1 - Lidingö stad

Källängens skolområde
KVALITETSREDOVISNING
LÄSÅRET 2007/2008
KLOCKARGÅRDENS SKOLA F-3
Lotta Öijerstedt
2008-09-19
1
1. BAKGRUND OCH GRUNDFAKTA
Klockargårdens skola är en F-3-skola på norra Lidingö med cirka 180 elever. Skolans
verksamhet omfattar förskoleklass, grundskole- och fritidshemsverksamhet. De olika
verksamheterna samverkar pedagogiskt och är lokalintegrerade i fyra separata byggnader.
Eleverna är uppdelade i tre förskoleklasser samt två parallellklasser för varje skolår. Varje
skolgrupp är integrerad med egen fritidshemsavdelning med öppettid 7.30 – 18.00. Till skolan
finns även åtta VFU-studenter knutna.
Klockargården är Lidingös äldsta skola.
Antalet anställda är under året 36, varav 18 fritidshemspersonal, tre förskollärare, elva lärare,
tre elevassistenter samt en vaktmästare. En del praktisk-estetiska lärare, skolsköterska och
kurator delas med andra skolor i skolområdet och ska läggas till personalantalet. Samtliga
lärare och förskollärare är behöriga. Musikundervisning köps av kommunala musikskolan.
Skolrestaurangen bedrivs på entreprenad av Sodexho. Upphandlingen är gjord av Lidingö stad
centralt. Städning bedrivs på entreprenad.
Skolans leds av rektor Lotta Öijerstedt (0,5-tjänst).
Elever och personal är indelade i fyra arbetslag, där varje skolår utgör ett arbetslag och leds av
varsin arbetslagsledare. På skolan finns också pedagogiska samordnare med 0,2-tjänst samt en
fritidshemssamordnare (0,1-tjänst). Arbetslagsledare och samordnare ingår i skolans
ledningsgrupp tillsammans med rektor.
Som stödfunktioner till arbetslagen finns 0,2-tjänst som skolsköterska, 0,1-tjänst som kurator,
samt 1,0-tjänst som specialpedagog. Under hösten anlitades externa skolpsykologer vid behov
parallellt med att en ny person rekryterades till psykologtjänsten i området. Denna tjänst
tillsattes 1:a januari 2008..
Rektor ansvarar för elevhälsoarbetet.
2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets
ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Rektorerna inom Källängens skolområde
har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje
enskild skola har därefter haft frihet att utöver dessa av skolledningen prioriterade mål själva
fastställa områden man önskar utveckla.
Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder
utifrån en given mall gemensam för hela skolområdet.
Underlag för redovisning av elevernas framsteg och utveckling tas fram dels genom de under
läsåret regelbundna samtalen mellan elev och mentor i form IUP-samtal och
utvecklingssamtal en gång per termin.
Olika tester görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den enskilda eleven
befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. Det gäller i första hand
2
kunskaperna i att läsa, skriva och räkna. I skolår 3 görs en kartläggning av hur eleverna har
uppnått målen i de olika ämnena.
Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av
april. Därefter får arbetslagen möjlighet att påbörja planeringsarbetet under maj/juni för att
sedan slutföra arbetet på augustidagarna.
Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret
sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter. I kalendariet läggs tre hela
utvärderingsdagar för lärarna in under läsåret. För fritidshemspersonal läggs två halvdagar in.
Föräldrar till elever i skolår 2 får möjlighet att årligen besvara en TEMO-enkät om skolan
som genomförs i hela Lidingö stad.
Underlag för personalens bedömning av organisation, administration arbetsmiljö och övriga
verksamhetsfrågor har tagits fram i en medarbetarenkät som genomfördes under hösten.
Specialpedagogen gör följande uppföljningar av elevernas utveckling:
F-klass
Fonolek
Fonologisk medv.
Mars
LUS
Läsutveckling
april
Motorik
Redskapsbana och boll
april/ maj (med idrottsläraren)
Årskurs 1
DLS
Årskurs 2
Vilken bild är rätt?
DLS åk 2
LUS
Matematikdiagnos
Årskurs 3
Vilken bild är rätt?
