Resultat – Hur har vi lyckats?

Kvalitetsredovisning
för Alléskolan
läsåret 2008 / 2009
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 2 (32)
Innehållsförteckning
Förord .........................................................................................3
Inledning .....................................................................................4
Normer & värden..........................................................................5
Utveckling & lärande/kunskaper ................................................... 10
Inflytande & ansvar .................................................................... 17
Samverkan ................................................................................ 21
Bedömning & betyg .................................................................... 25
Rektorns ansvar ......................................................................... 27
Analys, helhetsbedömning och tankar inför framtiden……………………….30
Nyckeltal……………………………………………………………………………………………….31
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 3 (32)
Förord
Kvalitetsredovisningen är ett dokument som visar årets arbete i relation till läroplanens,
kommunens och enhetens egna mål. Vi arbetar medvetet med att få kvalitetsredovisningen
att bli ett levande verktyg i det dagliga arbetet på enhets- och arbetslagsnivå.
Rapporten inleds med en verksamhetsbeskrivning, viktiga händelser under året samt en
kortfattad beskrivning av rutiner för kvalitetsarbetet samt hur underlaget till kvalitetsredovisningen tagits fram. De efterföljande rubrikerna är hämtade ur läroplanernas mål och
riktlinjer. Under varje rubrik presenteras motsvarande mål i verksamhetsplanen som
bildningsnämnden tagit för 2007-2010. Därefter följer motsvarande mål som är uppsatta på
enheten samt resultat, måluppfyllelse och åtgärder för utveckling.
Måluppfyllelsen bedöms enligt V5:s värderingssystem där man tittar på hur många procent
av målen på samtliga av de tre nivåerna som är uppfyllda.
4.
3.
2.
1.
Mycket bra
Bra
Ganska bra
Mindre bra
(81-100% av målen uppfyllda)
(61-80% av målen uppfyllda)
(41-60% av målen uppfyllda)
(0-40% av målen uppfyllda)
Rapporten avslutas med en helhetsanalys över enhetens verksamheter samt vilka tankar man
har inför framtiden.
_______________
Ort
____/____ 2009
___________________
Rektor
___________________
Ev bitr. rektor
__________________
Ev bitr. rektor
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 4 (32)
Inledning
Verksamhetsbeskrivning
Alléskolan ligger mitt inne i Vara tätort. Skolan stod klar 1968 och var då byggd som en högstadieskola. Ombyggnader har gjorts i etapper för att passa den arbetslagsmodell som vi
sedan ett antal år arbetar efter. Vi har sju arbetslag (ett i år 6, två i vardera år 7, 8 och 9).
Varje arbetslag som består av 4 - 6 lärare har de flesta av sina lektioner i sin hemvist. Personalen i arbetslagen har stort inflytande över verksamheten och hittar undervisningsformer
som är bäst anpassade till varje individ och undervisningssituation.
Totalt har vi under lå 2008/09 haft 478 elever med följande fördelning på arbetslagen:
6:
51
7:1: 62
7:2: 72
8:1: 71
8:2: 72
9:1: 67
9:2: 83
Antalet anställda är 56 (fördelade på 47 heltidstjänster) varav 37 lärare, 1 elevassistent och 2
fritidspedagoger.
Se vidare nyckeltal i bilaga sid 32.
Viktiga händelser
Se varje avsnitt under Resultat
Rutiner/underlag för kvalitetsredovisningen
Elever har självklart varit delaktiga i processen i och med att deras insatser ger underlag till
mesta delen av innehållet i kvalitetsredovisningen. I nedanstående visas resultat och hur
eleverna utvärderar och reflekterar över vad de lär sig bl.a. i sina loggböcker. En del arbetslag
går igenom utvalda delar av kvalitetsredovisningen med eleverna efter den är klar.
Föräldrar bidrar till kvalitetsredovisningen genom att svara på enkäter (om t.ex. utvecklingssamtalen) och annat. Skolledningen går igenom kvalitetsredovisningen för föräldrarepresentanterna i enhetsrådet.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 5 (32)
Normer & värden – ”Alla blir bemötta med
respekt” / Livskunskap
Lpfö 98
Alla som arbetar i förskolan skall:
 Visa respekt för individen och
medverka till att det skapas ett
demokratiskt klimat i förskolan,
där samhörighet och ansvar kan
utvecklas och där barnen får
möjlighet att visa solidaritet och
 Stimulera barnens samspel och
hjälpa dem att bearbeta
konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och
respektera varandra.
Lpo 94
Alla som arbetar i skolan skall:
 medverka till att utveckla
elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också
utanför den närmaste gruppen,
 i sin verksamhet bidra till att
skolan präglas av solidaritet
mellan människor,
 aktivt motverka trakasserier och
förtryck av individer eller
grupper och
 visa respekt för den enskilda
individen och i det vardagliga
arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Lpf 94
Alla som arbetar i skolan skall:
 medverksa till att utveckla
elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också
utanför den närmaste gruppen,
 i arbetet med eleverna verka för
solidaritet med eftersatta grupper
både i och utanför vårt land och
 aktivt motverka trakasserier mor
förtryck av individer och
grupper.
Verksamhetsplanens mål


Alla blir bemötta med respekt
Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga
Enhetens mål 08/09
Mål:
Skolan skapar och bibehåller goda relationer och förebygger kränkningar. I detta arbete deltar elever,
föräldrar och all personal dagligen.
Delmål:

Skolans utvecklingsområde 08/09 är Livskunskap. Varje arbetslag utformar sin handlingsplan och
arbetar regelbundet med ämnet.

Minst en vuxen i varje arbetslag utbildas i Livskunskap under läsåret.

Tvärgruppsdiskussioner för att ge ökad samsyn kring normer och värden förekommer två gånger
per termin och läggs ut i kalendariet.

En intressegrupp arbetar under läsåret fram en plan för rastaktiviteter.

Skolans antimobbningsgrupp med en vuxen representant från varje arbetslag arbetar aktivt.
Resultat – Hur har vi lyckats?
Arbetslagen har under läsåret 2008/09 fortsatt med att på olika sätt konkretisera enhetens
utvecklingsområde Alla blir bemötta med respekt, men mest då i form av vårt nya ”ämne” på
schemat: Livskunskap.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 6 (32)
I arbetslagens rapporter finns det generellt många bevis på hur arbetslagen lägger ner ett
stort arbete på värdegrundsfrågor och reagerar snabbt när de ser tecken på kränkande behandling. Personalen har samtal med elever och grupper och för diskussioner kring demokrati, rättvisa och acceptans.
För majoriteten av våra elever fungerar relationerna utan problem. Samtidigt har vi under det
här läsåret haft en mindre grupp elever som behöver mycket stöttning. Flera vuxna har ständiga samtal både med elever och föräldrar både direkt och per telefon. Möten hålls på olika
nivåer och lärarna får ibland hålla sig i hemvisten mera för att hindra att konflikter uppstår.
Under det här läsåret har bildats en antimobbningsgrupp bestående av en tydlig ledare och personal ifrån arbetslagen som skall agera när mobbningsfall kommer till gruppens kännedom.
Denna och MM-rådet som består av elever utgör en bra konstellation i strävan att komma
tillrätta med olämpligt bemötande och kränkande behandling. Lärarna i ett arbetslag i 9:an
skriver:
Antimobbningsgruppen är oerhört aktiv, svårigheten är att hitta luckor i schemat för samtal
och deltagande. Killsamtal har hafts inom arbetslaget med personal utanför arbetslaget vid
behov. Exempel på behov är när jargongen mellan killarna blir så rå att den går överstyr
och vissa elever som ändå är med i den s.k. leken far illa.
Här ges fler exempel på hur arbetslagen arbetar med normer och värden på ett bra sätt:
 I oktober hade hela skolan tre temadagar kring demokrati. Eleverna fick en djupare
inblick i hur demokrati fungerar i både smått och stort. När det gäller det senare fick
eleverna bl.a. lära sig hur en kommun fungerar och vilka uppgifter den har, hur den
styrs och är organiserad. En av uppgifterna var även att ”bilda” en kommun med
följande inledning i instruktionerna:
Ni i er grupp arbetar på ett stadsplaneringskontor. En ny kommun skall bildas och det har
utlysts en tävlig för att få in olika förslag på hur kommunen skall se ut och vad den skall
innehålla. Ni vill naturligtvis vinna!
I utvärderingen av demokratidagarna skriver elever:
Kul att jobba de tre dagarna med demokrati för det var inte vanliga lektioner. Det gick bra
att komma överens om saker snabbt. - - - Jag tyckte det var extra roligt att göra broschyren
(om kommunen). Det var jätteroligt och lite annorlunda. Alla tog det på allvar.
Förslag inför nästa års demokratidagar:
Vi vill ha en hel vecka. Ett rollspel att man är ledare i ett land. Man kan starta krig eller
handel, ha en lycklig befolkning eller inbördeskrig.

Under våren såg eleverna i år 7 – 9 filmen ”Älska mig” som handlar om grov
mobbning. Alla arbetslagen hade ledda gruppdiskussioner om filmen efteråt.

