TJÄNSTEUTLÅTANDE
A
B
C
D
E
K U LT U R
F Ö RVA LT N I N G E N
06-05-10
DNR 042/597/2006
KONSTKANSLIET KULTUR- OCH INTEGRATIONSSTÖD
KULTURHUSET KULTURSKOLAN LILJEVALCHS KONSTHALL
STADSBIBLIOTEKET
Handläggare; Bengt Andersson, Tfn 508 31 918
Bo Andér, tfn 508 31 942
Anne Nordström, Tfn 508 31 911
KuN 200605-23
Nr. 5
Till
Kulturnämnden
Tertialrapport 1/2006 för kulturnämnden/kulturförvaltningen
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta
1. att godkänna föreliggande tertialrapport för år 2006 och överlämna del 1 med
bilagor till kommunstyrelsen för beslut,
2. att begära budgetjustering i enlighet med KF´s beslut 2006-02-06 med 10 mnkr för
investeringsprogram för samlingslokalerna med hänvisning till Kulturnämndens
beslut i ärendet 2006-04-18 (dnr 005/374/2006).
Box 16113, 103 22 Stockholm, Besöksadress: Beridarbansgatan 5
Tel vx. 08-508 31 900
Fax: 08-508 31 999
2
3. att hos kommunstyrelsen begära omstruktureringsmedel på 225 tkr för förhyrning av
Gubbängens Medborgarhus
4. att besluta om omslutningsförändringar på 35,0 mnkr och anmäla detta till
kommunstyrelsen.
Eva Schöld
Kulturdirektör
Ann-Christin Söderberg
Tf Ekonomichef
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
2
Del 1
riktar sig till kommunstyrelsen
Ärendets beredning
Tertialrapporterna utgör en del av den löpande uppföljningen i vilka prognostiserade
avvikelser mot budget och verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Den
samlade informationen om ekonomi och verksamhet ger härigenom en heltidsbild av
budgethållning, effektivitet och kvalitet.
Tertialrapport 1 innehåller även en förenklad delårsrapport (delårsbokslut) med
periodiserat utfall på övergripande kostnads- och intäktsnivå.
Kulturnämndens tertialrapport 1 med prognos på årsutfall och med en delårsrapport
skall redovisas per 2006-05-12 till SLK. Senast 2006-05-23 skall protokoll på
nämndbeslut lämnas till stadsledningskontoret. Ärendet har handlagts av
ekonomiavdelningen och staben i nära samarbete med verksamhetsavdelningarna.
Sammanfattning
Årets budgetförstärkning med 39,5 mnkr jämfört med 2005 innebär bl. a att
stockholmarna nu erbjuds fritt inträde till Kulturhusets utställningar och att
öppethållandet utökats väsentligt. Kulturskolan har genom budgettillskottet reella
möjligheter att uppnå uppställt mål om fördubbling av antalet deltagare under
mandatperioden och det är ett uppmuntrande lyft för en verksamhet som befinner sig i
en expansiv utveckling. Man är på god väg att lyckas med uppdraget. Det kan noteras
att Kulturskolan i början av april hade ca 6 000 nya deltagarplatser planerade. 4,0 mnkr
till ökade bidrag till det fria kulturlivet gagnar verksamheter som har mycket stor
betydelse för den vardagskultur som når många stockholmare, och särskilt barn och
ungdomar. De nya medlen till särskilt Stockholms nya kulturfestival och ett årligt
nationaldagsfirande 6:e juni kommer att stärka Stockholm som landets kulturhuvudstad
och bidra till stadens attraktivitet som evenemangs- och turiststad. Förberedelserna för
dessa evenemang är i full gång.
En vidareutveckling sker vad gäller fortsatta och utökade samarbeten med externa
aktörer. Effektiviseringar och rationaliseringar pågår samtidigt för att täcka beräknade
11 mnkr i ökade kostnader för utebliven kompensation för pris- och löneökningar under
2006. För att så långt möjligt undvika att besparingar drabbar de mest publika delarna
av verksamheten har vissa omfördelningar gjorts inom förvaltningen av disponibla
medel. Därutöver fortsätter de tidigare rationaliseringssträvandena.
Den ekonomiska uppföljningen visar att förvaltningen räknar med att ett nollresultat
kommer att uppnås totalt för kulturförvaltningens verksamhet. Även vid de skilda
verksamhetsavdelningarna beräknas i övrigt inga nettoavvikelser jämfört med budget
och verksamhetsplan uppkomma. Vissa orosmoln kan dock skönjas genom bl a att den
fria entréreformen riskerar att slå mot Liljevalchs besöksantal med minskade intäkter
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
3
som följd. Den mycket stora publiktillströmningen till Kulturhuset har krävt extra
insatser som inte budgeterats. Vidare är kostnader och intäkter för Nationaldagsfirandet
på Stadion inte klara. Omslutningen ökar under året med ett flertal projekt framför allt
inom ramen för Kompetensfonden. Förvaltningen kommer att noga studera effekterna
av att många statliga museer tillämpar fri entré från 2005, liksom Kulturhusets
utställningsverksamhet fr o m 2006-01-01. En löpande analys görs av konsekvenserna
för Liljevalchs med sina alltjämt entrébelagda utställningar.
