Policy100707

s
1 [14]
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
2010-05-12
Referens
Policy mot hedersrelaterat våld och
förtryck
En form av patriarkalt våld och förtryck
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
2 [14]
2010-05-12
Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck ...........................................................................................1
En form av patriarkalt våld och förtryck ........................................................................................................ 1
Inledning ............................................................................................................................................................. 3
Utgångspunkter - internationella deklarationer, konventioner och nationella mål ..................................... 3
Botkyrka kommuns roll ..................................................................................................................................... 4
Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck ................................................................................................. 4
Bilaga .......................................................................................................................................................7
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ........................................................................................... 7
Barnkonventionen .............................................................................................................................................. 8
FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor ............................................................. 9
Nationella jämställdhetsmål .............................................................................................................................. 9
Stöd i Botkyrka kommuns styrdokument ....................................................................................................... 9
Stöd i socialförvaltningens arbetsrutiner och samverkansplan ................................................................... 10
En kunskapsorientering om hedersrelaterat våld och förtryck .................................................................. 11
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
3 [14]
2010-05-12
Inledning
Botkyrka kommuns policy mot hedersrelaterat våld och förtryck har sin
centrala utgångspunkt i deklarationen om de mänskliga rättigheterna. I detta
sammanhang innebär det bland annat att kvinnor och män, flickor och pojkar
ska ha samma rättighet och möjlighet till kroppslig integritet, att unga
kvinnor och män inte blir bortgifta mot sin vilja eller utsätts för våld och
förtryck från familjen (eller den utvidgade familjen) när de gör val mot
familjens vilja. Att homo- och bisexuella av båda könen och transpersoner är
extra utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld är viktigt att
uppmärksamma. Alla människor ska kunna leva utan rädsla för att utsättas
för våld och förtryck.
Insatser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och
förtryck och våld i samkönade relationer måste göras utifrån en
könsmaktsförståelse och följa vad som anges i FN’s deklaration om de
mänskliga rättigheterna. Det ska också knyta an till den ”Handlingsplan för
att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt
våld i samkönade relationer” som regeringen beslutade om 2008
Utgångspunkter - internationella deklarationer, konventioner och
nationella mål
Följande folkrättsliga överenskommelser om de mänskliga rättigheterna ser
vi som särskilt viktiga i vårt arbete för att motverka och förebygga förekomst
av hedersrelaterat förtryck och våld.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är
födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är
universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller
sammanhang.
Barnkonventionen
Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som ska
gälla för alla barn i världen, oavsett bland annat kön, nationell, etniskt eller
socialt ursprung, religion eller annan åskådning. Konventionen handlar om
det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn,
om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.
FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor
I enlighet med konventionen innebär varje åtskillnad, undantag eller
inskränkning på grund av kön en diskriminering av kvinnor och en
begränsning av kvinnors mänskliga rättigheter. Konventionen anger vidare
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
4 [14]
2010-05-12
krav på insatser mot diskriminering, juridiska åtgärder och rättsligt skydd för
kvinnor.
Nationella jämställdhetsmål
De nationella jämställdhetsmålen anger att kvinnor och män skall ha samma
makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsintegrering ska
användas som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det
innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande,
som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut måste
analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga
konsekvenser för kvinnor och män.
Botkyrka kommuns roll
I vår roll som kommun har vi ett stort ansvar både när det gäller att påverka
samhällsutvecklingen och att erbjuda kommunens medborgare möjligheter att
frigöra sina livschanser och leva ett bra liv i Botkyrka. Sedan lång tid tillbaka
arbetar vi medvetet med att komma medborgarna nära och för att ha en
dialog som präglas av respekt och ömsesidighet. Vi ska vara väl insatta och
aktiva när det gäller levnadsvillkor och de behov som finns hos olika grupper
i kommunen. Dessutom måste vi också se till att alla Botkyrkabor behandlas
på lika villkor oavsett bland annat kön, social och etnisk bakgrund.
I Botkyrka kommun respekterar vi grundläggande demokratiska värderingar
som ett uttryck för ett jämställt, jämlikt, rättvist och interkulturellt samhälle.
