Barn- och utbildningsförvaltningen
Struktur för kvalitetsredovisning
Det är dags att lyfta kvalitetsarbetet till att omfatta hela enheten. KR-gruppen har diskuterat
möjligheten att utveckla mallen för kvalitetsredovisning samt skapa en förvaltningsgemensam
struktur för enheternas kvalitetsredovisningar.
Mallen som arbetslagen då använder måste dels stödja rektor, eller av rektor utsedd person, i
arbetet med kvalitetsredovisningen dels stödja enhetens utvecklingsarbete och rektors
planering. Ett förslag är att ha gemensamma mål på enheten, men att lämna arbetssätt och skäl
till dessa arbetssätt öppet för varje enskilt arbetslag. Men för att möjliggöra likvärdighet i
bedömning av måluppfyllelse behöver ledningen ange kriterier för måluppfyllelse.
Arbetslagsnivån
Arbetslaget är den minsta verkställande nivån inom skolans organisation. Det kan vara en
avdelnings personal, personalen kring en elevgrupp, en ämnesgrupp eller en programgrupp.
Arbetslagets utformning styrs av ledningens tanke om skolans utveckling och organisation i
stort. Det är där arbetet sker och det är där potentialen till pedagogisk utveckling finns.
Arbetslagets kvalitetsredovisning är viktig för rektor och verksamhetsledare.
Kvalitetsredovisningen är en utgångspunkt för skolledningens syn på och analys av enhetens
kvalitetsarbete, måluppfyllelse och behov.
Det pedagogiska ledarskapet
Forskning har visat att det ”primära” och ”sekundära” ledarskapet är nyckelfaktorer för
skoleffektivitet. En självvärdering av det pedagogiska ledarskapet är ett sätt att sätta fokus på
ledarskapets nyckelroll för kvalitetsarbetet. Frågor som tas upp är: Medvetna mål för
verksamheten och kvalitetsutvecklingen, medvetna strategier för kvalitets- och
utvecklingsarbetet, tydliga förväntningar på personalens insatser och arbete, skolledningens
delaktighet i de olika arbetsgruppernas arbete (arbetslag, programgrupper, ämnesgrupper etc.),
demokratiskt förhållningssätt, uppföljning av skolans resultat, relationen mellan formellt och
informellt ledarskap och skolledningens bidrag till klimatet på skolan. Av den beskrivning av
det pedagogiska ledarskapet som sedan formuleras skall framgå på vilket sätt skolledningen
tar ansvar för verksamhetens utveckling och hur beslutsfattandet sker.
Skolledningens självvärderingsformulär
Vi har formulerat tydliga och medvetna mål för
verksamheten och kvalitetsutvecklingen
1
2
3
4
5
Vi har tagit fram medvetna strategier för kvalitetsoch utvecklingsarbetet
1
2
3
4
5
Vi har tydliga förväntningar på personalens insatser
och arbete
1
2
3
4
5
Vi är delaktiga i de olika arbetsgruppernas arbete
(arbetslag, programgrupper, ämnesgrupper etc.)
1
2
3
4
5
Vi har ett gott demokratiskt förhållningssätt vid
beslutsfattande
1
2
3
4
5
Barn- och utbildningsförvaltningen
Vi följer upp enskilda klassers resultat och resultat
för enheten som helhet
1
2
3
4
5
Resultat och insatser för utveckling är stående inslag
i utvecklingssamtalen
1
2
3
4
5
Det formella ledarskapet på enheten har en betydligt
större genomslagskraft än det informella
1
2
3
4
5
Vi bidrar medvetet till ett positivt klimat på skolan
1
2
3
4
5
Alt.
”Värdera med ett tal från 0 till 100 hur väl påståendet stämmer med er uppfattning om er själva i skolledningen”
Under varje påstående kan skolledningen formulera vad som finns och varför man värderar
sin insats så som man gör för att tydliggöra de egna valen.