Med hänvisning till den övergripande verksamhetsuppföljningen nedan bedömer
kulturförvaltningen att kulturnämnden under den aktuella perioden arbetat målmedvetet
mot de av stadens inriktningsmål som är relevanta för nämnden (förbättra välfärden och
de kommunala verksamheterna, bryta segregationen och fördjupa demokratin, ta ansvar
för ekonomin) och att nämndens mål för verksamheten kommer att nås.
Förvaltningen fortsätter den omfattande satsningen på ungdomsverksamheter av skilda
slag, i bl a Kulturhusets ungdomsverksamhet, det nya ungdomsbiblioteket Punkt.medis
vid Medborgarplatsen och en rad andra bibliotek med profilerade insatser för ungdomar,
samt genom de framgångsrika projekten En snabb slant och Ung08:s olika delar.
Genom det särskilda tillskottet för ungdomssatsningar har också kulturstödet till det fria
kulturlivet kunnat förstärkas med 1 mnkr för att fördelas till projekt och verksamhet
med ungdomsinriktning. Ett utökat samarbete mellan skolorna och Kulturskolan medför
att Kulturskolan möter fler elever och i delvis andra sammanhang än tidigare.
Ett utökat samarbete med stadsdelarna har inletts för övriga av förvaltningens
verksamheter, bl a med anledning av de direkta uppdrag rörande
ungdomsverksamheterna förvaltningen fått.
Mångkulturåret 2006 gör det möjligt att ytterligare accentuera stadens prioriterade mål,
att bryta segregationen och fördjupa demokratin, att nå nya grupper och att anpassa
verksamheten efter vad stockholmarna i stort efterfrågar. Förvaltningens Arbetsgrupp
för mångkultur har kommit igång med sitt uppdrag att analysera och initiera
verksamhetsutveckling med mångkulturell inriktning. Genom bl a integrationsstödet har
förvaltningen möjligheter att nå ny publik, nya kulturella uttryck och utövare, som
kulturgrupper av annat ursprung än det svenska. Genom Kulturhuset, som är en
mångkulturell institution, Internationella bibliotekets verksamhet, Kulturskolans nya
kurser med inriktning på icke europeiska uttryck och BAS-lagsarbete på skolor med stor
andel elever med olika etnisk bakgrund, evenemangen Ung08-festivalen, Stockholms
nya kulturfestival och Nationaldagsfirandet med Medborgarskapsceremonin i
Stadshuset kommer förvaltningen att kunna befästa och utveckla mångkulturella temata
i syfte att för stockholmarna och stadens besökare tydliggöra Stockholm som
mångkulturell stad. I samarbete med Skärholmens stadsdelsförvaltning,
kulturdepartementet samt Göteborg, Malmö och Umeå svarade förvaltningen för
invigningen av Mångkulturåret, vilken ägde rum i Skärholmens centrum 2006-02-11.
Planeringsarbetet för det nya stadsbiblioteket har nu gått in i en konkret fas genom en
fördjupad programstudie inför den internationella arkitekttävling, som enligt planerna
kommer att utlysas 2006-06-01. De kommande årens utvecklingsarbete för att
förverkliga biblioteket blir av stort symbolvärde för stadens kulturliv.
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
4
Särskilda redovisningar
Kvarstående redovisning
Säkerställande av konsekvensanalyser
Kulturförvaltningen har i ett partssammansatt arbete utarbetat riktlinjer och rutiner för
hur förvaltningen ska säkerställa att konsekvensanalyser av kvalitet genomförs i
samband med förändringar som påverkar medarbetarna. Riskbedömningen sker i
enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift i samverkan mellan berörd chef, berörd
personalgrupp, lokalt skyddsombud och PA-konsult. Konsekvensanalysen utgör en del
av det beslutsunderlag, som redovisas för de fackliga företrädarna inför samverkan
alternativt förhandling.
Leasingavtal
Redovisning av ingångna leasingavtal från 2005 redovisas i blankettbilaga.
Nämndens arbete med mål
Utifrån de prioriterade inriktningsmålen för staden har kulturnämnden fyra mål, också
de fastslagna av kommunfullmäktige. Därtill kommer nio s.k. ska-krav. Utifrån dessa
har avdelningarna format sina åtaganden. Arbetet med ILS är väl implementerat i
förvaltningen. Varje avdelning arbetar med kvalitativ och kvantitativ uppföljning. I
förvaltningens ledningsgrupp, som träffas var fjortonde dag, rapporteras systematiskt
verksamhetsuppföljning. Därutöver har förvaltningsledningen löpande genomgångar
med varje avdelning. ILS-verktyg och -dokument finns numera tillgängligt för alla på
förvaltningens intranät.
