Varifrån kommer maten?

Varifrån kommer maten?
– ett samtalsunderlag om lokalproducerade livsmedel
Inledning
Vad ska vi äta till middag? Var kommer maten ifrån? Och vad är egentligen schysst
producerad mat? Hur ska jag tänka för att kunna äta god, nyttig mat som också är bra
för klimatet och miljön? Det finns många frågor att fundera på och samtala om när det
handlar om mat. Det här samtalsunderlaget är tänkt att ge fakta, tips och underlätta
samtal om den mat som vi vill äta och den mat vi faktiskt äter. Smakligt prat!
Vad innebär lokalproducerad mat?
Mat som tillverkas och konsumeras inom ett särskilt område brukar kallas för lokalproducerad mat. Hur stort det här området är
finns det inga bestämmelser om utan det kan variera beroende på
vad olika personer tycker. Därför är det bra om det finns angivet
på produkten var den är producerad eftersom det underlättar för
alla som vill köpa mat som kommer ifrån närområdet.
Det är skillnad på det som är lokalproducerat, småskaligt och ekologiskt. De kan lätt blandas ihop eftersom det ibland, men inte
alltid, kan gå i varandra. Lokalproducerat finns det som sagt inga
bestämmelser för. Vad som är småskaligt jordbruk kan också variera eftersom det inte finns en fastslagen definition. För många
småskaliga lantbrukare är ekologisk odling en viktig fråga men
det måste inte vara så. Om en produkt är märkt med KRAV eller
EU-lövet finns det garantier för att den varan är ekologisk. Dock
kan en producent odla med ekologiska metoder utan att vara licensierad. Om du är osäker på vad det är du planerar att köpafråga försäljaren var produkten kommer ifrån!
1
Varifrån kommer maten?
Vilka är fördelarna med lokalproducerad mat?
ARBETSTILLFÄLLEN OCH LOKAL EKONOMI
All produktion skapar arbetstillfällen. Maten vi äter kommer från jordbruket och en
stor del av grönsaker, frukter, spannmål och animaliska livsmedel förädlas innan de
säljs till konsumenter. Genom att handla produkter som har producerats i närheten
av där du bor stödjer du människorna som arbetar i ditt närområde.
Den lokala ekonomin är också viktig för bygdens utveckling och framtida möjligheter till försörjning. När handel med varor och tjänster sker lokalt stannar pengarna i närområdet istället för att flyttas till storstäder eller utomlands. Mer lokal konsumtion genererar också lokala skattepengar som kan investeras i den
lokala välfärden. För exempel på initiativ för den lokala ekonomin läs mer på
www.jordbruksverket.se/landsbygdsutveckling och www.helasverige.se. Lokal
handel är också en del av samhället som skapar också mötesplatser för människor.
LIVSMEDELSTRYGGHET
Lokal matproduktion bidrar till ett samhälle som är mer motståndskraftigt mot förändringar. Om något händer som innebär att transporter inte når fram eller att det
blir brist på vissa resurser är ett samhälle med lokal matproduktion bättre rustat att
för att försörja sina invånare. Av den anledningen är det också bra med flera olika
näringar så att någon gröda kan stå sig om vädret blir för torrt eller för blött något
år. Av säkerhetsskäl kan det vara bra att lagerhålla vissa varor istället för att endast
ha omlastningscentraler.
MILJÖ
För miljöns skull är det hur jordbruket bedrivs som är avgörande. Småskaliga gårdar
kan ha större möjligheter att vara självförsörjande på foder, ha större artrikedom
och tar vara på gödsel ifrån gårdarna. De mindre gårdarna kräver inte heller lika
energikrävande produktionsmedel.
Om jordbruket bedrivs ekologiskt eller inte har också en mycket stor betydelse
för dess inverkan på miljön. Eftersom ekologiska gårdar har en mycket reglerad
användning av växtskyddsmedel läcker inte sådana ut i yt- och grundvattnet. Där
finns också goda möjligheter att begränsa läckaget av näringsämnen som annars
bidrar till övergödning i sjöar och vattendrag. Ekologisk odling bidrar också till ökad
biologisk mångfald eftersom fler blommor tillåts blomma som lockar till sig insekter
som lockar till sig fåglar.
KLIMAT
Mat som produceras lokalt kräver kortare transporter för att nå hem till köket. Men,
den största belastningen på klimatet är de transporter som sker i det sista ledet,
alltså från butiken till hemmet. När vi ser hela vår planet som ett enda ekosystem så
är det bästa för miljön att maten vi äter produceras ekologiskt även om det innebär
långa transporter. Det bästa för klimatet är därför det som är både ekologiskt och
lokalproducerat.
