se Ordinationsorsaker utanför godkänd indikation). Vidare är
själva terminologin föremål för betydligt färre förändringar än vad som gäller
för läkemedelsprodukters indikationsändringar och tillkomsten av nya godkända läkemedel. Därmed behövs bara en liten förvaltningsinsats för den
terminologiska delen. Socialstyrelsen bedömer därför att denna del av kodsystemet kan tillgängliggöras tidigare än kodsystemet i sin helhet.
Under året har flera landsting efterfrågat kodsystemet som grund för en
pågående utveckling av egna ordinationsmallar. Socialstyrelsen har därför
beslutat att redan i början på 2015 distribuera den terminologiska delen av
kodsystemet. Tanken är att denna nationellt fastställda terminologi ska bidra
till en mer enhetlig termanvändning inom och mellan olika vårdgivare.
Denna version av kodsystemet kommer att distribueras till organisationer
som visar intresse för att ta del av materialet.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
13
Kodsystemets användning
Under Socialstyrelsens tidigare uppdrag ansvarade CeHis (Center för eHälsa
i samverkan) 1 för att förbereda möjligheten att lagra den strukturerade informationen om ordinationsorsak i Nationell ordinationsdatabas, NOD:s,
databasstruktur. CeHis gjorde även förberedelser för att möjliggöra en strukturerad dokumentation av ordinationsorsaker och ändamålstexter med ordinationsverktyget Pascal. Under årets uppdrag har Socialstyrelsen haft kontakt
med Inera för att informera om utvecklingen av kodsystemet, t.ex. vid ett
möte med Ineras medicinska referensgrupp. Inera koordinerar landstingens
och regionernas gemensamma e-hälsoarbete och utvecklar tjänster till nytta
för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. Inera överväger
att använda tillämpliga delar av kodsystemet i samband med övergripande
tester av Pascal för NOD under 2015.
Även andra system än Pascal, t.ex. journalsystemens läkemedelsmoduler,
kommer att ha möjlighet att använda kodsystemet i sin helhet för att dokumentera ordinationsorsaker och ändamålstexter.
Socialstyrelsen konstaterade 2013 att kodsystemet bör införas stegvis i
vården och omsorgen med begränsade pilottester både när det gäller funktion
och deltagare, samt med fortlöpande inhämtning av erfarenheter före nästa
steg. Innan systemet införs bör olika gränssnittslösningar testas – både en
lösning där ordinatören får ordinationsorsaker presenterade som förval till det
valda läkemedlet, och ett alternativt system där ordinatören med hjälp av en
avancerad sökfunktion väljer fritt ur den totala listan av ordinationsorsaker.
Dessa pilottester bör också utvärdera användningen av de utbytbarhetsgrupper som Läkemedelsverket tillhandahåller.
I pilottesterna och vid införande av kodsystemet bör erfarenheter från befintliga system som hanterar indikationer och ordinationsorsaker studeras.
Socialstyrelsen vill särskilt betona vikten av att det finns riktlinjer och krav
för användningen av kodsystemet, framför allt när det gäller informationsoch patientsäkerhet, integritet och användarnytta. Socialstyrelsen avser att ta
fram sådana riktlinjer under 2015.
1
14
Numera Inera AB
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
Vidareutveckling av kodsystemet
Vid årsskiftet 2014/2015 kommer kodsystemet att innehålla ordinationsorsaker och ändamålstexter för läkemedel inom alla ATC-grupper, utifrån
indikationsavsnitten i produktresuméerna. För att kodsystemet ska vara lätt
att införa behöver dock Socialstyrelsen, i samarbete med professionella företrädare, arbeta vidare med systemets metastruktur. Det kan t.ex. handla om
att skapa hierarkiska ämnesmässiga indelningar av ordinationsorsakerna, och
att ta fram synonyma termer för att underlätta sökningar.
Enligt årets uppdrag skulle Socialstyrelsen påbörja en undersökning av hur
kodsystemets innehåll kunde vidareutvecklas för att täcka in ordination av
läkemedel utanför godkända indikationer. Här redovisar myndigheten sin
hållning i denna fråga.
