Kvalitetsredovisning

UTBILDNINGSNÄMNDEN
ÅSÖ GRUNDSKOLA
Margot Valegård
Rektor
Kvalitetsredovisning 2010-2011
Åsö grundskola
SID 2 (22)
Kvalitetsredovisning
Inledning
Åsö grundskola är en skola med elever i årskurs 7-9 som är lokalintegrerad i
skolbyggnaden Åsö utbildningscentrum. Vi utgör en av fem skolformer i samma
byggnad. De andra är Åsö vuxengymnasium, Bernadottegymnasiet, Språkcentrum
och Sifa (Stockholms intensivsvenska för akademiker).
Vårt huvudsakliga upptagningsområde är Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan.
Dessutom söker många elever från Katarina Södra och Tullgård till oss. Även
elever från andra stadsdelar och andra kommuner söker till vår skola. Vi utgör ett
bra alternativ för elever som vill pröva något nytt efter sex-sju år på samma skola.
Läsåret 10-11 hade vi 490 elever fördelade på 21 klasser. I varje årskurs finns
profilklasser i matematik och idrottsledarskap.
Klasstorleken är normalt 23 elever/klass. Denna klasstorlek har varit en
framgångsfaktor för verksamheten.
Skolan är uppdelad i fem arbetslag. Fyra av arbetslagen har vardera 115-140 elever
och 9-12 lärare. Grundtanken med arbetslagen är att en grupp lärare har ansvaret
för elevernas skoldag där det hela tiden finns en närhet för eleverna till ansvariga
och undervisande lärare. Dessutom utgör elevhälsoteamet tillsammans med
speciallärare och resurslärare ett arbetslag.
Personalarbetsrummen är placerade i anslutning till elevernas skåphallar och
klassrum, vilket gör att det hela tiden finns en närhet till vuxna. Detta ökar
tryggheten för eleverna.
Vi har ett väl utbyggt elevhälsoteam där skolledning, skolsköterska, skolkurator,
studie- och yrkesvägledare och specialpedagog ingår.
Alla elever hade under detta skolår individuella studiepass, så kallade IS-pass, där
eleverna själva valde vad de skulle arbeta med. Dessa pass kunde även vara styrda
utifrån elevens behov.
Varje fredag inleds dagen med att hela skolan läser, HSL. Elever och lärare läser
tyst tillsammans under trettio minuter. Att läsa tillsammans ger en god grund för
elevernas utveckling av läsning vilket gynnar alla ämnen på skolan.
Det är många elever på Åsö som väljer att läsa ett tredje språk, C-språk, som kan
väljas både i år 8 och år 9. Skolan erbjuder också eleverna att läsa, engelska A och
matematik A på gymnasienivå, vilket är populärt på skolan.
Under läsåret anordnas schemabrytande veckor så kallade ämnes- och
temaveckor där eleverna hade möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen. Här finns
även en möjlighet att lägga tonvikten på de ämnen där målen inte har uppnåtts.
På skolan finns ett elevråd med representanter från varje klass och ett antal
elevskyddsombud från varje årskurs.
SID 3 (22)
Skolans ledning består av rektor och tre biträdande rektorer varav en biträdande på
heltid, en biträdande på 40 % kombinerad med lärartjänst och en biträdande på 40
% kombinerad med studie och yrkesvägledningstjänst. Skolans operativa
ledningsgrupp är sammansatt av skolledningen och arbetslagsledare.
Skolans materiella förutsättningar är bra. Vi har en god organisation vad gäller
elevdatorer på skolan. Det finns en stor datasal med 24 datorer. Utöver detta har
varje arbetslag en mobil enhet bestående av 8-10 datorer och skrivare som kan tas
med in i klassrummen. Dessa har trådlös uppkoppling vilket gör att eleverna har
lätt att komma åt sina arbeten på nätverket och de kan även lätt komma ut på
internet. Profilklasserna i matematik och no-ämneslaget har egna mobila
dataenheter. Skolan är utrustad med 28 activboards i olika klassrum. Pedagogisk
personal har egna arbetsplatser med egna datorer, bärbara eller stationära efter
individuella önskemål.
Vi har ett bibliotek som ska vara öppet cirka 8 timmar i veckan.
Vår vision är:
Åsö, en skola för kunskap där alla får lyckas.
Ledningsdeklaration
● Att alla elever ges möjlighet att lyckas med sina studier
● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
● Att alla arbetar mot verksamhetens mål utifrån skolans styrdokument
● Att alla arbetar med våra utvecklingsmål
● En bra arbetsmiljö för elever och personal
● En god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
Utöver de nationella styrdokumenten har vi egna dokument på skolan, vår
personalhandbok som innehåller bland annat handlingsplaner och
likabehandlingsplan. Dessutom har vi ämnesplaneringar som vi lägger ut på
hemsidan.
SID 4 (22)
Kvalitetsarbetet
Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån analys av en mängd olika resultat och
utvärderingar under läsåret.