DLS
LUS
Läsförståelse, stavning
mars
Läsflyt och läsförståelse
läsförståelse
Stavning, ordkunskap
Läsutveckling
30 punkter
november
februari
Läsflyt och läsförståelse
läsförståelse
Stavning, ordkunskap
Läsutveckling
oktober
februari
april
februari
april
3. TILLBAKABLICK
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse
Skolans ekonomi bygger på en elev- och en fritidshemspeng, lika för alla elever. Skolpengen
avräknas månadsvis. En procentsiffra läggs till overhead-kostnader både för Lidingö Stad och
Källängens skolområde.
Ledningsgruppen för Källängens skolområde består av områdeschef, 3,5 rektor samt 3,5
förskolechef. En ny områdeschef började i skolområdet 1 september 2007. Ledningen för
Klockargårdens skola består av en rektor, fyra arbetslagsledare och tre samordnare.
3
Personalomsättningen har varit låg. Till fritidshemmen har ny personal rekryterats med
anledning av barnledigheter och studier bland den tillsvidareanställda personalen.
Utvecklingsarbetet har under läsåret mycket präglats av den kommande om- och
tillbyggnaden av skolan. Mycket tid och arbete har lagts ner på att förbereda och genomföra
evakueringen av halva skolans elevantal till provisoriska lokaler på Källängens skola. Alla
kvarvarande elever på skolan har bytt lokal. Att utforma den kommande skolan utifrån vår
pedagogiska idé har krävt stora insatser.
Det under läsåret 06/07 valda utvecklingsområdet Värdegrund har även under 07/08
genomsyrat verksamheten. En halvdag i samband med terminsstarten avsattes för att arbeta
med att koppla ihop skall-kraven i Lpo -94 med våra Värdegrundsord. Områdets
processledare har samlats för att få stöd i arbetet under ledning av en extern konsult.
Skolans VFU-studenter har haft åtta basgruppsdagar arrangerade av Källängens skolområde.
Innehållet i dessa dagar har tagits fram av områdets VFU-samordnare. Skolområdet har också
tagit fram mål för verksamheten med lärarstudenterna.
Inom skolområdet har under läsåret ett omfattande arbete lagts ner på att få ett enhetligt
förhållningssätt kring elevhälsoarbetet. Flera träffar genomfördes med områdets samtliga
specialpedagoger tillsammans med den övriga elevhälsopersonalen inom området.
All lärarpersonal har under året fått kompetensutveckling kring kompensatoriska hjälpmedel,
både i form av föreläsning och work-shop samt kring läsutveckling. Specialpedagogen har
genomfört en studiecirkel med pedagogerna i år F-3 kring läsutveckling och
fritidshemspersonal och elevassistenter har haft en kortare kurs på området.
Specialpedagogerna och lärarna har fått en särskild utbildning kring materialet från
Kodknäckarna. Föräldrarna fick ett informationsmaterial och en kortare föredragning med
temat läsutveckling.
Under året har hälsoinspiratörer tillsatts för att arbeta fram en hälsoplan skolområdesnivå. All
personal har fått kompetensutveckling i Bunkeflo-modellen. Nästan all personal går en Rörisutbildning.
Arbetet med att tydliggöra uppdragen som arbetslagsledare och samordnare har fortsatt.
Kompetensutveckling och handledning har genomförts för dem.
4
Prioriterade mål och strategier
De av skolledningen prioriterade målen för läsåret 2007/2008 är:
1. Barnet och eleven ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt
efter sina egna förutsättningar
2. En gemensam värdegrund
3. Barnet och eleven skall med stigande ålder få ökat ansvar och ökat inflytande över sitt
eget lärande och verksamhetens innehåll
4. Arbetslagens egna mål
De tre första målen är mål som fastställts av Lidingö stads utbildningsnämnd för 2007.
För att arbetet med de av skolledningen prioriterade mål ska kunna uppnås har ledningen visat
på hur de nationella målen uttrycks på följande sätt:
Som motivering till mål 1 står i styrdokumenten:
Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Strävan
skall vara att söka skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Varje elev har rätt att i skolan få
utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna
svårigheter.
I alla ämnen skall lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och
balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer.