Sent i vår hade ett arbetslag i 7:an en temavecka som de kallade ”Må bra dagar” med
både inomhus- och utomhusaktiviteter. En elev skriver:
Det var bra att vi var tjejer i en grupp och killar i en grupp. Det var skönt och avslappnande med massage. Det var kul att göra något annorlunda istället för vanliga lektioner.
Skolans utvecklingsområde under läsåret 2008/09 är Livskunskap och varje arbetslag gjorde i
början av läsåret en handlingsplan för detta. Denna har väl inte följts särskilt noga utan det
har mera varit så att arbetslagen prövat sig fram till vad Livskunskap skall innehålla. En del
har använt sig av boken Livsviktigt (Birgitta Kimber). Eleverna har haft ett schemalagt
lektionspass i veckan med Livskunskap och samtliga lärare i arbetslagen har varit ansvariga
för innehållet. I arbetslaget för år 6 skriver lärarna:
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 7 (32)
Under läsåret 2008/09 har vi arbetat efter en långsiktig planering i ämnet Livskunskap,
vilket syftar till att skapa en positiv andra i arbetslaget. Då vi fick nya elevgrupper låg
fokus på att eleverna skulle lära känna varandra. De har fått presentera sig på olika sätt,
träna på att våga framföra och stå för sin åsikt, samarbeta och tala inför grupp: Dessa pass
har blandats med friskvård. Under vårterminen har vi också arbetat kring ämnet mobbning
och då sett på kortare filmer till vilka diskussionsuppgifter har kopplats.
I slutet av läsåret gjordes en utvärdering av Livskunskap både av eleverna i varje arbetslag
och av personalen (se under Analys).
Vad gäller enhetens mål för läsåret 2008/09 kan följande redovisas:
 Skolans utvecklingsområde under läsåret 2008/09 har varit Livskunskap. Arbetslagen
har utformat sina handlingsplaner.

Utbildningen för en i varje arbetslag har endast bestått av en föreläsning under en
eftermiddag på Oasen.

Eftersom andra akuta ärenden har tagit tid har tvärgruppsdiskussioner om normer
och värden genomfört bara någon enstaka gång med de vuxna i arbetslagen.

Av samma skäl som ovan hade vi några enstaka möten med intressegrupperna under
höstterminen och inte alls under vårterminen.

Någon plan för rastaktiviteter finns inte.

Skolans antimobbningsgrupp bestående av ledare och en person ifrån varje arbetslag
har bildats och arbetar aktivt.
Måluppfyllelse
Med läroplanens, verksamhetsplanens och enhetens mål som utgångspunkt bedömer vi
resultatet för Normer och värden som Bra
Analys – Varför blev det som det blev?
I slutet av vårterminen gjordes en utvärdering av Livskunskap med elever och personal.
En majoritet av eleverna tycker att de är nöjda med Livskunskap, 85% av eleverna i år 6, 7, 8,
vilket är mer än vad eleverna i år 9 tycker. Där är 60% nöjda med Livskunskap. Denna skillnad återfinns i de andra frågeställningarna om fast tid i veckan, pojkar och flickor var för sig,
möjlighet att påverka innehållet, komma till tals i gruppen osv. I planeringen inför hösten får
arbetslagen fundera över skillnaden i uppskattning mellan yngre och äldre elever. En orsak
kan vara att innehållet och uppgifterna eleverna har fått på passen i Livskunskap inte har
riktat sig tillräckligt till de äldre eleverna.
Det finns olika åsikter bland personalen om Livskunskap. En del tycker det är bra medan
andra är mer avvaktande.
Å ena sidan:
Det har varit kul att leda Livskunskap men jag tror inte att all personal skall vara
tvungen.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 8 (32)
Det finns lärare som inte känner sig bekväma med att ha Livskunskap. De borde inte
tvingas.
Lektionerna blir inte så bra när läraren känner sig obekväm i situationen.
Å andra sidan:
Roligt ämne att undervisa i.
Det är ett ämne i tiden. Här är kunskap för livet.
Det är bra för alla i arbetslaget att ta ansvar. Styr inte tiden är det lätt att en del gör något
annat.
Både i Livskunskapen och vid andra tillfällen ifrågasätter de varandras föreställningar och
utmanas att tänka om, t.ex. om könsroller och status.
Vi måste ge detta några läsår och satsa på att vi utbildar oss. Alla måste kunna prata och
leda. Det finns många andra områden under Livskunskap: droger, nätmobbning. Även här
behöver vi ha mer kunskap.
En lärare i ett arbetslag i 9:an kommenterar särskilt en bok, Hjärtans fröjd, som har lästs:
Elevernas förståelse för människors olika villkor i olika kulturer är viktigt och därför har
vi fokuserat på detta. Livskunskapen har varit ett gott verktyg för att belysa ämnet.
En elev skriver utifrån en läst bok( Hjärtans fröjd), ”Jag tyckte om boken, till stor del i
alla fall! Jag fullkomligt förälskade mig i författarens speciella skrivsätt. Det var något nytt.
Fullt av ”gåtor” och verkligen en bok där man behövde läsa mellan raderna. Hos mig är
sånt ju bara uppskattat men jag kan förstå att andra tycker att det är störande och jobbigt.
Jag tyckte om att boken talade utifrån en killes syn. Dom flesta kärleksböcker utgår ifrån
en tjejs blick.”
En annan elev skriver om samma bok: ”Jag tyckte boken var bra. Man kunde verkligen
leva sig in i den. Allt kändes så verkligt. Det är ju precis sånt som kan hända en själv.
Fast det med självmord, det tänker jag mera att tjejer överväger, så det var ju bra att man
fick tänka lite tvärtom och inse att det även kan gälla killar.”
En majoritet av personalen tycker att de behöver ha mer utbildning och träffas oftare för
erfarenhetsutbyte.
Ett arbetslag i 7:an som tog emot nya elever i höstas skriver:
Ny och orolig gruppsammansättning. Det tar tid innan grupperna lär känna varandra, oss
och sin skolmiljö. Vi har arbetat mycket med arbetslaget i olika gruppsammansättningar,
för att skapa trygghet och gemenskap. Gruppen har fått beröm för gott uppträdande i samband med ex må bra dagar och elevens valdagar. Organiserade rastaktiviteter lyser med sin
frånvaro p.g.a. ekonomi. Skolsköterskan har jobbat extra med individuella samtal angående
uppträdande och etik. Kontaktlärarna har haft samtal både med elever och föräldrar så fort
det funnits anledning. Vi jobbar med tydliga regler i hemvisten.
Samtidigt som mycket görs på ett bra och genomtänkt sätt får vi tyvärr då och då bakslag.
Man kan ju fundera över hur mycket av Livskunskapen och allt annat arbete med normer
och värde som eleverna egentligen tar till sig på allvar och vad det i sin tur bör ha för inverkan på innehållet i verksamheten.
Ett arbetslag i 9:an skriver:
Hur mycket vi än jobbar för att förebygga kränkningar etc. så finns det många andra arenor
som påverkar ungdomarna och deras värderingar och beteenden.
Det finns ett glapp mellan skolans värdegrund och det samhälle som ungdomarna får till sig
via media inte minst.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 9 (32)
Föräldrarna är aktiva och engagerade. De är bra samtalsparter så vi känner att vi har god
samverkan med familjerna och att vi strävar mot samma mål.
Ett arbetslag i 8:an skriver:
Vi har under våren haft ett ”krismöte” med föräldrar och elever. Vi lärare kallade till detta
efter att vi tyckte att eleverna förstörde och smutsade ner för mycket i hemvisten. De hade
också en tråkig jargong mot varandra. Det var stor uppslutning på mötet. Det som beslutades var att eleverna skulle få städa efter ett schema. Vi skulle också maila ut veckobrev
till föräldrarna där vi beskrev lägget i skolan. Denna information läggs också ut på hemsidan. Efter mötet har vi sett stora förändringar. Vi hade önskat att det kunde bli bättre
men eftersom vi har blivit så få vuxna i skolan, och assistenterna har försvunnit så är det
svårt att ha koll på eleverna under raster och håltimmar.
Åtgärder för utveckling
 Livskunskap är skolans utvecklingsområde även under läsåret 2009/10.

För att öka kvalitén behöver lärarna ha mer utbildning i Livskunskap och att leda
samtal.

Förslagen från elever och personal i utvärderingen av Livskunskap tas med i planeringen för läsåret 2009/10.

En idélåda sätts upp med samtalsämnen till Livskunskap.

Arbetsmiljön i arbetslagen utvecklas genom regelbundna samtal i tvärgrupper.

Rastaktiviteter bör komma igång. Någon med ett genuint intresse bör vara ansvarig
för det. Intressegruppen är bra för att få fram idéer men den skall inte ansvara för
själva genomförandet.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 10 (32)
Utveckling & lärande/kunskaper
Lpfö 98
Alla som arbetar i förskolan skall:
 .samarbeta för att erbjuda en god
miljö för utveckling, lek och
lärande och särskilt
uppmärksamma och hjälpa de
barn som av olika skäl behöver
stöd i sin undervisning.
Lpo 94
Alla som arbetar i skolan skall:
 uppmärksamma och hjälpa
elever i behov av särskilt stöd
och
 samverka för att göra skolan till
en god miljö för utveckling och
lärande
Förskolan skall sträva efter att
varje barn:
 utvecklar sin nyfikenhet och sin
lust samt förmåga att leka och
lära,
 utvecklar självständighet och
tillit till sin egen förmåga
Skolan skall sträva efter att varje
elev:
 utvecklar nyfikenhet och lust att
lära,
 utvecklar sitt eget sätt att lära
 utvecklar tillit till sin egen
förmåga
 tillägnar sig goda kunskaper
inom skolans ämnen och
ämnesområden, för att bilda sig
och få beredskap för livet


Lpf 94
Alla som arbetar i skolan skall:
 hjälpa elever som har behov av
särskilt stöd och samverka för att
göra skolan till en god miljö för
lärande.
Skolan skall sträva mot att varje
elev:
 tror på sin egen förmåga och
sina möjligheter att utvecklas,
 utvecklar en insikt om sitt eget
sätt att lära och en förmåga att
utvärdera sitt eget lärande och
utvecklar förmågan att arbeta
såväl självständigt som
tillsammans med andra
 utvecklar kunskaper för ett
föränderligt yrkesliv och för att
kunna påverka arbetsliv och
samhällsliv
Verksamhetsplanens mål
Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen
Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimulerar lusten att lära
Enhetens mål 08/09
Mål:
Progressionen i elevernas utveckling synliggörs.
Delmål:

Återkoppling till IUP på kontaktlärartid sker två gånger per termin.