Skolundersökning i år 8 för Stockholms skolor samt skolans egna elevenkäter
med frågor kring undervisningen, trygghet och trivsel som är framtagna i
webbsurvey. Synpunkter och analyser från, elever, vårdnadshavare och personal
ligger till grund för vår kvalitetsredovisning. Under våra olika konferenser har vi
haft diskussion kring resultaten av betyg, nationella prov och andra jämförelsetal.
Arbetet på skolan har under läsåret genomförts utifrån målen i arbetsplanen. Vi
har följt upp och utvärderat målen tillsammans med elever, personal och
vårdnadshavare på förvaltningsråden, föräldraföreningen .
Dessutom har vi följt upp utvecklingen på skolan med all personal under våra
medarbetarsamtal och lönesamtal.
Rektor tillsammans med biträdande rektor ansvarar för upprättande av
kvalitetsredovisningen utifrån ovan nämnda underlag.
Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning
Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning är sammanställda i en
arbetsplan för läsåret 20101/2011.
Målen och åtaganden i arbetsplanen är formulerade utifrån följande
utvecklingsområden.







Elevens lärande med fokus på betyg och bedömning, matriser, individuella
utvecklingsplaner, ämnesplaner och ämnesdidaktik
Elevhälsoarbete med fokus på kompensatoriska hjälpmedel
Nya läroplanen och skollagen
Lugn och arbetsro i klassrummet och på skolan
Värdegrunden - Likabehandlingsplanen
Skolwebben som verktyg och dess innehåll
PIM, Praktisk IT och media kompetens för personalen
SID 5 (22)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Arbetet på skolan med likabehandling/kränkande behandling har under läsåret
framförallt skett i utifrån trygghetsgruppens arbete på skolan. I utvärderingen från
trygghetsgruppen påpekar de att skolans likabehandlingsplan inte fungerar fullt ut
enligt skolverkets intentioner och kommer därmed att vara ett utvecklingsområde
under kommande läsår.
Trygghetsgruppens arbete sker genom ängelverksamheten och
antimobbningsarbetet på skolan.
Eleverna har utvärderat änglarnas arbete och antimobbningsarbetet i skolans
elevenkät. På frågan "upplever du att vuxna arbetar aktivt för att motarbeta
mobbning?", svarar 35 % ja, 20 % nej och 46 % vet inte. På frågan "tror du att
änglarnas arbete bidrar till att bekämpa mobbning på skolan?", svarar 29 % ja, 30 %
nej, 41 % vet inte.
På frågan "upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig och visar
respekt?", svarar 24 % ja nästan alltid, 54 % ja ofta, 17 % ibland och 4 % nej.
De slutsatser man kan dra är att vi behöver informera återkommande kring
likabehandlingsplanen och medvetandegöra dess syfte och se till att det blir allas
angelägenhet såväl vuxna som elever att arbeta utifrån den.
NÄMNDMÅL:
3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial
arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
5%
3%
2011
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta utan att bli störd
47 %
80 %
2011
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
79 %
100 % 2011
SID 6 (22)
ÅTAGANDE:
Arbete med likabehandling
Förväntat resultat
En förändrad organisation för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling. Detta ska öka delaktigheten gällande dessa frågor i hela
personalgruppen och därigenom också hos eleverna. Ökade möjligheter att
upptäcka samt förbygga diskriminering och kränkande behandling ska skapas.
Arbetssätt
Trygghetsgruppen, bestående av ärkeänglar och antimobbningsteam, får i uppdrag
att arbeta fram en ny organisation som ska arbeta mot diskriminering och
kränkande behandling. Utgångspunkten ska vara att organisationen ska underlätta
arbetsgången både när det gäller det förebyggande arbetet och det akuta arbetet.
I detta arbete ska även förutsättningar för ett framgångsrikt arbetssätt beaktas.
Den nya organisationen implementeras under hösten 2010. Organisationens
arbetssätt ska beskrivas i Likabehandlingsplanen.
Resursanvändning
En arbetsdag för medlemmarna i Trygghetsgruppen avsätts under hösten.
Uppföljning
Nytt arbetssätt utvärderas med personalen i juni 2011.
Resultat
Under året har vi lagt en ny organisation vars huvudsyfte är att arbetet med
diskriminering och kränkande behandling ska komma närmare lärare och elever i
arbetslagen. Delaktigheten har ökat i och med att hela personalen har varit
delaktig. I vår egen elevenkät svarar 94 % av eleverna i år 8 att de känner sig
trygga i skolan. I jämfört med Brukarenkäten där resultatet är 79 %. Båda
enkäterna genomfördes under samma period i år. Resultat för läsåret 10/11 gav
94 % både för stadens brukarenkät och vår egen enkät. Då resultaten för de olika
undersökningarna skiljer sig åt kommer vi att genomföra en undersökning med
eleverna i år 9 (förra årets åttor). Utifrån detta kan vi se vad som stämmer och
vad vi ska utgå ifrån i vårt fortsatta arbete kring trygghet. Aktiviteten kommer att
skrivas in i likabehandlingsplanen.