Ordinationsorsaker utanför godkänd
indikation
Läkemedel är underställda ett strikt kontroll- och godkännandesystem där
Läkemedelsverket nationellt, och European Medicines Agency (EMA) på
Europanivå, granskar och godkänner de läkemedelsprodukter som får tillhandahållas i Sverige. I denna process ingår att godkänna de indikationer för
vilka respektive läkemedelsprodukt får marknadsföras.
Redan under Socialstyrelsens tidigare uppdrag var det tydligt att en ordinatör måste ha möjligheten att dokumentera en ordinationsorsak som inte stöds
av den godkända indikationen (Socialstyrelsen 2013, s. 24) [2]. Det gäller
t.ex. läkemedel för barn som kan sakna godkända indikationer för en viss
behandling på grund av att inga studier genomförts, trots att behandlingen
kan vara adekvat och utgör klinisk praxis.
Ordinationsorsaker inom området farmakologisk behandling kan således
delas upp i två kategorier:
•
•
ordinationsorsaker som har sin grund i läkemedelsproduktens godkända
produktresumé
ordinationsorsaker som inte kan härledas från läkemedelsproduktens
godkända produktresumé (s.k. ”off-label”).
För den förra kategorin ordinationsorsaker finns en vetenskaplig evidens
eftersom läkemedelskontrollmyndigheten har granskat de kliniska studier
som ligger till grund för indikationerna. För den sistnämnda kategorin är det
däremot svårt att besluta på vilken grund en ordinationsorsak ska inkluderas
och kopplas till ett specifikt läkemedel. Socialstyrelsen bedömer att det inte
går att ta fram några generella principer eller kriterier för att inkludera ”offlabel”-ordinationsorsaker, eftersom det är komplext och svårt att lösa i teorin
utan att kodsystemet har testats praktiskt. Socialstyrelsen och uppdragets
referensgrupp har diskuterat att söka vetenskapligt stöd i de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket utfärdar. Men inte ens detta
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
15
bedöms som tillräckligt för att inkludera de ordinationsorsaker som ordinatörerna behöver för att dokumentera sina ordinationer.
I det pågående arbetet med att ta fram ordinationsmallar i journalsystemens läkemedelsmoduler kommer det att finnas behov av att lokalt och
regionalt komplettera kodsystemet med lokalt och regionalt förankrade och
kvalitetssäkrade ordinationsorsaker. Pilottester av kodsystemet kommer
också att visa om specialistsjukvården har ett motsvarande behov av kompletteringar med mer specifika ordinationsorsaker än vad som ingår i den nationella källan. Socialstyrelsen anser därför att den nationella källan initialt
endast ska innehålla kopplingar mellan läkemedel och ordinationsorsaker
som baseras på läkemedlets godkända indikation, men att det ska vara möjligt att göra lokala och regionala tillägg utanför den nationella källan för ordinationsorsak. Det skulle bli komplicerat att placera den innehållsmässiga
förvaltningen för sådana specifika behov hos en central myndighet, både ur
ett praktiskt och ett ansvarsmässigt perspektiv. För att kunna särskilja dessa
tillägg är det mycket viktigt att varje koppling mellan läkemedel och ordinationsorsak får en särskild markering så att det framstår varifrån denna kommer, exempelvis ”Härrör från godkänd indikation i produktresumé”. Den
föreslagna strukturen för kodsystemet har inkluderat detta krav.
Den framtida utvecklingens inriktning
När kodsystemets användning har testats och utvärderats kan myndigheter
och hälso- och sjukvården samverka för att utvärdera om den nationella källan bör kompletteras med ytterligare ordinationsorsaker, och i så fall vilka. I
avsnittet Pilotprojekt om läkemedel för barn beskrivs ett sätt att få mer kunskap inför kodsystemets utveckling.
Den vidare utvecklingen av kodsystemet och dess användning bör beakta
följande:
•
•
•
•
16
Tillgängliga ordinationsorsaker bör inte vara så begränsade att ordinatören avstår från att dokumentera eller väljer en annan ordinationsorsak för
att det är mera tidseffektivt. Detta skulle i så fall äventyra uppdragets
syfte.
Utvecklingen ska sträva mot en enkel och tidseffektiv dokumentation av
ordinationsorsak utan att göra avkall på säkerheten i hanteringen. Det ska
exempelvis finnas effektiva och snabba sökfunktioner, och ordinationsorsakerna ska kunna delas in i hierarkiska strukturer.