Brukarinflytande
Kulturförvaltningens verksamheter arbetar med brukarinflytande utifrån sina specifika
uppgifter. Det är en väsentlig del i kulturarbetet att befinna sig i dialog med
samverkansparter och brukare. De publika avdelningarna som Kulturhuset,
Stadsbiblioteket och Liljevalchs tar emot förslag för från allmänhet och
samverkansparter. Stadsbiblioteket använder sig t ex av referensgrupper av ungdomar i
medieurvalet. Även bibliotekens många lokala vänföreningar representerar en viktig
form av brukarinflytande. Många av Kulturhusets program och utställningar kommer till
på förslag från enskilda eller organisationer. På Lava stärks brukarinflytandet genom ett
Lavaråd där besökare kan organisera sig, ge projektförslag etc. På Liljevalchs för
utställningsvärdarna framför allt en dialog med besökarna. Besökarnas förslag och
synpunkter tas till vara i dagboksanteckningar som kontinuerligt behandlas vid
uppföljning.
Kulturskolan håller en ständig dialog med elever, deltagare och föräldrar. Pedagogerna
följer upp sin undervisning genom enkla utvärderingar, som tas till vara i den framtida
undervisningen.
Avdelningen för kultur- och integrationsstöd arrangerar kontaktmöten med
invandrarföreningar och nationella minoritetsorganisationer. Den reviderade
kulturplanen för barn och ungdom kommer att innebära ett vassare verktyg för att
förbättra dialogen med barn och ungdomar. En sådan dialog pågår redan genom
stipendiet En snabb slant.
Konstkansliet bildar i samband med varje utsmyckningsprojekt en arbetsgrupp där
brukarna alltid är representerade tillsammans med beställarna och projektledningen.
Exempel på nya samarbetsformer är ett projekt mellan Stadsbiblioteket och Stockholms
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
5
universitetsbibliotek, i syfte att stärka de båda institutionernas service till
högskolestuderande. De nyinrättade biblioteksråden knutna till varje stadsdelsnämnd
innebär också ett ökat medborgarinflytande. Liljevalchs konsthall och Kulturhuset ingår
har sedan knappt ett år i ett nybildat nätverk bestående av andra konsthallar och –
museer i Stockholm. Nätverkets främsta uppgift är att undvika ”krockar” beträffande
utställningar.
Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna
Lärarkandidater
Kulturskolan har under vårterminen 2006 tagit emot fem lärarkandidater. I samarbete
med Kungliga Musikhögskolan (KMH) görs försök att föra in Kulturskolan som en
viktig arena för blivande musiklärare. (Praktikanter se sid 7).
Verksamhet för barn och ungdom
Stadsdelsförvaltningarna har kommunfullmäktiges uppdrag att skapa träffpunkter för
unga. Kulturförvaltningens uppdrag är att utforma nätverket för träffpunkterna. Under
våren 2006 genomförs fyra seminarier på initiativ av kulturborgarrådet där
stadsdelsförvaltningarna och kulturförvaltningen träffas för att diskutera samarbetet.
Nätverket för träffpunkterna har också en projektledare/handläggare knuten till
avdelningen för kultur- och integrationsstöd som i arbetsgrupper med
stadsdelsförvaltningarna utvecklar nätverkets organisation. Nätverket har erhållit stöd
från Kompetensfonden för en fortbildningsinsats för personal knutna till träffpunkterna.
Kompetensutvecklingen kommer att äga rum under hösten 2006. I arbetet ligger också
att starta en hemsida och arrangera ett seminarium riktat till all personal under hösten.
I minimikraven för träffpunkterna som kulturförvaltningen utformade i samarbete med
en referensgrupp bestående av representanter från stadsdelsförvaltningarna är frågan om
ungdomars inflytande över träffpunkterna central. Hur detta ska gå till kommer att
belysas i kompetensutvecklingsprogrammet som ska äga rum under hösten.
I kulturförvaltningens egna verksamheter har ungdomar inflytande i t ex Kulturhusets
Lavaråd och på Stadsbibliotekets Punkt.medis (i Medborgarplatsens bibliotek), där
ungdomarna i stor utsträckning själva utformar programverksamheten. Stipendiet En
snabb slant, som hanteras vid avdelningen för kultur- och integrationsstöd, erbjuder
ungdomar en möjlighet att förverkliga egna kulturprojekt. Inom Kulturskolan drivs flera
projekt av ungdomar med stöd av personal, t ex tjejgruppen i Tensta, HIPHOP-centret i
Farsta och den nya träffpunkten för unga på Brygghuset, Norrmalm. Inom Ung08:s
olika delar ingår ungdomar i planeringen och deltar aktivt i genomförandet.