SID 7 (22)
ÅTAGANDE:
Arbetsro
Förväntat resultat
Fler elever ska uppleva att det råder arbetsro på lektionerna.
Arbetssätt
Arbetslagen tar fram metoder för att förbättra arbetsron. Beskrivs i arbetslagens
arbetsplaner.
Uppföljning
Utvärderas i arbetslagen samt i skolans elevenkäter.
Resultat
Arbetslagen och ämneslagen har under läsåret i sina arbetsplaner formulerat mål
och beskrivet ett arbetssätt för att förbättra arbetsron i klassrummet. I vår egen
enkät som genomfördes under våren 2011 svarade eleverna på frågan " är det bra
arbetsklimat på lektionerna". Resultatet blev att i genomsnitt 82 % av eleverna i år
8 tyckte att det var bra arbetsklimat i olika ämnen. Andelen elever som svarade i
brukarenkäten att de är nöjda med" jag kan arbeta utan att bli störd" var 47 %
Då resultaten för de olika undersökningarna skiljer sig åt kommer vi att
genomföra en undersökning med eleverna i år 9 (förra årets åttor). Utifrån detta
kan vi se vad som stämmer och vad vi ska utgå ifrån i vårt fortsatta arbete kring
trygghet.
ÅTAGANDE:
Utveckling av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling"
Förväntat resultat
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det
framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även
framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling
samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat.
Arbetssätt
Med utgångspunkt från analys av nuvarande Likabehandlingsplan som genomförts
av personal på skolan (v. t 10) ska arbetet forma en ny plan mot diskriminering
och kränkande behandling utformas. Arbetet tar sin utgångspunkt i
Trygghetsgruppen som kommer att utgöra navet i processen. Elever (elevråd),
föräldrar (föräldraförening och förvaltningsråd) och personal (arbetslag och
LSVG) kommer att utgöra remissinstanser i utformandet av planen.
Planen implementeras under vårterminen.
SID 8 (22)
Uppföljning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets
checklista.
Uppföljning sker även i medarbetarsamtal.
Resultat
Ny likabehandlingsplan har ännu inte upprättats. Arbetet kommer att ske i höst.
Trygghetsgruppen träffas i oktober för att planera upp hur arbetet ska
genomföras.
ÅTAGANDE:
Värdegrundsarbete
Förväntat resultat
Värdegrundsarbetet i skolan har i modern forskning visat sig vara en hörnsten på
vägen mot så kallade "Framgångsrika skolor" (effective schools). Framgångsrika
skolor ger förutsättningar för elever att klara sig både när det gäller
skolprestationer och i social anpassning. Den framgångsrika skolan kännetecknas
av tydligt pedagogiskt ledarskap, höga förväntningar på elever, tydliga mål, betoning
på basfärdigheter, ofta återkommande bedömningar av eleverna samt ett positivt
klimat.
Arbetssätt
Gemensamt arbeta fram en plattform/värdegrund/förhållningssätt till arbetet med
eleverna. Arbetet startas i och med gemensamt arbete vecka 44 tillsammans med
psykolog, som kommer att leda arbetet med personalen. Arbetet kommer att ske
med hjälp av föreläsningar, grupparbete samt gemensamt arbete i syfte att hitta
det gemensamma förhållningssättet till vårt uppdrag i skolan. Den gemensamma
plattformen konkretiseras under läsåret med hjälp av diskussioner i arbetslag och
på medarbetarsamtal.
Resursanvändning
Pengar avsätts i budget för arbete vecka 44 på internat på Nässlingen. Tid för
arbete i arbetslag ska avsättas för konkretisering.
Uppföljning
Uppföljning sker i medarbetarsamtal och i elevenkät.
SID 9 (22)
Resultat
Värdegrundsarbetet har påbörjats. Plattformen för värdegrundsarbetet kretsar
kring två ledord "Omtanke och tydlighet" i alla led.
Aktiviteter har genomförts på studiedagar, i arbetslagen och på olika möten. I
början på vårterminen bildades en grupp av lärare som tillsammans med rektor
ansvarar för implementeringen av den nya läroplanen, Lgr 11. Arbetet startade
med att all personal diskuterade vikten av att värdegrundsarbetet genomsyrar allt
arbete i skolan.
Vi har ännu inga mätbara resultat.
Bedömning och analys
I slutet av läsåret har skolledningen tillsammans med arbetslagen analyserat
elevernas frånvaro och trygghet i förhållande till betygsresultatet. Det vi kunde se
var att i arbetslag med god trygghetsfaktor inte med automatik har de bästa
resultaten.
För övrigt har vi en handlingsplan kring frånvaro och vi följer upp frånvaron
noggrant på skolan via skolwebben.
Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt
som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever
och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
96 %
100 %
2011
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
86 %
95 %
2011
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
2011
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
78 %
80 %
2011
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet
i engelska i år 9
94 %
97 %
2011
SID 10 (22)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
75 %
97 %
2011
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
94 %
97 %
2011
238 Poäng
245
Poäng
2011
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Antal elever med godkända betyg i alla ämnen ska öka.
