Skolan
”Satsa på fler idrottslektioner. Många barn blir överviktiga för fort i sitt liv. Genom att röra på
sig fler gånger än tidigare minskar risken för överviktiga barn och de barn som inte har någon
sportaktivitet på fritiden får på så sätt röra sig fler gånger i skolan. Barnen tänker bättre på
lektionerna när de sprungit av sig allt på gympan!
Många ungdomar äter inte alls i skolan. För att få fler elever att äta i skolan ska fler elever vara
med i matrådet. Representanter för matrådet ska lägga fram förslag på nyttiga och goda
maträtter som de vet att barn och ungdomar gillar. Förslagen får alla elever rösta på och de
förslag som fått flest röster ska komma med på matsedeln ofta. Vi hoppas att vi kan få fler
elever att äta skolmaten genom att de varit med och påverkat när de röstat fram förslag.
För att komma in på rätt linje och äta nyttig mat vill vi att man informerar och lär skoleleverna
mer om kost, detta redan på mellanstadiet. Man skulle också kunna ha temadagar med
aktiviteter och tävlingar i kunskap om mat.”
Ur Hundra Procent Alternativa Partiets valprogram, av elever i 8:an på demokratidagarna
Innehållsförteckning
sid
Inledning …….……………………………………………………………………..…
3
Normer och värden ………………………………………………………………..…
Mål i läroplanen………………………………………………………..…
Mål i verksamhetsplanen………………………………………………...…
Mål enheten………………………………………………………………
Resultat………………………………………………………………….
Måluppfyllelse…………………………………………………………….
Åtgärder för utveckling…………………………………………………….
4
4
4
4
5
6
6
Kunskaper………………………..…………………………………………………...
Mål i läroplanen………………………………………………………..…
Mål i verksamhetsplanen………………………………………………..…
Mål enheten……………………………………………………………...
Resultat………………………………………………………………….
Måluppfyllelse…………………………………………………………….
Åtgärder för utveckling…………………………………………………….
7
7
7
8
8
11
11
Ansvar och inflytande………………………..……………………………………….
Mål i läroplanen………………………………………………………….
Mål i verksamhetsplanen…………………………………………………..
Mål enheten……………………………………………………………..
Resultat…………………………………………………………………
Måluppfyllelse……………………………………………………………
Åtgärder för utveckling……………………………………………………
11
12
12
13
12
14
14
Samverkan…………………………………………………………………………….
Mål i läroplanen………………………………………………………….
Mål i verksamhetsplanen………………………………………………….
Mål enheten………………………………………………………………
Resultat………………………………………………………………….
Måluppfyllelse……………………………………………………………
Åtgärder för utveckling……………………………………………………
15
15
15
16
16
17
17
Bedömning och betyg………………………………………………………………
Mål i läroplanen…………………………………………………………
Mål i verksamhetsplanen………………………………………………
Resultat…………………………………………………………………
Måluppfyllelse……………………………………………………………
Åtgärder för utveckling……………………………………………………
18
18
19
19
20
20
Rektorns ansvar………………………………………………………………………
Mål i läroplanen…………………………………………………………
Mål i verksamhetsplanen …………………………………………………
Rektorns mål……………………………………………………………
Resultat…………………………………………………………………
Måluppfyllelse……………………………………………………………
Åtgärder för utveckling……………………………………………………
20
21
21
21
21
22
22
Analys, helhetsbedömning och tankar inför framtiden……………………..
23
Nyckeltal……………………………………………………………………………...
24
2
Inledning
Alléskolan ligger mitt inne i Vara tätort. Skolan stod klar 1968 och var då byggd som en högstadieskola. Ombyggnader har gjorts i etapper för att passa den arbetslagsmodell som vi
sedan ett antal år arbetar efter. Vi har sju arbetslag (ett i år 6, två i vardera år 7, 8 och 9).
Varje arbetslag som består av ca sex lärare har de flesta av sina lektioner i sin hemvist. Till
arbetslaget är en elevassistent knuten med ett övergripande socialt ansvar och med ansvar att
stödja elevens pedagogiska utveckling. Personalen i arbetslagen har stort inflytande över
verksamheten och hittar undervisningsformer som är bäst anpassade till varje individ och
undervisningssituation.
Totalt har vi under lå 2006/07 543 elever med följande fördelning på arbetslagen:
År 6
71 elever
7:1
68 elever
7:2
83 elever
8:1
81 elever
8:2
76 elever
9:1
76 elever
9:2
88 elever
Antalet anställda är ca 70 varav 49 är lärare och 9 är elevassistenter.
Se vidare nyckeltal i bilaga 1.
Rapporten är uppbyggd på följande sätt:
Varje rubrik ("Normer och värden", " Kunskaper", " Ansvar och inflytande", "Samverkan",
"Rektors ansvar" ”Bedömning och betyg”) är hämtade ur läroplanens mål och riktlinjer för
förskolan (Lpfö 98), obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94)samt för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Rubriken "Samverkan" är en
sammanslagning av punkt 2.4, 2.5 och 2.6 i Lpfö och Lpo samt 2.4 i Lpf. Förskolan har inte
med rubriken ”Bedömning och betyg”.
Under varje rubrik presenteras motsvarande mål i verksamhetsplanen som barn- och
utbildningsnämnden tagit för 2003-2006. Därefter följer motsvarande mål som är uppsatta
på enheten samt resultat, måluppfyllelse och åtgärder för utveckling.
Måluppfyllelsen bedöms enligt V5:s värderingssystem där man tittar på hur många procent
av målen som är uppfyllda. Bedömningarna görs i arbetslagen och skolledningen gör sedan
en sammantagen bedömning av enheten.
Mycket bra (81.100% av målen uppfyllda)
Bra (61-80% av målen uppfyllda)
Ganska bra (41-60% av målen uppfyllda)
Mindre bra (-40% av målen uppfyllda)
Vara den 15 januari 2007
___________________
Rektor
___________________
Bitr rektor
3
Normer och värden – ”Alla blir bemötta med respekt”
Lpfö 98
Lpo 94
Lpf 94
Alla som arbetar i förskolan skall:
Alla som arbetar i skolan skall:
Alla som arbetar i skolan skall:
Visa respekt för individen och
medverka till att det skapas ett
demokratiskt klimat i förskolan,
där samhörighet och ansvar kan
utvecklas och där barnen får
möjlighet att visa solidaritet och
medverka till att utveckla
elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också
utanför den närmaste gruppen,
medverksa till att utveckla
elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också
utanför den närmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att
skolan präglas av solidaritet
mellan människor,
Stimulera barnens samspel och
hjälpa dem att bearbeta
konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och
respektera varandra.
i arbetet med eleverna verka för
solidaritet med eftersatta grupper
både i och utanför vårt land och
aktivt motverka trakasserier och
förtryck av individer eller
grupper och
aktivt motverka trakasserier mor
förtryck av individer och
grupper.
visa respekt för den enskilda
individen och i det vardagliga
arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Verksamhetsplanens mål:
Enhetens mål
Skolan arbetar med att stärka det demokratiska medvetandet under det gemensamma
utvecklingsområdet ”Alla kan påverka”
Mål:
Kränkningar av andra tolereras ej på enheten
Delmål:
Samtliga på skolan reagerar omedelbart vid kränkningar genom att agera direkt eller
föra det vidare till den som kan/ska agera (MM-råd, kontaktlärare, skolled-ning,
elevvårdspersonal)
4
Mål:
Tvärgruppsdiskussioner mellan arbetslagen genomförs minst två gånger
(tvärgrupper första timmen och arbetslag andra timmen) per termin i övergripande
frågor kring normer och värden under konferenstid och K-dagar.
