UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier C-uppsats inom ämnesstudier i idrott och hälsa, 15 hp Rapport 2011vt Spänningsreglering och stresshantering. En studie gällande idrottslärares arbete med och tolkning av kursplanens mål i idrott och hälsa A: kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering, ur ett genusperspektiv. Författare Martin Börjesson Henrik Lindström Betygsättande lärare: Lena Nilsson Examinator: Lena Nilsson Handledare Marie Graffman - Sahlberg Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Metod Till denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A. Resultat Resultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper. Utifrån ett genusperspektiv av de intervjuade lärarna fanns det inget som tyder på att upplägget av undervisningen inom målet spänningsreglering och stresshantering skulle skilja sig åt beroende på lärarens kön. Slutsats Denna studie visar att många lärare har svårt att tolka begreppen spänningsreglering och stresshantering. Detta medför att undervisningens innehåll skiljer sig åt mellan skolor beroende på hur läraren tolkar målet: ”Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering”(Skolverket, 2000, s. 1). Denna studie kan vara till nytta för att belysa vad spänningsreglering och stresshantering innebär och vilka arbetssätt lärare i idrott och hälsa A kan använda sig av för att nå kursmålet. Nyckelord: Spänningsreglering, stresshantering, idrott och hälsa, genusperspektiv. Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 1 Bakgrund .................................................................................................................................... 1 Genus perspektiv ........................................................................................................................ 2 Tidigare forskning .................................................................................................................... 4 Vad är stress? ............................................................................................................................. 4 Stress i ett hälsoperspektiv ......................................................................................................... 6 Vad händer i kroppen när vi är stressade? .................................................................................. 8 Symtom på stress ........................................................................................................................ 8 Vad är spänningsreglering och stresshantering? ...................................................................... 10 Syfte ......................................................................................................................................... 13 Frågeställningar ........................................................................................................................ 14 Hypotes..................................................................................................................................... 14 Teoretisk utgångspunkt ............................................................................................................ 15 Metod ....................................................................................................................................... 17 Val av datainsamlings metod ................................................................................................... 17 Kvalitativa samtalsintervjuer.................................................................................................... 17 Etik ........................................................................................................................................... 18 Dokumentanalys ....................................................................................................................... 18 Urval ......................................................................................................................................... 18 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................ 19 Procedur ................................................................................................................................... 19 Resultat .................................................................................................................................... 20 Deltagare i intervjustudien ....................................................................................................... 20 Dokumentanalys ....................................................................................................................... 27 Läroplanen för frivilliga skolan................................................................................................ 27 Kursplan för Idrott och hälsa A ................................................................................................ 29 Diskussion ............................................................................................................................... 31 Metoddiskussion....................................................................................................................... 31 Resultatdiskussion .................................................................................................................... 32 Frågeställning 1 ........................................................................................................................ 32 Frågeställning 2. ....................................................................................................................... 33 Frågeställning 3. ....................................................................................................................... 33 Frågeställning 4 ........................................................................................................................ 34 Diskussion ur ett genusperspektiv. ........................................................................................... 36 Vidare forskning ....................................................................................................................... 37 Arbetets eventuella nytta för läraryrket .................................................................................... 38 Litteraturförteckning ............................................................................................................. 39 Bilaga 1 Intervju frågor ............................................................................................................ 42 Bilaga 2 Fördelning av arbetet ................................................................................................. 43 Inledning Inom en snar framtid kommer vi ha läst den tredje och sista kursen i idrott och hälsa på lärarprogrammet vid Uppsala universitet. Genom dessa kurser har en mängd teoretiska och praktiska kunskaper inhämtats samt att vi fått erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning. Trots detta anser vi oss inte fått tillräckligt med kunskaper för att kunna tolka och arbeta med följande del i kursplanens mål för idrott och hälsa A: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Vi ser detta mål som viktigt då arbetstempot i dagens samhälle har ökat och i takt med detta har även kraven blivit större på eleverna. När tempot är högt och kraven är stora blir folk lättare stressade och detta leder i sin tur till att mindre tid läggs åt fysisk aktivitet. Detta har lett till att människor i dagens samhälle mår sämre och drabbas i större utsträckning av stressrelaterade sjukdomar. Det är lätt att falla in i en ond cirkel av stress, trötthet och tidspress. Förstår man varför man befinner sig i denna onda cirkel kan man bryta upp denna och göra förändringar i sitt liv, vilket leder till att man mår bättre (Gunnard, 1995). Bakgrund I dagens samhälle diskuteras det mycket om att fler elever känner sig stressade, detta har bekräftats i en rad studier. M. Graffman – Sahlberg (2009) har i sin enkätstudie undersökt hur ofta 252 gymnasieelever i årskurs 3 känner sig stressade. Undersökningen utfördes på olika studieprogram på två olika skolor i en relativt stor stad i Mellansverige. Det framkom att 64 procent av de tillfrågade eleverna ofta till alltid var stressade. 36 procent av eleverna upplevde att de aldrig, sällan eller då och då var stressade. Utifrån ett genusperspektiv var 72 procent av de tillfrågade flickorna ofta till alltid stressade. Av de tillfrågade pojkarna var det 52 procent som ofta till alltid var stressade (Graffman – Sahlberg, 2009). Motsvarande resultat framkom då Upsala nya tidning (2009) publicerade en svensk nationell studie. Denna studie hade utförts på ungdomar i 18 årsåldern och resultatet visade att 60 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna känner sig stressade några gånger i veckan till dagligen. Det framkom även att 68 procent av de kvinnliga ungdomarna i 15 årsåldern och 42 procent av pojkarna i samma ålder känner sig stressade på grund av skolarbete (UNT, 2009). Efter att ha tagit del av denna statistik är det lätt att utläsa att många elever känner sig stressade i skolan och i sin vardag. Det är av vikt att rektorer, lärare och övrig personal på de 1 olika skolorna tar dessa resultat på allvar. De lärare som undervisar i idrott och hälsa A på gymnasiet har ett speciellt viktigt uppdrag då det står i kursplanen att eleven skall nå följande mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Hur ser det ut när lärare i idrott och hälsa A försöker tolka och genomföra detta kursmål i praktiken? Vilka metoder används? Hur bedömer lärarna sina elever efter detta mål? Skiljer det sig från lärare till lärare och är detta könsrelaterat? För att få reda på dessa frågor är det av intresse att undersöka vad begreppet stress är för något, vad detta orsakas av samt vilka symtom som kan uppkomma. Det är vidare av intresse att undersöka olika spänningsregleringsmetoder och stresshanteringsmetoder. Genus perspektiv Finns det några genusskillnader i hur lärare i idrott och hälsa A undervisar i spänningsreglering och stresshantering? Nedan går det att läsa om forskning inom manlig och kvinnlig syn på olika mål i idrottsämnet ur ett historiskt perspektiv. Även skillnaden på manlig och kvinnlig stress i vardagen undersöktes. I denna studie kommer vi vidare att utreda om, och i så fall hur, det skiljer sig mellan kvinnlig och manlig uppfattning kring detta ämne. Även hur undervisningsmetoderna skiljer sig idag vad gäller spänningsreglering och stresshantering har undersökts. År 1974 gjordes en undersökning i England och Wales på 900 manliga och kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gick ut på att rangordna följande mål: utveckling av motorisk förmåga, förberedelser för en meningsfull fritid, självförverkligande hos eleverna, moralisk utveckling, emotionell stabilitet, fysisk utveckling, kognitiv utveckling och estetisk känsla. Det visade sig att de tre första målen, utveckling av motorisk förmåga, förberedelser för en meningsfull fritid och självförverkligande hos eleverna, prioriterades av båda könen. Målet emotionell stabilitet prioriterades högre av kvinnorna än av männen. Bland männen rangordnandes en meningsfull fritid och fysiskutveckling högre än bland kvinnorna (Kane 1974 I Annerstedt, 1995). Den holländska forskaren Crum (1987) forskade flera år kring idrottsämnets mål och fann fyra olika inlärningsområden. Teknomotorisk inlärning innebär att eleverna lär sig rörelsefärdigheter som är tekniska och taktiska. Sociomotorisk inlärning innebär att eleverna först måste upptäcka sina brister för att kunna förstå andras. Kognitiv – reflekterande 2 inlärning innebär att om eleverna ska sköta sin träning på bästa sätt krävs det att de lär sig