En trygg och säker stad
Klottersanering
Konstkansliets policy är att sanering av klotter sker så snart kansliet har fått information
om att ett konstverk är nedklottrat.
Medarbetarna
Kompetensfonden
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
6
Kompetensfonden har varit och är fortfarande en mycket betydelsefull aktör och
samarbetspart för kulturförvaltningen vad gäller såväl kompetensutveckling för
personalen som verksamhetsutveckling. Ett flertal exempel kan nämnas.
Automatiseringen av bibliotekens lånerutiner har frigjort tid för verksamhetsutveckling
inom främst barn- och ungdomars språk- och läsutveckling, det livslånga lärandet samt
arbetet med det nätbaserade elektroniska biblioteket. Projektet har dessutom inneburit
kompetensutveckling och medfört ett mer gränsöverskridande arbetssätt bland
bibliotekens olika personalgrupper. Projektet Företagsservice har införlivats med
ordinarie verksamhet och är i dag en del av Stadsbibliotekets ordinarie tjänsteutbud.
Kulturskolan har drivit flera skolsamarbetsprojekt, t ex Grimstaprojektet, som syftar till
att skapa en modell för hur grundskolan och Kulturskolan kan samverka i skolans
lärprocesser, och Flameprojektet där Kulturskolan i samarbete med gymnasieskolans
yrkesförberedande program sökt nya metoder för konstnärligt och kulturpedagogiskt
arbete i den ordinarie undervisningen. Projektet Kultur i skolan har gett inspiration till
hur en fortsatt samverkan kan se ut mellan Kulturskolan och den obligatoriska skolan.
Kontaktnät skapas av skolledare och pedagoger som vill driva skolutveckling med
kulturpedagogik och hitta nya former och vägar för hur Kulturskolan ska kunna utgöra
en resurs i den obligatoriska skolan. Arbetet kommer att resultera i seminarier och
eventuella försöksprojekt på skolorna. Verksamheten som bedrivs inom projektet
Världens musik och dans kommer att bli en del av det ordinarie utbudet inom
Kulturskolan. Projektet pågår året ut och Kulturskolan erbjuder nya ämnen som indisk
och orientalisk dans, turkisk saz, kurdisk fiol mm. Intresset för dessa ämnen ökar och
nya kurser startar. Projektet Ny metod för chefsstöd kommer att utvärderas och följas
upp med fortsatt chefs- och teambuilding.
Liljevalchs har startat projektet Konstsamtal, där Liljevalchs pedagoger efter egen
genomgången utbildning i konstdialoger utbildat ca 100 lärare och förskolelärare inom
staden i detta. Syftet är att ge lärare i skolan en kompetenshöjning för att kunna leda
skolor vid besök på utställningar, på sikt med förhoppningen att detta kan leda till ökade
besök för barn och ungdomar på stadens kulturinstitutioner.
Inom ramen för projektet Explore Stockholm har Konstkansliet medverkat till att
information om stadens alla skulpturer inom kort kommer att finnas att tillgå via
mobiltelefon eller Internet.
Kulturförvaltningen har också ett samordningsansvar för utbildningar för dels
kultursekreterare i stadsdelarna, dels för personal som arbetar med träffpunkter för
ungdomar.
Kulturförvaltningens chefer och medarbetare har i hög utsträckning nyttjat möjligheten
till kompetensutveckling via Kompetensfonden. Detta gäller såväl utbildning för chefer
inom arbetsrätt och kommunikativt ledarskap som de riktade insatserna för
informatörer, ekonomi- och personalhandläggare. Sammanfattningsvis kan sägas att den
utbildning som personalen tagit del av via Kompetensfonden har varit berikande och
stimulerande och kommit verksamheten till godo.
Lönekartläggningsarbete
Inom kulturförvaltningen pågår ett arbete att värdera befattningar enligt systemet BAS.
Enligt planerna ska detta vara slutfört under hösten 2006. Med befattningsvärderingen
som grund kan förvaltningen genomföra en lönekartläggning som till fullo svarar mot
jämställdhetslagens krav. Förvaltningen sammanställer regelbundet lönestatistik och gör
egna löne- och marknadsjämförelser inklusive analyser. Inom förvaltningen finns inga
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
7
löneskillnader beroende av kön inom samma befattning.
Sysselsättningsgrad
Andelen heltidsanställningar i förvaltningen är 69,4% (jmf 2004, 69,3%).
Deltidsanställningarna återfinns huvudsakligen inom Kulturskolan, där 54% av de
tillsvidareanställda
arbetar
deltid,
mestadels
musiklärare
och
teaterpedagoger/assistenter. Vid Stadsbiblioteket är andelen deltidsanställningar 23,3%.