Mål:
Vårdnadshavare ges (via enhetsråd, föräldramöten, informationsblad etc) möjlighet
till insyn i skolans värdegrundsarbete
Resultat:
Exempel på goda resultat som uppnåtts:
Arbetslagen har under 2006 fortsatt med att på olika sätt konkretisera enhetens utvecklingsområde Alla blir bemötta med respekt. En del arbetslag har kvar sina utvecklingsområden från
2005, andra har utvecklat nya.
Generellt kan sägas att det finns bevis på att arbetslagen på många sätt försöker vara
observanta på tecken på att elever utsätts för kränkande behandling och reagera snabbt på
detta. Enskilda samtal förs med elever när situationer uppstår. De vuxna försöker via samtal
med de olika parterna få dem att mötas och skapa ett samförstånd mellan dem. Flera arbetslag ser det positivt att elever är öppna och kommer till dem med sina problem. Eleverna är
bra på att rapportera och be om hjälp, då de själva eller kamraterna råkar illa ut. En viktig del
är elevernas kontaktböcker eller loggböcker där de kan föra fram känslig information. För
många elever är det lättare att ta upp ett problem muntligt.
Mer konkret redovisar arbetslagen både ”små och stora” exempel på hur man arbetar med
värdegrunden:
Kurator har haft killgrupper i 6:an kring temat kompisrelationer.
Skolsköterskan har tillsammans med fritidsledare haft hand om tjejgrupper i en 9:a.
Där har tjejerna fått göra olika värderingsövningar och diskuterat frågor som berör
dem.
Eleverna i 9:an har under hösten varit på föreställningen Respekt med basisten i
Hammerfall och Göteborgs symfoniorkester.
Eleverna i år 7 – 9 har också sett filmen ZoZo. Inför filmen fick elever i uppdrag att
skriva en berättelse om att komma ny till ett land och de värderingar man möts av.
De läste varandras texter och gav en ”kamratrespons” på dem utifrån sina egna
värderingar. En flicka skriver:
”Idag har vi fått tillbaka ZoZo-berättelserna. Jag är ganska nöjd med min…Roligt att få
göra en sån respons på en annans arbete. Jag tror jag lär mig på det och det var bra att vi läste
vårt eget arbete först.”
I ett arbetslag i 7:an utformar eleverna utifrån råd egna regler för hemvisten, tex ”att
låta andras saker vara ifred”.
Skolan har schemalagda rastvakter för att upptäcka problem och ingripa så snabbt
som möjligt.
Ett exempel där föräldrar har goda möjligheter till insyn är loggböcker där reflektionsfrågor
lyfter fram värdegrundsarbetet som görs och eleverna ”för samtal med sig själva” där de får
ta ställning och ge förslag. Föräldrarna får ta del av dessa och om de vill aktivt bidra i loggboken.
5
Ett annat exempel på hur man har ökat tydligheten om normer och regler i arbetslaget är att
föräldrarna får information på föräldramöten och via månadsbrev som skickas hem samt
genom samtal med eleverna i skolan. Det har förekommit många samtal och diskussioner i
elevgrupper där det funnits behov att stärka tankar om och förståelse för solidaritet och
respekt mellan människor. Ett arbetslag beskriver nuläget:
”Nu i höst har vi fokuserat mycket på föräldrarnas insyn i vårt arbete. Detta har skett vid
utvecklingssamtal, genom månadsbrev, föräldramöten och vid andra kontakter såsom telefon,
mail och personliga möten. Vi har haft en tydligare dialog om hur vi vill ha det i arbetslaget
t.ex. vad gäller språkbruk men också annat som rör ordning och trivselregler . Vi har
tillsammans med föräldrarna diskuterat våra och deras förväntningar på vårt samarbete.”
I samma arbetslag genomförde man arbetsdagar med fokus på samarbete och respekt. Eleverna fick arbeta i nya grupperingar vilket uppskattades av många. Några elevkommentarer:
”Jag tyckte att det var en bra dag. Man fick göra många roliga saker
och det var kul att vara med lite andra personer än dom i sin klass.
Jag tycker vi skall göra om det hår någon gång.”
”Jag vet inte riktigt men kanske för att man ska känna varandra och
lära sig att arbeta med vem som helst. Kanske inte med vem som helst
men jag försöker i alla fall”.
Elevernas språkbruk upplevs ofta som kränkande. En del kan anpassa sitt språk när vuxna
finns i närheten men deras språk kan låta stötande i andra lägen. Problemet har tagits upp i
enhetsrådet tillsammans med föräldrar, elever och personal. För en kort tid sedan var elever i
7:an med på en föreläsning om etik och moral på Internet.
Skolan arbetar med bemötande av varandra på olika nivåer. Under hösten uppstod meningsskiljaktigheter mellan de båda arbetslagen i 9:an. De vuxna bestämde sig då för att eleverna
skulle samarbeta i tvärgrupper över arbetslagsgränserna. En flicka skriver:
”Det var kul att få vara med 9:2orna och att vara med andra personer än bara dom i 9:1.
Dom var schyssta!”
I en arbetsmiljöenkät för elever från mars -05 ger eleverna positiva svar på frågor som:
Lyssnar man på vad du tycker? Fungerar samarbetet i klassen? Tar du och dina kamrater
hand om nya elever på ett bra sätt? Vet du vad du skall ända dig om du har problem?
Måluppfyllelse:
Med läroplanens mål samt verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet
av normer och värden som Mycket bra
Åtgärder för utveckling:
I rapporten från ett arbetslag står det:
”Om kränkningar förekommer under lektion, bryts verksamheten direkt och samtal förs med
hela gruppen. Vid dessa samtal är gensvaret gott. Många elever resonerar klokt och
insiktsfullt. Ett problem är att somliga verkar säga det som förväntas vid dessa tillfällen,
medan andra kan ta det på allvar just då, men ändå upprepa (varianter av) sina negativa
handlingar.”