reflektera över rörelser och kunskaper. Det sista inlärningsområdet är affektiv inlärning vilket innebär om eleverna ska få en bra inställning till idrott krävs det att de upplever idrott som något roligt då de rör sig (Crum, 1987 I Annerstedt, 1995). Enligt den här studien kan man utläsa att arbete med hälsa så som spänningsreglering och stresshantering inte verkade prioriterat. Hur prioriteras då detta idag hos lärare i idrott och hälsa A? Olofson (2002) skriver att kvinnors stressnivå ökar i slutet av arbetsdagen och då de är på väg hem genom att pulsen ökar, blodtrycket stiger och olika stresshormoner frisläpps. Detta är oftast en självpåtagen stress där kvinnan tar på sig ansvaret för att sköta hemmets sysslor. De drabbas oftare än män av relationsstress alltså sådan stress som gör att man kommer i konflikt med andra. Kvinnor drabbas även av prestationsstress då de i arbetslivet ska konkurera med andra på arbetsmarknaden, för att få den karriären de drömmer om. För män är det tvärtom, när de kommer hem efter jobbet kopplar de av och därmed sjunker stressnivån. Män har dock större prestationsstress i arbetslivet och de utsöndrar då mer adrenalin än vad kvinnorna gör. Männens stress beror oftast på att de har höga prestationskrav på sig själva och de riskera att bli överbelastade då de jobbar för mycket (Olofson, 2002). Stress kan framkalla ett nedsatt psykiskt välbefinnande (Folkhälsorapporten, 2009). I Folkhälsorapporten (2009) har det undersökts i vilken utsträckning som män och kvinnor anser att deras arbete är psykiskt ansträngande och stressande. År 1986 var det ingen skillnad mellan mäns och kvinnors upplevda syn på detta område. Åren 2003 – 2005 gjordes en undersökning på 25-64 åringar gällande detta område. Det visade sig att ca 40 procent av kvinnorna och ca 35 procent av männen upplevde sitt arbete som stressigt och psykiskt krävande. Enligt Folkhälsorapporten (2009) är det idag vanligare att kvinnor ser sitt arbete som stressigt och psykiskt krävande jämfört med männen. Dahlkwist (2004) menar att män och kvinnor hanterar stress på olika sätt. Kvinnor är generellt sett mer öppna med sina känslor och skrattar, gråter och talar ut mer öppet än vad män gör. Generellt hanterar män sin stress genom att motionera eller unna sig en upplevelse av något slag. 3 Tidigare forskning I följande avsnitt kommer tidigare forskning gällande begreppen spänningsreglering och stresshantering att redovisas. För att visa att stress är en del av hälsobegreppet kommer det även att skrivas om stress i ett hälsoperspektiv. Vad är stress? Nationalencyklopedin definierar stress på följande vis: ”stress, inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer)” (http://www.ne.se/sok/Stress?type=NE). Stress beskriver både stressorerna i kroppen samt de reaktioner som individen kan få av dessa (Fyss, 2008). ”Stress kan definieras som ett tillstånd av ökad psykologisk, fysiologisk och beteendemässig beredskap, det vill säga kroppens alarmreaktion” (Fyss, 2008 s. 571). Många människor pratar om stress som om det har uppkommit i det moderna samhället. Detta är fel då stress är något som har funnits i alla tider (Assadi & Skansen, 2000). Det förekom till och med i djurriket innan människan satte sin fot på jorden (Levi, 2001). Ett exempel på människans tidiga relation till stress är stenåldersmannen. När han stod inför ett farligt vilt djur förberedde sig hans kropp för antingen kamp eller flykt. Hans hjärta pumpade mer blod och musklerna aktiverades då han andades snabbare. På exakt samma sätt reagerar vi idag trots att vi sällan står inför en sådan livshotande fara. Våra kroppar är alltså fortfarande uråldrigt programmerade och har inte utvecklats på samma sätt som den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är ingen idé att springa ifrån sin arga chef eller slå sin lärare som ger ett betyg man inte vill ha (Assadi & Skansen, 2000). Den största skillnaden mellan oss och stenåldersmänniskan i vad gäller stressrelaterade sjukdomar är att stenåldersmänniskan bara blev stressad när de stod inför livshotande faror. De hade med andra ord utrymme att vila och återhämta sig mellan stresspåslagen. De faktorer som ger dagens människa ett stresspåslag är mer konstanta. Det är lättare att stressa ned efter att faran av ett vilddjur är över, än att stressa ned om man har ett konstant problem som t.ex. ekonomin (Ekstam 2005). I dagens moderna samhälle ska allt gå snabbt: bilen, tåget X2000, snabbmat och datorer som ska gå snabbare och snabbare är bra exempel på detta. Tekniken utvecklas hela tiden men våra kroppar är fortfarande som de var på stenåldern (Antonovsky, 1991). Detta påstående får 4 medhåll av Ekstam (2005) som skriver att detta bl.a. har lett till att: ”Kostnader för sjukskrivningar som varar längre än ett år har mer än fördubblats på sex år. Under 2003 orsakades 46 procent av nya sjukskrivningar i åldrarna 35-44 år av stress” (Ekstam, 2005, s.4). Författarna Malmström och Nihlén (2002) definierar positiv stress på följande vis: ”en kombination av goda prestationer och höggradigt välbefinnande” (s.51). De visar på hur hantering av stress kan kopplas till prestation och välbefinnande. Positiv stress uppkommer då vi tolkar en utmanande situation där vi måste prestera. Känner en person att han kan klarar av den utmanande situationen genom att anstränga sig, är detta ett gott tecken på positiv stress. Detta förklaras vidare att positiv stress ska kunna växla mellan ansträngning och återhämtning, för att man ska kunna upprätthålla prestationsförmåga och välbefinnande på hög nivå. För att man ska kunna behålla en positiv stressnivå är det även viktigt att personen kan reglera sina tankar och beteende. Det är även av vikt att personen kan uppleva meningsfullhet, känna sig trygg, stimulerad och ha lagom utmanade omgivningsfaktorer (Malmström & Nihlén, 2002). Levi (2001) ger ett exempel på positiv stress. Han menar att en person som arbetar hårt men som ser mening med sitt arbete och känner att han arbetar efter egen förmåga, blir stressad men får ingen ångest eller oro. I detta fall ser han inte arbetet som en börda utan mer som en utmaning. Forskning visar att risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar är högre för en person som arbetar med ett glädjelöst arbete Honungsfällan innebär att människor som har ett arbete som de trivs och brinner för kan bli negativt påverkade av den positiva stress som deras kropp utsätts för, genom att de t.ex. arbetar övertid och tar med sig jobbet hem. Med andra ord är risken med denna typ av arbete och positivstress att man bara ägnar sig åt arbetet under hela sin vakna tid på dygnet. Då har man hamnat i honungsfällan, vilket då kan leda till vanliga stressymtom som sömnsvårigheter och olust till arbetet (Levi, 2001). I Folkhälsorapporten (2009) skriver författarna att stress uppkommer då kraven är för höga men tillägger även att stress också kan uppkomma då kraven är för låga i förhållande till vår förmåga. I den offentliga sektorn är negativ stress något som märks och kan innebära katastrof på flera plan t.ex. ekonomiskt, personalens och företagets hälsa samt att kreativiteten och utvecklingen av företaget kan hämmas. Då allt fler människor är stressade på sin arbetsplats minskar 5 motivationen för arbetsuppgifterna och då minskar även kreativiteten och lusten att utveckla företaget. Arbetsglädjen försvinner och då är det lätt att personalen blir deprimerad, vilket är skadligt för deras hälsa men också för företaget. Det finns då en risk att personal förtidspensioneras eller behöver vård av något slag som kostar mycket pengar för företaget osv. Därför är det, enligt författarna, viktigt att arbeta med stresshantering inom den offentliga sektorn (Assadi & Skansen, 2000). Ovan kan vi läsa hur det ser ut på arbetsplatser, men hur ser det ut bland ungdomar idag? Många elever är idag stressade i skolan. Detta beror bl.a. på hur eleven upplever balansen mellan sin förmåga och de krav som ställs på eleven. Blir det obalans och eleven känner att han inte klarar av kraven, kan detta vara en orsak till stress. Eleven kan också bli stressad då han inte får visa vad man kan (Strandell, 2005). Matts Dahlkwist (2004) skriver att ungdomar kämpar mycket med att imponera och visa sina vänner att man är tillräckligt bra för att duga som vän. Stressen kan bidra till att ungdomarna får inlärningssvårigheter och ett asocialt beteende. Stressen kan även märkas av då ungdomar skolkar mycket, blir aggressiva eller dagdrömmer under lektionerna. I vissa fall kan även stressen bidra till att vissa elever börjar med droger för att fly verkligheten. Stress i ett hälsoperspektiv Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa idag täcker både social, mental och fysisk hälsa (http://www.who.int). Vi behöver ha en helhetsbild där dessa komponenter samverkar och bidrar till vår hälsa. Därför är det viktigt att man kan lite om mycket om t.ex. stress, kost och hjärnans sätt att arbeta (Gunnard, 1995). 1994 kom det en ny läroplan. I och med detta skedde det ett flertal förändringar. Ämnet idrott och hälsa fick sitt nuvarande namn och det man kan utläsa utifrån namnet betonades också hälsa mer och målen för undervisningen förändrades. Området hälsa har varit närvarande i tidigare kursplaner men då främst varit inriktad på hygien och ergonomi. ”Idag har hälsobegreppet en holistisk inriktning och i kursplanen för idrott och hälsa framhålls sambandet mellan livsstil, livsmiljö och livskvalitet, liksom vikten av att eleverna lär sig att i framtiden ta hand om sin egen hälsa” (Thedin - Jakobsson, 2005, s. 273). 6 Hälsa är ett omfattande begrepp som är svårt att definiera eftersom det finns så många olika uppfattningar om vad det innebär. Begreppet hälsa används vid upprepade tillfällen i lpo94 och särskilt i kursplanen för idrott och hälsa. På grund utav att innehållet i begreppet hälsa är otydligt ger det lite vägledning och stort utrymme för olika tolkningar av vilket innehåll som bör finnas med i undervisningen, liksom för hur målen ska följas upp. ”Det krävs en grundläggande förståelse och en viss enighet om vad begreppet hälsa innebär både på individ, grupp- och samhällsnivå för att kunna planera, genomföra och följa upp en adekvat hälsofrämjande undervisning” (Thedin - Jakobsson, 2005 s.275). I Thedin – Jakobsson undersökning svarade några lärare på frågan: vad är hälsa? Svaren var svävande och tveksamma. Dock kunde fyra olika synsätt utläsas: hälsa förknippas med teoriundervisning, hälsa har man i andra ämnen, hälsa kan vara de aktiviteter man utför i ämnet och genomförs genom förmedlingspedagogiken (Thedin - Jakobsson, 2005). I boken, Idrottsdidaktisk reflektion skriver Annerstedt (1995) om friskvårdsbegreppet. Förr i tiden var detta begrepp kopplat till ohälsa och förknippades då med hälsovård och sjukvård. Idag är begreppet friskvård kopplat mer till promotivt hälsoarbete vilket innebär att främja hälsan. Författaren menar att om man som lärare vill ha ett promotivt hälsoarbete, är det viktigt att se hur ungdomars livsstil ser ut idag. Deras livsstil ser inte ut som den gjorde för tio år sedan. Idag är det vanligt att ungdomar lever med ensamståendeföräldrar där båda föräldrarna jobbar heltid, generellt sett har föräldrar börjat prioritera andra saker i sin livsstil än sina barn och många familjer saknar socialtnätverk. Det finns även en risk att lärare inte har tid och lust att behandla detta ämne men att det är viktigt att läraren tar till sig detta och gör något åt problemet (Annerstedt, 1995). En lärare i drott och hälsa kan inte garantera att hans elever kommer att leva ett hälsosamt liv bara för att han ger dem kunskaper i hälsa. Författaren menar att skolan bara påverkar eleven till en liten del. I det mediala samhälle vi lever idag påverkas eleverna av många