Ämneslagen arbetar under hösten fram ett gemensamt språk i omdömena med ledning av
formuleringarna i kursplanerna.

Skolledningen utarbetar under hösten en blankett för skriftliga omdömen där måluppfyllelsen
framgår i alla ämnen. Kontaktläraren sätter blanketten längst fram i elevens plastmapp. Föräldrar
och elev får ta del av innehållet först under utvecklingssamtalet.

Specialpedagogerna/lärarna gör ett förslag på revidering av åtgärdsprogrammen under hösten för
att de skall bli mer användbara. Förslaget tas upp för diskussion i utvecklingsgruppen.

Efter utvecklingssamtalet på våren utvärderar föräldrarna detta på en särskild blankett som lämnas
ut av kontaktläraren.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 11 (32)
Mål:
En plan upprättas under hösten för hur arbetet genomförs på Resursen och Laps.
Mål:
Pedagogerna samplanerar för att ge eleverna en helhetsförståelse för ämnesområden.
Delmål:

Alla arbetslag bidrar med temaplaneringar och erfarenheter till temabanken.

Alla arbetslag utser en person som är ansvarig för att materialet sätts in i temabanken. Ansvaret
påförs blanketten med arbetslagets uppgifter.

Arbetslagen och ämneslagen får tid i början av varje termin (K-dag) för samplanering av bl.a.
teman.
Resultat – Hur har vi lyckats?
Arbetslagen försöker möta alla elever på deras nivå. Verksamheten läggs upp så att eleverna
får en kontinuitet i sitt arbete. De allra flesta lärarna går igenom mål att uppnå och strävansmål innan man börjar med ett nytt arbetsområde. I ett arbetslag i 7:an uppger man att man
vill genomföra
…en tillrättalagd undervisning för att tillgodose elevers särskilda behov, t.ex. med muntliga
förhör och kopierade anteckningar. Elever får efter behov böcker inspelade på band
.
I ett arbetslag i 9:an skriver man:
Det har varit ett differentierat arbetssätt i undervisningen i olika grupper. Vi har i arbetslaget dessutom skapat flera små grupper och haft enskild undervisning i många ämnen för
att främja elevernas olika behov.. Detta har skett utanför ordinarie schema. Till exempel
har fyra elever deltagit i annan idrottsgrupp och därmed fått extra engelskundervisning och
extra NO / matteundervisning.
Under höstterminen och i början av vårterminen gjorde skolledningen verksamhetsbesök
som sedan följdes av individuella medarbetarsamtal (se under Rektors ansvar). Vid besöken
gavs många bevis på en verksamhet med god kvalitet.
Andra arbetslag har dokumenterat sin verksamhet på flera sätt. Här är några goda exempel:
 I ett arbetslag i 7:an har man under två morgnar varje vecka haft högläsning av en
bok (i det här fallet boken ”Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian”) med
efterföljande skrivuppgift. En flicka skriver:
Jag har aldrig läst en sådan här bok och därför tyckte jag att boken var annorlunda och
faktiskt ganska konstig till en början, kanske till och med dålig. Men när man kommit in i
boken blev den mycket bättre. Den handlar om en kille som helt enkelt inte ser det naturligt
att ge upp. Han lever upp till sina drömmar oavsett hur svårt det än blir för honom. - - Jag tycker att boken var bra för att den handlar om att inte ge upp och göra sitt mål även
om något händer eller om man gör tabbar på vägen. Om man inte satsar något har man
inget att vinna.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 12 (32)

I samma arbetslag har man arbetat med ”kreativa redovisningar” av olika skapelseberättelser (den indianska, bibliska, arabiska, aboriginska osv). Eleverna redovisade
vad de hade lärt sig genom att rita serier, göra en teaterföreställning, göra en rap eller
sång och måla en bildkavalkad.

I ett annat arbetslag i 7:an lät lärarna eleverna få stor frihet i att välja redovisningsform efter att man hade läst om Asien.
 I samma arbetslag har eleverna läst om ryggradslösa djur. En elev gör sin utvärdering:
Texten i boken var jättebra. Arbetsbladen var också bra. På genomgångarna har jag lärt
mig mycket. Du är bra på att förklara och intressant att lyssna på. --- Jag är nöjd med min
insats. Jag tror att provet gick bra och det bevisar ju att jag lyckats med målen.

I de båda 8:orna har man jobbat tillsammans över arbetslagsgränserna i engelska och
matematik. Lärarna har då bättre kunnat differentiera bl.a. innehåll och studietakt för
eleverna. En lärare i engelska skriver:
Även om de är många och att de inte kände den andra klassen så bra så ville de ha kvar
dessa grupper. De tyckte att de fick en bättre stimulans. De två snabbare grupperna tyckte
att de lärde sig mer. Innan sade några att de kunde redan en del som de jobbade med och
gick igenom på lektionerna. Den svagare gruppen tyckte att de fick mer hjälp och att de fick
jobba mer i sin takt.

Samarbete på liknande sätt har skett i matematik i de båda sjuorna. En elev skriver:
Bra saker: Att man får träffa nya kompisar och att jag har haft roligt, att dom inte var så
blyga, utan att dom pratade. --- Jag tycker att vi ska göra det här fler gånger och inte bara i
matten.

Den tematiska undervisningen är utbredd på skolan. Ett arbetslag i 8:an arbetade
under våren med ”50-tal” – bild: design och mode, musik: rock ´n ´roll, förebilder
och ideal och livsstil: kärnfamiljen, folkhemmet, ungdomars mötesplatser. Eleverna
upplevde och gjorde reflektioner över sin egen situation i nutid. Vid andra tillfällen
har eleverna sett föreställningar med både dans, teater och film. En elev har gjort ett
eget arbete om Metallica:
Jag tycker att det här har varit det roligaste arbetet under min tid på Alléskolan och jag är
verkligen nöjd med vad jag har åstadkommit. Jag kan bara uttrycka mig på ett sätt när jag
ska förklara hur det gick med mina mål: PERFEKT. Även om jag inte har kunnat
skriva med alla fakta jag funnit om bandet, medlemmarna och albumen har jag lärt mig
väldigt mycket och det gynnar ju bara mig själv.

Under Normer och värden rapporterades om demokratidagarna i oktober. Eleverna
hade tema på FN-dagen den 23 okt och spelat ”Rätt åt alla, kortspel om mänskliga
rättigheter”. Alldeles i slutet av terminen den 2 juni, dagen innan insamlingen till
Afrika, hade eleverna en Afrikadag med föreläsning för 9:orna och olika aktiviteter i
arbetslagen. En elev i 8:an reflekterar:
Jag tycker att den här dagen var helt ok. Man fick lära sig om Afrika en del t.ex. sjukdomar. Vi fick också försöka styra ett land själva men det var inte så lätt. Det är ofta man
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 13 (32)
tror att man gör rätt eller tycker rätt. Men annars tycker jag att vi är ganska upplysta. Det
handlar bara om vad man vill eller kan/orkar göra. Och det är ju upp till en själv.
Så länge skolan har haft Elevens val har aktiviteterna legat på eftermiddagstid. Många var
missnöjda med innehållet som till viss del har upplevdes som alltför teoretiskt och liknade
arbetspassen. Under fem dagar, 27 och 28 nov och 26, 27 och 28 maj, har samtliga elever
haft heldagar med Elevens valaktiviteter med en annan inriktning. Målet med dagarna var att
eleverna skulle få andra upplevelser och kunskaper av mer praktisk och estetisk karaktär.
Eleverna har haft mycket att välja på som t.ex. Bild (scrapbooking, måleri, de coupage,
skolkonst m.m.), Slöjd (luffarslöjd, intarsia, textil), Drama, Musik, Kör, Dans, Mat och hälsa,
Fågelskådning, Idrott (amerikansk fotboll, klättring, stavgång, bad) och mycket annat. Flera
lärare har gjort ett mycket gott arbete både med planering av innehållet, gruppsammansättningen och genomförandet. Nästa alla elever fick sina försthandsval.
I utvärderingen av de fem Elevens valdagarna instämmer nästan alla elever i påståendena
- Informationen om programmen var lätt att förstå,
- Det var trivsam stämning i Elevens valgruppen,
- Jag är nöjd med min insats under elevens valdagarna.
- Jag valde ett program som jag är intresserad av,
- Det var roligt att träffa elever från andra arbetslag i Elevens valgruppen.
Vad gäller enhetens mål för läsåret 2008/09 kan följande redovisas:
 Återkoppling till IUP sker i varierande grad, alltifrån sällan till två gånger per termin.
I ett arbetslag klistrar eleverna in sina IUP i sina tankeböcker och får reflektera över
dem.
En elev har två mål i sin IUP att uppnå: Förstå engelska bättre och Lämna in läxorna i tid.
För att det första målet skall uppnås skall följande ske: Extra uppgifter att arbeta med
hemma. Få talövningar på CD att lyssna på hemma. För att det andra målet skall nås skall
följande ske: Packa ner dem (=läxuppgifterna) kvällen innan. Packa ur väskan direkt när
eleven kommer till skolan.
Eleven utvärderar sina insatser:
1. Det har gått bra. Jag fick full pott på det senaste läxförhöret. Jag känner att det börjar gå
framåt och måste lägga mera tid.
2. Jobbar och gör glosorna på glosboken.se. Det går jättebra på den sidan.
En annan elev reflekterar sina insatser och planerar sitt fortsatta arbete:
Jag har uppnått mitt mål att få ett godkänt resultat på alla prov och inlämningar. Det har varit
lätt att uppnå målet, så på utvecklingssamtalet vill jag sätta upp ett ”strävansmål”.
SO-arbetet fungerar bra. Jag kommer att behöva renskriva hemma ikväll men det blir inga problem
att bli klar till imorgon. Jag har valt att skriva om centralafrikanska republiken. Min svenska
uppsats har blivit ganska lyckad. Men jag har haft otur med datorerna. Allt jag har renskrivit har
försvunnit två gånger, så jag ska börja om för tredje gången idag.