Drygt 4% av förvaltningens tillsvidareanställda har anmält önskemål om utökad
sysselsättningsgrad. Det är företrädesvis inom Kulturhuset (7%), Kulturskolan (6%) och
Stadsbiblioteket (3%). Den höga andelen deltidsanställningar, företrädesvis inom
Kulturskolan, och det förhållandevis låga intresset för utökad sysselsättningsgrad beror
bl a på att många medarbetare kombinerar sin anställning som pedagog med egen
skapande verksamhet. Förvaltningen har successivt ökat andelen heltidsanställningar,
särskilt inom biblioteksverksamheten och ambitionen är att i möjligaste mån erbjuda
heltid. Möjligheten att utöka sysselsättningsgraden ses regelbundet över i samband med
verksamhetsplanering och –uppföljning och inför rekryteringsbehov.
Övertalighet
Kulturförvaltningen har för närvarande inga anställda, som är preciserat övertaliga.
Bygga bostäder och utveckla Stockholm
Stärkt näringsliv och arbetsmarknad
Plusjobb m m
Kulturförvaltningen har totalt erbjudit 21 plusjobb och tre personer med stöd av
aktivitetsgaranti.
Praktikanter
Kulturförvaltningens verksamheter är eftertraktade av praktikanter och praoelever och
totalt sett är organisationen väl utvecklad för att ta emot dessa. Stadsbibliotekets
samtliga verksamhetsenheter är alltid öppna för att ta emot praktikanter vid förfrågan.
Som exempel på omfattningen kan nämnas att föregående år togs 52 praktikanter emot
inom Stadsbiblioteket varav två från annat land inom EU. Kulturskolan bereder platser
efter förfrågan och tillgång till handledare inom de aktuella ämnena. Kulturhusets
utställnings- och programverksamheten tar regelbundet emot högskolestuderande och
Lava tar emot ett 20-tal praktikanter med personlig handledning varje år. Liljevalchs
deltar i den internationella curatorutbildningen i samarbete med Magasin 3 och
Konstvetenskapliga och Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet
med syftet att säkerställa kompetensen vid framtida rekryteringar. En del av
curatorutbildningen utgörs av praktik. Konsthallen kommer att tillhandahålla två
praktikplatser kontinuerligt under hela året. Det innebär 6-8 praktikanter under året.
Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad
Miljöprogrammet
Kulturförvaltningen arbetar vidare med sina tre miljöaspekter: Avfallshantering, en god
inomhusmiljö och miljövänliga transporter. Övergång till mer miljövänliga fordon sker
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
8
när nya avtal- eller leasingskontrakt ska skrivas.
Kulturhuset har anlitat en konsult för att utveckla ett mer miljövänligt och ekologiskt
Kulturhus. Tanken är att förbättra samarbetet mellan fastighetsägaren och de övriga
hyresgästerna i huset bl a restaurangerna för att minska elförbrukning, effektivisera
uppvärmningen och kunna erbjuda ekologisk mat.
Bryta segregationen och fördjupa demokratin
Satsning på mångfald - mot diskriminering
Att verka för kulturell mångfald och bryta fördomar och diskriminerande strukturer är
en grundbult i all verksamhet inom kulturförvaltningen. Exemplen är många,
Kulturskolans teaterverksamhet är sprungen ur Vår Teater, vars metodik bygger på en
demokratisk lärprocess. Fokus är att väcka barns och ungas lust att uttrycka sig i en
kreativ och lärorik process med respekt och förståelse för social och kulturell mångfald.
Kulturskolans metodik är att arbeta aktivt med invandrar- och könsperspektivet i
kurserna, att grupperna är ”väl blandade” och att ta upp negativa tendenser till
diskussion och åtgärd. I olika projekt arbetas särskilt med frågorna som t.ex. i
Skarparbyskolan (en skola med många invandrarbarn) där sex lärare från Kulturskolan
arbetar med integration genom kulturämnena i samarbete med skolans lärare. I
projekten 1000 unga berättar och Vadå Tolerans arbetar Kulturskolan med att bryta
fördomar och okunskap mellan olika områden i Stockholm. Med personliga berättelser
ges möjlighet till reflektion kring hur vi är mot varandra och hur vi borde vara. Genom
projektet Tjejer möts bidrar Kulturskolan till att motverka fördomar samt synliggöra det
positiva i att mötas och uppleva likheterna i stället för skillnaderna mellan olika
individer och grupper. Samverksanprojektet 1173 mellan Östermalm och Bredäng och
forumteater med värderingsövningar i tre skolor i Farsta är andra exempel.
För många nya svenskar är biblioteken integrationens startpunkt. Biblioteken är öppna
för alla utan krav på medlemskap eller pengar och möjliggör genom sitt medieutbud
tillgång till såväl det svenska som hemlandets språk och kultur. Exempelvis erbjuder
Stadsbiblioteket böcker på ca 130 olika språk, ca 180 tidskriftstitlar på andra språk än
svenska samt över 50 utländska dagstidningar. Även i sin programverksamhet speglar
biblioteken Stockholms mångfald av språk och kulturer. Exempel här från perioden är
sagoläsning på andra språk än svenska vid flera av biblioteken samt Internationella
bibliotekets program som alltid har internationell prägel. Men integration är inte bara en
fråga om kulturmöten, utan också om tillgång, resurser och möjligheter. Den
läxhjälpsverksamhet som bedrivs vid 16 av stadsdelsbiblioteken är här ett verktyg.