Uppdragets huvudsyfte är att ge ordinatören tillräckligt stöd när det gäller
att dokumentera orsaken till en ordination, inte att erbjuda ett beslutsstöd
för valet av läkemedelsprodukter. Detta innebär således att ordinatören
först fattar beslut om vilket läkemedel som ska ordineras och därefter söker upp den ordinationsorsak han eller hon vill ange. Kodsystemet ska
dock utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att utveckla beslutsstödsfunktioner i framtiden.
Ordinatören ska alltid ha möjligheten att ange ordinationsorsaken som en
fritext helt fristående från kodsystemets kopplingar mellan ordinationsorsaker och läkemedel. Det är alltid ordinatören som bestämmer vilket
läkemedel som ska ordineras, oavsett om ordinationsorsaken eller indikationen är godkänd för det valda läkemedlet eller inte.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
Pilotprojekt om läkemedel för barn
Socialstyrelsens referensgrupp, med bl.a. representanter för Astrid Lindgrens
barnsjukhus och Läkemedelsverket, har uttryckt ett behov av att testa kodsystemets användbarhet i en verksamhet som i stor utsträckning hanterar
läkemedel för barn. Anledningen är att både ”off-label”-förskrivning och
komplexa slutenvårdsordinationer är vanligt förekommande inom barnsjukvården. Representanter från Astrid Lindgrens barnsjukhus ställer sig positiva
till att testa kodsystemet i sin verksamhet. Av följande skäl föreslår Socialstyrelsen ett pilotprojekt vid just Astrid Lindgrens barnsjukhus:
•
•
•
•
Det är viktigt att användare från början upplever att kodsystemet ger ett
mervärde i deras arbete. Ungefär hälften av alla läkemedel till barn förskrivs utanför godkänd indikation, och därför är det lämpligt att testa källan i en miljö där eventuella problem med gränssnitten mellan godkända
och ej godkända indikationer kan komma till ytan.
Astrid Lindgrens barnsjukhus är en arbetsplats där man i många år har
arbetat med att förbättra ordinationsprocessen och därigenom öka patientsäkerheten. Detta gör att det förmodligen finns en bra lokal struktur
för att utvärdera användningen av kodsystemet i klinisk vardag.
Barnsjukhuset arbetar redan i dag med ordinationsorsaker inom ramen
för de ordinationsmallar som har utvecklats i deras journalsystem. Ordinationsorsakerna lagras i dag som fritext. Genom att Socialstyrelsen tillgängliggör ordinationsorsaker, ändamålstexter och Snomed CT-koder
från den nationella källan kan barnsjukhuset testa hur användbart kodsystemet är och vad verksamheten kan tjäna på att använda det. Dessutom
skulle Socialstyrelsen få kunskap om ifall det finns ytterligare ordinationsorsaker och ändamålstexter som bör inkluderas samt om vissa bör
formuleras på ett mer ändamålsenligt sätt.
Barnsjukhuset ansvarar för ePed, som är en databas för barnläkemedel.
ePed ingår liksom Socialstyrelsens ordinationsorsaksuppdrag i den nationella läkemedelsstrategin.
Socialstyrelsen föreslår att myndigheten tillsammans med Läkemedelsverket
medverkar i ett pilotprojekt på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Icke-farmakologisk behandling
Socialstyrelsens uppdrag för 2014 är kopplat till den nationella läkemedelsstrategin [4], och är huvudsakligen inriktat på att utveckla ett dokumentationsstöd för läkemedelsordinationer. Dessutom ingår att påbörja en undersökning av hur kodsystemet skulle kunna kompletteras med ordinationsorsaker för icke-farmakologisk behandling. Myndigheten bedömer att det
viktigaste i detta skede är att säkerställa att kodsystemet har en struktur som
passar även andra områden än läkemedel. Det ingår inte i uppdraget att fylla
kodsystemet med ordinationsorsaker för andra områden utan endast att strukturellt förbereda för detta. Utifrån referensgruppens förslag har två områden
studerats närmare inom kategorin icke-farmakologisk behandling:
•
•
nutrition och livsmedelanvisningar
fysisk aktivitet.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
17
Dessa är således endast exempel och kan i framtiden kompletteras med fler
områden.