I början på januari visades på exempel på skriftliga omdömen i syfte att få ett
gemensamt, klart och tydligt språk i dessa. Språket i formuleringarna varierar
fortfarande även om det har blivit bättre.

I omdömena inför utvecklingssamtalet har det ibland inte klart framgått om eleven
har nått målen i varje ämne eller inte. Numera finns en blankett med alla ämnena där
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 14 (32)
lärarna markerar sina ämnen enligt följande: 1. ”Se åtgärdsprogram” (d.v.s. når ej målen),
2. ”Prognos att nå målen”, 3. ”Prognos att nå över målen”.

I början av höstterminen bestämdes att åtgärdsprogrammen skulle revideras. Detta
har diskuterats i utvecklingsgruppen och vid andra möten men någon revidering har
ännu inte skett (se vidare under Analys).

En del arbetslag, inte alla, har låtit föräldrarna besvara några utvärderingsfrågor om
utvecklingssamtalen. De svar som har kommit in visar att föräldrarna liksom förra
året känner sig delaktiga och är nöjda med förberedelserna och det sätt samtalen
genomförs på.

Målen med temabank, utse ansvarig för material till temabanken och en dag för
samplanering av teman har inte uppnåtts.

Någon stadfäst plan för hur verksamheten genomförs på Resursen inkl. Laps finns
inte. En utvärdering av verksamheten för läsåret 2008/09 har dock gjorts av specialpedagogerna och resursassistenterna som arbetar där:
Speciallärarverksamheten
Speciallärarna har under läsåret haft givna arbetslag med ansvar, tillsammans med arbetslaget, för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna har arbetat med elever i olika åldrar
vilket har upplevts tillfredställande och stimulerande. Önskvärt vore dock att enbart ha
ansvar i två arbetslag i stället för tre som fallet har varit läsåret 2008-2009. Detta utan att
bortprioritera den åldersmässiga skillnaden. Samtliga speciallärare har på schemat utlagt
mer än 1040 min/vecka i undervisningstid. Vikarier sätts sällan in vid sjukdom eller
annan frånvaro, vilket i vissa fall också är svårt. Då flera elevassistenter har sagts upp på
skolan under läsåret har arbetsbördan för speciallärare ökat, framförallt i mötet med oroliga
elever som har svårt att komma tillrätta i skolan.
På Alléskolan är behovet av speciallärarstöd stort. Flera elever är psykologutredda och det
finns flera elever inom autismspektrat. Kunskapen kring funktionshinder av olika slag hos
personalen på skolan är ibland avgörande till hur eleven utvecklas. Stöd till elever har prioriterats utefter den kartläggning som upprättats i samband med läsårsstart. Stödbehovet har
efterhand även i vissa fall omprövats och utformats utifrån elevernas förutsättningar och
behov. - - - Elevsammansättning är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att nå längre i
kunskapsutvecklingen. Arbetslagen har efter dessa försök därefter ökat sitt samarbete i syfte
att motverka vi-/de- känsla.
--I stort fungerar samarbetet med de olika arbetslagen tillfredsställande. Specialläraren har
dock inte alltid vidtalats beträffande möten angående elevers stöd. Det har även hänt att
åtgärder har bestämts att speciallärare ska utföra utan att i förväg rådgöra med berörd
speciallärare om det är praktiskt möjligt. En ökad dialog är i dessa fall eftersträvansvärd.
LAPS-verksamheten
LAPS (lokalt anpassad studiegång) vid Alléskolan är ett stöd för den ordinarie undervisningen. Målgruppen är elever vars behov inte kan tillgodoses inom klassens ram och som
behöver extra stöd i sin pedagogiska, emotionella och sociala utveckling.
Under läsåret 2008-2009 har det varit 5 inskrivna elever i LAPS. Elevgruppen bestod av
3 elever år 9 samt 2 elever år 7. Under vårterminen har ytterligare elever lokalintegrerats i
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 15 (32)
de redan hårt belastade lokalerna. Inskrivningsrutinerna vid placering i LAPS har inte
följts enligt planen. Personalen inom LAPS har inte alltid varit informerade att en placering
är beslutad. Personalen på LAPS skulle bestå av två resursassistenter på vardera 100% .
En av tjänsterna kom från Resursskolan och den andra fanns sedan tidigare på LAPS,
samt att det skulle finnas en speciallärare på 50%.
--Personalmässigt har LAPS verksamheten under större delen av höstterminen och hela
vårterminen varit utan speciallärare. Verksamheten har drivits av två heltids resursassistenter som delat upp ansvarsområdet dem emellan. Det är bl.a. planering av verksamheten, framtagning av material, anpassning av material, telefonkontakter med föräldrar
och specialpedagoger, medverka på EVK samt andra möten gällande eleverna, skriva
åtgärdsprogram och IUP.
Konsekvensen med personalminskningen blev att det inte finns tid och utrymme för enskilda
samtal med eleverna. Enskilt arbete med elever har heller inte kunnat tillgodoses, trots att
vissa elever har det behovet och att det står i deras åtgärdsprogram. Egen planeringstid för
resursassisterna har heller inte kunnat ske.
SVA
Under läsåret har flera nyanlända elever utan några kunskaper i svenska haft SVA-undervisning. Några elever har haft mer kunskap i det svenska språket. Två elever har under två
månader på höstterminen haft undervisning med modersmålslärare. Eleverna har övrig tid
haft anpassat schema i det egna arbetslaget.
Då behovet av SVA-undervisning under läsåret har ökat har stödet till elever som kommit
längre i språkkunskaperna inte kunnat ges tillräckligt med stöd i övriga ämnen.
Måluppfyllelse
Med läroplanens, verksamhetsplanens och enhetens mål som utgångspunkt bedömer vi
resultatet för Utveckling och lärande / kunskaper som Bra
Analys – Varför blev det som det blev?
Några arbetslag anser att måluppfyllelsen är Mindre bra och det stämmer kanske om man
bara ser till enhetens delmål under 2008/09. Dessa är mer mål som handlar om hur verksamheten skall organiseras än pedagogiska mål för inhämtandet av kunskap.
Resultatredovisningen från arbetslagen redovisar däremot flera goda exempel på hur verksamheten är inriktad både på uppnåendemål och på strävansmål för elevernas lärande.
Vi märker ett positivt budskap i att en del arbetslag påtalar att samarbete mellan lärare är
viktigt för att nå ett lyckat resultat. Om man inte samarbetar, samplanerar och har en gemensam syn på uppdraget når man inte sådana goda resultat.
Vid en genomgång av elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen uppmärksammades att
flera av dem saknar även åtgärdsprogram. Det säger sig självt att åtgärdsprogram måste upprättas i alla de fall där läraren ser att eleven riskerar att inte nå målen eller inte få betyg. En
del har uppfattningen att åtgärdsprogrammen (gemensamma för skolorna i kommunen) är
för omfattande och krångliga att fylla i medan andra anser att de är väl utformade för sitt
syfte. P.g.a. dessa olika uppfattningar har det inte hänt något med revideringen av åtgärdsprogrammen.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 16 (32)
En lista på elever lämnades ut i början på vårterminen med elever som saknar betyg och
åtgärdsprogram. Då gavs även tips på konkreta formuleringar. En del program har skrivits
sedan dess men fortfarande saknas en del. Detta behöver inte bero på att man struntar i att
fylla i dem utan att man helt enkelt är osäker på hur man skall skriva ett åtgärdsprogram
Föräldrarna är som framgått nöjda med utvecklingssamtalen sköts, men fler och fler av lärarna känner att förberedelserna inför dem behöver omarbetas. Det blir en mycket hektisk
period både för lärare och för elever när dessa skall görs sina självskattningar i varje ämne
inför utvecklingssamtalen. Flera lärare har börjat göra skattningar (med både frågor till uppnåendemålen och strävansmålen) vid ett antal tillfällen under terminen och när man har
arbetat igenom ett område.
Beslut har också tagits om att pröva att lämna rapporter till samtalen i år 7 via ett
datapro-gram.
Utvärderingen av Resursen och Laps handlar mer om resurserna i organisationen än om
de resultat man har uppnått. Den resurs som står till förfogande i Laps utökas för övrigt
med timmar i t.ex. engelska, slöjd, hemkunskap, SO som andra lärare har i verksamheten.
Åtgärder för utveckling
 Enheten behöver ha mål inte bara för organisationen utan även mål som sätts upp
för elevernas utveckling och lärande.