Förväntat resultat
Antalet elever utan betyg i alla ämnen ska halveras under läsåret.
Arbetssätt
Skolledningen identifierar vilka ämnen som har ett flertal elever som inte når
målen och därmed inte får fullständiga betyg. Goda exempel på arbetssätt som
bidrar till att fler elever når målen samlas in under läsåret.
Ämneslagen analyserar orsak till att eleverna inte når målen. Ämneslag tar fram
metoder för att tidigt identifiera elevens kunskaper i ämnet, t.ex. med hjälp av
diagnoser. Ämneslag tar också fram åtgärder som behöver vidtagas för att
eleverna ska nå målen.
Ämnesläraren tar fram specifika åtgärder för dessa elever och åtgärdsprogram
upprättas.
Ämneslag utarbetar en arbetsplan utifrån mål som ska vara ett stöd för att
utveckla undervisningen. Följande områden behandlas i arbetsplanen:
- Arbete utifrån elevers förkunskaper
- Arbete med olika lärstilar
- Arbete utifrån individuella utvecklingsplaner
- Arbete med bedömningsmatriser
- Arbete med nya kursplaner
Specialpedagog och speciallärare samarbetar med ämneslärare kring elevens
behov. Stöd i processen att få fler elever att nå målen ges i form av
kompensatoriska hjälpmedel, läxläsning, resurspass samt stöd av speciallärare.
Elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare och
studievägledare) på skolan samarbetar med arbetslag, ämneslärare och mentorer
för att stötta upp arbetet med eleverna och föräldrarna. Att öka kunskapen om
SID 11 (22)
kompensatoriska hjälpmedel och elevers olika inlärningsstilar är något man
arbetar med övergripande och på enskild nivå. Elever kan få riktade stödinsatser
av speciallärare men kunskapen om individuellt anpassad undervisning i
klassrummet behöver utvecklas så att eleven kan nå målen genom att följa sin
klass. Samarbetet med föräldrar är A och O för lyckade studieresultat och
elevhälsoteamets personal medverkar vid behov vid motiverande, utredande och
stödjande samtal med familjer eller/och elever.
Elevhälsoteamet arbetar för att utveckla och förbättra rutinerna för insamling av
kunskap om eleverna från avlämnande skolor.
Mentor ansvarar för elevens totala utveckling och arbetar med coachande samtal
samt följer upp den individuella utvecklingsplanen. Tidiga och kontinuerliga
kontakter med vårdnadshavare tas för att samverka kring elevens utveckling.
Uppföljning
På skolledarnivå följs åtagandet följs upp genom analys av betygsresultat höst och
vår, dels utifrån betygsresultat som helhet på skolan, dels betygsresultat för
respektive ämne. Deluppföljning görs med hjälp av nationella prov och
mitterminsuppföljning av uppnådda mål. Medarbetarsamtalet följer upp
medarbetares metoder för att få fler elever att nå målen.
På ämnesnivå följs åtagandet upp genom kontinuerliga tester/diagnoser för att
därigenom finna metoder som främjar att fler elever når målen.
Mentor följer upp åtagandet i utvecklingssamtal och kontinuerliga mentorssamtal.
EHT följer upp resultat för elever som inte når målen och ser över vilka insatser
som behövs.
Resultat
Andel elever med gymnasiebehörighet
2008
2009
2010
2011
Alla
94 %
98 %
96 %
96%
Flickor
91 %
96 %
94 %
96%
Pojkar
92 %
100 %
99 %
96%
SID 12 (22)
Elever med fullständigt betyg
2008
2009
2010
2011
Alla
77 %
82 %
82 %
86%
Flickor
93 %
81 %
81 %
88%
Pojkar
73 %
83 %
83 %
84%
2008
2009
2010
2011
Alla
239
235
245
238
Flickor
256
236
247
246
Pojkar
225
234
243
231
Meritvärde
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9
Matematik
2008
2009
2010
2011
Alla
83 %
93 %
85 %
75%
Flickor
80 %
89 %
77 %
68%
Pojkar
86 %
97 %
94 %
80%
2008
2009
2010
2011
Alla
92 %
91 %
96 %
94%
Flickor
91 %
90 %
95 %
96%
Pojkar
93 %
94 %
96 %
93%
2008
2009
2010
2011
Alla
93 %
94 %
94 %
94%
Flickor
92 %
95 %
92 %
96%
Pojkar
95 %
94 %
96 %
93%
Engelska
Svenska
SID 13 (22)
Andelen elever med fullständiga betyg har ökat 2011. De arbetssätt som beskrivs i
arbetsplan 2011 har gett relativt goda resultat. Fokus har bland annat legat på
elevens individuella utvecklingsplaner, uppföljning av betyg, läxläsning och
resurspass. Utvecklingen av skolans Elevhälsoteam, där ambitionen varit att
närmare stötta arbetslag i deras arbete med eleverna, har varit en bidragande
faktor till att andelen elever med fullständiga betyg ökat.