Området nutrition
Socialstyrelsen har i samråd med Dietisternas riksförbund påbörjat en undersökning om ordinationsorsaker inom nutritionsområdet.
Bakgrund och problembild
Nutritionsbehandling innefattar ett brett spann av åtgärder och produkter –
från parenteral nutrition till rekommendationer kring intaget av vanliga livsmedel. Livsmedelsverket har ansvar för livsmedelsområdet (livsmedel för
specifika medicinska ändamål) medan produkterna för parenteral nutrition är
läkemedel och står under Läkemedelsverkets tillsyn. Många näringsprodukter går numera att köpa i en vanlig livsmedelsbutik eller på apotek, t.ex. produkter för glutenintoleranta. Landstingen beslutar själva om kosttillägg, glutenfria produkter, berikningar, sondnäring etc. ska subventioneras och vem
som ska få förskriva produkterna. Men det finns också olika typer av kosttillägg och näringsdrycker som omfattas av högkostnadsskyddet och endast
får förskrivas enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om
förskrivning av vissa livsmedel [5]. De säljs då på apotek.
Dietisternas riksförbund menar att det i dag är ett stort problem att diagnoser och åtgärder inom nutritionsområdet inte dokumenteras och utförs på ett
strukturerat sätt. Det finns framför allt två stora risker med detta:
•
•
Det kan finnas interaktioner mellan vissa livsmedel eller kosttillägg (t.ex.
näringsdrycker) och kliniska tillstånd. Exempelvis bör en person med
allvarlig njursvikt inte inta proteinrika näringsdrycker.
Det kan finnas interaktion mellan vissa livsmedel och läkemedel. Till
exempel bör en person som använder läkemedlet warfarin vara försiktig
med intag av tranbärsjuice.
Det är viktigt att noggrant utreda patientens näringsbehov innan man ordinerar och förskriver kosttillägg, sondnäring, berikningsprodukter och övriga
näringsprodukter, t.ex. vid glutenintolerans, fettmalabsorption och proteinreduktion.
Befintligt system för dokumentation inom nutrition
Dietisterna i Sverige använder ett internationellt system med termer för att
dokumentera utredande åtgärder, diagnoser, behandlande åtgärder och uppföljning. Systemet heter Nutrition Care Process Terminology (NCPT) 2 och
ges ut av Academy of Nutrition and Dietetics. Varje ny årlig version av systemet översätts till svenska av Dietisternas riksförbund. Den svenska terminologin är inkluderad tillsammans med den amerikanska i en databas3 som är
en fri medlemsförmån för alla medlemmar i Dietisternas riksförbund.
Förslag att inkludera nutrition i kodsystemet
Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om ordinationer inom nutritionsområdet för en viss patient. Detta medför att nutrition
framstår som ett viktigt område att inkludera i den nationella källan för ordi2
3
18
Som tidigare benämndes International Dietetics and Nutrition Terminology (IDNT)
electronic Nutrition Care Process Terminology (eNCPT)
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
nationsorsak. Att inkludera ordinationsorsaker för livsmedel, näringsprodukter och läkemedel i samma system kan synliggöra risken för interaktioner mellan de två områdena. Dessutom skulle den nationella källan för
ordinationsorsak kunna bidra till att även andra än dietister börjar dokumentera ordinationer av nutritionsprodukter på ett mer strukturerat sätt.
Socialstyrelsen rekommenderar att myndigheten får i uppdrag att i samarbete med Dietisternas riksförbund ta fram en förteckning över de ordinationsorsaker inom nutritionsområdet som baseras på Snomed CT, och som
följer samma struktur som övriga ordinationsorsaker i det framtagna kodsystemet. Det befintliga systemet NCPT kan utgöra en grund för att ta fram
strukturerade ordinationsorsaker inom nutritionsområdet. I detta arbete är det
viktigt att analysera likheter och skillnader mellan dokumentation av läkemedelsordinationer och ordination av åtgärder och produkter inom nutritionsområdet.
Området fysisk aktivitet
Socialstyrelsen har med stöd av referensgruppen undersökt möjligheterna till
att inkludera fysisk aktivitet i den nationella källan för ordinationsorsak.