2
Varifrån kommer maten?
Konstgödsel har en stor negativ inverkan på klimatet eftersom det kräver stora
mängder energi när det framställs. I ekologiskt jordbruk är konstgödsel inte tillåtet.
Kött från djur som är uppvuxna i Sverige på svenskodlat foder har en mindre klimatpåverkan än kött från andra länder. Exempelvis växer svenska kor fortare än brasilianska vilket innebär att de släpper ut mindre metangas under sin livstid eftersom
den är kortare.
Djur som går på naturbete behöver inte heller äta besprutat foder från tidigare regnskogsområden. Det är bra för klimatet eftersom regnskogen då kan vara kvar och
fortsätta att ta upp koldioxid ifrån luften.
Rotsaker, grönsaker, frukter, spannmål och baljväxter är en betydligt lägre klimatpåverkan än kött, mejeriprodukter och ägg.
Läs mer om miljö och klimat på
www.krav.se, www.naturskyddsforeningen.se och www.lrf.se
DJURHÅLLNINGEN
Djurhållningen på ekologiska gårdar är mer reglerad än den svenska lagstiftningen
vilket har stor betydelse för djurens möjligheter att leva ett drägligt liv fram tills de
slaktas. Ekologisk djurhållning innebär färre djur på samma yta, möjligheter för dem
att röra sig fritt utomhus och utöva naturliga beteenden. När djuren får gå ute blir de
inte lika sjuka och behöver mindre antibiotika vilket är positivt för både människor
och djur.
Läs mer på www.lrf.se
PERSONLIG HÄLSA
De bekämpningsmedel och mediciner som sprutas på grödor och ges till djuren
finns kvar där när det är tid att äta dem. Mycket forskning har gjorts på vilka konsekvenser detta får för människors hälsa och kopplingarna till allergier och cancer är
tydliga. Att välja mat från en lokal småskalig och ekologisk jordbrukare kan därför
ha många positiva fördelar på hälsan.
Här kan du läsa om en studie som kopplar bekämpningsmedel till lägre IQ hos barn:
newscenter.berkeley.edu/2011/04/20/prenatal-pesticide-exposure-lower-iq/
Här kan du läsa en studie som gjordes i Kalifornien, USA:
www.ehjournal.net/content/pdf/1476-069X-11-83.pdf
SMAK OCH KVALITET
I tidningen Norrländska Socialdemokraten NSD säger Tryggve Bergman, ordförande vid Matproducenterna, att lokala varor har högre kvalitet. Det beror på att det
kalla klimatet minskar behovet av bekämpningsmedel. Sommarljuset gör att den
norrländska potatisen går snabbare att koka än den från södra Sverige och att bären innehåller mer c-vitamin.
Här kan du läsa hela artikeln:
www.nsd.se/nyheter/stor-efterfragan-pa-lokalproducerad-mat-4010000.aspx
3
Varifrån kommer maten?
Tips för att köpa mer lokalproducerad mat
OM DU TYCKER ATT DET ÄR FÖR DYRT
Lokalproducerad mat är i regel dyrare än mat som producerats i storskaliga jordbruk. Det beror på att odling och djuruppfödning kan göras mer effektivt – dock
med stor inverkan på miljö och klimat.
Se om du kan du spara in pengar på andra områden genom att köpa mindre tomma
kalorier, baka eget bröd och plocka bär och svamp i skogen. Tänk kvalitet istället
för kvantitet.
OM DU TYCKER ATT LOKALPRODUCERAD MAT ÄR SVÅRÅTKOMLIG
Det är inte alltid lätt att hitta produkter som producerats nära eller på ett ekologiskt
sätt.
Om du tycker att det är svårt kan du undersöka möjligheterna att köpa en ”ekolåda” som levereras direkt till din dörr eller storhandla direkt från en lanthandel. Du
kan också be din lokala matbutik att köpa in mer lokalproducerad och ekologisk
mat eller välj den butik som har bäst utbud. Mataffärerna vill erbjuda det som kunderna vill köpa. Kom ihåg att fem frågor om samma produkt är en folkstorm!
Bondens egen marknad är en handels- och mötesplats för lokala småproducenter
av livsmedel. Här kan du köpa lokalproducerad mat direkt av den som har odlat
den. Här kan du läsa mer om Bondens egen marknad i Umeå:
marknader.bondensegen.com/marknad.php?markID=6
EU har beslutat om nya regler för offentlig upphandling som innebär att det är lättare att köpa in produkter, tjänster och mat till kommuner och landsting med hänsyn
till det som är bäst för hälsan och miljön. De behöver inte, som tidigare, prioritera
lägsta pris. Här kan du läsa mer om offentlig upphandling:
www.konkurrensverket.se
Inspirerande exempel från Västerbotten
I Västerbotten finns flera producenter som förädlar skörden och konserverar den.