Som motivering till mål 2 står i styrdokumenten:
Förskolan/Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom
förskolan/skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”
…”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och
förmedla.”
..”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten
skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen
för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet”
5
Som motivering till mål 3 står i styrdokumenten:
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Eleverna
kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för
skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som
arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.
Alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala,
kulturella och fysiska skolmiljön.
De av arbetslagen prioriterade målen för läsåret 2007/2008 är:
Arbetslag F: att barnen ska känna sig trygga under hela sin skoldag
Arbetslag 1: att arbeta tematiskt kring Astrid Lindgren
Arbetslag 2: att skapa en hälsosam skola fylld med rörelse och välbefinnande
Arbetslag 3: att på ett naturligt sätt i barnens vardag få in ett hälsotänkande
Fritidshemmens mål: att skapa trygga och positiva barn
För att uppnå målen gör varje arbetslag en nulägesanalys för det egna arbetslaget, en
handlingsplan bestående av åtgärder, hur och när åtgärderna ska genomföras, av vem och
vilka resurser som krävs.
Genomförda insatser och utvecklingsområden
Mål 1 Barnet och eleven ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt
efter sina egna förutsättningar
a) områdesnivå
Områdets ledningsgrupp har tagit fram en ledningsdeklaration kring elevhälsoarbetet, som
utgår från värdegrundsorden. Rektorerna har därefter framarbetat ett gemensamt dokument
där deras grundsyn tydliggörs. Alla områdets Elevhälsogrupper har under läsåret haft flera
träffar kring elevhälsoarbetet och elever i behov av särskilt stöd utifrån områdets
värdegrundsperspektiv. Upplevelsen är att samsynen genom detta har ökat, vilket förmedlats
till övriga pedagoger på respektive enhet. De dokument som används i verksamheten har
vidareutvecklats så att de överenstämmer.
b) arbetslagsnivå
Här följer exempel på målplanering från ett arbetslag med utvärdering:
Handlingsplan
Åtgärder
Skolgårdens utformning.
Hur?
För barnen upplevda
mindre trygga platser i
skolans lokaler och
skolgård
Inventering
Resurser
Inventering; vad ska Katarina och
vara kvar inför
Lena J
bygget?
tillsammans med
barnen
Klassen,
elevrådet.
6
När?
Vem
Hälsokommunen Lidingö
- Klockarvarvet
Katarina
- Skogen
Lärmiljöer
Läromiljöer vi vill
värna om och
utveckla är musiksal
och biblioteket.
Värdegrunden
Vårt arbete på alla
fronter utgår aktivt
från
värdegrundsorden.
Barn med svårigheter
Vi fortsätter att möta
varje enskilt barn
flexibelt utifrån våra
förutsättningar.
Viktigt att det i den
fysiska miljön finns
förutsättningar för
detta.
Pedagogisk struktur
Ta tid för
pedagogiska
diskussioner inför
ombyggnationen.
Lotta S
Målutvärdering: 071026, 080107, 080523
Resultat
Bedömning och analys
Förslag till förbättring
Vi har inventerat i alla klasser
barnens önskemål ang.
skolgårdens utformning. Detta
samanställdes sedan på ett
elevrådsmöte och därefter tog
man lite kort upp det på ett
stormöte. Rektor informerat
föräldrar på Klockargårdsråd
hur arbetet med skolans
utformning går. Personalen
har fått skriva upp på
blädderblock i
personalrummet hur man vill
utforma skolgården.
Idrottsläraren har gått runt på
skolgården med några barn
som fått berätta hur de
Datorerna utnyttjas bättre i
skolarbetet av de barn som
behöver det som pedagogiskt
hjälpmedel.
Starta samarbete med Bo
skola där vi kan ses på
utedagar för att barnen skall
få lära känna varandra inför år
4, fritids kan även bjuda in till
utedagar.
Upplägget där Bo kom och
hälsade på var på en lagom
nivå, istället för de dagar vi
haft tidigare där det varit mer
tävlingsmoment med.
Maria och Lotta har glömt
göra schema för datorerna.