6
Med tanke på detta skall vi
fortsätta det nuvarande arbetet med normer och värden och vara ihärdiga, idoga
och positiva
arbeta i tvärgruppsmöten för att alla arbetslag skall ha samma regler för vad som
är tillåtet och inte
arbeta med värderingsövningar regelbundet
formulera en plan för elevernas friskvård
ha EQ på schemat efter utbildning av personalen
Kunskaper
Lpfö 98
Lpo 94
Lpf 94
Alla som arbetar i förskolan skall:
Alla som arbetar i skolan skall:
Alla som arbetar i skolan skall:
.samarbeta för att erbjuda en god
miljö för utveckling, lek och
lärande och särskilt
uppmärksamma och hjälpa de
barn som av olika skäl behöver
stöd i sin undervisning.
Förskolan skall sträva efter att
varje barn:
utvecklar sin nyfikenhet och sin
lust samt förmåga att leka och
lära,
utvecklar självständighet och
tillit till sin egen förmåga
uppmärksamma och hjälpa
elever i behov av särskilt stöd
och
samverka för att göra skolan till
en god miljö för utveckling och
lärande
hjälpa elever som har behov av
särskilt stöd och samverka för att
göra skolan till en god miljö för
lärande.
Skolan skall sträva mot att varje
elev:
Skolan skall sträva efter att varje
elev:
tror på sin egen förmåga och
sina möjligheter att utvecklas,
utvecklar nyfikenhet och lust att
lära,
utvecklar sitt eget sätt att lära
utvecklar tillit till sin egen
förmåga
utvecklar en insikt om sitt eget
sätt att lära och en förmåga att
utvärdera sitt eget lärande och
utvecklar förmågan att arbeta
såväl självständigt som
tillsammans med andra
tillägnar sig goda kunskaper
inom skolans ämnen och
ämnesområden, för att bilda sig
och få beredskap för livet
utvecklar kunskaper för ett
föränderligt yrkesliv och för att
kunna påverka arbetsliv och
samhällsliv
Verksamhetsplanens mål:
7
Enhetens mål
Mål:
Alla medarbetare i ett arbetslag kan utforma och förstå hur man använder en elevs
individuella utvecklingsplan
Delmål:
Eleverna använder skattningsblanketter med liknande mönster i alla ämnen och
dessa utgör grunden för den individuella utvecklingsplanen
Den individuella utvecklingsplanen utformas så att den beskriver mer kvalitativa
resultat än kvantitativa
Strävansmålen får större betydelse än mål att uppnå i den individuella
utvecklingsplanen
Dokumentationsblanketten används vid varje utvecklingssamtal
Mål:
Personalen har tid till pedagogiskt utbyte i form av diskussioner, dialoger och
utbildning.
Delmål:
Personalen diskuterar de nödvändiga delarna (fakta, färdighet, förståelse och
förtrogenhet) i kunskapsbildandet
K-dagar planeras med hänsyn till enhetens och personalens behov under
vårterminen inför nästkommande läsår
Personalen tar i samarbete med skolledning ett eget ansvar för den individuella
kompetensutvecklingen inom ramen för kompetensutvecklingskontot
Mål:
Alla arbetslag arbetar med minst ett tematiskt arbete varje läsår
Delmål:
Olika former av tematiskt arbete utvecklas inom enheten
Under tre dagar under höstterminen – 06 har alla elever ett schemabrytande tema
om demokratifrågor
Genomförda teman samlas i en temabank på skolan
Mål:
Elever och personal har kompetens i datoranvändning
Delmål:
De nya 6:orna och 7:orna genomgår en grundutbildning i datoranvändning
Personal ges möjlighet att genom kommunens försorg fortbildas i datoranvändning
inom olika områden och på olika nivåer
Skolan har en fungerande hemsida
Resultat
Exempel på goda resultat som uppnåtts:
Arbetslagen försöker möta alla elever på deras nivå. Eleverna får hjälp av speciallärare och
elevassistent så långt det är möjligt. Verksamheten läggs upp så att eleverna får en kontinuitet
i sitt arbete. Olika metoder används efter behov och arbetets art. Elever med dyslexi får bl a
8
möjlighet till läs- och skrivhjälp på lektioner och vid prov samt lärobokstexter på band eller
CD.
Efter beslut vid EVK gör specialpedagogen utredningar och handleder övriga pedagoger
enligt ett individuellt anpassat åtgärdsprogram.
Alla pedagoger har på olika sätt fördjupat sig hur en Individuell utvecklingsplan (IUP) kan se ut.
I februari var flera lärare tillsammans med skolledning på en föreläsning av Lasse Lindsjö om
att upprätta en IUP med speciellt fokus på målformuleringar.
Under läsåret 2005/06 har eleverna fortsatt med att göra egna skattningar i de olika ämnena
inför utveck-lingssamtalen. Under utvecklingssamtalet har pedagogen tillsammans med
eleven och föräldrarna upprättat en dokumentationsblankett som visar elevens nivå, svaga
och starka sidor samt vad som behöver förbättras.
I augusti påbörjades ett utvecklingsarbete i ämneslagen med att
samordna skattningsblanketternas utseende för att elever och föräldrar lättare skall
kunna få en samlad uppfattning av dem
utveckla skattningsblanketternas innehåll så att frågeställningarna som eleven
besvarar utgår inte bara från mål att uppnå utan även tar med strävansmålen, samt
att skattningsblanketterna ger möjlighet att visa elevens progression i ämnet
Arbetet är inte helt lätt vilket framgår av ämneslagens reflektioner:
”Ämnena är så olika till sin karaktär så att det i det närmaste är omöjligt att få en blankett
som stämmer överens för samtliga ämnen. Positivt att få sitta och diskutera sitt ämne
tillsammans med kollegor som vill nå samma syfte och att tid har getts till detta…. Mer fokus
har lagts vid strävansmålen då dessa ger möjlighet att arbeta med individanpassat och ger
möjlighet att hitta former och metoder så att varje elev når målen.”
”Förvåning över att svenskan har så många strävansmål – en mångfacetterad bild av ämnet.
Det resulterade i en omfattande blankett. Positivt att se hur elever har möjlighet att vara bra på
något d.v.s. kompensera ev. brister. Vi arbetade mest med strävansmål eftersom uppnåendemålen fanns i dem.”
”Vi hade en intressant diskussion om hur strävansmålen ska finna med i skattningsblanketten
utan att frågorna blir för komplicerade. Det blir ett problem med alltför mycket utvärdering och
dokumentation om allt skall finnas med.”
”Erfarenheterna har varit blandade. Bra för eleverna att reflektera kring sin egen insats.
Mycket arbete för läraren då skattningar sker efter varje område…. Då uppnåendemålen
bygger på strävansmålen ser vi inga svårigheter med detta. Inom SO har vi sedan länge arbetat
efter tydliga målbeskrivningar.
På skattningsblanketterna bedömer eleverna sina förmågor enbart utifrån mål att sträva efter
och att uppnå i ämnet. En särskild blankett för de sociala målen ansvar och delaktighet har också
tagits fram.