Ett exempel är MaCo Grönt som odlar ekologiska grönsaker, har en biodling och en
gårdsbutik i Nordmaling. MaCo Grönt säljer bl.a. mjölksyrarade grönsaker, marmelader, senap, inläggningar, sylt, tacosås, chutney och gelé.
adam.louisenhof2.de/maco2/
Ett annat exempel är Appelblads gård i Tavelsjö. I gårdsbutiken på Appelblads gård
kan man inhandla potatis, färska ägg och fryst kött. Allt som säljs kommer från gårdens djur och man kan besöka hönorna som värpt äggen innan man åker från gården.
www.appelblad.com
Glassbonden i Vännäs tillverkar glass av mjölk från norrländska gårdar. Med ett rikt
utbud av ortens smaker, såsom Västerbottensost, hjortron och älgört är denna glass
en riktig höjdare. Glassbondens glass kan man köpa på många ICA- och Coopbutiker i hela Västerbotten.
www.glassbonden.se
4
Varifrån kommer maten?
Träffa en lokal producent
Vill du höra mer om matproduktion från någon i din närhet? Ta kontakt med någon av ovanstående gårdar eller hör av dig till Pia Lindberg på Norrmejerier:
telefon 090-18 29 61, e-mail: [email protected]
Samtalsfrågor
• Hur värderar du lokalproducerat,
småskaligt och ekologisk produktion
när du handlar?
• Vilken av ovanstående aspekter tycker du är det starkaste argumentet för
att köpa lokalproducerad mat?
• Vad tycker du är svårt när det kommer till att handla mat? Pris? Kvalitet?
Tid? Annat?
• Finns det något som du tycker är särskilt svårt med att handla just lokalproducerad mat?
• Har du besökt en lokal producent någon gång? Dela era erfarenheter!
• Vad tänker du om djurens livssituation innan de slaktas? Är det något
du funderar över när du planerar maten som ska köpas och lagas?
• Skulle du kunna börja producera dina
egna råvaror (ha hönor, odla rotfrukter eller skapa ett kooperativ med
djurhållning)?
Övning
Arbeta i grupp och välj ut några av de angivna tipsen nedan. Prova dem och dela
era erfarenheter med varandra.
Tips för att minska matens miljö- och klimatpåverkan
• Byt ut en kötträtt per vecka mot lokalt
producerat kött
producerat, exempelvis på Bondens
egen marknad
• Byt ut flera kötträtter i veckan mot vegetarisk eller vegansk mat
• Gör en utflykt och plocka egna bär
och svamp i skogen – ta med familjen, det blir säkerligen succé
• Handla säsongsvaror från ortens
grönsakshandlare
• Köp honung från orten, det bidrar till
biologisk mångfald
• Påverka i dina sammanhang – föreslå
cateringfirmor som erbjuder lokalproducerade alternativ i fikarummet eller
vegetariskt och ekologiskt i skolmatsalen
• Besök lokala producenter och gör
det till ett familjenöje att handla när-
• Titta lite extra i butiken efter vad som
redan finns och tipsa butikerna om
att ta in (mer) lokalproducerat och
ekologiskt
• Laga så mycket mat som möjligt från
grunden: baka eget bröd, koka sylt,
safta, lägg in grönsaker
• Gå, cykla eller åk spark till affären.
Om det är långt- åk bil tillsammans
med grannarna
5
Varifrån kommer maten?
Här kan du läsa mer
För mer information kan man beställa hem LRF:s lilla handbok Mer värde i Svensk
Mat som tar upp information om hur den svenska livsmedelsindustrin fungerar. Den
kan beställas gratis om man är medlem i LRF, annars kan man beställa handboken
genom LRF i Västerbotten som delar ut den till intresserade.
Boken Omställningens tid skriven av Björn Forsberg ger en bild av hur vårt samhälle behöver ställas om och ger tips på hur man kan gå till väga för att ”ställa om”
till en mer hållbar samhällsutveckling.
Broschyren Det Goda Västerbotten innehåller en karta med utsatta besöksmål där
man kan besöka lanthandlare, Caféer och bönder från Västerbotten. Den finns på
länsstyrelsens hemsida:
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/lantbruk-och-landsbygd
Omställningsrörelsen jobbar för att mer ska ske lokalt. Läs mer om dem på
transitionsweden.ning.com
6