andra faktorer också. Ungdomars attityder till hälsa påverkas till stor del beroende på hur vuxna i deras närhet behandlar hälsa (Gunnard, 1995). Gunnard (1995) skriver vidare att lärare inte ska underskatta sin ansträngning med att nå ut med information om hälsa till eleverna. Även om resultatet inte syns på en gång, sås det oftast ett frö i elevernas huvuden. Detta frö kan i framtiden växa och ge en bra grund för elevens ställningstagande för den egna hälsan. Ungdomar tar efter hur vuxna förebilder behandlar 7 hälsa därför är det viktigt att skolan har en god syn på hälsofrågor. Ett exempel på detta kan vara de olika teoriämnena, där ungdomarna inte får ta en kort bensträckare, för att få ner stresshormonerna under teorilektionens gång. Författaren menar att alla lärare på skolan ska hålla sig till ett hälsotänk i sin undervisning. Vad händer i kroppen när vi är stressade? I hjärnan finns vårt stressystem som består av olika områden som hjälper människan anpassa sig och reagera på olika krav och påfrestningar. När man står inför en situation måste hjärnan först bli medveten om situationen. Efter detta sker tolkningsprocesser som bearbetar våra sinnesintryck. Om hjärnan tolkar situationen som utmanande aktiveras stressystemet. Kroppen sätts då i handlingsberedskap och sätter stressobjektet i fokus. Ett kraftigt stresspåslag som känns i hela kroppen uppstår, då den utmanande situationen upplevs som farlig. Stressystemet är nästan alltid i gång, undantaget är när vi sover och befinner oss i djupsömn då det stängs av (Malmström, 2004). I en stressad situation utsöndras hormonerna adrenalin och nordadrenalin och ser till att det syresatta blodet kommer till de organ som man mest behöver, i stundens hetta. Detta leder till att kroppen blir beredd att möta den stressade situationen. Detta leder också till att läkningsprocesser och reparationsarbeten i kroppen skjuts upp tills den stressade situationen är över. Är man stressad under lång tid kan hormonerna adrenalin och nordadrenalin orsaka förändringar i blodkärlen som gör att man får högt blodtryck. Nordadrenalin förstör kärlväggarna genom att frigöra kolesterol (Olofsson 2002). Ovan går att utläsa att stressystemet är avstängt under djupsömn. Detta står det även om i Folkhälsorapporten (2009). Där beskrivs sömnen som en motsats till stress då kroppen får återhämta sig och sätta igång kroppens uppbyggande processer. De skriver även att personer som har en bra och regelbunden sömn tycks ha en bättre förmåga att stå emot stress. Symtom på stress Angelöw (1999) skriver att om en människa känner sig stressad under en längre tid medför detta en ökad förslitningshastighet på kroppen. Detta ökar risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Vilken sjukdom stressen orsakar beror på vilken personlighet individen har. Ett exempel på detta kan vara då en person drabbas av hjärtinfarkt medan en annan person får högt blodtryck och en tredje person är helt frisk av samma påfrestning (Angelöw, 1999). Det beror även på vilka handlingar individen utför och vilka förväntningar individen har på den 8 stressade situationen. Om individen förväntar sig det värsta i en situation kommer stressystemet gå på högvarv. Däremot om individen ser positivt inför den stressade situationen får han en mindre stress reaktion (Ursin & Eriksen, 2004). Angelöw (1999) förklarar att många människor lever med olika stressymtom utan att vara medveten av att det är stress som är problemet. Det är av stor vikt att en människa kan upptäcka och känna igen hur denna reagerar på stress, då detta kan ske på många olika uttryckssätt. Författaren ger även några exempel på stressreaktioner som muskelspänningar/ryckningar, ingen aptit/äter för mycket och svårt att sova/sover för mycket. Författaren betonar även att det inte är själva stressituationen i sig som orsakar de olika stressjukdomarna eller reaktionerna utan summan av all stress man utsätts för i sin vardag (Angelöw, 1999). Hur reagerar elever i skolan på stress? Elever reagerar olika på stress beroende av vilka erfarenheter de har. För vissa elever är de långa skoldagarna och de många ämnena något som bidrar till stress. Slutbetyget i gymnasiet är avgörande för om eleven skall komma in på utbildning på ett universitet/högskola. Elevens stress kan då leda till en känsla av att inte duga eller att man saknar värde. Andra vanliga symtom för stressade elever är magont, huvudvärk, rädsla, sömnproblem och aggressivitet (Strandell, 2005). Malmström (2004, s.8-10). Skriver om psykiska och fysiska effekter av negativ och positiv stress. Några psykiska effekter av negativ stress är: Trötthet, försämrad uthållighet, orkar inte läsa/lyssna. Minnesstörningar, inlärningssvårigheter. Dåligt humör, lätt irriterad. Sömnstörningar. Några exempel på fysiska effekter på negativ stress är: Muskelspänningar och värk oftast i rygg och nacke. Nedsatt fysisk ork och uthållighet. Huvudvärk, spänningshuvudvärk och migrän. Förhöjt blodtryck, hjärtklappning, ”oroligt hjärta”. 9 Några psykiska effekter av positiv stress är: Gott minne. Hög stresströskel. Blir inte lätt arg eller irriterad. Förbättrad konflikhantering. Några fysiska effekter av positiv stress är: Energisk känsla i kroppen alltså att man känner sig pigg, spänstig, redo att ta i om det behövs. Avspänd och reaktionssnabb muskulatur. Utandningen är avspänd och behaglig, inandning sker med magen. Varma händer och fötter. Stress är även cancerframkallande då stress bidrar till beteenden som ökat alkoholintag, dålig kost och rökning. Om man har dessa beteenden under en långtid bidrar detta till att personen känner sig ännu mer stressad. Enligt det Amerikanska cancerinstitutet har 75 procent av de som drabbats av cancer, under en lång tid, haft något av dessa missbruk (Assadi & Skansen, 2000). Av dessa 75 procent hör 10 procent till beteendet då man har många olika sexpartners. Med detta beteende ökar risken för könssjukdomar vilket i sig ökar risken för livmoderhalscancer för kvinnor (Levi, 2001). Assadi och Skansen (2000) menar att stress kan ge oss psykiska problem, det är dock svårt att exakt förklara de orsaker som lett till de psykiska problemen. Författarna menar dock att stress i form av livskris, ensamhet och missbruk är starka bakgrundsfaktorer. Psykiska besvär är vanligt hos den svenska befolkningen, mellan 20 – 30 procent är drabbade. De vanligaste symtomen är nedstämdhet, oro, ångest eller att man sover dåligt. 1500 svenskar tar självmord varje år och varannan svensk kommer att drabbas av depression någon gång under sitt liv. Vad är spänningsreglering och stresshantering? Begreppet stresshantering är svårdefinierbart då det finns många olika definitioner. Det finns inte heller någon svensk eller internationell överensstämmelse om vad begreppet betyder (Malmström & Nihlén, 2002). Nationalencyklopedin definierar dock stresshantering på följande vis: ”(vetenskapliga) metoder för att komma till rätta med stressproblem” (http://www.ne.se/sok/Stress?type=NE). Vid en sökning av begreppet spänningsreglering är 10 den enda definitionen/förklaringen som framkommer, kopplat till läran om elektricitet (www.NE.se). Eftersom begreppet spänningsreglering står med i kursplanen för idrott och hälsa A men inte kan definieras i annan litteratur, har vi valt att definierar begreppet spänningsreglering som olika metoder att hantera och reglera spänningar i kroppen, som orsakas bl.a. av stress. Författarna Malmström och Nihlèn (2002) menar att en individs stresshanteringsförmåga beror på vilka färdigheter han har för att möta utmaningar och förmåga att handskas med svårigheter och påfrestningar. För att hantera sin stress handlar mycket om att se och uppmärksamma det positiva och önskvärda i sin vardag och känna meningsfullhet och livskvalitet. Att lyckas med detta kan för många vara svårt och därför finns det olika stresshanteringsstrategier att använda sig av. Assadi och Skansen (2000) skriver om vikten att kunna hantera sin stress då det hjälper till att förbättra ens självbild och självkänsla. De betonar att man inte kan göra sig av med stress i sin tillvaro däremot kan man genom stresshantering påverka sitt förhållningsätt till stress. Gunnard (1995) menar att lärare bör utnyttja varje naturligt tillfälle att prata om stress, t.ex. om positiv och negativ stress. Som naturliga tillfällen kan vara då eleverna fått jobba över på en lektion innan, vilket bidragit till att eleverna fått springa till idrottshallen och skyndat sig för att byta om. Ett annat exempel kan vara då en fysiskt ansträngande lektion dragit ut på tiden och eleverna inte fått möjlighet att varva ned. Då kan dessa problem tas upp och diskutera om lösningar med eleverna. Som lärare kan man berätta om sin livsstil, i vilka situationer man blir stressad av och betona att alla människor har sin toleranströskel. Läraren kan i sin undervisning lägga in aktiv avslappning då eleverna få träna andning och muskulär avslappning. Många elever har stressrelaterade sjukdomar som huvudvärk och magkatarr, som lärare kan man förklara eventuella orsaker till dessa symtom och lära ut tekniker som kan dämpa olust och ångest. Exempel på detta kan vara övningar som kopplar stress till elevens kroppshållning och kroppsspråk. Låt eleven prova att gå med upphissade axlar, bita ihop med tänderna, knutna händer och ta korta andetag. Under tiden kan läraren förklara hur spänningsökningen i centrala nervsystemet kan påverka rygg och nacke (Gunnard, 1995). Andra råd för stresshantering kan vara: att planera din arbetstid, prata med dina vänner, skapa en egen lugn plats och starta dagen lugnt. När man planerar sin arbetstid är ett bra tips att använda kalender. Ett annat tips är att vid frukosten skriva ned på en lapp vad som ska göras 11 under dagen. Det är viktigt att prata med sina vänner och dela med sig av sina tankar och känslor med dem. Det kan hända att de känner samma sak och då kan ni påverka situationen tillsammans. Försök varje dag att få femton minuter för dig själv på en lugn plats t.ex. genom en lugn promenad eller i ditt rum. När de oroliga tankarna börjar komma försök att tänka bort dessa tankar med tankar som gör dig lugn istället. Att starta dagen lugnt är viktigt för att hantera sin stress. Välj en mjuk väckningssignal på mobilen och ta några djupa andetag och tänk positiva tankar innan du går upp ur sängen (Assadi & Skansen, 2000). Levi (2001) nämner i sin forskning vikten av motion, fysisk träning, avspänning och meditation för att hantera sin stress. Motion och fysiskträning är sannolikt bra då man får bort den energi som stressen orsakat. Istället för att slå läraren som gav det dåliga betyget kan man istället sparka på en boll för att få ut sin energi. Det handlar helt enkelt om att motionera på det sättet man föredrar och gärna tillmans med andra för att dämpa sin stress (Levi, 2001). Copingstrategier kan vara ett annat sätt att hantera stress. Copingstrategier innebär att man har förhållningsätt och strategier för att hantera stress i vardagslivet. Några exempel på copingstrategier kan vara: problemlösning, önsketänkande, självömkan och utåtagerande beteende. Författaren skriver att dessa strategier är mer eller mindre lämpliga men anser dock att de problemfokuserade copingstrategierna är bland de bättre. Detta eftersom man analyserar problemet och därefter försöker åtgärda detta. Författaren skriver också om vikten av att ha en god livsinställning och att genom skratt undvika stress. En god livsinställning bidrar till att lättare klara av hinder och motgångar och kan dessutom smitta av sig till sin omgivning. Skrattet smittar också av sig till omgivningen och kan förutom detta bryta upp spänningar mellan människor (Dahlkwist, 2004). Olofsson (2002) skriver att när man är stressad har man en förhöjd stressnivå. Avslappningsövningar