Under utvecklingssamtalet görs en Individuell utvecklingsplan med – än så länge – ett
kunskapsmål och ett socialt mål som eleven skall arbeta med fram till nästa
utvecklingssamtal.
En del synpunkter finns på denna:
”Positiv erfarenhet av blanketten Individuell utvecklingsplan. Möjlighet ges för elev och förälder
att tillsammans med lärare diskutera och utveckla möjligheter istället för att fokusera på
svårigheter.”
9
”Vi är positivt inställda till blanketten och ser den som framåtsträvande. Det som kan vara
negativt är att de jätteduktiga eleverna har svårt att sätta upp mål utan att det blir krystat.
Skall man sätta upp mål för sakens skull kan det kanske bli lätt att de inte bryr sig om att
försöka uppfylla målen.”
”Vi upplever ingen större skillnad mot den tidigare blanketten. Ibland känns det dock som att
målen måste krystas fram.”
”Fungerade mycket bra, enkel, tydlig.”
Processen med ovanstående är igång. En del har redan prövats i praktiken och skall vara
klart att använda till utvecklingssamtalen vt -07.
Trots att ämneslagen ”penetrerar” ämnena utifrån de mål som finns i styrdokumenten är den
allmänna uppfattningen att tiden i allmänhet är för liten till pedagogiska diskussioner.
Flera av arbetslagen redovisar hur man arbetar tematiskt. ”Pecoela – et u-land i världen, Antiken,
Amerikanska inbördeskriget, Världkrigen. Eleverna får söka fakta och kunskap från flera källor
från givna rubriker. Viktigt är att medvetandegöra för eleverna att de lär sig för sin egen
skull. I tema 1800-tal har eleverna bl.a. gjort fina ”tittskåp” som bygger på tidens uppfinningar. I ett arbetslag i 8:an har eleverna bytt arbete med varandra och läst varandras texter ”med
kritiska ögon” (s.k. opponering). I en elevreflektion heter det:
”Det var bra och intressant. Det blev kanske lite stressigt. Jag lärde mig om det jag läste om
och även lite till av vad de andra skrev. Redovisningarna blev ganska långtråkiga.”
”Oj, oj,oj vad jag är nöjd. Det gick väldigt bra! Nästa gång ska jag ha allt perfekt”
I ett arbetslag i 8:an har eleverna under hösten fått planera en resa där de själva har bestämt
resmålet och sedan skriva om sina erfarenheter av att komma till resmålet och om sina upplevelser när de väl har kommit dit.
I vecka 37 hade hela skolan tre demokratidagar. Alla elever var engagerade i att undersöka
vad de politiska partierna står för i olika frågor eller också att skapa egna partier. På sina håll
genomfördes ”partidebatter” på ett engagerat och klokt sätt. Ett arbetslag i 9:an genomförde
även en ”demonstration” och gick runt med plakat i Vara. (Se även under Ansvar och inflytande).
I arbetslag 6 genomförs det här läsåret i samarbete med kulturskolan och ämnena Bild och
Musik på Alléskolan ett lovande pedagogiskt försök i estetprofilering. Målsättningen är att
känna sig trygg i Bild, Musik och rörelse samt att uppleva skaparglädje. Att uttrycka sig med
sinne och kropp och bli medveten om sina olika sätt att kommunicera. Via utökad tid och
lärarresurs får eleven genom estetisk fördjupning hitta andra uttrycksvägar att kommunicera
och förmedla sina känslor med. Avsikten är att verksamheten skall utökas under läsåret till
att omfatta fler elever.
Man kan konstatera i arbetslagens rapporter att de pedagogiska uppläggen är väl genomtänkta genom målbeskrivningar som eleverna får ta del av och reflektera över. Varefter
eleverna tar ett större ansvar för sina studier kommer möjlighet att ges till större inflytande
vad gäller lektionsinnehåll redovisningsformer, läxor m.m.
Elever i 6:an och 7:an har fått en grundkurs i data.
Skolan är på god väg att få en fungerande hemsida.
10
Måluppfyllelse:
Med läroplanens mål samt verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet
av kunskaper som Bra
Åtgärder för utveckling:
Allt IUP-material görs klart till nästa period med utvecklingssamtal.
Målen i IUP utvärderas kontinuerligt.
Tid finns på kalendariet för diskussion av inlärning och kunskap i arbetslag och
ämneslag.
En temabank med metoder och erfarenheter skapas.
Ansvar och inflytande – ”Alla kan påverka”
Lpfö 98
Lpo 94
Lpf 94
Alla som arbetar i förskolan skall:
Alla som arbetar i skolan skall:
Alla som arbetar i skolan skall:
verka för att det enskilda barnet
utvecklar förmåga och vilja att ta
ansvar och utöva inflytande i
förskola och
verka för att varje barns
uppfattningar och åsikter
respekteras.
ta tillvara varje barns förmåga
och vilja att ta ett allt större
ansvar för sig själv och
samvaron i barngruppen.
förbereda barnen för delaktighet
och ansvar och för de rättigheter
och skyldigheter som gäller i ett
demokratiskt samhälle.
gemensamt med eleverna ta
ansvar för den sociala, kulturella
och fysiska skolmiljön.
Läraren skall:
Läraren skall:
Arbetslaget skall:
främja elevernas förmåga och
vilja till ansvar och inflytande
över den sociala, kulturella och
fysiska skolmiljön.
utgå från att eleverna kan och
vill ta ett personligt ansvar för
sin inlärning och för sitt arbete i
skolan,
tillsammans med eleverna planer
och utvärdera undervisningen
och förbereda eleverna för
delaktighet och medansvar och
för de rättigheter och
skyldigheter som präglar ett
demokratiskt samhälle.
utgå från att eleverna kan och
vill ta personligt ansvar för sin
inlärning och sitt arbete i skolan,
låta eleverna pröva olika
arbetssätt och arbetsformer och
tillsammans med eleverna
utvärdera undervisningen.
Verksamhetsplanens mål:
11
Enhetens mål
Mål:
Eleverna tar ansvar och har inflytande i verksamheten
Delmål:
Eleverna tar ansvar för läxor och inlämningar
Eleverna känner till såväl de övergripande som ämnesmålen på skolan
Skolans ”Arbetsplan för elevinflytande och ansvar” blir en del av den individuella
utvecklingsplanen
Eleverna inbjuds till diskussion kring lektionsinnehåll, redovisningsformer, läxor
osv.
Avstämning av läxor och inlämningar blir en stående punkt på dagordningen vid
arbetslagsmötena
Mål:
Rådens status höjs
Delmål:
I råden tas upp ärenden som engagerar och inbjuder eleverna till delaktighet
En fototavla med rådens medlemmar sätts upp utanför exp.