En plan upprättas för verksamheten i Resursen och Laps.

Alla elever som riskerar att inte nå målen eller inte få betyg skall ha åtgärdsprogram
som följs upp kontinuerligt och revideras vid behov.

Åtgärdsprogrammen revideras på skol- eller kommunnivå.

Arbetet med att få ett gemensamt språk i omdömena fortsätter.

En temabank inrättas för att ge tips åt andra.

Ämneslagen behöver ha tid i terminsstarten för pedagogisk planering med tema och
annat.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 17 (32)
Inflytande & ansvar – ”Alla kan påverka”
Lpfö 98
Alla som arbetar i förskolan skall:
 verka för att det enskilda barnet
utvecklar förmåga och vilja att ta
ansvar och utöva inflytande i
förskola och
 verka för att varje barns
uppfattningar och åsikter
respekteras.
Lpo 94
Alla som arbetar i skolan skall:
 främja elevernas förmåga och
vilja till ansvar och inflytande
över den sociala, kulturella och
fysiska skolmiljön.
Lpf 94
Alla som arbetar i skolan skall:
 gemensamt med eleverna ta
ansvar för den sociala, kulturella
och fysiska skolmiljön.
Läraren skall:
Läraren skall:
 utgå från att eleverna kan och
 utgå från att eleverna kan och
vill ta personligt ansvar för sin
vill ta ett personligt ansvar för
inlärning och sitt arbete i skolan,
Arbetslaget skall:
sin inlärning och för sitt arbete i  låta eleverna pröva olika
skolan,
 ta tillvara varje barns förmåga
arbetssätt och arbetsformer och
och vilja att ta ett allt större
 tillsammans med eleverna planer
tillsammans med eleverna
ansvar för sig själv och
och utvärdera undervisningen
utvärdera undervisningen.
samvaron i barngruppen.
och förbereda eleverna för
delaktighet och medansvar och
 förbereda barnen för delaktighet
för de rättigheter och
och ansvar och för de rättigheter
skyldigheter som präglar ett
och skyldigheter som gäller i ett
demokratiskt samhälle.
demokratiskt samhälle.


Verksamhetsplanens mål
Alla har möjlighet att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar
Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den omgivande miljön
Enhetens mål 08/09
Mål:
Eleverna kan påverka.
Delmål:

Eleverna deltar i diskussioner om olika arbetsområden vad gäller planering, genomförande och
utvärdering.

Inför elevrådsmötena lämnar skolledningen ut någon aktuell fråga som den vill ha belyst. Den
aktuella frågan förbereds i klassråden och tas därefter upp i elevrådet.

Alla rådsmöten är inlagda i kalendariet.

Protokollen från rådsmötena läggas ut på hemsidan, delas ut till elevrepresentanterna och
vuxenstödjarna i arbetslagen samt anslås.

De vuxenansvariga utvärderar tillsammans med eleverna rådens verksamhet en gång per termin
under ordinarie möten.

Arbetslaget ansvarar för att muntlig information ges i direkt anslutning till rådsmötet.
Vuxenstödjaren hjälper till.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 18 (32)
Resultat – Hur har vi lyckats?
I rapporterna från arbetslaget ser man många exempel där eleverna får delta i diskussioner
som rör deras lärande. De kommer med förslag på såväl innehåll som arbetsformer (se även
Lärande och Utveckling / Kunskaper). De påverkar också omfattning och dagar för läxor.
Eleverna utvärderar regelbundet sina arbeten i kontaktböcker eller loggböcker. Ett arbetslag
i 9:an skriver:
Eleverna deltar aktivt i diskussionerna kring arbetsmomentets upplägg. I SO:n har eleverna
exempelvis fått gör en egen planering under en fyraveckorsperiod. Denna erfarenhet var
uppskattad av en stor del av eleverna. Under det sista arbetsmomentet i svenskan fick
eleverna välja redovisningsform parvis, enskilt eller i grupp t.ex. med collage, tankekarta,
kollektiv dikt och sammanfattning.
En elev skriver:
Jag tycker att vi är med och påverkar ganska mycket, så det är bra som det är. Elevinflytandet är nog ganska stort redan.
Här ges ett exempel på hur eleverna utvärderar sin läxläsning på arbetspasstid:
Vad har jag gjort i AP/läxläsning den här veckan?
- Jag har arbetat med engelska verb och lärt in dom och gjort en fransk dialog med x och y.
Hur tycker du att AP/läxläsning fungerar?
- Jag tycker att det är lite så där. Det är väl några som kan prata och leka ibland och inte
alltid jobba. Jag kanske är en av dom. Jag vet ju själv att jag tjötar mycket.
Hur kan vi förbättra det till det bättre?
- Jag vet inte, nu sitter vi ju klassvis och det kanske är en bra början.
-
Även i andra sammanhang än under lektionsarbetet bjuds eleverna in att påverka:
 En innebandyturnering mellan 7:or genomfördes. Killar mot killar och tjejer mot
tjejer. Eleverna i 9:an skötte hela turneringen med förarbete, domare och funktionärer. Eleverna i 7:2 fick själva bestämma namn på respektive lag.

En fotbollsturnering för 7:or spelades i mixade lag. Elever från Barn och Fritid på
Lagman hade ansvar och organiserade allt.

I vissa arbetslag har man trivselgrupper eller trivselråd. Ett exempel på protokoll från
ett möte:
- Vi går igenom föregående protokoll. Vad har hänt sedan sist?
- Soffan är borta. En efterlysning finns uppe samt det har gått ut en förfrågan om soffa i
månadsbrevet till alla föräldrar.
- Vi kommer överens om regler för soffan.
- Ang målning av hemvisten så har … (en elev) pratat med vaktmästaren och han tyckte det
var ok om vi gör det själva men det får ske i samband med lov för det luktar så mycket. Så
vi låter det vara tills senare i vår och tar upp det igen.
- Vi pratar om trivseldagen före jul och alla tycker det är ett bra program för dagen.
- Utsmyckning av väggar i hemvisten. Det finns ett antal tavlor som vi kan sätta upp. Men vi
behöver ha några som är villiga att måla. Kolla upp om det finns några som är intresserade
av att hinna måla under bildlektionen.
- Vi skickar vidare önskan om airfresher med … (en elev) så tar han med sig den frågan till
elevrådet.
VARA KOMMUN
-
2009-09-03
sid 19 (32)
Vi har haft två bra möten den här terminen och vi avslutar med god fika och önskar alla en
god jul och ett gott nytt år!

Eleverna har önskat kortlekar och bollar och sådana har också köpts in. För att få in
sådant som lämnas ut till eleverna under raster har en del föreslagit att ”pant” skall
lämnas.

Önskemål från elever har förts fram till elevrådet att detta skulle begära att det skulle
var tillåtet att bära keps på lektioner och i matsalen. Elevrådet ansåg dock att det inte
var lämpligt att föra frågan vidare.
Vad gäller enhetens mål för läsåret 2008/09 kan följande redovisas:
 Av ovanstående kan konstateras att eleverna har rejäla möjligheter att delta i genomförande och utvärdering av arbetsområden men tar något mindre del i planeringen.
Ett arbetslag skriver:
I vissa ämnen får eleverna vara med och bestämma arbetsområden, redovisningsformer o.s.v. i
större utsträckning än i andra. En del elever önskar inte något inflytande över planering.
Detta är också något som vi måste acceptera.

Målet att skolledningen skall lämna ut någon fråga som den vill ha belyst i klassråd
och elevråd har inte uppfyllts. Detta har förmodligen inte skett någon gång.

En del rådsmöten är inlagda i kalendariet, medan andra inte finns med eftersom alla
vuxenansvariga inte meddelar när de vill ha mötena.

Protokollen från rådsmötena läggs inte ut på hemsidan. Arbetslagen anslår dem men
tyvärr får de inte alltid sitta uppe utan rivs ner.

De flesta vuxenansvariga utvärderar rådens verksamhet en eller flera gånger per termin. Ett arbetslag i 8:an visar en avstämningsblankett för råd med några frågor som
besvaras av respektive rådsrepresentanter:
- Hur är det att vara med i ett råd?
- Hur fungerar mötena och vad gör ni?
- Känner du att du har möjlighet att påverka och i så fall är det något som du skulle vilja
förändra?
- Hur fungerar kopplingen till klassen?