Även de lokala lärmiljöer som med stöd av Kompetensfonden nu utvecklas och byggs
upp vid åtta stadsdelsbibliotek bedöms här spela en viktig roll.
Kulturhusets verksamhet Lava har som mål att motverka fördomar och bryta fördomar
med sin verksamhet och uppmanar, fångar och följer upp den viljan och inriktningen
bland de besökare som kommer dit. Bland särskilda mångfaldssatsningar inom Lava
kan nämnas; Scenshow med spoken-word artisten Shima Niavarani, och Klubb Kunqs
teaterworkshops om HBT-frågor under våren (1 ggr i mån). Lava arbetar också med att
vidga sin personalgrupp med personer som kommer från skilda kulturer. Detta
utvärderas kontinuerligt i verksamheten och skall beaktas vid varje möjlig anställningsoch projektform. Eftersom Zenit jobbar med information till unga om internationella
frågor är arbetet med att motverka diskriminerande strukturer något som per automatik
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
9
ingår i verksamhetens natur. På Zenit diskuteras dessa frågor kontinuerligt både på
möten men också fortlöpande ”i korridorerna” för att undvika diskriminering av både
medarbetare och brukare. Uppföljning av detta arbete sker exempelvis på veckomöten,
utvärderingsdagar och på pedagogikdagar.
Under flera år har Liljevalchs Konsthall haft ett samarbete med Konstfack under
rubriken Varför blir det så snett? Projektets syfte är att förstå och belysa de mekanismer
som innebär en social segregering i konstutbildningen i vårt land som utgör ett hinder
för en verklig mångkultur på området. Under Vårsalongen bedrevs
seminarieverksamheten, där frågor om mångkultur och social segregering i konstlivet
var huvudfrågan.
Ett grepp för att främja det mångkulturella är att bjuda in en internationell jury för att
inte Vårsalongen skall bli alltför nationell angelägenhet. Med en jury bestående av
Laura Cottingham ( NewYork), Erik Steffensen ( Köpenhamn) och Tirdad Zolgadhr(
Teheran och Zürich) öppnades Vårsalongen upp för ett internationellt perspektiv, vilket
är viktigt idag när konstlivet blir allt mer globalt.
Utställningarna på Blå Porten kommer under året att ha temat mångkultur.
I Liljevalchs utställningsprogram eftersträvas en jämn fördelning mellan manliga och
kvinnliga konstnärer. Årets fyra utställningar har en övervikt på kvinnliga konstnärer.
Vårsalongen som är Liljevalchs bredaste utställningsproduktion ger alla konstnärer som
är verksamma i Sverige en möjlighet att skicka verk till Vårsalongen. I år sökte dubbelt
så många kvinnor som män till Vårsalongen och dubbelt så många kvinnor antogs
också. Detta är ett trendbrott i Vårsalongens historia.
Konstprojektet Nyfiken på konst?!! Möt en konstnär! har till syfte att öka ungdomars
konstintresse. Under 2006 är inriktningen mångfald och mångkultur. I möten med
konstnären diskuterar ungdomarna konst, smakfrågor och skönhetsideal och studerar
hur våra val påverkas av vår sociala bakgrund och vårt kulturella arv.
Kultur- och integrationsstödsavdelningen administrerar stödet till etniska föreningar och
nationella minoritetsföreningar som tidigare varit en del av integrationsnämnden
verksamhet. Här ingår verksamhetsstöd till etniska föreningar och nationella
minoritetsföreningar jämte projektstöd avsett att stimulera föreningar och organisationer
att delta i arbetet med frågor rörande mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter i
staden. I uppdraget ingår även att genomföra utbildningar i föreningsarbete för etniska
föreningar och nationella minoritetsföreningar i staden samt att initiera
integrationsfrämjande projekt.
Av tillgänglig statistik (USK) framgår att andelen utrikes födda bland förvaltningens
anställda är 14,6 % kvinnor och 15 % män. Motsvarande siffror för staden som helhet är
23,5 % bland kvinnorna och 26 % bland männen.
Stadsdelsförnyelsen
Förvaltningen medverkar i mån av tid vid möten med lokala strategigrupper,
samordnings-grupper och samrådsmöten och deltar i strategiskt utvecklingsarbete inom
stadsdelsförnyelsen i Hässelby-Vällingby, Kista, Rinkeby, Spånga-Tensta och Vantör.
Dessutom är förvaltningen aktiv part i utvecklingen av lokala kulturcentra och lämnar
bidrag till s k credprojekt för och med ungdomar i de fyra stadsdelarna Farsta,
Skarpnäck, Tensta och Vantör.