Elever som är med i råden får intyg/diplom för sin medverkan
Mål:
Elevskyddsombuden är aktiva och kända av andra elever
Mål:
Råden stöttas i sin verksamhet av vuxna
Delmål:
Möten med skolans råd finns angivna i kalendariet. De vuxenansvariga i respektive
råd lämnar tider till exp i början av terminen
Alla skolans råd har programförklaring eller verksamhetsplan
Pedagogiska frågor (t.ex. AP och teman) ska finnas med på elevrådets dagordning
Representanterna och vuxenansvariga i arbetslaget träffas inför och efter varje
möte i respektive råd
Representanterna rapporterar till arbetslaget efter varje rådsmöte och anslår
protokoll i hemvisten
Representanterna i råden utvärderar mötena regelbundet (vuxenansvariga i
respektive råd sammanställer)
12
Resultat
Exempel på goda resultat som har uppnåtts:
Arbetslagen har under 2006 fortsatt med att på olika sätt konkretisera enhetens utvecklingsområde Alla kan påverka. En del arbetslag har kvar sina utvecklingsområden från 2005, andra
har utvecklat nya.
I rapporterna från arbetslaget ser man många exempel där eleverna får delta i diskussioner
som rör deras lärande. De kommer med förslag på såväl innehåll som arbetsformer. De
påverkar också omfattning och dagar för läxor. Eleverna utvärderar regelbundet sina arbeten
i kontaktböcker eller loggböcker.
Ur en instruktion för pararbetet på området mellankrigstiden:
”Anta att ni är lärare i en niondeklass. Ni ska två och två, tillsammans göra upp en
lektionsplanering på området Mellankrigstiden. Tiden ni har till ert förfogande är två veckor.
…Använd läroboken som bas när ni gör er planering. Men ni ska ha med det som ni tycker
att era klasskamrater behöver lära sig. Beskriv även hur ni skall undervisa, om ni ska ha
prov, uppsats eller redovisning på annat sätt….Ni ska även titta på strävansmålen som finns
med som bilaga”.
Samma elever har läst John Steinbecks Möss och Människor. De har arbetat med olika uppgifter, gjort en läslogg. En flicka har som sista uppgift valt att skriva ett brev från George, en av
det två huvudpersonerna, till en släkting:
”Det var länge sedan vi träffades, men jag hoppas att du mår bra. Jag har nu under en månads
tid fått ta hand om vin vän Lennie, sedan hans moster Klara dog. Vi har båda haft samma
dröm länge, att tjäna ihop tillräckligt med pengar för att sedan flytta till en liten stuga. Där
skulle vi leva av markens gröda, ha en trädgård, höns och kaniner. Inne i stugan skulle vi ha
en brasa som man kunde sitta framför på vintern när det regnade ute. Lennie skulle sköta om
kaninerna och ge dem massor av klöver från vår åker. Vi skulle leva ett underbart liv
tillsammans, jag och Lennie…. Min och Lennies dröm gick inte i uppfyllelse. Tyvärr blev det
tvärtom. Det är med stor sorg jag meddelar detta: Lennie är död.”
Exempel tas fram där eleverna i Svenska utvärderar två gånger i veckan. I Slöjden i 9:an
planerar, genomför och utvärderar eleverna själva. I Matematik beskrivs hur elever vid varje
avsnitt kan välja mängd, svårighetsgrad och även ibland grupptillhörighet.
I arbetsmiljöenkäten för elever ger frågorna om möjligheten för elever att vara delaktiga
genomgående positiva svar.
Även inom andra områden utanför den vanliga undervisningen har eleverna varit med och
kunnat påverka, som att utsmycka och måla om i hemvisterna. I en 7:a lade eleverna ner ett
stort arbete på att i grupper förbereda och ordna en lyckad höstfest för många gäster.
Eleverna har under hösten arbetat mycket med
demokrati, dels utifrån sin egen verklighet men
också naturligt då det var val. De har under de
tre demokratidagarna (se även under Kunskap)
arbetat intensivt med olika politiska frågor
utifrån våra politiska partier, men också utifrån
partier som de själva har ”skapat”. Eleverna
valde självständigt vilka frågor de ville driva. De
skrev valprogram, valtal och gjorde en affisch.
13
De talade sig varma för sina resp. partier och
argumenterade för sina frågor.
Ett exempel från ett arbetslag i 8:an:
Ur ett valtal för Rättvisepartiet:
”Jag tycker att man ska respektera andra människors problem och behandla alla lika, trots
deras olika problem. Ett exempel från sjukvården: Har man en medfödd hörselskada, så får
man en hörselapparat som betalas av staten. Har man en medfödd synskada, så får man
betala glasögon och linser själv. Har man mycket pengar så kan man köpa sig snabbare
sjukvård, medan de med mindre pengar och kanske allvarligare problem, får stå i kö i kanske
flera år för att få den vård de behöver. Om man bara behandlar alla personer lika och efter
deras problem, inte efter pengar, familjeförhållanden eller funktionshinder, så kommer vi att få
rättvisare och trevligare hjälp.”
I ett arbetslag i 7:an fortsätter den lyckade verksamheten med ”färgråd” och andra råd för
verksamheten i arbetslaget.
Det finns nu ett antal råd för hela skolan (elevrådet, matrådet, MM-rådet, internationella
rådet) där elever är i majoritet och står för verksamheten under vuxenansvar. I varje arbetslag
finns också en vuxen som skall stötta elevrepresentanten med att föra fram vad som har
diskuterats i rådet och ta emot synpunkter på detta.
För att synliggöra vilka som är med i råden finns en fototavla utanför expeditionen och i
vissa arbetslag på rådens medlemmar.
Elevskyddsombuden har också blivit alltmer aktiva och har haft utbildningsträffar tillsammans med Nästegårdsskolans elevskyddsombud.
Måluppfyllelse:
Med läroplanens mål samt verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet
av ansvar och inflytande som Bra
Åtgärder för utveckling:
Eleverna skall ha träning i demokratiskt arbete för verksamheten både i arbetslagens
(klassråd, arbetslagsråd m.fl.) och skolans råd.
Elevrådet skall kunna diskutera både praktiska frågor och frågor som har med
kunskap och inlärning att göra.
Rådens mötestider måste meddelas till exp i god tid för att kunna läggas ut på
kalendariet (eller på schemat).
Rådens medlemmar måste få mer vuxenstöd i att nå ut med informationen till
arbetslagen.
Protokollen från råden läggs ut på hemsidan.
Rådens programförklaringar läggs ut på hemsidan.
De rådsmedlemmar som gjort ett bra jobb premieras.
14
Samverkan
Lpfö 98
Lpo 94
Lpf 94
Förskolan skall sträva efter att nå
ett förtroendefullt samarbete med
förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja
barnens allsidiga utveckling och
lärande i ett långsiktigt
perspektiv.
Samarbetsformer mellan
förskoleklass, skola och fritidshem
skall utvecklas för att berika varje
elevs mångsidiga utveckling och
lärande.
De frivilliga skolformerna skall
nära samverka med den
obligatoriska skolan, med
arbetslivet, med universiteten och
högskolorna och med samhället i
övrigt.