7
Maria och Lotta gör upp ett
tidsschema för de barn som
använder datorerna på skoltid.
upplever skolgården. Delar av
personalen har varit på
föreläsning om utformning av
skolmiljöer.
Vi har utvecklat
Klockarvarvet genom att
illustrera det med bilder som
visar de olika momenten
barnen skall göra.
År 3 har arbetat med
skogsäventyret, vilket har
gjort att vi har använt skogen
som läromiljö.
År 3 har bra lokaler där barn
som behöver kan sitta i små
rum och arbeta.
I slutet på vårterminen har vi
bjudit in Bo klassen i syfte att
lära känna varandra inför år 4.
Detta resulterade i att vi även
blev bjudna till Bo.
Maria och Lotta har inte gjort
något schema för datorerna.
Mål 2 Värdegrund
a) områdesnivå
Området har fortsatt sitt arbete kring Värdegrunden. De processledare som tidigare har
utbildats har fått fortsatt stöd av en utomstående konsult. Områdets ledningsgrupp har
handletts i det fortsatta värdegrundsarbetet av en särskilt anlitad konsult. Alla ledare i området
har haft ett uppdrag att driva värdegrundsarbetet vidare i sin egen verksamhet. Skolans
ledningsgrupp har tillsammans med skolledningen på Källängen lagt upp en plan för att
fördjupa och komma vidare i värdegrundsarbetet genom att börja arbeta efter SET-modellen.
8
b) arbetslagsnivå
Här följer exempel på målplanering från ett arbetslag med utvärdering:
Handlingsplan
Åtgärder
Hålla orden levande
Hur?
Resurser
Utgå ifrån orden när vi
planerar arbete med
barnen.
Lotta
Svensson,
processledare
När?
Spela teater.
Återvända till
”värdegrundsspindeln”
(både barn o vuxna).
Fortsatta konkreta
övningar för personalen.
Lekar i alla former både
ute och inne.
Sprida kunskap från
värdegrundskurser som
enskilda varit på.
Använda värdegrundsorden i infoblad och
annan information.
Sätta upp boklist i
personalrummet för
kursmaterial/litteratur.
Dela med oss på
konferenstid både
muntlig och praktiskt.
Ta upp lekar och
övningar vi lärt oss, vid
organiserade
skolgårdslekar och
stormöten.
Fler kurser anknutna till
vår värdegrund.
Önska! Inte minst för de
nyanställda.
Föräldramöten
Alltid belysa något ur
värdegrunden på varje
föräldramöte, genom
diskussionsfrågor eller
lek.
9
Elisabeth
Omgåend
e
Vem
Viktigt för att öka
tryggheten mellan
föräldrarna är att de får
presentera sig för
varandra på alla
föräldramöten.
Nyanställda/långtidsvikar Utsedd mentor handleder
ier
angående värdegrund
under kontinuerligt
arbete.
Pedagogiska
samordnarna funderar på
vilka dokument som
behövs för att informera,
samt sammanställa en
pärm med regler,
förväntningar etc (finns
färdiga dokument här och
där).
Lena J tar
emot
dokument.
Alla som har,
lämnar in!
Emma
sammanställer
och Elisabeth
har ordning på
alla papper till
nästa år.
Från och
med nu
(juni 07)!
”Schysst-dag”
En dag då man helt
fokuserar på
sociakompetens och vad
hur man är en schysst
kompis.
Ett bra komplement till
kompissamtalen.
V.47, i
samband
med
fritids
”lärakänn
a-vecka”.
Hemlig kompis
Ett kul sätt att träna
socialkompetens.
En första
omgång
v.45-46.
Kompissamtal
Använda de modeller
som finns, men även
lägga till ett inslag med
vad som är bra och
fungerar i gruppen och
inte bara fokusera på
problemen.
10
Fritids prövar Helst
att introducera varje
det på em-tid i vecka.
år.
Bäst om
det finns
personer
från både
skol- och
fritidsverk
samhet
med.
Målutvärdering:
Resultat
Bedömning och analys
Hålla orden levande
Värdegrundsorden används i
samtal med eleverna.
Vid utedagarna har vi lekt
värdegrundslekar.
Förslag till förbättring
Skolan vill prova en varaschysst-dag, i samband med
att fritids fortsätter med lärakänna-vecka.