är då viktiga för att slappna av och därmed minska stressnivån. Vid avslappning avlastas hjärtat då det slår färre slag i minuten och lungorna avlastats då syreförbrukningen minskar. Man bränner mindre energi då ämnesomsättningen sjunker, nervsystemet avlastas och spänningen i muskulaturen minskas. När man är avslappnad får kroppen vila och chans att återhämta sig. När musklerna spänns hindras blod med syre och näring att komma in i muskeln. Muskeln får då ingen energi och det leder till att mjölksyra bildas i muskeln som innebär att muskeln äter på sig själv för att få bränsle. Detta leder till att muskeln blir stel och spänd och det kan dessutom göra ont. För att motverka detta måste man 12 röra på muskeln i jämna mellanrum för att muskeln skall få in nytt blod och näring. Olofsson (2002) skriver att det finns många olika metoder för detta, en metod för att få igång muskeln och slippa att muskeln är spänd och stel kan vara att: Börja göra cirklar med armarna och sträcka dem högt över huvudet. Håll upp båda armarna i luften klappa på motsatt axel. Klappa på samma axel. Dra sedan armen nedåt, så att det känns i skulderbladet. Sträck upp armarna i luften (s.77). Genom avslappning kan man varva ned och hantera sin stress. Börja med att under 5-10 sekunder systematiskt spänna och sedan slappna av i en muskelgrupp. Detta gör man med varje muskelgrupp och kroppsdel. Denna övning menar författaren bidrar till att få kontroll och bli medveten av sina muskelspänningar samtidigt som en muskulär avslappning sker, vilket oftast bidrar till en psykisk avslappning. Det blir då lättare att få kroppen i viloläge där kroppen kan få sin viktiga återhämtning. Ett annat sätt som forskaren nämner är att låta en person som är stressad hitta en skön liggande ställning i en lugn och trivsam miljö. Där hon föreställer sig att hon är på en vit strand, solen skiner och hör vågornas lugna ljud när de träffar stranden. Omgivningen är lugn allt är stilla. Efter att ha gjort denna övning skall man vara avslappnad (Levi, 2001). De vinster man får av avslappning är bl.a. att man sänker spänningen i kroppen, får lägre puls och blodtryck. Börjar man känna sin kropp leder detta till att man blir lugnare, tryggare och man kan se saker på andra sätt (Olofsson, 2002). Viktigt att tänka på är att avslappningsövningar inte kan göra att eleven t.ex. får ett bättre betyg av läraren, men det kan göra att det för eleven blir lättare att leva med betyget och livets andra motgångar (Levi, 2001). Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är 13 någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Frågeställningar 1. Vilka olika tankesätt finns hos lärare i idrott och hälsa A när det gäller att tolka kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). 2. Hur mycket plats/tid ges åt spänningsreglering och stresshantering i relation till övrig undervisning? 3. Vilka metoder använder lärare för att uppnå målet: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). 4. Hur bedöms elevernas kunskaper inom målet ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1)? Hypotes Quennerstedt (2006) skriver att år 1994 infördes nya styrdokument i skolan, en decentralisering skedde då skolan blev kommunalstyrd istället för centralstyrd. Lärarna fick i högre utsträckning, mer ansvar när det gäller att tolka de olika målen i kursplanerna, men också mer utrymme att bestämma lämpligt innehåll för att nå målen. Tanken var att skolan tillsammans med lärarna skulle bilda lokala kursplaner där deras tolkning av mål och innehåll skulle skrivas ned. Problemet menar Quennerstedt (2006) är att vissa skolor inte använder sig av lokala kursplaner och vissa skolor har bara kopierat de nationella kursmålen. Detta är en anledning till att hälsoundervisningen kan se så olika ut beroende på lärarens kunskaper, värderingar och vilken skola läraren arbetar på (Quennerstedt, 2006). Vår hypotes är således att arbetet med målet: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1), skiljer sig bland de intervjuade lärarna. 14 Teoretisk utgångspunkt Denna studie bygger på resonemang från Hirdmans (1993) kapitel ”Genussystemet – reflektioner kring kvinnans sociala underordning” i Christina Ericssons bok: ”Genus i historisk forskning” och Håkan Larssons bok (2001) ”Iscensättning av kön”. Som teoretisk utgångspunkt till studien har genusteorin valts, eftersom vi vill undersöka om kvinnor och män arbetar olika med målet: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Hirdman (1993) förklarar genus på detta sätt: ”genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ”män” och ”kvinnor” (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin kan påverkas/ändras […]” (s.149). Hirdman (1993) skriver att genussystemet är en ordningsstruktur av kön, detta är grunden för sociala, ekonomiska och politiska ordningar. För att förstå genussystemet bättre är det indelat i två logiker. Den ena logiken är isärhållande vilket innebär att man bör skilja på manligt och kvinnligt. Den andra logiken är hierarkin vilket innebär att mannen är normen för det som anses var det normala i samhället. Hirdman (1993) skriver även om genuskontrakt som innebär att det finns ett förutbestämt system i samhället, där det finns olika förutsättningar beroende på vilket kön man har. Hon skriver vidare att män och kvinnor tillsammans ser till att det finns en uppdelning mellan vad som är kvinnligt och manligt. Detta kallar hon alltså för genuskontrakt. Detta kontrakt, som även kallas det dolda genuskontraktet, beskriver hur män och kvinnor ska vara mot varandra, hur de klär sig, vilket arbete man har eller vilka idrotter som är manliga respektive kvinnliga. Kvinnan är den underordande och mannen är normen. Detta kontrakt följer med en människa genom hela livet och ständigt återskapas då man träffar andra människor, som till exempel arbetskamrater och familj. Om någon skulle bryta mot kontraktet innebär det ofta att en konflikt uppstår mellan könen. Hirdman menar att detta måste problematiseras då dessa beteenden går i arv till nästa generation. 15 Larsson (2001) utgår sin idrottsforskning ifrån genusteorin, vilket innebär att samhället historiskt sett har varit uppbyggt av den manliga normen. Det manliga är även norm i dagens samhälle och detta märks inte minst inom idrotten, då man kopplar idrotten till genus. Larsson (2001) skriver att i början av 1900-talet ansågs inte kvinnor vara lämpade att delta i tävlingsidrott, eftersom den fysiska och sociala skillnaden könen emellan ansågs vara för stor. Kvinnan kom alltså in i idrotten mycket senare än mannen och har sedan dess utövat idrotten på männens villkor. I dagens idrott har kvinnor fått mer inflytande. Kvinnor och män deltar på en gemensam arena då de fysiska och sociala skillnaderna med tiden reducerats. Idag ligger istället fokus på den psykiska och mentala skillnaden mellan könen. Larsson (2001) skriver att: kvinnor och män är inte kvinnliga och manliga i det att de gör skilda aktiviteter, utan att de närmar sig och förhåller sig till samma aktiviteter på skilda sätt. Inom idrotten har detta kallats mäns och kvinnors olika kunskaper, erfarenheter, värderingar och intressen (s. 266). Efter att ha tagit del av genusteorin har vi av intresse att undersökt om det finns någon skillnad på hur manliga och kvinnliga lärare i idrott och hälsa A arbetar med att eleverna ska uppnå målet: ”Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Detta diskuteras vidare under rubriken genusperspektiv. 16 Metod Val av datainsamlings metod För att besvara denna studies frågeställningar användes kvalitativa intervjuer med lärare samt dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, (Lpf94) och kursplanen för idrott och hälsa A. För att erhålla relevans och trovärdighet i denna studie har två metoder använts, detta eftersom fler metoder ger mer relevans och trovärdighet för studien (Johansson & Svedner, 2006). Kvalitativa samtalsintervjuer Till denna studie har samtalsintervjuer valts, detta för att samtal skapar ett samspel mellan forskaren och intervjupersonen, vilket kan leda till mer utvecklade och oväntade svar. Det gäller att skapa en situation där samtalet är levande och motiverande för intervjupersonen till att berätta mer om sina tankar och upplevelser. För att ordna en öppen samtalssituation är det viktigt att tänka på hur intervjufrågorna är utformade. Intervjufrågorna till denna studie är strukturerade då de är korta, lätta att förstå samt att de inte är svårformulerade på ett akademiskt språk (Esaiasson, 2007). Innan en samtalsintervju påbörjas måste forskaren vara klar över vilket syfte och vilken problemformulering som studien kommer att undersöka. Samtalet kan annars tendera att glida iväg för långt och inte hålla sig till det aktuella forskningssyftet. Innan vi började med intervjustudien till vår undersökning använde vi oss utav en pilotstudie för att se till att frågorna uppfattades rätt och att vi fick svar på de frågeställningar vi hade formulerat (Esaiasson, 2007). Under intervjun använde vi oss utav uppvärmningsfrågor, tematiska frågor, uppföljningsfrågor, direkta frågor samt tolkande frågor. Uppvärmningsfrågorna berör frågor om utbildning eller ålder och användes för att mjuka upp samtalet. De tematiska frågorna var riktade till att besvara frågeställningarna utifrån undersökningen. De direkta frågorna användes efter de tematiska frågorna för att fylla i de svar som ansågs vara ofullständiga. Intervjun avslutades med tolkande frågor för att försäkra oss om att vi förstått intervjupersonens svar korrekt (Esaiasson, 2007). Intervjufrågorna som finns bifogade i studien utformades mestadels utifrån rapportens frågeställningar. Fråga 1, 6, 7 och 9 hämtades 17 med inspiration från en tidigare studie av Sjöholm & Mehmeti (2008). Vi beräknade att samtalen skulle ta mellan 20 - 30 minuter. Etik När en intervju utformas finns det ett antal etiska riktlinjer som bör tas hänsyn till. Dessa riktlinjer har vi tagit del av och de har använts vid insamlingen av data. Intervjupersonen ska veta att de ingår i en vetenskaplig studie. Om personen inte vill delta måste vi kunna acceptera ett nej (Esaiasson, 2007). Vi har utlovat tystnadsplikt vilket betyder att ingen kommer att kunna ta del av informationen på sådant sätt att intervjupersonen kan röjas eller igenkännas. Det betyder att vi i studien avkodade intervjupersonens namn och annat som kan härledas till denne. Vi nämnde att inte alla frågor behövde bli besvarade och att intervjun kan avbrytas när de så önskar (Trost, 2010). Bandspelare användes under intervjuerna, men vi förde även anteckningar. Intervjupersonen kunde säga nej till bandspelare, om det skulle upplevts besvärande för denne. Om det uppenbart skulle vara hämmade för intervjun undveks bandspelare (Esaiasson, 2007). Dokumentanalys Som komplement till de kvalitativa intervjuerna nyttjades även en dokumentanalys. Det material som användes till denna analys är citat från Lpf94 och kursplanen för idrott och hälsa A. Dessa citat var kopplade till eller kan kopplas till spänningsreglering och stresshantering. Citaten användes senare i diskussionen för att analyseras tillsammans med intervju svaren. Vi använde oss av två frågeställningar till texterna: Vad står det om spänningsreglering och stresshantering i Lpf94? Vad står det om spänningsreglering och stresshantering i kursplanen idrott och hälsa A? Urval Vi skickade ut en intervjuförfrågan angående vår undersökning till ett antal lärare i idrott och hälsa på olika gymnasieskolor i Mellansverige. Trost (2010) hävdar att ett mindre antal väl genomförda intervjuer är mer värdefulla än ett flertal mindre väl utförda intervjuer. Vi valde att intervjua tio personer, fem män och fem kvinnor (bortfall av en person). Detta för att 18 tidigare forskares erfarenheter