Alla som arbetar i förskolan skall:
visa respekt för föräldrarna och
känna ansvar för att det
utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och
barnens familjer.
Alla som arbetar i skolan skall:
Personalen skall, efter en av rektor
gjord arbetsfördelning:
samarbeta med elevernas
vårdnadshavare så att man
tillsammans kan utveckla
innehåll och verksamhet.
i utbildningen utnyttja kontakter
med det omgivande samhället
och dess arbets-, förenings- och
kulturliv och
Få en inblick i närsamhället och
dess arbets-, förenings- och
kulturliv.
bidra till att presumtiva elever får
information om skolans
utbildningar.
Verksamhetsplanens mål:
Enhetens mål
Mål:
Studie- och yrkesvägledningen ger ett bra underlag till det framtida yrkesvalet.
Mål:
Eleverna får mycket och tydlig information om olika valmöjligheter till
15
gymnasieskolan.
Mål:
Genom bra samverkan mellan skola - näringsliv får eleverna en bra kunskap om de
villkor som gäller i arbetslivet.
Delmål:
Metoder utarbetas för samverkan skola – arbetsliv.
Det finns meningsfulla PRAO-platser till alla elever.
Studie- och yrkesvägledaren har insikt i vad eleverna får vara med om på en speciell
PRAO-plats och informerar dem om detta innan PRAO-perioden.
Mål:
Skolan utvecklar sitt arbete med internationella frågor
Delmål:
Det internationella hjälparbetet anpassas till skolans behov och elevers önskemål
och engagemang
Skolan startar ett samarbete med Banbury School på olika nivåer
Mål:
Ett enhetsråd skall bildas och börja fungera under läsåret
Mål:
Planeringen av estetprofileringen startar under läsåret
Delmål:
Estetgruppen lämnar lägesrapport innan vårterminens slut
Resultat:
Exempel på goda resultat som har uppnåtts
I samarbete med resurspersonen Lina Andersson och studie- och yrkesvägledaren (SYV)
Lars Danielsson har skolan tagit fram en plan för studie- och yrkesvägledning. Planen har
fastställts i samverkansgruppen. SYV-planen tar upp vägledning inför valet till gymnasieskolan, kontakter med näringslivet samt eleverna prao. Planen poängterar att det är en
skyldighet att praon för- och efterbehandlas i alla ämnen. Olika tips finns också på hur de
olika ämnena kan ta upp innehållet.
Praon är nu indelad i två perioder för år 8 och 9. Detta uppskattas då det innebär att eleverna
får fler platser att välja på.
Flera arbetslag är engagerade i Handslaget i samarbete med Västsvenska handelskammaren.
Den huvudsakliga målsättningen med Handslaget är att ge eleverna ökad kunskap om arbetslivets och yrkesrollers villkor, olika ämnesteoriers tillämpning i arbetslivet samt näringslivets
och företagens roll i samhället. Praktiskt innebär det att elever har varit på besök på olika
företag och företagsrepresentanter har besökt elevgrupperna.
Under hösten har eleverna i år 9 haft en arbetsmarknadsdag. Dagen började med en föreläsning på konserthuset där en föreläsare berättade hur arbetsmarknaden ser ut i framtiden och
vad man tror är framtidsjobb. Dagen fortsatte sedan med inbjudna gäster från olika yrkesgrupper. Eleverna fick en bok om framtidsyrket och kunde göra ett test och få reda på inom
vilket yrkesområde de passade.
Elever har varit på studiebesök bl.a. på Vara veterinärstation och under lektioner i Matematik
har de besökt banken där de fått olika uppgifter att jobba med. Under Hemkunskapstimmar
har elever besökt livsmedelsaffärer för att bli prismedvetna.
16
Under valet gick elever till valstugorna där de kunde diskutera med de olika partierna och få
information om dessa.
SYV har vid olika tillfällen gett eleverna i år 9 och deras föräldrar information inför gymnasiet och berättade om de olika programmen.
Under en förmiddag besökte eleverna i år 9 Lagmansgymnasiet. De fick allmän information
och därefter välja ett program att titta på. Gymnasieelever tog emot och visade runt eleverna
i och berättade om programmet. De fick även träffa lärarna. Besöket var uppskattat.
Arbetet med internationella frågor fungerar väl. De elever som är med i internationella rådet har
fått lära sig speciellt mycket om livssituationen i Afrika. För att få en ökad förståelse och se
problemen tas området upp i olika sammanhang, t.ex. i litteraturläsningen. Dagsverke för
Moçambique, och senare även Angola, har pågått i över 20 år och inbringat ca en halv miljon
kronor. Inför årets insamling bestämde eleverna att det fortsatta hjälparbetet skulle inriktas
mot Afrika och HIV-problematiken. Hela skolan är dessutom involverad i ett fadderbarnsprojekt
Lena Johansson, informatör vid SIDA, har varit på skolan och informerat eleverna om olika
projekt som SIDA arbetar med.
Rektor och två lärare deltar i projektet In i världen - den globala resan till Victoriasjön 2007.
Projektet sker i samverkan mellan SIDA och Myndigheten för skolutveckling. Deltagarna har
varit på en tvådagars förberedelseträff under hösten.
Kontakterna med Banbury school i England har fortsatt. Efter skolledningens besök i mars
var nyligen två engelska lärare på besök på Alléskolan i december.
Skolan har det här läsåret en språkassistent från Tyskland.
Under 2006 har ett enhetsråd bildats. Rådet består av en elev och en förälder från varje arbetslag, en personalrepresentant från varje årskurs, en representant från elevvården samt skolledningen. Enhetsrådet har haft fyra möten under 2006. Det skall vara en mötesplats för dialog
mellan skola och hem för att främja och utveckla verksamheten samt ge ett bredare
beslutsunderlag för rektor.
I övrigt sker kontakter med föräldrar kontinuerligt via månadsbrev, telefon, mail och på
föräldramöten. Arbetslagen visar en stor tydlighet om regler och förhållningssätt.
I 6:an förra året hade man ett föräldraråd som hade såväl egna möten som möten med
arbetslaget.
I uppgifterna för rådet står det:
”En av uppgifterna för föräldragruppen ska hantera är klasskassan. Övriga uppgifter är att
vara bollplank för lärargruppen i icke direkt elevrelaterade frågor.”
De föräldrar i 7:an och 8:an som har fått ta del av Örebro Prevention Program som arbetar
för att förhindra drogmissbruk har tillsammans med arbetslagen kommit fram till en gemensam överenskommelse i de här frågorna.
Föräldrar har vid upprepade tillfällen fått en inbjudan att besöka skolan.
Ett arbetslag delade ut en pärm till varje familj att samla alla papper i under åren på
Alléskolan och en svarstalong har fått fyllas i av föräldrarna när de fått hem informationen.
Vid skadegörelse eller andra akuta ärenden tas kontakt med föräldrar omgående.