Orden aktualiserades på
stormötena igen, även detta
år.
Personalen har haft övningar
på en kvällskonferens och de
nya har fått del av kunskapen.
Sprida kunskap från
värdegrundskurser som
enskilda varit på.
Kurskunskaperna används.
Fritidspersonalen har delat
med sig av den kunskap man
fått via värdegrundskurserna i
”massage för barn”,
”genuspedagogik” och ”lekalätt-pedagogik”.
Föräldramöten
Värdegrundsorden
presenterades inte på
föräldramötet, varken i
september eller i maj.
Vi tog inte upp värdegrunden Återkomma med
på höstens föräldramöte, utan värdegrundsorden på
lade fokus vid hälsa och
föräldramöten.
vandrande skolbuss. På våren
blev det byggplanerna. Alla
presenterade sig i alla fall!
Få föräldrar kommer från den
ena klassen till
föräldramötena.
Nyanställda/långtidsvikarier
Bra att häftet ”Papper-som-ärbra-att-ha” finns och kan ges
till nyanställda.
Prova att skicka ut inbjudan
med begäran om
kommer/kommer inte-svar.
De som anställdes förra
hösten fick fler papper än vad
som gick att ta in. Trots det är
vi överrens om att det är bra
att få informationen i tryck
när man anställs. Vi tror dock
att innehållet behöver muntlig
förklaring.
11
”Papper-som-är-bra-att.hahäftet” till nyanställda ska
finnas tryckt även till hösten
-08.
Materialet bör gås igenom
tillsammans med mentorn i
början och i mitten av
höstterminen.
De nyanställda bör få
utbildning kring vår
värdegrund.
De nyanställda har blivit
insatta i det påbörjade
värdegrundsarbetet.
Mål 3 Barnet och eleven skall med stigande ålder få ökat ansvar och ökat inflytande över sitt
eget lärande och verksamhetens innehåll
a) skolnivå
Klockargårdens skola har arbetat aktivt tillsammans med eleverna kring den nya
skolbyggnadens utformning samt skolgårdens utseende och funktioner. Lekredskap köps på
beslut av eleverna och placeras på skolgården där eleverna har önskat. Eleverna har även varit
delaktiga i arbetet kring den kommande evakueringen.
b) arbetslagsnivå
Här följer exempel på målplanering från ett arbetslag med utvärdering:
Handlingsplan
Åtgärder
Få barnen att ta eget
ansvar för inlärning och
utveckling.
Hur?
Resurser
Genom våra IUPsolar ge barnen en
tydlig bild av deras
egen utveckling,
samt avsätta tid för
IUP i klassrummet.
Alla vuxna har ett
förhållningssätt mot
barnen, som stärker
dem att ta eget
ansvar.
De vuxna är lyhörda
för idéer och förslag
som kommer från
barnen!
Klasserna får ansvar för ett Klasserna har olika
antal egna uteleksaker.
system för utlåning
av uteleksaker.
12
När?
Vem
Målutvärdering:
Resultat
Få barnen att ta eget ansvar
för inlärning och utveckling.
Solarna används och ger
barnen en bild av deras
inlärning och utveckling.
Solarna har stämts av mot de
nya föreslagna målen i matte
och svenska för år 3 som kom
i januari -08.
Bedömning och analys
Förslag till förbättring
Iup-solarna fungerar bra. De
ger ett uppskattat tillfälle till
samtal med varje enskilt barn.
Vi ersätter fjolårets sociala
solar med nya i IUPpärmarna. Förra årets solar
behåller mentorerna.
Vi är nöjda och fortsätter med
denna modell!
Använda en eller två veckor
specifikt inriktat mot de egna
målen. Det egna målet blir
tydligare.
Våra solar stämmer i princip,
men många fler strålar skulle
behövas om det ska bli
heltäckande.
Strävandsmålen är det
viktigaste att sträva mot,
snarare än uppnåendemålen.
Vår lokala kursplan med
kravnivåerna behöver ses över
och solarna samköras med det
arbetet.
.
Barnen blir mer och mer
medvetna om sitt lärande,
men formulerar det inte
själva.