Utifrån skolledningens svar på formuläret försöker den som skriver enhetens
kvalitetsredovisning att presentera en bild av den pedagogiska ledningen av enheten. Där ska
framgå på vilket sätt skolledningen tar ansvar för verksamhetens utveckling och hur
beslutsfattandet sker.
Verksamhetsnivån
Skolor kan ha flera olika verksamhets- eller skolformer att redovisa. Det finns enheter med
både förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskolans tidigare årskurser, grundskolans senare
årskurser och särskoleelever. Gymnasieskolan har olika sektorer. Ofta finns ett medvetet syfte
att integrera verksamheter för att skapa helhet och kontinuitet ur barnens och elevernas
synpunkt.
Att göra respektive verksamheter tydligt synliga i kvalitetsredovisningen innebär inte att den
pedagogiska idén påverkas. I vissa avsnitt, t.ex. då det gäller grundfakta om verksamheterna,
förutsättningarna för arbetet och måluppfyllelsen, är det viktigt att visa på verksamheterna var
för sig, eftersom de har skilda nationella mål och skilda målgrupper. I en del fall kan det vara
en fördel att uppgifterna om de olika verksamheterna integreras, exempelvis om det finns ett
gemensamt planerat arbete, där de olika elev- och personalgrupperna ingår.
Om t.ex. fritidshemmet och skolan har en långt gående samverkan kan denna i så fall tas upp i
fritidshemmets respektive i skolans redovisning, utifrån respektive verksamhets perspektiv.
Det viktiga är att den ansvariga ledningen av en verksamhet tar ansvar för kvalitetsarbetet och
måluppfyllelsen i varje del och ser till att det finns en kvalitetsredovisning för varje
verksamhet.
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever skall huvudmannen se till att det finns en likabehandlingsplan i varje förskola
och skola. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter, oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. För att planen skall kunna
fungera som ett verktyg för att förebygga och förhindra diskriminering eller annan kränkande
behandling skall den årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om
Barn- och utbildningsförvaltningen
kvalitetsredovisning skall detta också redovisas i kvalitetsredovisningen. Kommunen har ett
ansvar för att följa upp hur detta arbete fungerar på verksamhetsnivån och därmed anledning
att ta upp det i sin kvalitetsredovisning.
Uppföljning av den lokala IKT-planen
Varje enhet har en lokal IKT-plan. För att den ska utvecklas och för att IKT ska bli ett
naturligt verktyg i verksamheterna krävs en kontinuerlig uppföljning och uppdatering av
planen.
Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten
I biblioteksplanen föreslår BUF att skolbiblioteksverksamheten skall kvalitetsredovisas. Detta
innebär att enheterna funderar över och formulerar mål för verksamheten. På vilket sätt vill
man att skolbiblioteksverksamheten ska fungera för att optimalt stödja elevernas utveckling?
Dessa mål, tillsammans med biblioteksplanen, blir utgångspunkt för uppföljningen.
Tidsordning
Arbetslagens tidsperspektiv är läsåret. Om arbetslagets KR ska vara inne vid terminsslut
under våren så har de god tid på sig att använda sig av attitydundersökningarna och att följa
elevers arbete under ett helt läsår. Rektor kan också välja att låta olika delar av redovisningen
färdigställas under olika delar av året.
Rektor, eller den av rektor utsedde, använder hösten åt att färdigställa enhetens kvalitetsredovisning baserad på arbetslagens redovisningar samt vårens kunskapsresultat.
Samtliga enheter skickar in sina kvalitetsredovisningar under december månad. Dessa
sammanställs på förvaltningen tillsammans med kommunövergripande resultat som tidigare.
Ju tidigare på hösten redovisningarna är klara från enheterna desto större blir chansen att de
kan bli viktiga instrument i budgetsammanhang och i framtagandet av nya mål.