I många fall verkar det som om informationen från råden till arbetslagen och tvärtom
har brister men att det fungerar bättre nu än tidigare. I ett arbetslag i 9:an beskrivs
läget:
Klassråden och informationen från elevrådets representanter har fungerat bra, eleverna bereds
möjlighet att, i direkt anslutning till rådsmötet, delge sina klasskamrater viktig information.
De olika rådsprotokollen har kommit till arbetslagen regelbundet eller sporadiskt varför
ingen kontinuitet uppnås.
I ett annat arbetslag är informationen till eller från råden knappare:
Information från respektive klassråd på klassrådstiden fungerar inte.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 20 (32)
Måluppfyllelse
Med läroplanens, verksamhetsplanens och enhetens mål som utgångspunkt bedömer vi
resultatet för Inflytande och ansvar som Bra
Analys – Varför blev det som det blev?
Även i området Inflytande och ansvar går åsikterna isär vad gäller måluppfyllelsen.
Omdömena varierar mellan Mindre bra och Mycket bra. Det är uppenbarligen så att vissa
arbetslag har nått längre än andra i att ge eleverna möjlighet att vara med och påverka. Två
arbetslag visar på att demokratiarbetet har befästs:
Vi har lyckats bra med att ge eleverna inflytande över sitt skolarbete. Eleverna får
exempelvis vara med och önska arbetsområde som ställs på kö i de flesta ämnen.
Regelbundna utvärderingar sker i de olika ämnena. Demokratiska principer såsom
majoritetsbeslut ligger till grund för beslutsfattandet.
Vi har lagt ner många terminers arbete för att få råden att fungera. Vi har synliggjort dem
och fått dem att bli viktiga. Vi har haft en bra stöttning av vuxna. Klassråden har varit
inplanerade. Det har blivit naturligt för representanterna att redovisa.
Bilden av skolan i det här avseendet är inte entydig. Hos en del lärare är engagemanget inte
lika stort.
I vissa arbetslag, speciellt i 7:an, har eleverna inte deltagit så mycket i arbetsområdenas planeringar, genomförande och utvärderingar p.g.a. att de ännu inte har kommit så långt i
utvecklingen.
Det är också viktigt att komma ihåg att man ibland är tvungen att prioritera sitt arbete för att
ta hand om problem som dyker upp med elever som inte följer regler, skolkar, trakasserar
andra, uppträder ohyfsat, inte fullgör sina uppgifter o.s.v.
Skolledningen bör ta ett större initiativ till att lägga ut ärenden ”på remiss” till elevrådet.
Elevrådet borde successivt syssla mer med viktigare frågor som berör själva undervisningen
(läxor, schema, prov och bedömning, teman o.s.v.) istället för som nu med mer perifera
saker. Vuxenstödet till rådsmedlemmarna och rådens utvecklande behöver ges mer tid.
Åtgärder för utveckling
 Arbetslagen arbetar vidare med att bjuda in eleverna att påverka och vara delaktiga i
verksamheten.

Det krävs ett större engagemang från elever och personal om råden skall fungera
bättre.

Det skall finnas tydligare rutiner för vuxenstödjaren så att protokoll anslås och att
elevrepresentanterna känner att de har en vuxen som stöttar dem.

Elevrådets status måste höjas genom rätt stöttning från skolledningen. Frågor från
skolledningen lämnas ut mer regelbundet och när det är aktuellt.

Rådens mötestider skall finnas i kalendariet och protokollen på hemsidan.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 21 (32)
Samverkan
Lpfö 98
Förskolan skall sträva efter att nå
ett förtroendefullt samarbete med
förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja
barnens allsidiga utveckling och
lärande i ett långsiktigt
perspektiv.
Alla som arbetar i förskolan skall:
 visa respekt för föräldrarna och
känna ansvar för att det
utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och
barnens familjer.



Lpo 94
Samarbetsformer mellan
förskoleklass, skola och fritidshem
skall utvecklas för att berika varje
elevs mångsidiga utveckling och
lärande.
Lpf 94
De frivilliga skolformerna skall
nära samverka med den
obligatoriska skolan, med
arbetslivet, med universiteten och
högskolorna och med samhället i
övrigt.
Alla som arbetar i skolan skall:
 samarbeta med elevernas
vårdnadshavare så att man
tillsammans kan utveckla
innehåll och verksamhet.
 Få en inblick i närsamhället och
dess arbets-, förenings- och
kulturliv.
Personalen skall, efter en av rektor
gjord arbetsfördelning:
 i utbildningen utnyttja kontakter
med det omgivande samhället
och dess arbets-, förenings- och
kulturliv och
 bidra till att presumtiva elever får
information om skolans
utbildningar.
Verksamhetsplanens mål
Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola, näringsliv, kultur och föreningsliv fungerar bra
Samverkan sker mellan verksamheterna, inom enheten och mellan enheter
Alla enheter har enternationellt samarbete och utbyte
Enhetens mål 08/09
Mål:
Praon integreras i undervisningen.
Delmål:

Alla ämneslag skapar praouppgifter till en idébank på ämneskonferenstid.
Mål:
Eleverna har förståelse för människors villkor i olika kulturer.
Delmål:

Intressegruppen Afrika / Hållbar utveckling arbetar vidare dels med att konkretisera innehållet för
elever under löpande lektionsarbete, dels med att förbereda Afrikadagarna.
Mål:
Föräldrar har insyn i skolans verksamhet.
Delmål:
VARA KOMMUN

2009-09-03
sid 22 (32)
Enhetsrådets dagordning och protokoll läggs ut på hemsidan och mailas till all personal.
Resultat – Hur har vi lyckats?
Samverkan mellan föräldrar och skola är god och sker via utvecklingssamtal, spontana personliga kontakter månadsbrev, åhörardagar, föräldraråd, ÖPP-information, festkvällar,
föräldraråd m.m. Det börjar också bli vanligare att lärarna i arbetslagen skickar hem uppgifter
och läxor m.m. till föräldrarna via e-post.
Föräldramötena har varit välbesökta. Föräldrarna deltar i diskussioner, ger förslag och vill
hitta lösningar. Föräldraengagemanget gäller även vid negativa händelser.
Enhetsrådet träffas två gånger per termin. Mötena har varit givande och föräldrarepresentanterna deltar i mötena i högre grad nu än tidigare. Skolan samverkar också med olika
intressenter utanför skolan. Några exempel:
 I samband med demokratidagarna i oktober (se även Normer och värden) hade ett
arbetslag i 7:an besök av tre kommunfullmäktige som svarade på elevernas frågor
och diskuterade kommunens inställning gentemot skolan och kommunen i stort.
Arbetslaget hade besök även under vårterminen då man arbetade med området
kommunen i SO:

Polisen har varit på besök och pratat om Lag och rätt både för elever och för
föräldrar.

Skolan samverkar med Irma gällande enstaka elever.

Skolan har då och då lärarstudenter på praktik med lärare som handledare.

Specialpedagogen har vid ett antal tillfällen observerat enskilda elever och där det
varit nödvändigt att upprätta åtgärdsprogram tillsammans med ansvarig lärare och
vårdnadshavare.

På ett föräldramöte tog ett arbetslag upp problemet med energidrycker. Föräldrarna
tog fram information som senare skickades ut till övriga föräldrar.

I samband med ritteknik gjorde ett arbetslag i 7:an ett studiebesök på nybyggnationen av Varabostäders lägenheter på Badhusgatan.

Under Elevens valtid samarbetar eleverna med olika idrottsföreningar.

Eleverna i 8:an har varit på brandstationen och fått brandutbildning och även besökt
ungdomsmottagningen och pratat om sex och samlevnad.

I slutet av vårterminen tog ett arbetslag i 7:an tillsammans med föräldrar ansvar för
en aktivitetsresa till Jämnesjön.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 23 (32)
Vad gäller enhetens mål för läsåret 2008/09 kan följande redovisas:
 Det framgår av rapporterna att det varierar mellan arbetslagen hur praon integreras i
undervisningen. Vissa har klara rutiner över vad och hur man skall göra. Man arbetar
med praoförberedelser i förväg och eleverna redovisar och diskuterar muntligt i
klassen. Ett arbetslag i 9:an samarbetade med Idrott och Hälsa:
Praouppgiften integrerades med Idrotten i höst, då med fokus på arbetsmiljö och ergonomi.
Denna uppgift fungerade som betygsunderlag i ämnet.
En del lärare har också gjort besök hos sina elever vilket har varit mycket uppskattat
av elever och arbetsgivaren.
Man arbetar med praon i arbetslagen olika mycket men målet att på ämneskonferenstid upprätta en idébank har inte uppfyllts.

Intressegruppen Afrika /Hållbar utveckling har inte fått möjlighet att träffas regelbundet men ett material togs i alla fall fram till den 2 juni (se Utveckling och Lärande
/ Kunskaper). En av övningarna under dagen hade som syfte att ge en känsla av hur
det kan vara att vistas i ett område där det finns minor och därmed också en ständig
risk för att trampa på en mina.

Föräldrarna har god insyn i skolans verksamhet.. Protokollen från enhetsrådet läggs
ut på hemsidan, mailas ut till personalen och skickas hem med post till mötesdeltagarna.
Måluppfyllelse
Med läroplanens, verksamhetsplanens och enhetens mål som utgångspunkt bedömer vi
resultatet för Samverkan som Bra.
Analys – Varför blev det som det blev?
Det är en allmän uppfattning att samarbetet mellan skola och hem fungerar bra delvis p.g.a.
att skolan anstränger sig mycket för att få till ett så gott samarbete som möjligt. I skolan
känner vi att klimatet oftast är öppet och kreativt. Föräldrarna känner å sin sida att de kan
prata med kontaktläraren om problem uppkommer och att lämpliga strategier utarbetas tillsammans.
Arbetet kring Afrika / Hållbar utveckling verkar ha goda förutsättningar att lyckas p.g.a. att
det finns en engagerad personalgrupp, men de har tyvärr inte haft möjlighet att träffas så ofta
som vore önskvärt. En del material någon årskurs saknas.
Kontakterna med Banbury i England har varit mycket sporadiska.
Hemsidan används inte som vore önskvärt. Att inte fler lärare lägger ut sina planeringar på
hemsidan beror troligen på att konceptet inte är tillräckligt förankrat och att det saknas kunskaper och rutin på hur man gör. Ett fåtal elever använder hemsidan eftersom de flesta inte
vet att den finns.
Ett problem uppstod vid planeringen av resan till Jämnesjön med 7:an. Samarbetet gick inte
smärtfritt eftersom lärarna upplevde att föräldragruppen inte visade förståelse för att lärarna
inte hade möjlighet att vara med på allt som föräldrarna planerade på kvällar, övernattning
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 24 (32)
m.m. Av detta finns det anledning att på något sätt definiera vad som vad som ingår i lärares
arbetsuppgifter på skolresor och andra aktiviteter utanför schemat.
Åtgärder för utveckling
 Mer information om hemsidan lämnas till elever och hem.