Veckoplaneringar har
används ibland.
Eleverna får varje vecka en
planering över det arbete de
förväntas klara av under
veckan. Det ger en överblick
av vad som kommer ske
under veckan och en
möjlighet att disponera tiden
vid ”eget arbete”. Många har
börjat ansvara mycket mer för
sitt arbete i och med detta.
Vi behöver bli tydligare med
vilka mål vi arbetar mot, så att
barnen blir mer medvetna om
det.
De flesta bollar och
pingisracket är kvar. Vid
fritids stora höststädning kom
en del försvunnet fram!
Barn som med flit förstör eller
har bort leksaker får, efter
kontakt med föräldrarna,
ersätta dessa.
Vi bör bli snabbare att berätta
för föräldrarna, när eleverna
”sabbar”, så vi kan få dem
med oss.
Klasserna får ansvar för ett
antal egna uteleksaker.
Vi försöker lyssna och ta till
oss barnens önskningar.
Bodenvakterna har tills vidare
tagits bort och ersatts med
klassuppsättningar med
bollar.
Klasserna tar ansvar för sina
egna ute-saker.
13
Mål 4: Arbetslagets mål: Tematiskt arbete kring Astrid Lindgren
Detta är ett exempel på ett arbetslags mål med målplanering och utvärdering:
-Att arbeta tematiskt
Upptakt & avslut.
fortlöpande under året runt Planering och
Astrid Lindgren.
utvärdering med
barnen. Ex
Verkstad, teater,
skrivarstuga,
illustrationsverkstad
etc
Fortlöpande Barn,
under året. personal i
lilla alaget och
gärna
föräldrar.
Resultat
Bedömning och analys
Förslag till förbättring
Oktober-07
Har inte börjat temat ännu
Oktober-07
Vi ska börja temat med att
prata om Astrid och hennes
person, uppväxt, böcker etc
för att ge barnen en grund
inför det egna arbetet.
Oktober-07
Vi planerar den gemensamma
upptakten och hur temat ska
löpa under arbetslagets
planeringsdag den 7
november.
Maj-08
Vi har arbetat med temat runt
Astrid Lindgren mellan
november och april. Barnen
har lärt sig mycket om AL
och fått uppleva flera av
hennes böcker.
Maj-08
Maj-08
Vi satte tillsammans upp en
föreställning (barnen
delaktiga) där allt
förberedande arbete med
kulisser, träning av repliker
och sånger varit mycket
lyckat. Barn, personal och
föräldrar har tyckt det varit
både roligt och väl
fungerande.
14
Mål 4 Arbetslagets mål: Motverka stress
Starten efter sommarlovet brukar alltid vara stressig och personalen brukar ta på sig mer än
vad man orkar med. Då skolan står inför en stor ombyggnation är det viktigt att personalen
arbetar stressförebyggande genom att prioritera vissa arbetsområden.
Analys och bedömning av resultat på skolnivå
Mål 1 Lärmiljöer: Personalen fokuserar på att barnen ska känna trygghet både under skol- och
fritidshemstid. Temo-undersökningen bland föräldrar i år 2 visar också att den psyko-sociala
arbetsmiljön för eleverna är mycket god (100% nöjda föräldrar). 100% av föräldrarna menar
att deras barn är trygga i skolan. Däremot visar den fysiska arbetsmiljön betydligt sämre
resultat, vilket inte överraskar. Lokalerna var utdömda av Arbetsmiljöverket och planering
pågick under hela läsåret inför kommande om- och tillbyggnad med evakuering av halva
skolans elevantal. Trots våra dåliga lokaler, har alla arbetat med att utifrån våra
värdegrundsord skapa en god lärmiljö. Mycket tid har lagts av både elever och personal på det
kommande bygget för att skapa en modern och positiv lärmiljö.