Olika former av fysisk aktivitet kan utgöra ett alternativ och komplement till
läkemedelsbehandling vid vissa tillstånd, och därför kan det vara aktuellt att
inkludera sådana åtgärder och tillhörande ordinationsorsaker i kodsystemet.
Innehållet i publikationen FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention
och sjukdomsbehandling har varit utgångspunkt i undersökningen [6]. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) håller just nu på att revidera utvalda
kapitel i FYSS, och arbetet beräknas vara färdigt under 2015. Efter en genomgång av de nuvarande kapitlen bedömer Socialstyrelsen att en klar majoritet av de diagnoser som ingår redan täcks av det befintliga innehållet i kodsystemet för ordinationsorsak. Myndigheten kommer att följa utvecklingen
av FYSS-kapitlen för att i senare skede kunna bedöma om det skulle vara
aktuellt att lägga till fler ordinationsorsaker.
För att kunna använda kodsystemet för dokumentation av ordinationsorsaker som är kopplade till fysisk aktivitet behöver dock även åtgärderna
ingå i systemet. YFA har fått medel för att utveckla en informationsstruktur
för dokumentation av åtgärder som rör fysisk aktivitet, som en del i Socialstyrelsens uppdrag att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. I det arbetet kommer YFA att undersöka vilka
åtgärdsbegrepp i Snomed CT som skulle kunna användas för att dokumentera
åtgärder inom fysisk aktivitet. YFA:s arbete är ett viktigt första steg för att på
sikt lägga till kodade åtgärder och ordinationsorsaker för fysisk aktivitet i den
nationella källan.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
19
Förvaltning
Förvaltningsarbetet omfattar tre olika områden: teknisk, innehållsmässig och
terminologisk förvaltning. Ansvaret för respektive område kräver delvis olika
kompetenser och de bör därför beaktas var för sig. Det är dock nödvändigt att
de olika förvaltningsansvariga har ett nära samarbete.
Teknisk förvaltning
Socialstyrelsen föreslog redan i det föregående uppdraget att regeringen
skulle utse eHälsomyndigheten (dåvarande Apotekens Service AB) som tekniskt förvaltningsansvarig för den nationella källan för ordinationsorsak [2].
Socialstyrelsen ser detta som ändamålsenligt eftersom eHälsomyndigheten
ansvarar för samhällsviktiga infrastrukturtjänster inom hälso- och sjukvården. eHälsomyndigheten delar denna inställning och ser positivt på att få
detta uppdrag från regeringen.
Det tekniska förvaltningsansvaret omfattar uppgifter såsom att säkerställa
teknisk drift och utveckling liksom att distribuera kodsystemets innehåll till
dess mottagare. I detta ansvar ligger även att utveckla och tillhandahålla de
verktyg som är nödvändiga för den innehållsmässiga förvaltningen.
Innehållsmässig förvaltning
Den innehållsmässiga förvaltningen kan delas upp i flera kategorier. Beroende på vilket område ordinationsorsakerna gäller kommer de att hanteras
och förvaltas enligt delvis olika processer.
Socialstyrelsen rekommenderar att regeringen ger Socialstyrelsen det
övergripande ansvaret för att förvalta innehållet, med hänvisning till myndighetens ansvar för uppdrag kring kunskapsstyrning, kunskapsutveckling
och nationellt fackspråk. Socialstyrelsen bör samtidigt få resurser och mandat
att delegera delar av det praktiska arbetet till organisationer och expertkonstellationer som har specifik kompetens inom respektive område. Detta
kan exempelvis avse att underhålla kodsystemet med nya kopplingar mellan
ordinationsorsaker och åtgärder samt att föreslå de termer för ordinationsorsak och åtgärd som bör användas inom varje kompetensområde.