har visat att man kan få ett tillfredställande och intressant resultat utifrån just det urvalet. Vi valde att inte intervjua nära vänner, utan personer som vi inte hade närmare kontakt med, eftersom resultatet ofta tenderar att bli sämre när man känner personen. Orsaken kan bero på att man har förutfattade meningar av vad personen kommer att svara samt att det kan tyckas fånigt att gå in för djupt i detalj på saker man redan tror sig veta (Esaiasson, 2007). Materialet till dokumentanalysen var Lpf94 samt kursplanen för idrott och hälsa A. Detta för att få en bild av vad undervisningen ska erbjuda inom spänningsreglering och stresshantering. Dokumentanalysen fungerade som ett komplement till intervjuerna, för att konstatera om idrottslärarna faktiskt tar upp de givna anvisningarna i sin undervisning och därigenom når läroplanens riktlinjer samt kursplanens mål om spänningsreglering och stresshantering. Validitet och reliabilitet För att intervjufrågorna skulle vara lätta att förstå samt tolkas på rätt sätt har en pilotstudie använts. Pilotstudien genomfördes på fyra studerande. De tillfrågade upplevde frågorna som lätta att förstå och tolkade dessa rätt. Procedur En beskrivning av undersökningens syfte samt dess etiska riktlinjer skickades ut via e-post till ett flertal gymnasielärare i idrott och hälsa i Mellansverige. Dessa följdes upp med antingen ett besök eller ett telefonsamtal för att bestämma tid och plats för intervju. Urvalet av intervjupersoner var tio stycken varav fem manliga och fem kvinnliga (bortfall av en person). Det genomfördes enskilda intervjuer med varje lärare. Varje intervju inleddes med att förklara de etiska riktlinjerna: att de inte behöver svara på allt, kan avbryta när de vill samt att de kommer att vara anonyma och avkodade i rapporten. Intervjuerna genomfördes en gång med varje lärare och samtalen varierade mellan 20 - 30 minuter. För att registrera samt kunna behålla svaren för en djupare analys användes en bandspelare. Materialet överfördes från bandspelaren till datorn för att det skulle bli lättare att hantera ljudfilerna. Dokumentanalysen inleddes med att läsa igenom Lpf94 samt kursplanen för idrott och hälsa A. Därefter valdes relevanta delar ut för att infogas i ett avsnitt i rapporten. Detta för att användas som ett underlag till den analyserande diskussionen av resultatet. 19 Resultat Deltagare i intervjustudien Födelse år Yrkesamma år Kön Examinerades L1 1980 5 Kvinna 2006 L2 1984 1,5 Kvinna 2009 L3 1948 40 Kvinna 1976 L4 1953 37 Kvinna 1974 L5 1978 2 Kvinna 2009 L6 1977 10 Man 2000 L7 1946 40 Man 1970 L8 1973 13 Man 1998 L9 1981 5 Man 2006 Hur tolkar du kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s 1). – Vilka skillnader är det, anser du på spänningsreglering och stresshantering? (L1) berättar att lärarna på hennes skola har tolkat, att tillämpa, att eleverna måste kunna utöva eller delta på något sätt. Man når målet genom att undervisa i poweryoga och massage. Hon anser att man inte får stirra sig blind på det som står i kursplanen utan även jobba mot de övergripande målen i läroplanen som alla i skolan ska jobba mot. (L1) anser att begreppen stresshantering och spänningsreglering går in i varandra. Stresshantering handlar om att hitta metoder att bli av med den stress och anspänning man känner i kroppen. (L2) tolkar målet som att eleven skall ha kunskap att kunna använda sig av en teoretisk kunskap i praktiken, t.ex. muskulär avslappning och mental avslappning. Hon anser att begreppen är samma men ser en viss skillnad. Stresshantering är en kunskap om spänningsreglering menar (L2). 20 Spänningsreglering anser (L2) vara mer av en avslappning medan stresshantering kan vara en kunskap om hur man ska göra rent psykiskt. (L3) menar att det bygger på att eleven lär sig spänna och slappna av samt att få dem att komma ner i varv med lugn musik. (L3) skiljer inte på begreppen spänningsreglering och stresshantering, för henne ingår de i samma grupp. (L4) tolkar målet som att man bör ha med spänningsreglering och stresshantering någon gång i idrott och hälsa A. Det viktigaste är att eleverna får prova på olika typer av spänningsreglering. Ja. Asså tolka kursmålen är ju inte så lätt. Sen när man har flera 100 elever och så är vissa inte där ibland. Jag vet inte hur jag ska tolka det där riktigt… Jaaa, det kanske inte är det egentligen men spontant spänningsreglering tänker jag direkt sådana här tekniker, massage och triggerpunker och sådära (lärare 5, kvinna). (L5) kopplar stresshantering med att göra saker i tid, som t.ex. studie teknik att kunna planera sina studier, då detta ofta stressar folk. (L6) tolkar målet på följande vis: om eleverna känner att de är stressade ska de ha den kunskapen att ta till någonting som reducerar stressnivån eller hormonnivån. Han menar att stresshantering är ett väldigt vitt begrepp. Men förklarar att det kan vara kunskaper som att veta att, en vistelse i naturen är avstressande och kunskaper på vad som orsakar stress. (L6) anser att spänningsreglering är lite mer inriktat på olika moment inom avslappning t.ex. avslappningsövningar. Han menar att det även kan vara inom olika idrotter då eleverna ska ha kunskaper om hur de kan reglera kroppens system. (L7) anser att det är bra att målet finns, vilket gör att lärare är tvingade att ta upp det. Han anser att eleverna inte skall sitta still under lektionerna i idrott och hälsa då det finns för lite tid till idrott och hälsa i skolan. Detta innebär att han inte undervisar så mycket om det. Han menar dock att det tas upp men att man kan ta upp väldigt mycket mer, med avslappningar och stretchning. ”Vi vill inte ha en teoretisk idrott” (Lärare 7). Han anser vidare att spänningsreglering är en aktiv handling och stresshantering kanske är en mer en långvarig historia. Men han säger också att han inte riktigt vet vad han ska svara på det. (L8) berättar att eleverna måste tillämpa och inte bara känna till. Eleverna ska veta hur man gör för att slappna av. Han anser det viktigt att eleverna inte bara känner till utan att de även har testat olika metoder för avslappning. (L8) beskriver stresshantering med följande 21 exempel: ”ok du har sjukt mycket att göra men du måste göra det och strukturera upp din tillvaro, du måste veta vad du kan välja bort och göra sen och vad som skapar mer stress än annan stress” (Lärare 8, man). Han anser att spänningsreglering är mer att lära sig att slappna av på olika sätt, massage och liknande avslappningsövningar. Stresshantering är mer en plan medans spänningsreglering är att göra något mer konkret berättar (L8). (L9) tycker det handlar mycket om att eleven skall tillämpa, utföra, genomföra och ta till vara på den kunskapen som läraren går igenom och utföra efter bästa förmåga. Sen vad man lägger i orden spänningsreglering och stresshantering är lite olika, anser (L9). Men berättar att han arbetar mycket med avslappning. Sammanfattning Tankesätten när det gäller att tolka kursplanens mål och förklara skillnaden mellan spänningsreglering och stresshantering skiljer sig mellan lärarena. De kvinnliga lärarna (L1) och (L3) anser att begreppen spänningsreglering och stresshantering går in i varandra. (L2) är inne på samma spår då hon anser att stresshantering är en kunskap om spänningsreglering. (L5) och (L7) vet inte riktigt hur de skall tolka målet. (L6) anser att stresshantering är att ha en kunskap om vilka faktorer som framkallar stress och vilka stress avfrämjande åtgärder man kan använda. Spänningsreglering är lite mer inriktat på olika moment inom avslappning t.ex. avslappningsövningar och hur man reglerar kroppens system, anser (L6). (L8) tolkar målet som att eleverna måste tillämpa och inte bara känna till. Alltså eleverna ska veta hur man skall göra för att slappna av t.ex genom muskulär avslappning. (L9) är också inne på detta spår då han anser att det handlar mycket om att eleven kan tillämpa, utföra, genomföra och ta till vara på den kunskapen som läraren går igenom och utföra efter bästa förmåga. Hur mycket tid/plats får spänningsreglering och stresshantering i din termin/ års planering i idrott och hälsa A? (L1) använder sig av ett poweryoga pass på 1,5 timme och även några enstaka massagepass. (L2) arbetar med detta sammanlagt 10 timmar. (L3) anser att det får väldigt mycket utrymme eftersom det finns med som en röd tråd genom hela undervisningen, det vill säga att det inte finns planerade tillfällen. Detta visar sig mest som avslappning efter fysiska aktiviteter. (L4) menar att det inte finns med så mycket i idrott och hälsa A. Hon uppskattar att det är högst en – två timmar på hela kursen. (L5) uppger att detta inte är något som hon planerar in men 22 uppskattningsvis kanske hon har två lektioner vartannat år. Hon anser även att det kommer in i andra lektioner. (L6) tycker att det inte blir så många tillfällen som spänningsreglering och stresshantering hinns med. Han uppskattar det till cirka fem lektioner i A-kursen. Han fortsätter förklara att det är ganska lite tid avsatt till vad som står beskrivet i betygskriterierna. Han upplever dock, precis som (L3) och (L5), att spänningsreglering och stresshantering ingår i andra saker man gör. (L7) är inne på samma spår som (L3), (L5) samt (L6) att momentet inte ligger tidsplanerat som till exempel simning, badminton med mera. ”Det hamnar nästan hela tiden i slutet av en lektion, ofta i slutet av en arbetsam lektion när de är riktigt trötta för att få ner dem väldigt i varv till nästa lektion” (Lärare 7 man). (L8) arbetar med ett block som heter stress, massage och avslappning som ligger tre veckor i rad under årskurs två. (L9) förklarar att i idrott och hälsa A har detta av tradition fått mindre plats eftersom att hela skolan jobbar så mycket med det. Men det finns två inplanerade lektioner där den ena är en teorilektion och den andre är ett praktiskt case som eleverna ska dramatisera. Sammanfattning Flera av lärarna anser att målet spänningsreglering och stresshantering inte får så stort tidsutrymme i idrott och hälsa undervisningen. Det är även fyra av lärarna, (L3, L5, L6 samt L7), som säger att målet inte finns inplanerat utan mestadels kommer in under de andra momenten. De resterande fem, (L1, L2, L4, L8 samt L9) nämner att de har en eller ett antal planerade lektioner som de använder sig av. (L3) och (L7) hävdar att det finns med som en röd tråd genom hela kursen och som oftast visar sig i form av avslappning efter en fysisk aktivitet. Vad anser du är viktigt att undervisa om för att eleverna ska uppnå målet? (L1) anser att ett mycket bra verktyg för att uppnå målet är att undervisa om poweryoga. I poweryogan ingår anspänning och avslappning. En del av poweryogan är med visualisering vilket innebär att eleven får tänka sig till en plats där kroppen känner lugn och ro och är helt avslappnade i kroppen, berättar (L1). Hon undervisar även i massage i form av 23 kompismassage och massagesagor. Teoretisk undervisning använder hon sig av då hon undervisar om poweryoga. Hon berättar även att eleverna får ett case. Där eleverna får ett fall med en person som är överviktig, stressad och deprimerad med mera. Där kan eleverna väva in allt de lärt sig genom kursen som till exempel stresshantering, fysiskaktivitet och kost. (L2) har byggt upp sin undervisning med ett block som heter ergonomi, stress och näringslära. Med elever som går i årskurs 1 har hon en yoga lektion, då eleverna får prova på olika typer av yoga. Hon brukar även introducera massage i klassrummet, allt från hand till ryggmassage. Under teorilektioner brukar hon tala om avslappning. I årskurs 2 (A-kursen) fördjupar hon undervisningen ännu mer. Då har hon hela blocket stress och näringslära i ungefär sex stycken lektioner. Under de första lektionerna kan de göra många olika stafetter för att stressa upp eleverna