Arbetet med en idébank kring praon fullföljs. Det är viktigt att komma fram till vad
lärarna och eleverna vill ha ut av praon.

Eleverna redovisar sin prao enligt ”SYV-paketet”.

År 9 har ett miljötema om hållbar utveckling.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 25 (32)
Bedömning & betyg
Lpo 94
Läraren skall:
 genom utvecklingssamtal främja elevernas
kunskapsmässiga och sociala utveckling,
 utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje
elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt
redovisa detta för eleven och hemmen samt
informera rektorn
 med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål
fortlöpande informera elever och hem om
studieresultat och utvecklingsbehov och
 vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig
information om elevens kunskaper i förhållande till
kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning
av dessa kunskaper.
Lpf 94
Läraren skall:

fortlöpande ge varje elev information om elevens
utvecklingsbehov och framgångar i studierna,

i gymnasieskolan och gymnasiesär-skolan samverka
med hemmen och informera om elevernas
skolsituation och kunskapsutveckling och

redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning
sker.
Läraren skall vid betygsättningen:

utnyttja all tillgänglig information om elevens
kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,

beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat
sig på annat sätt än genom den aktuella
undervisningen,

beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på
kunskaper och

göra en allsidig bedömning av kunskaperna och
därvid beakta hela kursen.
Enhetens mål 08/09
Mål:
Pedagogerna har en samsyn när det gäller betyg och bedömning inom respektive ämne.
Delmål:

Diskussioner om bedömning och betygskriterier diskuteras regelbundet på ämneskonferenserna.
Skolledningen bestämmer när dessa frågor skall tas upp.

Planen med olika alternativ av redovisningsformer aktualiseras i ämneslag och arbetslag.
Resultat – Hur har vi lyckats?
Betygskriterier finns i vissa, men inte alla, ämnen på skolans hemsida. Hemsidan är länkad till
Skolverkets hemsida där de centrala betygskriterierna finns.
Av skolledningens besök i verksamheten (se Rektors ansvar) och av arbetslagens rapporter
att döma kan det konstateras att det är vanligt att lärarna i arbetslagen för en dialog med eleverna kring deras lärande och varför de gör sina uppgifter. När nya arbetsområden påbörjas
går elever och lärare som regel igenom en målbeskrivning och diskuterar vad den innebär,
vad som förväntas o.s.v. Sedan har IUP på ett konkret sätt belyst betyg och bedömning (se
Utveckling och Lärande / Kunskaper). Det finns också exempel där lärare har daglig kontakt
med föräldrar om hur det fungerar såväl socialt som kunskapsmässigt.
I ämnena har eleverna flera andra sätt än skriftliga prov att visa vad de har lärt sig. Man använder olika sätt: muntliga redovisningar, gruppsamtal, inlämningar av material, affischer,
elevledda lektioner, power point m.m.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 26 (32)
Vad gäller enhetens mål för läsåret 2008/09 kan följande redovisas:
 Samsynen vad gäller bedömning och betyg har inte ökat eftersom lärarna inte har diskuterat detta regelbundet. Detta varierar också mellan olika ämneslag. Ämneskonferenserna handlar istället mer om praktiska saker i vardagsarbetet som läromedel,
administrativa uppgifter m.m.

Som framgått används olika former att redovisa förvärvad kunskap som alternativ till
skriftliga prov, men planen kring olika alternativ av redovisningsformer har inte
använts så flitigt.
Måluppfyllelse
Med läroplanens och enhetens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet för Bedömning
och betyg som Ganska bra.
Analys – Varför blev det som det blev?
För att målen skall kännas angelägna för eleverna behövs tätare återkoppling. Det är svårt för
eleverna i 7:an att gå från klasslärare till ämneslärare och att förstå hur man jobbar med måluppfyllelse. Därför är det bra med tidiga utvecklingssamtal för att klargöra vilka krav och mål
som finns under högstadietiden.
Betyg och bedömning behöver diskuteras mycket mer i arbetslag och ämneslag. Ämneskonferenserna fungerar inte som de ska. Under läsåret, speciellt under vårterminen, har tillfällena
för ämneskonferenserna varit decimerade. Ibland har lärare varit upptagna av akuta möten
(mest elevvård) och då har inte alla kunnat vara med på ämneskonferenserna.
Omstrukturering av tiden för ämneslag och arbetslag på onsdag eftermiddag hjälpte inte.
Eftersom tiden är ett problem får varje pedagog i mångt och mycket själv försöka variera sig.
Planen kring olika alternativ av redovisningsformer känns inte som en plan. Den är mer en
idébank.
Åtgärder för utveckling
 Samsynen måste bli större inom ämneslagen vad gäller bedömning och betyg. Det är
viktigt med mer tid för djupare och mer konkreta diskussioner i ämnet.

Skolledningen bör lägga ut uppgiften till ämneslagen någon gång under terminen.

Övningsexempel tas fram för gemensam bedömning.

Den pedagogiska diskussionen kan ibland med fördel föras i tvärgrupper så att man
kan lära av varandra.

Lärarna måste bli tydligare att presentera vad måluppfyllelse innebär för eleverna.

De tider för ämneskonferenserna som finns utlagda i kalendariet är prioriterade
framför andra mötestider.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 27 (32)
Rektors ansvar
Lpo 94
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret
för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de
nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal
arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs
upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen
och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid,
inom givna ramar, ett särskilt ansvar för……
Lpf 94
Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för
lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet
inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar
för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans
resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de
nationella målen och till målen i skolplanen och den
lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans
resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt
ansvar för……
Rektorernas mål 08/09
Mål:
Innan kvalitetsrapporten lämnas till förvaltningen ges arbetslagen tillfälle att lämna synpunkter på den och
utvärdera enhetens måluppfyllelse.
Mål:
Medarbetarna är väl medvetna om vilka beslut som tas.
Delmål:

I informationen skall tydligt framgå när ett beslut fattas av skolledningen.

När ett beslut har fattats skall framgå vilket beslut det gäller.

Skolledningen lyfter fram vikten av att alla medarbetare tar del av den information som ges via
mail eller på annat sätt.
Mål:
Medarbetarna fördjupar sin förståelse för uppdraget.
Delmål:

Skolledningen initierar en diskussion om vad som är kärnan i uppdraget.

Under läsåret fastställs en verksamhetsidé utifrån uppdraget samt en handlingsplan som är norm
för arbetet i skolan.
Mål:
Medarbetarsamtal genomförs under hösten.
Delmål:

Medarbetarsamtalen förbereds genom ett lektionsbesök med inriktning på kvalitet och utveckling.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 28 (32)
Resultat – Hur har vi lyckats?
Arbetsplatsträffarna med ärendelista till mötena har i stort sett fungerat tillfredsställande
utifrån den tid (25 min) som står till förfogande. Informationen är för det mesta tydlig men
tiden ger dåligt utrymme för diskussioner. Innehållet rör mest praktiska frågor. Andra frågor
hinns inte med under den anslagna mötestiden.
Skolledningen ägnar stor tid åt elevvårdsarbete: elevvårdskonferenser, samtal med elever och
föräldrar, planeringsmöten, kontakter med sociala myndigheter o.s.v. Därutöver kommer den
dagliga dialogen med personalen.
Skolledningen anslår även tid till verksamhetsbesök. Fr.o.m. november och in på vårterminen genomfördes medarbetarsamtal med lektionsbesök som inledning enl. följande information till lärarna (Skolledningen hade medarbetarsamtal även med annan personal):
Lektionsbesök
 En av oss kommer att göra ett lektionsbesök hos medarbetaren innan samtalet.
 Medarbetaren föreslår lämpligt pass för lektionsbesöket.
 Lektionsbesöket planeras genom att några frågeställningar delas ut och fylls i av
medarbetaren.
(Frågor som: mål för lektionen, kunskapsmål, processmål, sociala mål,
elevdelaktighet)
 Svaren på frågeställningarna lämnas till Lennart eller Sture innan lektionsbesöket
genomförs.
(Efter lektionen gav skolledaren feedback till medarbetaren).
Medarbetarsamtal
 Medarbetaren bokar tid för samtal på en anslagen kalender.
 Samtalet förbereds genom att medarbetaren får några frågeställningar att reflektera
över och göra minnesanteckningar kring.
(Frågor som syftar till att få kunskap om vad som redan görs på skolan för att
utveckla verksamheten och frågor för att fånga upp andra angelägna problem och
utvecklingsområden)
 Frågeställningarna och minnesanteckningarna tas med till samtalet.
 Vi anknyter till lektionsbesöket och diskuterar vidare utifrån frågeställningarna.
I frågematerialet fanns även skolans verksamhetsidé att ta ställning till. Se nedan. (Frågorna till
lektionsbesöken och medarbetarsamtalen är PBS-inriktade och beskrivs av Scherp).
Erfarenheterna av lektionsbesöken är mycket goda. Det gavs många olika exempel på hög
kvalité med en fördjupad kunskapssyn och elevdelaktighet i processen.
Två arbetslag skriver:
Verksamhetsbesöken som rektorerna gjorde var mycket bra och även samtalet efter det. Vi
hoppas på fler sådana.
Att lektionsbesök genomförs inför medarbetarsamtal upplevs som positivt, viktigt att få
feedback på det man gör.
Vad gäller enhetens mål för läsåret 2008/09 kan följande redovisas:
 Kvalitetsredovisningen för lå 07/08 mailades ut till arbetslagen för att ge tillfälle till
synpunkter innan den lämnades till förvaltningen
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 29 (32)

De som har yttrat sig anser att information och beslut är tydligare än tidigare.