Förvaltning av ordinationsorsaker för farmakologisk
behandling
Ordinationsorsaker som har sin grund i
läkemedelsproduktens godkända indikationer
Slutrapporten från det tidigare uppdraget beskriver omfånget av den innehållsmässiga förvaltningen av dessa ordinationsorsaker (Socialstyrelsen
2013, s. 23) [2]. Förvaltningen omfattar att
•
20
lägga till ordinationsorsaker och ändamålstexter samt koppla dessa till
nya läkemedelsprodukter på marknaden
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
•
•
•
•
ändra ordinationsorsaker och ändamålstexter för läkemedelsprodukter
som fått sina godkända indikationer ändrade genom beslut av Läkemedelsverket eller EMA
ta bort kopplingen mellan läkemedelsprodukt och ordinationsorsak för
läkemedel som fått en inskränkning av godkända indikationer
underhålla kopplingar mellan läkemedel, substansgrupper och respektive
ordinationsorsak
föreslå nya eller ändrade termer i Snomed CT när det behövs.
Denna förvaltning bedöms som relativt omfattande då det gäller drygt 1 000
förändringar varje år. Dessa förändringar beror på att nya läkemedelsprodukter godkänns samt på att redan godkända läkemedel får ändrade indikationer.
I slutrapporten från det tidigare uppdraget konstaterade Socialstyrelsen att
följande kompetenser behövs för att förvalta kodsystemet [2]:
•
•
•
•
terminolog med erfarenhet av och kunskap om Snomed CT
klinisk kompetens
farmaceutisk kompetens
löpande tillgång till expertgrupper för kvalitetssäkring.
Under uppdraget 2012–2014 har Socialstyrelsen engagerat experter från
Svenska Läkaresällskapets olika sektioner samt Socialstyrelsens vetenskapliga råd för att granska och kvalitetssäkra kodsystemets innehåll. Myndigheten vill framhålla att ett liknande samarbete behövs för den löpande förvaltningen, om än i mindre skala än under projekttiden. Socialstyrelsen
behöver i samråd med Svenska Läkaresällskapet ta fram en process för att
löpande granska nytillkommet medicinskt innehåll i kodsystemet.
Ordinationsorsaker som inte kan härledas från
läkemedelsproduktens godkända indikationer
Som tidigare nämnts bedömer Socialstyrelsen att ordinatören även måste
kunna dokumentera ordinationsorsaker som inte kan härledas från godkända
indikationer. Det behövs för att kodsystemet ska kunna användas på ett rationellt sätt och ge ordinatören förväntat stöd i dokumentationen. Som
nämnts tidigare bör kodsystemet till en början dock endast innehålla ordinationsorsaker som kan härledas ur godkända indikationer (se Kodsystemets
innehåll).
Ansvaret för förvaltning och kvalitetssäkring av lokala och regionala
tillägg bör placeras i den organisation som tillför ytterligare kopplingar mellan läkemedel och ordinationsorsaker. Det är viktigt att ange källan till sådana ordinationsorsaker, och detta bör påpekas i de riktlinjer och regler som
utfärdas kring kodsystemets användning.
Förvaltning av ordinationsorsaker för ickefarmakologisk behandling
Situationen är annorlunda när det gäller att förvalta ordinationsorsaker för
icke-farmakologisk behandling, eftersom åtgärderna inte nödvändigtvis gäller en produkt. Inom nutritionsområdet kan det handla om nutritionsprodukter men även om kostråd, restriktioner etc. Detsamma gäller ordination av
fysisk aktivitet eftersom åtgärderna då utgörs av aktiviteter i stället för proUPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
21
dukter. För att kunna koppla ordinationsorsaker till åtgärder inom dessa områden behöver även åtgärderna dokumenteras med någon form av kodsystem,
på liknande sätt som inom läkemedelsområdet. Snomed CT och andra kodverk i det nationella fackspråket kan användas till att dokumentera åtgärder
på ett strukturerat sätt. Åtgärderna behöver dock kodas och förvaltas för att
den nationella källan ska kunna inkludera ordinationsorsaker för ickefarmakologisk behandling.
En annan skillnad är att åtgärderna inom det farmakologiska området (läkemedlen) som nämnts ovan är underställda ett strikt kontrollsystem, något
som saknas för övriga områden. Det är således mycket svårt att identifiera
ordinationsorsaker som ur ett legalt perspektiv kan betecknas som ”godkända” för icke-farmakologiska åtgärder. Vetenskap, beprövad erfarenhet
och praxis blir i stället vägledande för dessa kategorier av ordinationsorsaker.