maximalt och sedan avsluta med en mental eller muskulär avslappning. Detta moment brukar ske under tre lektioner. Under de sista lektionerna får de välja vilken aktivitet som de ansåg vara bäst, den mentala eller muskulära och sedan försöka öva på denna metod. Den mentala avslappningen utförs med hjälp av en musikskiva. Muskuläravslappning är mer att slappna av del för del i kroppen medans mentala är mer att hitta sitt inre rum och kunna slappna av i sinnena. Hon har även två lektioner i stresshantering, där hon hela tiden försöker utgå från eleven. Första lektionen handlar om vad stress är, vad gör dig stressad? Hur skulle man kunna ta bort stressen? Eleverna får en övning med sig hem. Där de ska hitta en situation där det blir stressade och försöka tänka ut någonting hur de ska jag kunna göra för att inte bli stressad i situationen. Teoridelen handlar alltså om att eleverna ska lära sig kunskaper om stress, skilja på positiv och negativ stress och veta vilka stressorer som finns. (L3) använder sig av anspänning kontra avslappning och betonar hur man andas rätt. Hon tar även upp och pratar om stress med eleverna efter nedvarvning och stretch. Hon pratar även lite om den mentala biten, att hitta lugnet. (L4) pratar först med sina elever om vad stressorer är sedan visar hon en film för sina elever. Där de efteråt får sitta i små grupper och själva diskutera och tänka efter vad de har för knep för att spänna av och motverka stress. Någon gång varje läsår undervisar hon även i progressiv avspänning då eleverna får ligga still och lyssna på en cd. (L5) undervisar i avspänning då eleverna får spänna och slappna av i muskeln. Hon undervisar även i avslappning och massage. Hon berättar att under vissa teorilektioner undervisar om att en spänd muskel är en svag muskel och stark muskel är en 24 muskel som mår bra. Hon vill få eleverna att förstå kopplingen mellan hälsa och stress, t.ex. att stress sätter sig i kroppen som spänningar. (L6) anser det viktigt att hans elever har grunden i fysiologi, att de vet vad som händer vid stress, postitiv/negativ stress och själva stressreaktionen. Har de den kan de lätt räkna ut hur de kan reducera det och vilka åtgärder de kan sätta in menar han. Vid konditionsmoment pratar han om hur fysisk aktivitet är stressreducerande. (L6) undervisar även i yoga pass och pratar om det mentala lugnet, bollmassage och avspänning. Han undervisar också lite mental träning inom idrotten, då han pratar om att det är bra med en viss grundspänning innan match men inte vara övertaggad. (L7) undervisar i muskulär avslappning då eleverna får spänna och slappna av i sina muskler. Han anser att stretching under lektionerna är en avslappning i sig. Han anser att teorilektioner inte hinns med under hans lektionstimmar. (L8) undervisar, i sina praktiska lektioner, om spänningsreglering som muskulär avslappning, mentalträning och massage. Han anser det är viktigt att undervisa sina elever om stress, så de får kunskap om vad det är och varför kroppen beter sig på ett speciellt sätt när man är stressad. Han förklarar även för sina elever att stress är något naturligt för att vi ska kunna fly eller göra oss stridsberedda. (L8) försöker ge eleverna nycklar så att de kan se vilka saker som stressar dem personligen och ge bra tips hur eleverna själva kan lösa sin stress. (L9) arbetar mycket med avslappning under sina lektioner. Eleverna får även olika case där de får illustrera och dramatisera olika situationer. Han berättar att på skolan arbetas det mycket med stress, bl.a. finns det en mentalträningskurs som alla elever läser. I denna kurs finns bl.a. muskelanspänning med. Detta innebär att spänningsreglering och stresshantering inte prioriteras i A- kursen för idrott och hälsa. Sammanfattning Det finns fyra lärare, två kvinnliga och två manliga (L1, L3, L7 och L9) som inte har klassrums teorilektioner om spänningsreglering och stresshantering. Två av dessa, de kvinnliga lärarna (L1) och (L3) pratar lite om stress i samband med olika praktiska idrottslektioner. Men majoriteten av lärarna har någon form av teoretiskundervisning kopplat till spänningsreglering och stresshantering. Samtliga lärare använder sig av någon form och avslappning i sin undervisning. Massage används av fem stycken lärare, tre kvinnor och två manliga lärare (L1, L2,L5,L6 och L8). 25 Hur bedömer du elevernas kunskaper inom spänningsreglering och stresshantering? prov, arbeten eller andra redovisnings moment? (L1) anser att om man varit med på poweryoga passet och förstår syftet med det målet är man godkänd. Hon anser även att eleverna inte behöver jobba med teori då man bakar in det samtidigt. För att eleverna ska kunna nå högre betyg måste de prestera på en teoretisk caseuppgift. Hon tycker även det kan vara svårt att låta eleven göra momenten flera gånger för att uppnå målen, på grund av den korta tid en lärare i idrott och hälsa har. (L2) bedömer sina elever efter ett prov där eleverna bara kan uppnå betyget godkänt. ”Man kan inte betygsätta elever i det, typ du stressar hela tiden, det funkar ju inte. De ska ju tillägna sig den kunskapen och visa det, att de tagit till sig det” (L2 Kvinna). (L3): ”Ja, haha. Jag tycker inte om att bedöma sånt här riktigt……..nä jag vet inte, vet inte hur jag ska svara på det” (L3, Kvinna). (L4) Säger också att hon inte betygsätter detta. Det är svårt att kontrollera om de har förstått allt det här. För den tiden vi har är rätt knapp. Att kontrollera att alla nått alla mål är jätte svårt. Det finns inte tid att ta in fler uppgifter, det blir så mycket papper. Man kan ju inte sitta en och en heller. Ja det är svårt att se varje individ till varje mål (L5, Kvinna). (L5) fortsätter berätta att de har ett prov, men förklarar att det är mer inriktat på att de ska vara medvetna om kost och vila, socialt välbefinnande. (L6) talar om att fokus ligger på teorin utifrån ett prov. Provet har med kost, hälsa, stress och stresshantering att göra där man kan få betyget mycket väl godkänt (MVG). Man ska även vara med på de praktiska övningarna som massage och avslappning. ”betygsättning, det kan jag aldrig tänka mig att betygsätta det, hur skulle det gå till? Fullständigt omöjligt, fullständigt omöjligt” (L7, Man). (L8) tycker precis som (L2) att det är svårt att bedöma eleverna utifrån vilka elever som slappnar av bra eller dåligt, han använder sig istället av ett prov. Han utgår från praktiska övningar och föreläser om stress för eleverna. De ska därför känna till saker, och på provet kan de få godkänt (G) eller väl godkänt (VG) för det är bara så långt betygskriterierna sträcker sig inom just det här området menar (L8). (L9) uppger att för att nå kursmålet ska eleven vara med och utföra och tillämpa detta efter bästa förmåga. Sen har han utarbetat ett case om stress och stresshantering som eleverna ska lösa. (L9) hävdar också att det inte finns kriterier som 26 mäter spänningsreglering eller nivån på tillämpningen i betygskriterierna. Det blir mer ett mål att jobba mot anser (L9). Sammanfattning Utifrån intervjustudien kan man konstatera att de olika lärarna arbetar på skilda sätt med att bedöma eleverna. (L1) samt (L9) är inne på spåret att eleven ska vara med på de praktiska övningarna efter egen förmåga för att bli godkänd. Dessa lärare utarbetar även ett case utifrån en person med dåliga vanor som eleverna ska utveckla för att förbättra personens livsvanor. Det som skiljer lärarna åt är att (L1) även betygsätter caset från G till MVG medans (L9) anser att spänningsreglering och stresshantering bara är ett mål att jobba mot där endast G går att uppnå. (L2), (L5), (L6) och (L8) använder ett prov för att se elevens kunskaper inom spänningsreglering och stresshantering. (L2) anser att man bara kan få G och att man inte kan bedöma praktiska aktiviteter inom detta mål, men eleverna ska medverka vid de praktiska momenten. (L8) är inne på samma spår att man inte kan bedöma eleverna praktiskt men bedömer provet upp till VG eftersom han anser att det är så långt betygskriterierna sträcker sig i kursplanen för idrott och hälsa A. (L5) och (L6) har ett bredare prov med mer än spänningsreglering och stresshantering vilket som bedöms upp till MVG. De utgår även från att eleverna ska ha utfört de praktiska momenten. (L3), (L4) och (L7) vet inte hur, eller tycker inte att man kan bedöma kursmålet med spänningsreglering och stresshantering Dokumentanalys Gör man en avancerad ordsökning efter begreppen spänningsreglering och stresshantering i Lpf94 visas inget resultat. Det betyder att dessa två begrepp inte nämns en enda gång. Däremot finns det citat som kan härledas till dessa två begrepp. Nedan kommer en dokumentanalys av vad som framhålls om spänningsreglering och stresshantering i Lpf94 och kursplanen för idrott och hälsa A samt betygskriterierna gällande spänningsreglering och stresshantering. Läroplanen för frivilliga skolan 1. GEMENSAMMA UPPGIFTER FÖR DE FRIVILLIGA SKOLFORMERNA. 27 Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor (Lpf94, 2006, s. 5). ”Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Lpf94, 2006, s. 6). ”Gymnasieskolan ska med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxen livet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv” (Lpf94, 2006, s. 7). ”Utbildningen ska inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till en harmonisk och allsidig utveckling. De ska få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras” (Lpf94, 2006, s. 7). 2. KUNSKAPER Mål att sträva mot att varje elev: •” utvecklar kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv” (Lpf94, 2006, s. 9) • ”är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv och ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket” (Lpf94, 2006, s. 15). Mål att uppnå: • ”har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa” (Lpf94, 2006, s. 11). 28 Alla som arbetar i skolan ska: • ”samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande” (Lpf94, 2006, s. 11). Läraren ska: • ”utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Lpf94, 2006, s. 11). Kursplan för Idrott och hälsa A Ämnets syfte: ”Gymnasieskolans utbildning i idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan”. Ämnet syftar också till att eleverna skall bli hälso- och miljömedvetna och få förutsättningar att ta aktiv del i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och i samhälle. Ämnet syftar dessutom till fördjupad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet (Skolverket, 2000, s.1). Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs: ”Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Kriterier för betyget Godkänt: ”Eleven ger exempel på konkreta situationer för spänningsreglering”. ”Eleven ger exempel på olika arbetsmiljöer och sätter dessa i samband med hälsa”. ”Eleven genomför med viss handledning olika fysiska aktiviteter samt redogör för deras betydelse för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2000, s.1). 29 Kriterier för betyget Väl godkänt: ”Eleven genomför olika fysiska aktiviteter, bedömer deras betydelse för hälsa och välbefinnande och resonerar i förhållande till detta om sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö”. ”Eleven tillämpar spänningsreglering, rörelse och rytm till musik, i några självvalda fysiska aktiviteter” (Skolverket, 2000, s.1). Kriterier för betyget Mycket väl godkänt: ”Eleven utvecklar färdigheter och metoder i ett flertal aktivitetsformer och bedömer deras hälsoeffekter”. ”Eleven diskuterar samband mellan livsstil, livsmiljö och hälsa, samt drar slutsatser om begreppet livskvalitet med utgångspunkt från dessa samband” (Skolverket, 2000, s.1). 