Konstkansliet arbetar med monumentalskulpturprojektet i Skärholmen, som är
delfinansierat med stadsdelsförnyelsemedel. Avdelningen för kultur- och
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
10
integrationsstöd har ett antal dialoger igång med och ger bidrag till
stadsdelsförnyelseprojekt, bl a Konsthall C i Hökarängen (Farsta), projektet Allt ljus på
Vantör (konstnärlig belysning i stadsdelens miljöer). Stadsbiblioteket arbetar med
stadsdelsförnyelsemedel vid omdaningen av biblioteket i Hässelby Gårds skola i lokaler
i anslutning till Prisma
Ta ansvar för ekonomin
I kommunfullmäktiges budget har en total nettodriftram på 674,1 mnkr exklusive
investeringar fastställts för kulturnämnden/kulturförvaltningen för år 2006 att jämföras
med 634,6 mnkr för 2005. Den utökade budgetramen på 39,5 mnkr avser förlängt
öppethållande och fri entré vid Kulturhuset, ökat deltagande i Kulturskolan, ökat stöd
till fria grupper samt ökade kostnader för festivaler. Minskade kostnader för energi på
1,6 mnkr samt ökade kostnaderna för löne- och prishöjningar beräknade till ca 11 mnkr
ska täckas inom ram.
Enligt beslut i KF (2006-01-23 § 16 ) har budgeten justerats med 1,6 mnkr från centrala
medelsreserven för stöd till Finska biblioteket samt till lokala nationella
minoritetsorganisationer.
Prognos på årsutfall
Reviderad
VP 2006
Kostnader
Bokfört
Beräknat
t.o.m.
årsutfall
2006-04-03
Avvikelse
mot VP
762,8
260,7
808,0
-45,2
762,8
260,7
797,8
-35,0
10,0
-10,0
0,2
-0,2
Varav:
Drift och underhåll
Investeringar samlingslokaler
Gubbängens medborgarhus
Intäkter
92,2
44,1
127,2
35,0
670,6
216,6
680,8
-10,2
Investeringar
3,4
0,6
3,4
0
Kapitalkostnader
5,1
1,6
4,7
0,4
Netto
Totalt för kulturförvaltningens verksamhet beräknas årets nettodriftutfall (exkl.
investeringar och kapitalkostnader) uppgå till 680,8 mnkr jämfört med justerad VP,
670,6 mnkr. 0,2 mnkr avser ett överskridande i förhållande till budget för Gubbängens
medborgarhus (se nedan under omstrukturering). Avseende investeringar i
samlingslokaler 10,0 mnkr se nedan under budgetjustering.
Kapitalkostnaderna beräknas lämna ett överskott på 0,4 mnkr beroende på ej tidigare
aktiverade investeringar.
Vid
förvaltningens
skilda
verksamhetsavdelningar,
beräknas
i
övrigt
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
inga
11
nettoavvikelser jämfört med budget och verksamhetsplan uppkomma.
Dock finns en osäkerhet vad gäller kostnaderna för Nationaldagsfirandet och den del
som äger rum på Stadion. Kostnaderna är beräknade till 4 mnkr. I kommunfullmäktiges
beslut (Dnr 328-3885/2005) anges att berörda nämnder och bolag bör ”samverka kring
Nationaldagsgalan och vara behjälpliga med upplåtelse av Stadion samt
marknadsföringsarbetet”. Vidare anges att ”Stockholms Stadshus AB bör också
uppmana dotterbolagen att se till möjligheten att bidra genom t ex sponsring av
Stadionevenemanget”. Förvaltningen återkommer med en redovisning i samband med
tertialrapport 2.
Ansökan vad gäller Östersjöfestivalen kommer att behandlas i maj av nämnden.
Delårsrapport
Tertialbokslutet, se bilaga KF 1, innehåller en jämförelse mellan bokförda värden per
den sista april och tertialbudgeten. De bokförda värdena är justerade med hänsyn till
vilken period som de verksamhetsmässigt tillhör. Justeringsposterna är bl a förutbetalda
hyror, utbetalda årsbidrag till det fria kulturlivet, utsmyckningsprojekt vid
Konstkansliet, hyresintäkter, timlöner för april, samt retroaktiva ännu ej utbetalda
löneökningar enligt avtal. Sammanlagt har bokfört värde t.o.m. april justerats med netto
49,6 mnkr.
Budgetjustering
Enligt KF beslut 2006-02-06 §19 angående ”Inventering av investeringsbehov vid
lokalförvaltande organisationer. Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige” (utl
2006:18) uppmanades kulturnämnden att ansvara för att fördela medel för reparationer
och investeringar i förhållande till de behov som finns vid samlingslokaler, hemgårdar
och kommunövergripande verksamheter som uppbär stöd genom kulturnämnden genom
ett regelrätt ansökningsförfarande från de lokalförvaltande organisationerna.