Meritvärdet har sjunkit jämfört med 2010. Analys visar att andelen icke godkända
betyg har ökat med ca 1,5 %. Denna ökning förklaras med att ett större antal
betyg ej kunnat sättas på grund av orsaker skolan inte kan och får påverka.
Förutom detta konstateras att antalet satta MVG betyg har sjunkit något. Detta
kan jämföras med att antalet elever med fulltsändiga betyg har ökat.
Resultatet av de Nationella proven i matematik visar en kraftig nedgång. Analysen
visar att ett antal klasser har haft ett flertal lärarbyten, vilket kan ha bidragit till
bland annat att kunskap om elevernas individuella utveckling varit bristfällig. Dock
visar resultaten att de elever som har matematik som tillval/profil har 100 %
godkända elever.
Flickor har ett sämre resultat än pojkar på Nationella proven i matematik vilket
har varit konstant mellan 2008-2011. Slutbetyg i matematik 2011 visar dock att
flickor har procentuellt fler antal högre betyg (VG-MVG). Resultat på Nationella
proven i engelska jämfört med slutbetyg visar ingen större skillnad mellan pojkar
och flickor. I svenska får fler flickor högre slutbetyg, men här har flickorna också
bättre resultat på Nationella proven.
ÅTAGANDE:
Utveckla elevers lärande
Förväntat resultat
Fler elever ska nå högre betyg.
Arbetssätt
Arbete med att utveckla organisationen kring eleven påbörjas. Översyn av timplan
i syfte att säkerställa att resurser fördelas så att eleven får möjlighet att utvecklas i
skolans samtliga ämnen. Alternativa modeller för att organisera elevens skoldag
ska prövas. Skolans arbetssätt med schemabrytande veckor, s.k. ämnesveckor,
kommer i ett projekt att utökas i ett arbetslag under läsåret.
Arbetet med kompensatoriska hjälpmedel implementeras i skolarbetet.
SID 14 (22)
Utveckling av matematikundervisningen genom "Matematikprojekt" samt
studiecirkel i matematik, "Att förstå och använda tal".
Ämneslagen tar fram metoder för att ge eleven möjlighet att nå högre mål.
Beskrivs i ämneslagens arbetsplaner.
Uppföljning
Betygsresultat vårterminen 2011. Försök med utökade ämnesveckor utvärderas i
arbetslaget.
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
Matematikprojekt
2010-09-01
2011-06-03
Ämnesveckor
2010-08-23
2011-06-12
Resultat
Ny organisation har arbetats fram och implementeras under läsåret 2011/2012.
Syftet är att skapa en mer sammanhållen organisation kring eleven. Detta har
bland annat inneburit översyn av timplan, ny schemaorganisation och ökat fokus
på arbetslaget kring eleven.
Arbetet med att utveckla så kallade "ämnesveckor" i skolan har resulterat i ett
projekt där ett arbetslag arbetade i större utsträckning med "ämnesveckor" under
hela läsåret. Detta projekt utvärderades under våren 2011 och visade att eleverna
var positiva till att arbeta med fler ämnesveckor per år. Fem klasser ingick i
försöket och i utvärderingen svarade cirka 95 % av eleverna utmärkt till bra på
frågan " Hur tycker du att ditt lärande har fungerat under ämnesveckorna". Det
positiva som lyftes fram var bland annat att arbetsveckan blev mer sammanhållen
och inte så "upphackad" som en vanlig vecka. Eleverna upplevde även att det blev
mindre stressigt, man lärde sig mer och att det känns som att kunskaperna sitter
bättre.
Skolans elevenkät som genomfördes med alla elever, visar också ett stort stöd för
"ämnesveckor". På frågan "Hur viktigt tycker du att ämnesveckor är för ditt
lärande?", svarar 33 % att "ämnesveckor" är Mycket viktiga och 46 % att
"ämnesveckor" är ganska viktiga.
Arbetet med kompensatoriska hjälpmedel har lett till att samtliga datorer på
skolan bland annat har programvara som Talsyntes och stavningsprogram i svenska
och engelska. Skolan använder sig av Inläsningstjänst för att tillgodose behov hos
elever med behov av stöd.
SID 15 (22)
Matematikprojekt med arbete kring Learning and lesson studies har genomförts.
Under året har tre matematiklärare varit delaktiga. Till projektet har även
handledare varit knuten. Det resulterade i samsyn runt det som valdes att beröra
i undervisningen. Diskussioner kring olika kritiska punkter i inlärningen hos
eleverna inom olika områden samt didaktiska diskussioner. Metoden tar tid men
ger resultat.
Studiecirkeln i matematik genomfördes under hösten 2010. Matematiklärarna på
skolan träffades ett antal gånger för att diskutera utvalda kapitel ur boken " på tal
om tal" av J Macintosch. Alla fick i uppgift att ta upp något elevexempel samt
någon situation i undervisningen som fallit väl ut och som berörde de valda
kapitlen. Det bidrog till att de började närma sig en samsyn runt
matematikundervisningen och att lärarna började se styrkor hos varandra.