Nya mål
Barn- och utbildningsnämnden fastställer nya mål vart annat år. På så sätt vet verksamheten
att ett mål ligger åtminstone två år. Dessutom beslutar nämnden om mål under våren, men
arbetslagen påbörjar arbetet med de nya målen först till hösten samma år vilket ger
arbetslagen tid att fundera över arbetssätt och utvärderingssätt i god tid innan arbetet påbörjas.
Barn- och utbildningsförvaltningen
Rubrikerna i mallen för kvalitetsredovisning (Arbetslaget)
Kvalitetsredovisning för: /arbetslag/tidsperiod/.
Prioriterade mål för enheten. Här skrivs enhetens gemensamma samt arbetslagets egna
prioriterade verksamhetsmål för perioden.
Kriterier för måluppfyllelse. Här anges vad som ska gälla för att man ska kunna säga
att målen nåtts.
Arbetslagets insatser för att nå målen. (Arbetslagets interna arbete). Här anges
specifika insatser som görs i arbetslaget eller av arbetslaget, för att lättare nå
måluppfyllelse. Det kan t.ex. vara fortbildningsinsatser, schemaändringar, externt stöd,
inriktning på den pedagogiska diskussionen.
Arbetssätt. (Arbetslagets arbete med barnen/eleverna). Här anger det enskilda
arbetslaget hur man arbetar för att nå målen.
Varför arbetar vi så här. Här beskriver arbetslaget skäl till varför man använder de
valda arbetssätten, vilket hjälper arbetslaget till fördjupad insikt om den egna
verksamheten.
Sätt att finna resultat. Här beskriver arbetslaget och ledningen de sätt man använder
för att finna resultat.
Resultat. Här beskriver arbetslaget vilka resultat man använder sig av vid bedömning
av måluppfyllelse.
Värdering av måluppfyllelse. Här bedömer arbetslaget måluppfyllelse dels utifrån
kriterierna, dels utifrån målen i läroplanerna.
Insatser för utveckling. Här föreslår arbetslaget insatser för att nå bättre
måluppfyllelse.
Barn- och utbildningsförvaltningen
Skolledningen använder sig sedan bl.a. av arbetslagens kvalitetsredovisningar när man
formulerar en egen kvalitetsredovisning för hela enheten.
Rubriker i enhetens kvalitetsredovisning (Skolledning)
Kvalitetsredovisning för: /enhetens namn/tidsperiod/.
Sammanfattning tillsammans med en prioriteringslista över de viktigaste
utvecklingsområdena samt insatser för utveckling av dessa områden.
Grundfakta om enheten: antal barn/elever, antal personal inom de olika
verksamheterna, andel behöriga lärare i olika kategorier, verksamhetsformer och
ledningsstruktur.
Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse. Här presenteras tillgång till
skolbibliotek, enhetens geografiska spridning, andel barn/elever i behov av särskilt
stöd, personaltäthet (antal barn/elever per pedagog/lärare - heltidstjänst),
utvecklingsprojekt och enhetens pedagogiska ledarskap. Det sistnämnda grundar sig
på en självvärdering av det pedagogiska ledarskapet utifrån gemensamma
enhetsövergripande frågeställningar och kriterier (se ovan).
Rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. Här beskrivs på vilket sätt enhetens
kvalitetsredovisning kommer till stånd.
Uppföljning av insatser enligt föregående kvalitetsredovisning.
Mål för den aktuella tidsperioden.
Insatser och arbetssätt för att nå målen.
Resultatredovisning. Resultat hämtas dels från arbetslagens KR, dels från andra källor
så som attitydundersökningar, enkäter, LUS, MUS, SUS och nationella utvärderingar.
Bedömning av måluppfyllelse i förhållande till nationella mål.
Uppföljningen av likabehandlingsplanen.
Uppföljning av den lokala IKT-planen.
Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet.
Sammanfattning och en prioriteringslista över utvecklingsområden.
Insatser för utveckling.
Underskrift av ansvarig för kvalitetsredovisningen samt rektor.