En tredje skillnad är att det saknas riktlinjer kring dokumentation av behandlingsändamål för dessa områden. Inom farmakologisk behandling finns
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit, som föreskriver att behandlingens ändamål ska anges på receptet och finnas tryckt på läkemedelsförpackningens
etikett [7].
Dessa skillnader bör analyseras vidare i det fortsatta arbetet med att identifiera ordinationsorsaker för icke-farmakologisk behandling.
Nutrition
Om Socialstyrelsen får uppdraget att fortsätta undersökningen om ordinationsorsaker för nutritionsområdet kommer myndigheten att inleda ett samarbete med Dietisternas riksförbund. Socialstyrelsen föreslår att riksförbundet
får förvaltningsansvar för det innehåll i kodsystemet som är knutet till nutrition. En förutsättning för kommande utvecklingsarbete och utökad förvaltning är att Dietisternas riksförbund får ett utpekat ansvar samt de medel som
krävs för ett sådant uppdrag.
Fysisk aktivitet
Om Socialstyrelsen får uppdraget att fortsätta undersökningen om ordinationsorsaker för området fysisk aktivitet kommer myndigheten att inleda ett
samarbete med berörda organisationer, t.ex. YFA. I det samarbetet behöver
det kommande förvaltningsansvaret diskuteras. Som tidigare nämnts bör
förvaltningen skötas av en organisation eller expertkonstellation som har
specifik kompetens inom området.
Den terminologiska förvaltningen
Den terminologiska förvaltningen omfattar hantering av begrepp och deras
tillhörande Snomed CT-koder. Enligt den långsiktiga planen ska kodsystemet
omfatta flera olika områden och då är det viktigt att hantera begrepp, definitioner, språkliga riktlinjer etc. på ett samlat sätt för att få en väl sammanhållen informationsmängd. Med tanke på uppdraget om ett nationellt fackspråk, inklusive Snomed CT, bör Socialstyrelsen ta ansvaret för denna del av
förvaltningen. Förvaltningen av termer och koder för ordinationsorsak förutsätter att det finns resurser och verktyg för att förvalta den svenska versionen
av Snomed CT i sin helhet.
22
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
Kommunikation och samråd
Socialstyrelsen har förankrat arbetet under 2014 i en referensgrupp med representanter för Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI) och SKL samt experter (läkare och sjukgymnast).
Läkemedelsverkets regulatoriska roll innebär att myndigheten har begränsade möjligheter till samverkan, i enlighet med vad Socialstyrelsen redogjorde för i slutrapporten från 2013 (Socialstyrelsen 2013, s. 39) [2].
En representant för eHälsomyndigheten har varit adjungerad till referensgruppen, och Socialstyrelsen har samrått med eHälsomyndigheten kring
kommande förvaltning och distribution av kodsystemet. eHälsomyndigheten
har meddelat att myndigheten instämmer i den uppdelning av ansvaret för
förvaltning av kodsystemet som ingick i Socialstyrelsens slutrapport från
2013, med tillägget att det då gällde Apotekens Service AB men numera
eHälsomyndigheten. eHälsomyndigheten är dessutom positiv till att få ett
uppdrag kring förvaltning och distribution av kodsystemet i sitt regleringsbrev eller sin instruktion.
Socialstyrelsen har under året kommunicerat projektets resultat i olika forum, t.ex. på eHälsodagen och i Ineras medicinska referensgrupp. Myndigheten planerar också en träff med journalsystemsleverantörer och deras
kundgrupper för att både informera om projektresultat och få in synpunkter
på hur Socialstyrelsen kan stödja kommande användare av den nationella
källan för ordinationsorsak.
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
23
Referenser
1. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Stockholm: Socialdepartementet, 2012.
2. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, slutrapport
juli
2013.
Stockholm:
Socialstyrelsen,
2013.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-32
3. Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Socialstyrelsen, Ändringsbeslut 2014-02-13. Stockholm: Socialdepartementet, 2014.
4. Nationell läkemedelsstrategi, handlingsplan 2014. Stockholm:
Socialdepartementet, 2014.
5. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av
vissa livsmedel.
6. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2008.
7. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och
utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.