Lärarna ser att denna form av fortbildning över tid har en utvecklingspotential.
Ämneslag har i sina arbetsplaner fokuserat på att ta fram metoder för att kunna
möta upp förkunskaper hos de nya eleverna i år 7, utveckla olika lärstilar och följa
upp elevernas IUP. Skolledningens uppföljning av detta arbete ska fördjupas under
läsåret 2011/2012.
I skolans egen elevenkät utvärderar eleverna undervisningen genom att svara på
frågor om undervisningen hos lärarna på individnivå. Resultatet diskuteras
därefter på medarbetarsamtalen med lärarna. Eftersom det inte går att redovisa
enskilda resultat redovisar jag totala resultatet . På frågan "Jag upplever att jag lär
mig tillräckligt mycket i ämnet x" varierar nöjdhetsgraden mellan 78 % - 53 % för
olika ämne vilket visar något lägre resultat mot förra året. På frågan " Är det bra
arbetsklimat på lektionerna i ämnet x" varierar nöjdhetsgraden mellan 91 % - 72
% för olika ämnen vilket visar ett avsevärt bättre resultat mot förra året.
Under läsåret har en grupp lärare tillsammans med rektor startat ett arbete med
att implementera de nya kurplanerna. Ett flertal studiedagar har använts för att
arbeta med de nya kursplanerna. Tolkning av kurplanerna har genomfört i
tvärgrupper, arbetslag och i ämneslag. Arbetet med den lokala pedagogiska
planeringen, LPP genomförs i ämneslagen.
Arbetet kommer att fortsätta under nästa läsår.
Bedömning och analys
Inom området kunskap och lärande/bedömning och betyg har vi under läsåret
arbetat för att sätta elevens lärande i fokus. Målet har varit att lärarna ska lägga
upp sitt arbete för att möta upp varje elev utifrån var och ens förmåga. Se till att
varje elev ska få det den behöver för att utvecklas. Elevhälsoteamet har varit ett
stort stöd i detta arbeta genom att möta upp arbetslagens och elevernas behov i
denna process. Vilket har bidraget till att antalet elever med godkända betyg i alla
ämnen har ökat.
SID 16 (22)
Vilket är i linje med att den nya gymnasieskolan ställer högre krav på antalet
betyg. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att utveckla undervisningen och
tidigt koppla in studie- och yrkesvägledaren i coachande samtal.
Ett prioriterat område under kommande läsår är att utveckla undervisningen så
att fler elever ges möjlighet att nå högre resultat i de olika ämnena. Arbetslagen
och ämneslagen sätter upp utvecklingsmål som ska påverka denna process.
Skolledningen kommer tillsammans med arbetslagen och ämneslagen kontinuerligt
följa upp processer och resultat för att öka måluppfyllelsen.
Vi har bra resultat på nationella proven i svenska och engelska. Dock inte i
matematik vilket kommer att vara ett prioriterat utvecklingsområde under nästa
läsår.
Ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och
förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
Periodens utfall Årsmål Period
63 %
80 %
2011
ÅTAGANDE:
Elevernas möjlighet till inflytande ska öka
Förväntat resultat
Skapa tydligare koppling mellan elev, klassråd, elevråd, skolledning och föräldrar.
Arbetssätt
Elevrådet omorganiseras så att representanter från respektive klass ingår i
elevrådet. Arbetet i elevrådet organiseras utifrån aktuella frågor. Samarbete med
föräldrar i föräldraförening eller förvaltningsråd utvecklas så att även
elevrepresentation blir tydligare.
Resursanvändning
Elevråd leds av två lärare. Elevråd ansvarar för egen budget.
Uppföljning
Ny samarbetsform utvärderas i juni 2011.
SID 17 (22)
Resultat
Den nya organisationen av elevrådet har inneburit att eleverna under läsåret har
arbetat i intressegrupper. Utvärderingen visar att den nya samarbetsformen
fungerar bättre än den tidigare organisationen. Elevrådsmötena har startat
gemensamt och därefter har eleverna delat upp sig i intressegrupper. De två
lärarna som lett arbetet har haft en tydlig struktur och sett till att alla
intressegrupper har varit delaktiga. Eleverna önskar längre arbetspass och fler
arbetsuppgifter från klasserna. Skolledning har deltagit under en del möten och
kommer under nästa läsår att öka sitt deltagande. Representanter från elevrådet
har varit delaktiga i förvaltningsrådet.
Bedömning och analys
Ansvar och inflytande är ett område som kan utvecklas ytterligare.
På frågan i brukarenkäten, "jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen", är
resultatet ungefär samma som förra året. Utvärderingen kring ansvar och
inflytande i vår egen enkät gav följande resultat. På frågan, läraren i ämnet x
diskuterar regelbundet mål och betygskriterier med oss, varierar nöjdhetsgraden
från 89 % till 58 % vilket är en förbättring jämfört med förra året. På frågan, vi får
vara med och påverka undervisningen i ämnet x varierar nöjdhetsgraden från 76
% till 51 %.vilket också är en förbättring jämfört med förra året.