Alla i personalen tar inte del av den information som ges (via mail eller på annat sätt).

Under våren 2008 gjordes en SWOT-analys. Under augustidagarna -08 arbetade skolledning och personal med uppdraget, dels på kort sikt med en handlingsplan vid
akuta händelser som alla måste följa, dels på lång sikt:
Vilka styrkor skall vi prioritera?
Vilka av våra svagheter hindrar oss?
Vad och hur skall vi göra så att svagheterna elimineras?
Ambitionen från skolledningen i augusti -08 var att den skulle mer aktivt arbeta för att
- personalen får tid att diskutera sig fram till en gemensam linje och samsyn i både pedagogiska frågor (kunskap, bedömning) och sociala frågor (elevvård, ansvar),
-
all personal utan undantag måste ta ansvar och medverka till att verksamheten förbättras
och att fattade beslut följs,
-
uppföljning av ovanstående görs via besök i verksamheten, via medarbetarsamtal individuellt
och i grupp.
En Handlingsplan vid regelbrott och akuta händelser arbetades fram och det bestämdes att den
skulle gälla i fortsättningen.
En Verksamhetsidé togs också fram:
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling
-
visar vi en struktur i arbetet som bygger på tydlighet och återkoppling,
-
bygger vi upp goda relationer som utgår både från det sociala och kunskapsmässiga,
- anknyter vi till elevernas värld och utmanar deras föreställningar.
Meningen är att denna skall vara en bas i hur vi på Alléskolan skall hantera uppdraget på lång
sikt.
Diskussioner, ganska ostrukturerade, har förts kring kärnan i uppdraget men vi har inte
kommit fram till någon konkret handlingsplan ännu.
Måluppfyllelse
Med läroplanens och enhetens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet för Rektors
ansvar som Bra
Åtgärder för utveckling: (Se även nedan under analys)
 Mötestiden på onsdagarna förlängs.
VARA KOMMUN
2009-09-03

Metoden med att kombinera lektionsbesök med medarbetarsamtal fortsätter.

Verksamhetsidén är en norm som måste tydliggöras i en handlingsplan.

Kontinuerliga samtal hålls kring uppdraget.

En uppdragsdialog hålls med varje medarbetare.
sid 30 (32)
Analys, helhetsbedömning och tankar inför framtiden
Bokslutet för 2008 innehöll ett underskott på 450 tusen kr (för 2008) beroende på följande
(ur Ekonomi- och verksamhetsuppföljning för tertial 3:2008):
Sparbetinget kom sent inför budget 2008. Elevtalsminskningen har vi naturligtvis känt till
sedan tidigare. Besparing utöver elevtalsminskningen av den uppkomna storleksordningen
kan bara göras genom uppsägning av personal. Vi tog ett snabbt beslut på enheten hur organisationen skulle anpassas till de nya förutsättningarna. Med eftersom uppsägningsprocessen
tog hela våren kunde inte uppsägningarna träda i kraft förrän året nästan var slut. Detta
förklarar den största delen av underskottet. I annat fall skulle vi ha redovisat ett överskott
på elevvården och underskott på undervisningen.
Dessutom kom helt plötsligt en flyktingfamilj från Iran med fyra barn. För att på bästa sätt
ta hand om dessa barn fick vi anställa en lärare från Göteborg för att ta sig an dem i något
som liknar en förberedelseklass. Anledningen till denna anställning var att det var den enda
läraren som pratade språket dari.
Det ekonomiska läget för 2009 ser relativt bra ut efter ett halvår. Personalen visar stort ansvar för ekonomin. Genom att minska vikariebehovet och iaktta stor försiktighet med inköp
har vi lyckats att hålla oss inom den ekonomiska ramen. Många ser med stor oro på de besparingar som har beslutats om för skolan och konsekvenserna av dessa. Ett arbetslag skriver:
Som helhet anser vi att vi lyckas bra med våra uppgifter. Hur ska vi förfina de instrument
vi har för att lyckas ännu bättre? Kan vi göra detta med tanke på de orosmoln vi ser på
himlen? Hur kommer en eventuell organisation av arbetslag att slå? Hur skall vi fördela de
resurser vi har? Vi har en positiv och engagerad personal som gör ett bra jobb. Kommer den
positiva andan och engagemanget att kunna bibehållas när t.ex. de personella resurserna
skärs ner? Detta är en mycket viktig fråga. Detta är en kvalitetsredovisning. Hur ska vi
kunna behålla kvalitén med de resurser vi har/får? Trots allt är Alléskolan en bra skola,
men vi står inför stora problem.
I samarbete med Alléskolans samverkansgrupp upprättades en konsekvensanalys där det fokuserades på vad en minskning av budget i form av en besparing innebär för enheten.
Totalt blir den relativa vuxentätheten mindre i och med att antalet elevassistenter har minskat väsentligt. Resursen för specialpedagog och fritidspedagog minskar också. Detta gör att
många oroar sig för framtiden och speciellt för de elever som behöver extra stöd och stimulans. Lärarna upplever att de får allt svårare att hjälpa dessa elever i den utsträckning som
behövs. Det finns en risk i att arbetsbelastningen ökar vilket leder till större risk för ohälsa.
Arbetsklimatundersökningen visar med stor tydlighet att många lärare anser att de inte har
ork över för en aktiv och meningsfull fritid. Dessutom upplever man stress över att inte
hinna med att gör det man skulle vilja göra.
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 31 (32)
Vi står alltså inför en stor utmaning: Att klara av verksamheten så bra som möjligt med de
resurser vi har till vårt förfogande. Under 13 års tid har vi haft den arbetslagsorganisation vi
har nu med få lärare i arbetslaget och relativt små grupper. P.g.a. planerade åtgärder för
skolans del måste vi under läsåret 2009/10 se framåt och förbereda oss för det läge vi kommer att ha läsåret 2010/11. Vilka konsekvenser kommer det att få för organisationen, vårt
sätt att arbeta i skolan och inte minst för innehållet i undervisningen?
Några av oss (utvecklingsgruppen) är intresserade av innehållet i ”entreprenöriellt lärande”
som Christer Westlund för fram under rubriken ”Så tänds eldsjälar”. Resonemanget är kanske
något vi kan ta med oss i definieringen av vårt uppdrag. De problem som finns i skolsystemet, och även på Alléskolan, beskrivs i programbladet ”Anvisningar till den nya skolreformen.
Strategi för entusiasm, demokrati och kompetens”:
Skolsystemet i hela västvärlden står för en gigantisk utmaning – att kunna möta ungdomar
som har helt nya förutsättningar avseende arbetsmarknad, familjestruktur, livsvillkor, helt
nya motivationsfaktorer, globala relationer m.m. Ungdomarna är redan där, men skolsystemet ligger efter. Därför brottas hela västvärlden med problem med avhopp, skolk,
bristande intresse och respekt m.m.
Ibland hörs i skoldebatten att pendeln håller på att svänga tillbaka till hårdare styrning, fler
regler, disciplinkrav etc. Men det finns ingen pendel! Det finns bara utveckling. Fram till ca
1990-talet har regelstyrning, tidsstyrning m.m. tillämpats. Sedan reformen 1994 har en
friare form provats. Bägge har visat sig i praktiken vara otillräckliga. Nu är det dags att ta
nästa steg i utvecklingen. Att gå från ett system byggt på yttre motivationsbetingelser till ett
system som stimulerar varje elevs inre motivation.
Nyckeltal
Alléskolan
lå 08/09
478
7,70
10,3
Antal elever i grundskolan
Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever
Antal i skolan verksam personal (heltidstjänster)
per 100 elever
Andelen lärare med utbildning avsedd för den
undervisning de i huvudsak bedriver.
Andel lärare med specialpedagogisk kompetens
lå 07/08
520
7,67
10,56
2007
522
7,45
10,35
96%
96,7%
95,5%
10,04%
10,03%
10,9%
Redovisning av betyg år 9
Antal elever
Antal elever som nått:
Mycket väl godkänd
Väl godkänd
Godkänd
Ej uppnått målen
Svenska
2009 2008 2007
151
164
159
15
55
71
10
20
55
76
13
23
73
56
7
Engelska
2009 2008 2007
151
163
159
17
58
68
8
27
40
84
12
22
65
61
11
Matematik
2009 2008 2007
151
164
160
22
58
60
11
20
48
74
22
31
66
57
6
VARA KOMMUN
2009-09-03
sid 32 (32)
Redovisning av nationella prov år 9
Antal elever
Antal elever som nått:
Mycket väl godkänd
Väl godkänd
Godkänd
Ej uppnått målen
Redovisning av
Fysik
Antal elever
Antal elever som nått:
Mycket väl godkänd
Väl godkänd
Godkänd
Ej uppnått målen
Svenska
2009 2008 2007
151
163
159
2
67
71
11
14
61
70
18
Betyg
6
80
61
12
Engelska
2009 2008 2007
150
163
159
8
77
54
11
21
50
74
18
Nationellt prov
151
148
22
58
60
11
11
39
83
15
23
64
58
14
Matematik
2009 2008 2007
149
153
157
12
59
67
11
19
35
64
35
24
46
67
20