17
Måluppfyllelse:
Med läroplanens mål samt verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet
av samverkan som Mycket bra
Åtgärder för utveckling:
Planen för studie- och yrkesvägledning måste vara mer levande för alla.
Alla måste ta ett personligt ansvar för att innehållet i planen genomförs.
Kontakter knyts med näringslivet i närsamhället för att eleverna skall få god
kännedom om näringslivet.
Arbetet med Handslaget utvecklas.
Arbetet runt Moçambique/Angoladagen bör bli bättre. Elevrådet uppmuntras att ta
ett större ansvar för genomförandet.
Utbytet med Banbury utvecklas till att gälla både fler elever och fler lärare.
Olika sätt att föra fram förslag och synpunkter ifrån föräldrar till enhetsrådet bör
utvecklas.
Bedömning och betyg
Lpo 94
Lpf 94
Läraren skall
Läraren skall
genom utvecklingssamtal främja elevernas
kunskapsmässiga och sociala utveckling,
utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje
elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt
redovisa detta för eleven och hemmen samt
informera rektorn
med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål
fortlöpande informera elever och hem om
studieresultat och utvecklingsbehov och
vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig
information om elevens kunskaper i förhållande till
kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning
av dessa kunskaper.
fortlöpande ge varje elev information om
elevens utvecklingsbehov och framgångar i
studierna,
i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
samverka med hemmen och informera om
elevernas skolsituation och kunskapsutveckling
och
redovisa för eleverna på vilka grunder
betygsättning sker.
Läraren skall vid betygsättningen
utnyttja all tillgänglig information om elevens
kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,
beakta även sådana kunskaper som en elev
tillägnat sig på annat sätt än genom den
aktuella undervisningen,
beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på
kunskaper och
göra en allsidig bedömning av kunskaperna och
därvid beakta hela kursen.
18
Verksamhetsplanens mål:
”Lärande och utveckling sker i dialog mellan människor. Vi skall sträva efter att
skapa mötesplatser mellan vuxna och barn.”
Enhetens utvecklingsområden
I bedömning och betygssättning tas hänsyn till
Processen och inte bara resultatet, samt
I vilken mån eleven behärskar förmågor som att
o Lära sig hantera information
o Lösa problem
o Förstå samband
o Samarbeta
Alla tar ett ansvar för att diskussionen kring bedömningsfrågor hålls levande.
Vi skall diskutera hur vi tydligt kan dokumentera processen och hur vi drar in eleverna i dessa
bedömningar.
Betygskriterierna förtydligas för elever och föräldrar. En gemensam modell för betygskriteriernas
utformning kan göra dem mer översiktliga.
En lista görs med exempel som inspirerar till att bedöma prestationer på andra sätt än med
skriftliga prov.
Betygskonferenser läggs i början av terminen.
Avstämningsperiod görs mitt på terminen för att vara tydlig mot elever som riskerar att bli utan
betyg och för att ge dem möjlighet och tid att visa resultat.
En synkronisering av omfattningen av prov görs
Resultat
Exempel på goda resultat som uppnåtts:
I de nationella proven vt –06 uppnådde följande procent elever målen (G/VG/MVG) i
Svenska: 95%, i Engelska: 93%, i Matematik: 87%.
I betygen för år 9 vt –06 uppnådde följande procent elever målen (G/VG/MVG) i Svenska:
96%, i Engelska: 95%, i Matematik: 95%.
Under rubriken Kunskaper s. 9 redovisas arbetet med skattningsblanketter över kunskapsmålen och de sociala målen inför utvecklingssamtalen och upprättandet av en IUP.
19
Den 25 september deltog pedagoger och elevassistenter på hela grundskolan och gymnasiet i
en halv kommundag med rubriken Likvärdig bedömning och betyg.
Denna dag kommer att följas av ytterligare två halvdagar den 8 januari och 13 mars 2007.
Utgångspunkterna för de här dagarna är att allt för många elever inte får betyg och att det
framgick av skolverkets inspektion hösten –05 att rutiner bör skapas för gemensamma
diskussioner och analyser för likvärdig bedömning och betygssättning.
I rapporterna från arbetslagen framgår det att arbetssätten varieras så att elevernas inlärningssätt tillgodoses. Eleverna får använda sin kreativa och estetiska sida, grupparbeta, arbeta i par
o.s.v. Exempel ges där elever inför varje nytt arbetsområde får en målbeskrivning och en
planering som beskriver arbetssätt, kontroll av måluppfyllelse o.s.v.
Pedagogerna lyfter processen och inte bara resultatet. Strävansmålen har fått större betydelse.
Föräldrar får ta del av betygskriterierna och pedagogerna har diskuterat betyg och bedömning tillsammans med föräldrarna.
I många fall hålls elevvårdskonferenser i god tid före terminens slut med föräldrar till elever
som riskerar att inte få betyg. Vid sådana tillfällen skrivs åtgärdsprogram.
Måluppfyllelse:
Med läroplanens mål samt verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet
av bedömning och betyg som Bra
Åtgärder för utveckling:
Det är allas ansvar att öka elevernas förståelse för bedömning genom att läsa och
diskutera vad läroplanen, kursplaner och betygskriterier står för.
Det skall finnas regelbundna tider för diskussioner om bedömning och betyg.
Betygskriterierna görs mer begripliga och informationen tydligare för elever och
föräldrar.
Betygskriterierna finns på skolans hemsida.
Vi behöver diskutera hur vi skall lägga upp prov och inlämningsuppgifter.
En lista görs med exempel som inspirerar till att bedöma prestationer på andra sätt
än med prov.
Rektorns ansvar
Lpo 94
Lpf 94
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och
övrig personal i skolan har rektorn det övergripande
ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på
att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att
en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans
resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de
nationella målen och till målen i skolplanen och den
Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för
lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det
övergripande ansvaret för att verksamheten som
helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn
ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt
för att skolans resultat följs upp och utvärderas i
förhållande till de nationella målen och till målen i
20
lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans
resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt
ansvar för……
skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har
ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom
givna ramar, ett särskilt ansvar för……
Verksamhetsplanens mål:
”Ledarrollen är viktig för enhetens utveckling. Med jämna mellanrum skall
kompetensutveckling av hög kvalitet erbjudas för att ledarskapet skall kunna
utvecklas och möta de höga krav som ställs på dagens ledare.”
”Personalen är vår främsta resurs för verksamhetens kvalitet och det är viktigt att alla
anställda känner att de är delaktiga och kan utvecklas i verksamheten. Arbetslagen är
grunden för arbetets organisation.”
Rektorernas mål
Skolledningen skall tillsammans med utvecklingsgruppen under internatet i januari 2006
formulera tydliga mål av punkterna under Åtgärder för utveckling. Målen skrivs in i skelettet för
2006 års kvalitetsredovisning och delas ut till arbetslagen under mars. Arbetslagen skall utvärdera
verksamheten mot dessa mål.