Mål 2 Värdegrund: Kompetensutvecklingsinsatserna har lett till att den gemensamma
plattformen har blivit tydligare. Engagemanget har ökat bland personalen. Det är lättare att
diskutera olika verksamhetsområden när vi alla utgår från samma honnörsord. Uppenbart är
att värdegrunden även detta år mer genomsyrar verksamheten. Det har blivit tydligare att all
personal nu fäster samma vikt vid värdegrundsarbetet. Värdegrundsorden återkommer numera
i alla delar av skolans dagliga verksamhet. Även föräldrarna är engagerade i arbetet och
efterfrågar skolans insatser. En diskussion har förts och en plan har lagts upp för hur
värdegrundsarbetet ska övergå från implementeringsfasen till en självklar bas för allt arbete
inom skolan. Två gånger per år genomförs trivselenkäter i klasserna för att skapa en bild över
hur eleverna uppfattar sin skolsituation. Varje lärare följer upp detta med klassen och
vänskapsgruppen följer upp resultatet på skolnivå.
Mål 3 Elevinflytande: Klockargårdens skola arbetar för att alla elever ska ta ansvar för sin
skol- och fritidsmiljö, både i stort och smått. IUP-solarna ger möjlighet för eleverna att vara
delaktiga i att beskriva den egna kunskapsutvecklingen och sätta egna kunskapsmål. Vad
gäller den fysiska miljön får eleverna redan från förskoleklass olika ansvarsområden.
Eleverna har haft stort inflytande genom elev- och klassråd på den utformningen av den
kommande skolgårdsmiljön. Eleverna ges också möjlighet att delta i utvärdering och
planering av det egna arbetet. Alla vuxna har ett förhållningssätt som stärker eleverna att ta
eget ansvar.
Mål 4 Arbetslagens mål
Arbetslag F: att barnen ska känna sig trygga under hela sin skoldag
Arbetslag 1: att arbeta tematiskt kring Astrid Lindgren
Arbetslag 2: att skapa en hälsosam skola fylld med rörelse och välbefinnande
Arbetslag 3: att på ett naturligt sätt i barnens vardag få in ett hälsotänkande
Fritidshemmens mål: att skapa trygga och positiva barn
Hälsoarbetet, som två arbetslag har satt som sina mål, har kommit att prägla stor del av
skolans verksamhet. Hela skolan har haft Röris en gång/månad på skolgården. Detta har letts
av eleverna i 3:an. Skola och fritidshem har haft ett omfattande samarbete vad gäller
15
uteverksamhet. Astrid Lindgren-arbetet, som arbetslag 1 satte upp som eget mål, spred sig
också till hela skolan och resulterade i en temadag för alla elever.
Ämnesresultat:
Resultat Fonolek
Barnens fonologiska förmåga testades i februari under förskoleklassåret av skolans
specialpedagog. Språklekar utefter Bornholmsmodellen hade bedrivits under läsåret i
förskoleklasserna.
Medelvärde Fskklass A 13.2 /18p
Medelvärde Fskklass B 16.2/ 18p
Medelvärde Fskklass C 15.8/ 18p
DLS åk 2 och åk 3
På de diagnostiska läs- och skrivtesten i åk 2 och 3 presterade eleverna överlag ett bra resultat.
Medelvärdet för eleverna redovisas genom stanineskalan (1-9), där det femte skalsteget utgör
medelvärdet för den standardiserade normalfördelningen i Sverige.
Åk 2 (2 klasser)
Medelstanine
Läsförståelse
7.1
Stavning
5.8
Ordförståelse
7.1
Åk 3 (2 klasser)
Läsförståelse
5,9
Stavning
5,8
Ordförståelse
6,8
Måluppfyllelse år 3:
Bild
Engelska
Idrott
Matematik
Musik
NO
SO
Svenska
Slöjd
Antal som klarat målen
50
50
50
48
50
50
50
49
50
Antal som ej nått målen
0
0
0
2
0
0
0
1
0
En studie av skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har gjorts för alla årskurser. Denna
studie visar att ingen större skillnad upp till år 3. Skillnaden är större mellan klasserna än
mellan pojkar och flickor. I år 3 har flickorna dock något bättre resultat vad gäller läsning.
Klockargårdens skola satsar på att förebygga och hjälpa barnen tidigt i deras lärande.
Alla som arbetar på Klockargården samverkar för att stödja och hjälpa de elever som av olika
anledningar är i behov av särskilt stöd. Det tidiga samarbetet mellan specialpedagog,
idrottslärare, förskolelärare och mentorer gör att Klockargården redan i ett mycket tidigt skede
ser var och hur man behöver sätta in stödresurser för eleverna.