Vårt arbete med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner i
skolwebben har under läsåret varit en viktig del inom området ansvar och
inflytande.
Skolledningen har besökt lärare och elever i undervisningen under läsåret.
Återkoppling av besöken och elevernas feedback till lärarna kring inflytande, via
elevenkäten, har diskuterats på medarbetarsamtal och i arbetslagen.Vi kan se att
denna process har varit viktig för att ge elevernas möjlighet till ansvar och
inflytande i skolan.
Genomgående ser vi att elevers ansvar och inflytande är ett viktigt område som
finns med i alla sammanhang och är i ständig utveckling på skolan.
SID 18 (22)
Samverkan
NÄMNDMÅL:
5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar
stärks
ÅTAGANDE:
Samarbete med socialtjänst, polis, fältassistent och nätverket
Söderandan.
Arbetssätt
Skolan har nätverksträffar en gång i månaden med polis, fältassistent och
Skånegläntan.
Vid behov kan vi använda polisen som samtalsledare tillsammans med elev och
förälder, i så kallade bekymrings- eller medlingssamtal.
Vi lägger ut datum för föräldravandringar på hemsidan.
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
Introduktionsvecka år 7 på Örngården. En övernattning där en åk 7:a i 2010-09-27
taget är på Örngården. Här ute har vi ett samarbete med polis,
fältassistenter, svenska kyrkan och Bernadottegymnasiet. Under detta
dygn arbetar eleverna med värdegrundsfrågor i form av
samarbetsövningar, diskussioner och lekar.
2010-10-07
Resultat
Skolan har haft ett gott samarbete med fältassistenter, polis och Skånegläntan
enligt ovan beskrivna arbetssätt.
Elevhälsoteamet har under året ofta samarbetat med socialtjänsten för att stödet
till elever och familjer i behov av detta ska bli så bra som möjligt.
Polisen har vid några tillfällen använts som samtalsledare tillsammans med elever
och vårdnadshavare i så kallade bekymrings- eller medlingssamtal.
Samverkan mellan våra elever och eleverna från Bernadottegymnasiet har varit
värdefulla inslag under läsåret. Framförallt under introduktionsveckorna för
årskurs 7.
Fältassistenten besöker skolan kontinuerligt. Hon träffar eleverna på rasterna
samt på fritiden. Dessutom deltar hon på våra föräldramöten där hon tillsammans
med vår kurator informerar om Örebro preventionsprogram, ÖPP.
SID 19 (22)
ÅTAGANDE:
Samverkan mellan hem och skola
Förväntat resultat
En tydligare modell för samverkan ska skapas. Målet är att öka
föräldraengagemanget genom förbättrad och mer effektiv samverkansmodell.
Arbetssätt
I samarbete med föräldraföreningen och förvaltningsråd ska nya arbetsformer för
samverkan mellan skola och föräldrar skapas. Frågan ska diskuteras både i
föräldraföreningen och förvaltningsrådet.
Uppföljning
Uppföljning av arbetet sker i slutet av vårterminen där utvärdering av ny modell
görs.
Resultat
Under läsåret har vi diskuterat hur nya samarbetsformer mellan
föräldraföreningen och förvaltningsrådet skulle kunna se ut för att få fler
vårdnadshavare delaktiga. Föräldraföreningen har deltagit på några möten med
förvaltningsrådet och där har vi diskuterat hur man kan få igång ett samarbete
som skulle öka engagemanget hos vårdnadshavare på skolan. Vi har ännu inte
skapat någon ny modell.
För övrigt har vi arbetat för att få till en tydligare struktur i förvaltningsrådet och
framförallt hur vi ska nå fler föräldrar. Vi ser vikten av att ge tydlig information
inför möten om vilka aktuella skolfrågor som kommer att behandlas.
I våras ordnade vi en gemensam aktivitet för vårdnadshavare och personal på vår
skola. Mats Trondman professor vid Växjö universitet kom till vår skola för att
föreläsa om hur vi vuxna möter upp ungdomar. Föreläsningen var mycket
uppskattad och berörde frågor som hur är det att vara ung idag? Vad har hänt
med vuxenrollen? Hur ska vi som vuxna förhålla oss till de unga?
SID 20 (22)
NÄMNDMÅL:
6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som
internationellt
Bedömning och analys
Samverkan är ett viktigt verktyg i vårt arbete kring trygghet.
Vi bedömer att det är värdefullt att samarbeta med vuxna som har olika
professioner och som finns i vår närhet men inte arbetar i skolan. Detta
samarbete ökar vuxnas kunskap kring eleverna samt underlättar för oss i skolan
att veta var vi ska vända oss för att få stöd.
Under förra läsåret tog vi emot cirka tjugo lärarstudenter. Utvärdering av denna
verksamhet visar att studenterna är mycket nöjda och tycker att det har varit en
bra lärandeprocess samt att de har haft ett gott samarbete med våra lärare.