Skolledningen arbetar tillsammans med utvecklingsgruppen fram ett diskussionsunderlag för de
utvecklingsområden som togs fram på Island. Områdena ligger linje med Alla kan påverka och har
två inriktningar:
möten (beslut, tydlighet, uppföljning av beslut)
bemötande och förhållningssätt (alla kommer till tals, öppenhet, respekt)
Skolledningen ser till att arbetslagen och ämneslagen diskuterar och analyserar frågor kring betyg
och bedömning.
Skolledningen fastställer dagordningen på vissa av lagens möten samt tar del av
dokumentationen.
Skolledningen skapar förutsättningar för diskussioner i tvärgrupper samt fastställer ramar för
innehåll, form och tidpunkt.
Skolledningen deltar i minst ett möte per arbetslag/ämneslag varje termin.
Resultat
I enlighet med utvecklingsområdena som togs fram på Island 2005 har skolledningen
prioriterat mötena i verksamhetsmålen, främst då struktur, tydlighet i beslut och uppföljning. Även
om inte alla deltar i diskussionerna anser flera att mötena med personalen har blivit
effektivare.
21
Däremot anser vissa att det fortfarande finns brister i bemötande och förhållningssätt.
Skolledningen har ökat sin närvaro ute i verksamheten, bl a genom att vara med på fler
möten med ämneslagen, fler lektionsbesök samt ”rundor” i korridorer och lektionssalar.
Skolledningen har deltagit i ett stort antal konferenser i elevvårdsärenden med föräldrar,
sociala myndigheter, resursskolan m.fl.
Skolledningen har haft ett antal möten med samverkansgruppen och utvecklingsgruppen
som har varit stimulerande för verksamheten.
Under ett internat i januari –06 arbetade utvecklingsgruppen fram tydliga mål av punkterna
Åtgärder för utveckling. Målen har skrivits in i underlaget för kvalitetsredovisningen för 2006.
Detta kommer att ske med årets Åtgärder för utveckling i kvalitetsredovisningen för 2007.
Skolledningen har tagit initiativ till att diskutera skattningsblanketterna som en förberedelse
för IUP.
Tvärgruppsdiskussionerna om arbetspass och IUP har gett positiva resultat.
Estetprofileringen på skolan har varit uppskattad. Det är önskvärt att den kan omfattas av
fler elever under kommande läsår.
Personalen har lämnat svar på frågeställningarna i Arbetsklimatundersökningen (AKU) 2006.
Utfallet har behandlats i samverkansgruppen och ligger till grund för en handlingsplan för
förbättringsområden.
Representanter i arbetslagen har färdigställt Arbetsmiljödeklaration 2006. Skolledningen har
skickat in denna till förvaltningen med angelägna förbättringsområden ifyllda.
Personalen har fyllt i en enkät om arbetsmiljö. Skyddsombuden kommer att lämna ut en
sammanställning för diskussion.
En pärm med viktig information om skolan har färdigställts.
Måluppfyllelse:
Med läroplanens mål samt verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet
av rektors ansvar som Bra
Åtgärder för utveckling:
Skolledningen skall arbeta för mer öppenhet och möjlighet att diskutera. Fattade
beslut måste respekteras och lojalt följas.
Beslutsgången i samband med onsdagsmötena skall vara tydligare, antingen med ett
majoritetsbeslut eller att skolledningen inhämtar synpunkter ifrån majoriteten och
därefter fattar beslut.
Skolledningen skall vika bestämda tider för besök i verksamheten. Detta innebär att
tillgängligheten för andra ärenden måste begränsas.
Verksamheten bör utvärderas oftare. Kvalitetsredovisningen upplevs inte som levande.
Den beskriver för mycket görande och för lite analys och lärdomar. Arbetslagen
måste arbeta mer med målen.
22
När kvalitetsredovisningen är klar och har delats ut till personalen skall en plan
upprättas där alla med regelbundenhet har i uppgift att tillsammans och enskilt se på
målen och penetrera dessa.
För att engagera fler personer i arbetet med skolutveckling kommer att bildas olika
intressegrupper både med administrativt och processorienterat innehåll.
IUP-diskussionerna bör bedrivas mer i arbetslaget än hittills.
Skolledningen kommer under januari 2007 delta i en fyradagarsutbildning kring
arbetsrätt och arbetsmiljölagstiftning. Detta kommer att delges personalen vid
arbetsplatsträffar. Bl a har information om vilka sekretessregler som gäller efterfrågats.
Skolledningen skall begära av tekniska kontoret att fysiska arbetsmiljöproblem (t.ex. luft
och ljus) åtgärdas.
Analys, helhetsbedömning och tankar inför framtiden
När vi gör bokslut för år 2006 ser vi att budgeten går jämt upp eller möjligtvis slutar med ett
litet överskott.
Vid tertialrapport 2 visade resultatet på ett underskott på mellan 250 och 300 tusen kronor.
Personalen har under hösten visat extra stort ansvar för ekonomin. Genom att bl a minimera
vikariaten och iaktta stor försiktighet vid inköp har vi lyckats hålla oss inom den ekonomiska
ramen.
Elevantalet kommer att sjunka kommande läsår vilket bl a medför att personalstyrkan
behöver minskas. Förhoppningsvis kan detta ske genom naturliga pensionsavgångar.
Kvalitetsrapporterna från arbetslagen ger många bevis på stort kvalitetstänkande. En viktig
målsättning för framtiden är att hålla kvalitetsrapporten levande och att alla tar ett personligt
ansvar för att ta del av målen i rapporten och arbeta för att de uppfylls. Målen skall diskuteras
regelbundet i arbetslagen och ämneslagen.
Utvecklingsgruppen kommer även detta år att omvandla Åtgärder att utveckla till enhetens
mål. Dessa mål skall vara konkreta, realistiska, utvärderingsbara och tidsatta.
Enhetens båda övergripande mål, Alla blir bemötta med respekt och Alla kan påverka, kommer
även i fortsättningen att gälla som just övergripande.
Internatveckan på Island och Arbetsklimatundersökningen har visat på en del utvecklingsbehov, bl a hur man bemöter varandra.
För att alla lättare skall komma till tals och för att öka delaktigheten i skolutvecklingsfrågor
kommer intressegrupper att bildas. Deltagandet i dessa grupper är obligatoriskt.
Arbetet med att utveckla förberedelserna, skattningsblanketterna, till utvecklingssamtalen
samt den individuella utvecklingsplanen fortsätter.
Enhetens estetprofilering fortsätter att utvecklas och kommer att omfatta fler årskurser.
Vi kommer att öka vår närvaro i lektionsarbetet och vid möten i arbetslag/ämneslag
ytterligare. Detta kan komma att minska tillgängligheten vid andra tillfällen
23
Nyckeltal skola
Personal
Antalet lärare (heltidstjänster) per 100 elever
7,51
Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) per 100 elever
8,97
Andelen lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. 92,09 %
Andel lärare med specialpedagogisk kompetens
2,93 %
24