Kulturnämnden skulle i samband med tertialrapport 1 för 2006 återkomma med ett
utförligare beslutsunderlag. Kulturnämnden beslöt 2006-04-18 (dnr: 005/374/2006) om
investerings-/reparationsstöd till samlingslokaler, hemgårdar och kommunövergripande
verksamheter.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås nämnden i enlighet med beslutet begära
budgetjustering med 10,0 mnkr avseende investeringarna.
Omslutningsförändringar
Redovisade avvikelser i årsutfallet på intäkts- respektive kostnadssidan avser
omslutningsförändringar. Omslutningarna avser ökade kostnader för personal och
produktion mm till följd av beräknade ökade intäkter för bidrag och entréer enligt
följande (avrundat);
-
0,4 mnkr för bl a plusjobb och kompetensfondsprojekt vid Konstkansliet
1,5
mnkr
för
bidrag/samarbetsprojekt,
ökade
entréintäkter
och
produktionskostnader för program vid Kulturhuset
1,0 mnkr för kompetensfondsmedel och bidrag från Framtidens Kultur vid
Kulturskolan
0,4 för kompetensfondsmedel vid Liljevalchs konsthall
4,5 mnkr för kompetensfondsprojekt och medel från KS för Hederspriserna och
Bellmanspriset vid Kultur- och integrationsstödsavdelningen
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
12
-
-
22,8 mnkr avser särskilda insatser inom ramen för kompetensfonden,
utvecklingsprojekt inom EU´s Mål 3-program och från EU-kommissionen vid
Stadsbiblioteket.
4,6 mnkr avser intäkter och kostnader för Ung08, Kulturfestivalen samt bidrag
och hyreskostnader och –intäkter
Nämnden föreslås besluta om omslutningsförändringar på totalt 35,0 mnkr, vilket
anmäls till kommunstyrelsen.
Investeringsverksamhet
Förutom budgeterade investeringsmedel på 1,5 mnkr enligt plan beviljades
förvaltningen i ombudgetering av 2005 års resterande investeringsmedel om 1,9 mnkr
för åtgärdande av klimat- och ljusförhållanden vid Liljevalchs konsthall och för
renovering av skulpturer vid Konstkansliet.
Liljevalchs konsthall har erhållit särskilda medel för åtgärdande av klimat- och
ljusförhållanden i fastigheten varav merparten utfördes 2005. Under 2006 avslutas
arbetet bl a med installation av en datorstyrning av klimatanläggningen.
Konstkansliet disponerar särskilda medel för restaurering av stadens skulpturer. Under
2006 åtgärdas sex skulpturer; Gustav III (Skeppsbron), Orfeusgruppen (Hötorget), G1 –
G8 (Norra Hammarbyhamnen. Vid källan (Tjurbergsparken), Gryning
(Brunkebergstorg) och Cornelis Vreeswijk (Cornelis Vreeswijks park).
Lokaler
För Stadsbibliotekets långsiktiga utveckling har under perioden arbetet med att driva det
av fullmäktige givna uppdraget kring ett nytt stadsbibliotek varit av störst vikt. Arbetet
har under ledning av Stadsledningskontoret bedrivits i samarbete med Fastighets- och
saluhallsförvaltningen, Markkontoret och Stadsbyggnadskontoret. En fördjupad
programstudie redovisas under våren för samtliga berörda nämnder.
Enligt ärende till KF (DNR 328-3818/2005) om inriktningsbeslut mm för nytt
stadsbibliotek föreslås kommunfullmäktige 2006-06-12 besluta om bl a
utredningskostnader under 2006. Kostnaderna beräknas till 0,7 mnkr för
Kulturnämndens del. Fordran skall ställas till Fastighets- och Saluhallsnämnden.
Förvaltningen återkommer i samband med tertialrapport 2 i ärendet.
Omstrukturering
I samband med KF;s budgetbeslut för 2003 överfördes bl.a ansvaret för stödet till
stadens samlingslokaler inkl. den tomställda lokalen Gubbängens Medborgarhus till
kulturnämnden. I och med att Romskt kulturcentrum öppnade i februari 2004 i egna
lokaler i Gubbängens medborgarhus löstes ett för staden flerårigt lokalproblem med
tomställda lokalytor. I samråd med stadsledningskontoret står kulturförvaltningen som
förstahandshyresgäst tom år 2006 och Romskt kulturcentrum erlägger som
andrahandshyresgäst en årshyra på 0,3 mnkr. SLK garanterar under tiden hyresförlusten
inkl el till kulturförvaltningen om 0,3 mnkr.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås nämnden begära budgetjustering med 225 Tkr
avseende omstruktureringsmedel för förhyrning av Gubbängens Medborgarhus
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
13
Bilaga
Delårsrapport KF 1
----------------------------------------------------------
STOCKHOLMS KULTURFÖRVALTNING – TERTIALRAPPORT 1/2006