30 Diskussion Metoddiskussion Vid datainsamlingen var den största utmaningen att hitta tidigare studier inom det område denna studie presenterar. Flera studier fanns dock tillgängliga om vi endast sökte efter stress och exkluderade lärarens perspektiv på stress samt arbetsmetoder av kursmålet spänningsreglering och stresshantering. Det har varit en stor utmaning att finna någon studie som överhuvudtaget behandlat ämnet spänningsreglering, medan det funnits ett stort urval av studier inom området avslappning. Det fanns många svårigheter med att utforma en intervjustudie som besvarade de frågeställningarna som denna studie ställer. Intervjupersonerna kunde uppfatta frågorna olika, vilket skulle leda till olika svar. Svaren kunde förvrängas då intervjupersonerna besvarade frågorna på ett sätt som de tyckte lät bra men som inte stämde överens med verkligheten (Trost, 2010). För att reducera tolkningsfel har vi försökt att formulera intervjufrågor så att de ska vara lätt att förstå. En pilotstudie utfördes för att se om någon fråga kunde misstolkas (Esaiasson, 2007), i pilotstudien deltog fyra stycken studenter. Från intervjuguiden valdes fyra stycken frågor ut till resultatdelen. Dessa frågor valdes ut då de besvarar studiens frågeställningar, medan det som framkom i de övriga frågorna inte är relevant för studien. Nio stycken lärare (fem kvinnor, fyra män) på sex olika skolor intervjuades. Med detta urval av deltagare skapades en bild av hur de olika skolorna arbetar med spänningsreglering och stresshantering. På grund av det låga antalet deltagare, är dock inte resultatet i denna rapport generaliserbart. Målet med studien var att intervjua tio stycken olika lärare men pga. bortfall av en lärare ingår det endast nio deltagare i studien. Lärdomen av detta är att denna del kommer att planeras noggrannare för att minska bortfallet av data till senare studier. För att få fram trovärdigt material avkodades intervjupersonerna, det vill säga att inget i rapporten kan härledas till dem (Trost, 2010). Vi upplevde att denna avkodning medförde att deras svar på intervjufrågorna blev mer ärligt besvarade. Tiderna för intervjuerna anpassades efter när lärarna kände att det fanns utrymme i schemat. Genomförandet skedde alltid på ett avskilt ställe där läraren känner 31 trygghet och där risken för störningsmoment var låg. Under intervjuerna användes bandspelare. Det som hade kunnats göras annorlunda i studien är att intervjufrågorna hade kunnat omarbetas ytterligare, för att underlätta informationsutbytet under intervjuerna. Detta hade gjort att även om en intervjuperson hade gett ett utsvävande svar, hade det ändå gått att urskilja vilken information i svaret som skulle varit relevant för studien. Resultatdiskussion Detta diskussionsavsnitt kommer vara strukturerat med rapportens frågeställningar som rubriker med en efterföljande diskussion av relevant resultat samt kopplingar till litteraturen. Frågeställning 1. Vilka olika tankesätt finns hos lärare i idrott och hälsa A när det gäller att tolka kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1)? Svaren till denna frågeställning framhåller att lärare har olika synsätt på kursplanes mål att ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Vissa lärare vet inte riktig hur de ska tolka kursmålet och de resterande har olika syn på vad det innebär. Detta kan anses oroväckande eftersom det kan leda till stora skillnader i undervisningen för eleverna beroende på vilken skola de går på. Detta stämmer väl överens med studiens hypotes där Quennerstedt (2006) hävdar att det kan bero på att skolorna inte har gjort en lokal kursplan. Istället använder sig skolorna av den nationella kursplanen som kan vara svår att tolka. Utifrån intervjuerna kan det även uttolkas att lärarna har svårt att definiera och beskriva begreppen spänningsreglering och stresshantering. Många av lärarna tycker att dessa begrepp går in i varandra men de flesta vet inte riktigt hur de ska förklara innebörden av dem. Detta kan kopplas till att det finns en okunskap bland lärarna inom detta område, vilket kan bero på att innebörden i begreppen inte förklaras tillräckligt tydligt i varken läroplanen för de frivilliga skolorna (1994) eller kursplanen för idrott och hälsa A. Det vi har kunnat utläsa från dokumentanalysen av Lpf94 är att begreppen spänningsreglering och stresshantering inte nämns en enda gång. I kursplanen för idrott och hälsa A står spänningsreglering och stresshantering tydligt med som ett mål för eleverna att uppnå men det står dock inte beskrivet om vad begreppen innebär. 32 Frågeställning 2. Hur mycket plats/tid ges åt spänningsreglering och stresshantering i relation till övrig undervisning? Det som kommit fram i denna fråga är att det finns skillnader i hur mycket plats/tid spänningsreglering och stresshantering får i de olika lärarnas årsplanering. Många av de intervjuade lärarna anser att målet spänningsreglering och stresshanering inte får särskilt stor plats i undervisningen. Ungefär hälften av de intervjuade har inte planerat in spänningsreglering och stresshantering i sin undervisning, dessa personer hävdar att det ingår som en del i andra moment. Den andra hälften har en eller ett flertal planerade lektioner inom detta område. Genom vår dokumentanalys av kursplanen för idrott och hälsa A kan vi se att det inte står någon angiven tid eller hur mycket plats varje mål ska disponeras i lärarnas årsplanering. Det finns dock flera angivelser i Lpf94 att eleverna ska förberedas inför sitt kommande studie och yrkesliv samt erhålla kunskaper för att främja en god hälsa och livsstil. Enligt Ekstam (2005) ”har kostnader för sjukskrivningar som varat längre än ett år mer än fördubblats de senaste sex åren” (s, 4). Han fortsätter skriva att 46 procent av nya sjukskrivningar som anmälts under 2003 av 35 – 44 åringar har orsakats av stress. Dessutom anser 60 procent av flickor och 30 procent av pojkar i 18 års ålder att de känner sig stressade några gånger i veckan till dagligen (UNT, 2009). Med dessa kunskaper i bakhuvudet anser vi att spänningsreglering och stresshantering borde preciseras mer i styrdokumenten och ges mer tid i lärarens årsplaneringar än vad majoriteten av studiens intervjupersoner gjort. Lärarna borde ge mer tid åt spänningsreglering och stresshantering för att underlätta elevernas skolgång, främja hälsan samt att förebygga senare sjukskrivningar på grund utav stress. Frågeställning 3. Vilka metoder använder lärare för att uppnå målet: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1)? Fem av de intervjuade lärarna använder sig av någon form av teoriundervisning. Dessa har utformats på flera olika sätt, t.ex. av case, föreläsningar och diskussioner. Några av lärarna berättar att de i sin undervisning utgår ifrån elevernas olika erfarenheter och upplevelser av stress. De undervisar om vad stress är, vanliga stressorer och vilka symtom som kan drabba en person. De övriga fyra lärarna använder sig inte av vanliga klassrumsteorilektioner för att nå detta mål. Samtliga lärare använder sig av någon form av avslappning, oftast får eleverna, efter en tung fysiskansträngande lektion, lyssna på en cd och utföra muskulär avslappning eller mental 33 avslappning. Olika former av massage är det fem av nio lärare som undervisar i. Andra metoder är yoga i olika former. Att undervisa teoretiskt om spänningsreglering och stresshantering kan anses vara av vikt eftersom eleverna skall få kunskaper och förutsättningar för att bli hälso- och miljömedvetna (Lpf94, 2006). Det är även nödvändigt med teorilektioner för att uppnå delar av kursplanens syfte där eleverna ska få: […] ”fördjupad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet” (Skolverket, 2000, s.1). Om man som lärare däremot bara utgår ifrån kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1), finns det inget som tyder på att teorilektioner är nödvändiga för att uppnå detta mål. Detta visar att det är viktigt att inte stirra sig blind på enbart ett kursmål, utan att kunna se helheten i lärarens uppdrag. Det står angivet i målet att eleverna ska ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s 1), det står däremot inte vilka metoder som förväntas att användas. Ovan kan man läsa om de praktiska metoderna som de intervjuade lärarna använder sig av. Vi tycker precis som flera av de intervjuade lärarna att man skall utgå från eleverna i sin undervisning om spänningsreglering och stresshantering. Det kan anses vara av vikt att undervisa om olika copingstrategier som eleverna kan använda sig av i vardagen. Enligt Dahlkwist (2004) kan dessa strategier vara ett bra sätt att hantera sin stress. Detta kan också vara ett ypperligt sätt att nå läroplanens övergripande mål, att eleven ska vara förberedd på att arbeta och verka i samhället (Lpf94, 2006). Frågeställning 4. Hur bedöms elevernas kunskaper inom målet ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1)? Utifrån studiens intervjuer kan man se att det råder stora skillnader i hur man som lärare i idrott och hälsa A bedömer sina elever i spänningsreglering och stresshantering. Tre lärare anser att det inte går att bedöma eller vet inte hur de skall bedöma eleverna i detta kursmål. Resterande lärare har olika strategier för att bedöma elevernas kunskaper inom detta mål inom de olika betygskriterierna. En strategi kan vara att eleverna är med och deltar i aktiviteter som t.ex. yoga och avslappning. Andra lärare använder sig av mer teoretiska uppgifter som prov eller case för att bedöma sina elevers kunskaper. Det råder också skillnad mellan lärarna på vilket betyg eleverna kan uppnå i detta mål. Tre lärare bedömer inte eleverna, två lärare ger sina elever betyget G, en lärare ger betyget upp till VG och tre lärare betygsätter sina elever 34 upp till MVG. Dessa tre lärare använder dock ett prov eller ett case där många hälsoaspekter är inräknande. Ovan kan man utläsa att det råder en stor skillnad på hur lärare bedömer sina elever. Tanken som dyker upp är att det framför allt är väldigt orättvist för eleverna som studerar på de olika skolorna. Ska elever som studerar på ett gymnasium lyckas få MVG i detta mål medan andra elever på andra gymnasium inte ens blir bedömda i detta? I studiens dokumentanalys har vi granskat kursplanens betygskriterier och tagit fram de kriterier som kan kopplas till spänningsreglering och stresshantering. Det finns flera kriterier man kan tolka till detta mål, här redovisas det tydligaste kriteriet för varje betygssteg. G kriteriet: ”Eleven ger exempel på konkreta situationer för spänningsreglering”. VG kriteriet: ”Eleven tillämpar spänningsreglering, rörelse och rytm till musik, i några självvalda fysiska aktiviteter”, MVG kriteriet: ”Eleven diskuterar samband mellan livsstil, livsmiljö och hälsa, samt drar slutsatser om begreppet livskvalitet med utgångspunkt från dessa samband” (Skolverket, 2000, s.1). I kriterierna för G och VG står det tydligt att eleven ska arbeta med spänningsreglering, det står dock inget om stresshantering. Kan detta betyda att det är, som flera lärare anser, att begreppen går in i varandra eller att det inte går att betygsätta eleverna i stresshantering då hur man hanterar stress är individuellt? I MVG kriteriet står det ingenting om varken spänningsreglering eller stresshantering. Det står däremot att eleven ska kunna dra slutsatser och diskutera samband mellan livsstil, livsmiljö och hälsa. Enligt Who täcker hälsa idag både social, mental och fysisk hälsa (http://www.who.int). I begreppet hälsa ingår alltså många aspekter där spänningsreglering och stresshantering har en plats. Det är som Gunnard (1995) skriver att det är viktigt att kunna mycket om lite t.ex. stress och kost. I Lpf94 står det att eleverna ska förberedas inför vuxenlivet. Strandell (2005) skriver i sin bok att många elever är stressade för långa skoldagar, betyg osv. Vi anser det viktigt att eleven får kunskaper om spänningsreglering och stresshantering för att få en bra livsstil och