24
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
Bilaga 1. Projektdeltagare
Deltagare i projektet
Namn
Projektledning
Torbjörn Sjölin
Projektgrupp
Karin Ahlzén
Organisation/befattning Aktivitet/roll
Socialstyrelsens konsult,
projektledare
Projektledning
Socialstyrelsen, terminolog
Metodstöd Snomed CT, projektadministration
Metodstöd Snomed
CT, stöd i framtagande
av ändamålstexter
samt ansvara för
granskning
Ta fram förslag på
ordinationsorsaker och
ansvara för granskning
Ta fram förslag på
ändamålstexter
Granskning av ordinationsorsaker
Linda Ahlqvist
Socialstyrelsen, utredare
Bengt Kron
Socialstyrelsens konsult,
läkare
Ingela Lennström
Karolinska institutet, sjuksköterska
Socialstyrelsens konsult,
allmänläkare
Lars Björkman
Styrgrupp
Helena Nilsson
Marcus Gry
Maarten Sengers
Referensgrupp
Mikael Hoffman
Sven Hagnerud
Synnöve Lindemalm
Anders
Carlsten/Charlotte
Asker-Hagelberg
Jan Liliemark
Maria Bjerstam
Rikard Lövström
Maria Hassel
Bengt Kron
Socialstyrelsen, Kunskapsstöd, enhetschef Informationsstruktur och e-hälsa
Socialstyrelsen, Utvärdering
och analys, enhetschef
Socialstyrelsen, Utvärdering
och analys, utredare
Styrgruppens ordförande
NEPI
SKL
Läkare, expert
Läkemedelsverket
Ordinarie ledamot
Ordinarie ledamot
Ordinarie ledamot
Ordinarie ledamot
SBU
Sjukgymnast, expert
Läkare, expert
eHälsomyndigheten
Socialstyrelsens konsult,
läkare
Ordinarie ledamot
Ordinarie ledamot
Ordinarie ledamot
Adjungerad
Adjungerad
Styrgruppsledamot
Styrgruppsledamot
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
25
Experter
Anders Behndig
Anne Garland
Christina Eintrei
Elisabet Lindqvist
Elisabeth Stadberg
Erik Berntorp
Göran Liljegren
Jesper Persson
Kenneth Widäng
Michael Runold
Nils Hamnerius
Olle Staf
Olof Nilsson
Per Nydert
Pia Gabre
Roger Henriksson
Stefan Sjöberg
Sven Hagnerud
Synnöve Lindemalm
Ulf-Henrik Mellqvist
26
Vetenskapligt råd,
allmän klinisk tandvård
Representant för Svensk
Ortopedisk Förening
Vetenskapligt råd,
anestesiologi
Representant för Svensk
Reumatologisk Förening
Representant för Svensk
förening för Obstetrik och
Gynekologi
Vetenskapligt råd, koagulationssjukdomar
Vetenskapligt råd,
allmän kirurgi
Vetenskapligt råd,
internmedicin
Representant för Svensk
Förening för Allmänmedicin
Representant för Svensk
Lungmedicinsk Förening
Representant för Svenska
Sällskapet för Dermatologi
och Venereologi
Representant för Svensk
Förening för Allmänmedicin
Vetenskapligt råd,
ortopedi
Representant för Svenska
Barnläkarföreningen
Vetenskapligt råd, allmän
klinisk tandvård
Vetenskapligt råd,
tumörsjukdomar
Vetenskapligt råd,
endokrinologi
Representant för Svensk
Förening för Allmänmedicin
Representant för Svenska
Barnläkarföreningen
Representant för Svensk
Förening för Hematologi
Granskare ögonsjukdomar
Granskare ortopedi
Granskare anestesiologi och intensivvård
Granskare reumatologi
Granskare gynekologi
och obstetrik
Granskare koagulationssjukdomar
Granskare kirurgi
Granskare internmedicin
Granskare allmänmedicin
Granskare lungsjukdomar
Granskare dermatologi
och venereologi
Granskare allmänmedicin
Granskare ortopedi
Granskare pediatrik
Granskare odontostomatologi
Granskare tumörsjukdomar
Granskare endokrinologi och diabetologi
Granskare allmänmedicin
Granskare pediatrik
Granskare hematologi
UPPDRAG ATT UTVECKLA EN NATIONELL KÄLLA FÖR ORDINATIONSORSAK, SLUTRAPPORT 2014
SOCIALSTYRELSEN