16
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Ett förslag till likabehandlingsplan utarbetades våren -07. Denna presenterades för personalen
i samband med terminsstart och remissbehandlades i arbetslagen. Planen presenterades också
på Klockargårdsrådet och för eleverna på klassrådstid. En plan för hur planen ska utvärderas
har lagts upp, där eleverna genom kamratstödjarna kommer att få en viktig roll. Våra resultat
inom detta område i Temo är jämförelsevis mycket goda då skolan har 100% nöjdhet i
undersökningen. Värdegrundsarbetet ligger också till grund för vår likabehandlingsplan.
3. FRAMÅTBLICK
Redovisning av planering för att stödja verksamhetens utveckling
Läsåret 08/09 kommer Klockargårdens skola att fortsätta arbetet kring värdegrundsfrågor och
skolan kommer att behålla samma mål. Skolenheten har köpt in materialet ”Livsviktigt” som
kommer att användas för att träna barnens sociala och emotionella utveckling (SET). Skolans
processledare kommer att få fortsatt utbildning för att driva arbetet vidare i arbetslagen för att
kunna handleda i SET. SET kommer att läggas in på schemat från läsåret 08/09.
Fritidshemmen och skolan kommer att samverka kring detta. All personal deltar i en
föreläsning i ämnet under hösten. Handledning planeras att fortsätta för arbetslagsledarna.
I skolområdet kommer elevhälsopersonalens påbörjade arbete att fortsätta för att skapa
gemensamma rutiner, förhållningssätt och dokument för att uppnå F-9-perspektivet.
I målplaneringen för läsåret 08/09 har nämndens mål för lärmiljöer prioriterats. Under året
kommer stor vikt i kompetensutvecklingen att fästas vid utvecklingen av positiva lärmiljöer i
samband med planeringen av Klockargårdens om- och tillbyggnad.
Under läsåret 07/08 har arbetslagen varit indelade årskursvis och Klockargårdens skola
kommer att fortsätta jobba på samma sätt under 08/09. Målet är att personalen enbart ska
arbeta inom det egna arbetslaget i syfte att skapa ett större lugn för barnen.
För att motverka att skolan blir en treämnesskola kommer arbetet med likvärdig bedömning
och de lokala kursplanerna att intensifieras under nästa läsår.
Lidingö stads hälsoarbete kommer också att märkas mer på vår skola. Skolområdet har
utarbetat en hälsoplan, som kommer att utgöra ett komplement till de målplaneringar varje
arbetslag gör inför varje läsår.
För att skapa kontinuitet i vårt arbete har rektorerna beslutat att samma mål kommer att
kvarstå läsåret 08/09 som detta läsår. Vi ser att det finns ytterligare insatser att göra på dessa
områden.
Ledningsorganisationen kommer att ändras. Till hösten 2008 utökas rektorstjänsten på skolan
med 0,5-tjänst, så att skolan totalt får 1 hel rektorstjänst.
Reflektion över verksamheten
Klockargårdens skola är en eftertraktad skola. Personalens engagemang och kompetens är
mycket stor. Hela verksamheten präglas av att barnet sätts i centrum i alla sammanhang.
17
Som rektor ser jag att Klockargårdens styrka är att all personal tillsammans jobbar över
gränser för barnets bästa. Det ger en mycket god och trygg grund att bygga vidare på. Det är
med säkerhet denna grund som gör att Klockargården är den eftertraktade skola den idag är.
Nästa läsår kommer att kräva stor kraft och energi. Att evakuera en skola innebär mycket
arbete och påfrestning för alla som är involverade, såväl barn, föräldrar som personal
samtidigt som man planerar inför framtiden. Trots detta råder stor tillförsikt på skolan, då vi
alla kan se att Klockargårdens mångåriga visioner äntligen kommer att kunna genomföras helt
ut.
Skolverksamheten är av god kvalitet. Trots att skolan kommer att genomgå en omfattande
ombyggnad är efterfrågan på plats stor.
Lotta Öijerstedt
rektor
18