livsmiljö. Med detta argument menar vi därför att man som lärare i idrott och hälsa A kan bedöma sina elever i alla betygskriterier efter detta mål. Vi menar att nästkommande citat belyser problematiken med de olika uppfattningarna av spänningsreglering och stresshantering. ”Det krävs en grundläggande förståelse och en viss enighet om vad begreppet hälsa innebär både på individ-, grupp- och samhällsnivå för att 35 kunna planera, genomföra och följa upp en adekvat hälsofrämjande undervisning” (Thedin Jakobsson, 2005 s. 275). Det som Thedin skriver anser vi vara väldigt relevant till vår undersökning, särkilt beroende på att de intervjuade lärarna har svårt att definiera begreppen spänningsreglering och stresshantering. Att det krävs en enighet om vad begreppen spänningsreglering och stresshantering innebär för att idrotts lärare ska kunna planera, genomföra och följa upp en adekvat och likvärdig undervisning. Diskussion ur ett genusperspektiv. Till denna studie har vi utgått ifrån genusperspektivet som en teoretisk utgångspunkt. Vi har ett syfte där vi vill undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga lärares arbetssätt när det gäller att: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). Utifrån studiens resultat kan man utläsa att av fem stycken kvinnliga lärare är det två (L1, L2) lärare som undervisar i yoga. Av fyra stycken manliga lärare är det en (L6) som undervisar i yoga. Både de kvinnliga och manliga lärarna undervisar någon gång under läsåret i avspänning eller avslappning. Tre kvinnliga lärare (L1, L2, L5) och två manliga lärare (L6, L8) undervisar i någon form av massage. Lärarnas teoretiska lektioner om spänningsreglering och stresshantering ser det lite annorlunda ut. Den kvinnliga läraren (L1) och den manliga (L9) har båda caseuppgifter till eleverna. De kvinnliga lärarna (L2, L3, L5) och de manliga lärarna (L6, L9) har klassrumsteori lektoner med sina elever. Arbetssätten visade sig inte skilja mellan de olika könen i vår undersökning. Trots att Olofsson (2002) skriver att män och kvinnors stress skiljer sig, då kvinnors stress ökar efter arbetsdagen medan mäns stressnivå sjunker efter arbetsdagens slut, verkar detta inte påverka vilka arbetssätt de olika könen väljer att arbeta med. Vi har i denna undersökning valt att fokusera på undervisningen i spänningsreglering och stresshantering som är en del av hälsoperspektivet. I vår resultatdel har vi kunnat se att arbetsmetoderna för att uppnå målet med att eleverna ska ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1) inte skiljer sig nämnvärt mellan könen. Det verkar istället som det är de enskilda individernas tidigare erfarenheter och kunskaper som är avgörande hur grundligt och vilket innehåll som tas upp i undervisningen inom detta mål. 36 Nedan kommer en sammanställning av vad som framkommit i övriga frågeställningar om skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares arbetssätt och synpunkter. Utifrån hur de intervjuade lärarna tolkar kursplanens mål ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering, är det mer än hälften av de kvinnliga lärarna som anser att spänningsreglering och stresshantering går in i varandra. Majoriteten av männen däremot hävdar att de ser skillnader på dessa två begrepp. Men de olika tolkningarna av målet från de manliga lärarna skiljer sig dock åt. Olofsson (2002) skriver att män har högre prestationsstress på arbetet. Kanske är det därför de känner press på sig att kunna precisera dessa begrepp. Detta är ett antagande eftersom många av de manliga lärares svar upplevdes invecklade och otydliga. Utifrån ett genusperspektiv upplevs inte några större skillnader mellan hur mycket tid/plats som ges till spänningsreglering och stresshantering. Det visar sig variera från person till person. Kane (1974) utförde En undersökning i Wales och England där kvinnliga idrottslärare prioriterade målet emotionell stabilitet högre än de manliga idrottslärarna (Kane 1974 I Annerstedt, 1995). Detta är intressant eftersom det inte stämmer överens med denna studies resultat då det visar på ett likvärdigt tidsutrymme gentemot målet spänningsreglering och spänningshantering. Kanske hade vårt resultat sett annorlunda ut om vi hade som Kane (1974) undersökt 900 idrottslärare istället för 9 stycken. I likhet med ovanstående diskussion finns det ingen tydlig skillnad på bedömningen av eleverna mellan könen då det gäller målet med spänningsreglering och stresshantering. Det visar sig även här att det finns stora skillnader i hur lärarna bedömer sina elever. Detta verkar dock mest bero på vilken lärare det är och inte vilken kön personen tillhör. Avslutningsvis vill vi sammanfatta diskussionen med att vi genom vår studie inte kunnat se några tydliga genusskillnader vad det gäller lärares innehåll, tolkningar, tidsutrymme och bedömningar av kursplanens mål då eleverna ska: ”Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1) . Vidare forskning Det skulle vara av intresse att fortsätta denna studie när den nya läroplanen gy-11 tar vid. Detta för att se hur gy-11 behandlar målet spänningsreglering och stresshantering. Kommer begreppen spänningsreglering och stresshantering förklaras tydligare i den nya läroplanen? 37 Kommer lärarnas arbetssätt att ändras när den nya läroplanen träder i kraft och kommer det då bli mer jämlikt mellan lärarnas sätt att undervisa? Arbetets eventuella nytta för läraryrket Utifrån den här studien har vi fått en djupare förståelse och kunskaper om hur vi i framtiden kan arbeta med spänningsreglering och stresshantering. Vi har även fått kunskaper om olika metoder och arbetsätt man som lärare i idrott och hälsa A kan använda sig av i sin undervisning. Vi anser att denna studie är väldigt relevant inom läraryrket eftersom många lärare har svårt att tolka begreppen och kunna urskilja vilket innehåll som bör tas upp i undervisningen för att nå målet. Vi hoppas att denna studie kan vara till nytta för vad spänningsreglering och stresshantering innebär och vilka metoder lärare i idrott och hälsa A kan använda sig av. Vi hoppas även att starta ett resonemang mellan lärare för att tydligöra målet i kursplanen. Avslutningsvis vill vi ta tillbaka påståendet som ställdes i inledningen av studien då vi inte ansåg oss ha tillräckligt med kunskaper för att tolka och arbeta med målet: ”Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1) . . 38 Litteraturförteckning Angelöw, Bosse (1999). Konsten att hantera stress: och möta förändringar. Stockholm: Natur och Kultur. Annerstedt, Claes (red.) (1995). Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg: Multicare förlag AB. Annerstedt, Claes (1995). Varför undervisa i idrott och hälsa? I Claes, Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk reflektion (s. 24-42). Varberg: Multicare Förlag AB. Assadi, Abdolkarim, & Skansen, Jan (2000). Stresshandboken: LÄR DIG FÖRSTÅ OCH HANTERA DIN STRESS. Lund: Studentlitteratur. kultur. Dahlkwist, Matts (2004). Hantera din stress. Uppsala: Kunskapsföretaget AB. Ekstam, Kjell (2005). HANTERA DIN STRESS: Steg för steg i tio steg. Varberg: Argument Förlag AB. Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik. Graffman-Sahlberg Marie (2009). Fysisk aktivitetsgrad och nedstämdhet. En studie av elever årskurs 3 på gymnasiet. D-uppsats. Gymnastik – och idrottshögskolan. Gunnard, Margareta (1995). Hälsoaspekter på ämnet Idrott och hälsa. I Claes, Annerstedt (red.), Idrottsdidaktisk reflektion (s. 151-165). Varberg: Multicare Förlag AB. Hirdman, Yvonne (1993). ”Genussystemet – reflektioner kring kvinnans sociala underordning”. I Christina, Ericsson Genus i historisk forskning. (s. 146-161) Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget. Jonsdottir, H, Ingibjörg & Ursin Holger (2008). Fyss: Stress. (Kap30). 39 Larsson, Håkan (2001). Iscensättning av kön i idrott: en nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Stockholm: HLS Förlag. Levi, Lennart (2001). Stress och hälsa. Stockholm: Skandia. Läroplan för de frivilliga skolformerna (2006). Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Lpf94. Stockholm: Skolverket/Fritez. Malmström, Clas & Nihlén, Charlie (2002). Positiv stress: leda och utveckla med hälsokompetens. Malmö: Liber AB. Malmström, Clas (2004). Stressa rätt. Malmö: Liber AB. NE. Definition av spänningsreglering. [www dokument]. http://www.ne.se/sp%C3%A4nningsreglering. NE. Definition av stress. [www dokument]. http://www.ne.se/sok/Stress?type=NE. NE. Definition av stresshantering. [www dokument]. http://www.ne.se/sve/stresshantering?type=THES. Olofsson, Lisbet (2001). Sluta stressa: En bok om att bryta mönster och skaffa nya vanor. Stockholm: Bilda Förlag. Qunnerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Studies in Education 15. Sjöholm, Viktor & Mehmeti, Issa (2008). Idrottslärares uppfattning och tolkning av hälsobegreppet som beskrivs i läroplanen: En studie om synen på hälsoundervisningen i grundskolan ur ett idrottslärarperspektiv. Examensuppsats. Halmstad Högskola, Sektionen för lärarutbildning, Halmstad. Skolverket (2000). Idrott & hälsa A. Stockholm: Statens skolverk. [www dokument]. http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3201/titleId/IDH1201%20%20Idrott%20och%20h%E4lsa%20A. 40 Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport, (Kap 6). Västerås: Edita Västra Aros. Strandell, Annika (red.) (2005). Stress hos barn och ungdomar: DEL II. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Thedin Jakobsson, Britta (2005). Hälsan tiger still...? Lärares tal om hälsa i ämnet idrott och hälsa. I Håkan, Larsson & Karin, Redelius (red.), Leve idrottspedagogiken! En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström (s.273-286). Stockholm: HLS förlag. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Upsala Nya Tidning (måndagen den 7 november 2009) sid. 7. Ursin Holger, Eriksen, Hege R. (2004). The cognitive activation theory of stress. Psychoneuroendocrinology, 29, 567-592. Världshälsoorganisationen [www dokument]. http://www.who.int/topics/mental_health/en/ 41 Bilaga 1 Intervju frågor Kön? Ålder? Examensår: Vad har du för utbildning? – vilket universitet? Hur många år har du arbetat som idrottslärare? - Olika skolor? Trivs du med ditt val som idrottslärare? Hur upplever du dina elever, är de stressade? - Hur utrycker sig detta? Vilka kunskaper inom spänningsreglering och stresshantering har du fått genom din utbildning? – Fortbildning, lärarlyftet? Kunskaper på andra sätt? Hur tolkar du kursplanens mål: ”kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering” (Skolverket, 2000, s.1). – Vilka skillnader är det, anser du på spänningsreglering och stresshantering? Vad anser du är viktigt att undervisa om för att eleverna ska uppnå målet? Teori? Praktik - aktiviteter? Hur bedömer du elevernas kunskaper inom spänningsreglering och stresshantering? - prov, arbeten eller andra redovisnings moment? Hur mycket tid/plats får spänningsreglering och stresshantering i din termin/ års planering? Kan du förklara varför det ges lite/mycket tid till detta? Tycker du att det finns goda förutsättningar för att arbeta med spänningsreglering och stresshantering i skolan (t.ex. yttre förutsättningar, närmiljö, arbetslag, skolledning mm)? Avslutning: Är det något du har tänkt på eller vill tillägga? 42 Bilaga 2 Fördelning av arbetet Inledningen, förutom rubriken i tidigare forskning, ”Stress i ett hälsoperspektiv”, (författades av båda), hypotes och tidigare forskning har författats av Martin Börjesson. Metoddelen, utskrivanden av intervjuerna och metod diskussionen är författad av Henrik Lindström. Syfte och frågeställningar, intervjuerna av de olika lärarna, resultat delen, resultat diskussionen, vidare forskning och arbetets nytta för läraryrket, författades av både Martin Börjesson och Henrik Lindström. 43