Genom "Skapande skola" projekt har vi haft ett samarbete med Boulevardteatern.
Under kommande läsår kommer lärare i samhällsorienterade ämnen, svenska och
bild samarbeta med tre konstnärer i ett projekt som går ut på att skapa konst av
återvinningsmaterial och kommer att kopplas till ett miljötänk. Arbetet kommer
att avslutas med en utställning. Projektet är finansierat med Skapande skola
bidrag.
Eftersom vår skola ligger mitt i Stockholm har vi möjlighet att ta del av ett stort
utbud av aktiviteter vilket utnyttjas relativt flitigt. Allt ifrån till exempel museum,
utställningar, film och teater till kontakt med universitetet.
Sammanfattande analys
Normer och värden
Trygghetsgruppens nya organisation har lett till ett mer ”decentraliserat”
arbetssätt. Den bärande tanken är att personalen som arbetar nära eleverna
involveras i större utsträckning i frågor som rör diskriminering och kränkande
behandling. Då två olika enkäter visar så pass stor avvikelse i frågor som rör
elevers trygghet, behöver vi säkerställa detta genom ny enkät för år 9.
Målet att upprätta en ny Likabehandlingsplan genomfördes inte under perioden.
Trygghetsgruppen deltog under våren 2011 på föreläsning anordnad av
Diskrimineringsombudsmannen (DO) där verktyg för att skapa en plan visades. I
detta verktyg skapas en plan som både uppfyller kravet om Likabehandlingsplan
och Plan mot diskriminering. Detta verktyg kommer under hösten 2011 att
användas som hjälp att ta fram Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Utgångspunkten ska vara elevenkät som genomförs hösten 2011 där bland annat
frågan om elevers trygghet kommer att belysas.Vidare visar analysen att kunskap
SID 21 (22)
om hur Trygghetsteamet arbetar, med bland annat modellen med Änglar, måste
lyftas fram ytterligare så att eleverna blir mer medvetna om detta.
Arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer också
vara en del i vårt fortsatta arbete med värdegrundsfrågor. Med hjälp av planen
kommer vi att kunna konkretisera frågeställningar bland personal och elever för
att bli tydliga med vår gemensamma värdegrund.
Vår analys av betygsresultat i förhållande till graden av upplevd trygghet visade att
hög grad av trygghet inte behövde innebära höga betyg. Detta förbryllade en hel
del, vilket gör att vi även under nästa period kommer att analysera detta.
Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg
Satsningen för att få fler elever med fullständiga slutbetyg har varit lyckad.
Arbetslagen i samarbete med elevhälsoteamet har lyckats i större utsträckning av
fånga upp de elever som tidigare inte fått fullständiga betyg. Elevhälsoteamets nya
organisation, som innebär ett tätare samarbete med arbetslagen, ser vi som en
faktor som kommer att få än fler elever att få fullständiga betyg.
Resultaten för ämnesproven i matematik har sjunkit kraftigt jämfört med tidigare
perioder. Detta är en trend även nationellt, men får vår organisation behöver
kraftiga insatser sättas in för att komma till rätta med detta. Under hösten 2011
kommer bland annat en analys av resultat i förhållande till slutbetyg in matematik
att göras. Utifrån denna analys behöver vi sedan arbeta fram konkreta arbetssätt
för att kunna höja resultaten.
Ämnesveckors betydelse för elevernas lärande har i utvärderingar varit mycket
positiva. Ytterligare fokus och satsning på denna arbetsform kommer under
kommande period.
Satsningen på implementering av LGR 11 har varit bra. En implementeringsgrupp
arbetar med konkreta frågor för personalen och tid och resurser har lagt till
detta. Fortsatt arbete kommande period.
Ansvar och inflytande
En ny organisation för elevrådet genomfördes med goda resultat. Arbetet blev
mer strukturerat och elevernas inflytande stärktes då frågor kom närmare klassen
och eleven. Organisationen kommer att kunna utvecklas än mer under kommande
läsår bland annat genom att ytterligare decentralisera arbetet i elevrådet samt
genom ökad närvaro av skolledning.
Samverkan
Försöket att skapa ny samarbetsmodell med vårdnadshavare lyckades inte.
Föräldraförening och förvaltningsråd önskar finnas kvar som två separata delar,
dock med ökad samverkan mellan grupperna.
SID 22 (22)
Prioriterade åtgärder för utveckling
Under läsåret kommer vi att fokusera på följande utvecklingsområden.








Upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lugn och arbetsro i klassrummet och på skolan
Tryggheten på skolan i förhållande till betygsresultaten.
Ämnesveckor
Implementering av den nya läroplanen, Lgr 11
Utveckla arbetssätt inom matematikämnet som ska resultera i förbättrade
resultat
Decentralisera arbetet i elevrådet
Ge eleverna möjlighet till ansvar och inflytande sitt lärande
Kvalitetsredovisning upprättad av
Rektor Margot Valegård
Biträdande rektor Johan Ekman