Detta innebär att vi ska tillvarata flickor och pojkars, kvinnor och mäns frioch rättigheter, oavsett ålder, etnicitet, religion, kön eller sexuell läggning. På
så sätt kan vi motverka inlåsningar och bidra till att frigöra människors
livschanser vilket bland annat kommer att bidra till en god hälsa.
Att i en särskild policy uppmärksamma det hedersrelaterade våldet och
förtrycket är ett sätt att beakta principen om likabehandling av alla
medborgare. Att inte uppmärksamma det kan bidra till uttryck för
diskriminering i den bemärkelsen att samhället, genom att inte agera till
skydd för de drabbade, det vill säga i passiva handlingar, frångår principen
om likabehandling.
Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck
År 2002 fastslog FN att brott i hederns namn är en del av det patriarkala
våldet mot kvinnor men att dessa brott har vissa specifika drag. Ett av
kännetecknen på hedersrelaterat våld och förtryck är, enligt FN, kollektivets
roll, där kontrollen av kvinnans sexualitet är ett kitt för att upprätthålla
kollektivet. I början av 2002 skedde en omorientering i den svenska
regeringens förhållningssätt till hedersrelaterat våld och förtryck. Denna
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
5 [14]
2010-05-12
omorientering var i linje med FN:s ställningstagande från samma år.
Hedersrelaterat våld och förtryck blev i och med denna kursändring en
nationell politisk angelägenhet. Regeringen har under perioden 2003-2007
öronmärkt cirka 180 miljoner för att motverka hedersrelaterat våld och
förtryck. Dessa satsningar kan betraktas som ett uttryck för statens/samhällets
tillkortakommanden i bemötandet av de utsatta och hanteringen av
hedersrelaterade frågor.
Patriarkalt våld och förtryck utgör ett hot mot rätten att vara en aktiv
samhällsmedborgare. Det utgör särskilt ett hot mot kvinnors frihet, hälsa och
liv och förhindrar jämställdhet mellan könen. Våldet och förtrycket
förekommer inom alla klasser och samhällsgrupper och bygger på
föreställningen om manlig överordning och kvinnlig underordning.
Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är en del av det strukturella
könsförtrycket. Detta är inte begränsat eller kopplat till viss religion eller
etnicitet utan förekommer med varierande styrka i hela världen. Det specifika
med hedersvåldet är att det utövas genom kollektiva kontrollmekanismer och
ofta sanktioneras av släkt och omgivning. Funktionen är emellertid
densamma, att flickor och kvinnor ska underordnas männen och deras
sexualitet kontrolleras.
Vi måste ha mod och kunskap för att förebygga patriarkalt våld och förtryck
på samma sätt som vi måste ha mod och kunskap för att förebygga
hedersrelaterat våld och förtryck.Botkyrka kommuns policy utgår från att
hedersrelaterat våld och förtryck berövar flickor/kvinnor och pojkar/män
deras grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Våldet och förtrycket
uttrycks bland annat genom;
- normer kring oskuld och kyskhet,
- att flickor och pojkar nekas rätten till likvärdig utbildning,
- att flickor och pojkars rätt att själv få välja sin framtida partner inskränks,
- arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap
- att flickor utsätts för könsstympning och mödomshinneoperation,
- att flickors och pojkars sociala umgänge med det motsatta könet
inskränks eller
- att flickor och pojkar som överskrider hedersrelaterade normer och
värderingar hotas och utsätts för våld.
Genom att vi agerar både utifrån en nära dialog med Botkyrkaborna och ett
aktivt arbete, kan vi motverka och förebygga förekomst av hedersrelaterat
våld och förtryck.
Kommunikation av policyn
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
6 [14]
2010-05-12
Denna policy mot hedersrelaterat våld och förtryck ska göras väl känd för
alla politiker och anställda i Botkyrka kommun. Chefer ansvarar för att
medarbetare har god kännedom om policyns innehåll och om den följande
handlingsplan som ytterligare bryter ner och konkretiserar policyns avsikter
Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck
Vi ska motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Botkyrka.
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna
liv. Vi ska arbeta för ett jämställt, interkulturellt Botkyrka genom att beakta de mänskliga
rättigheterna och allas lika värde. Vårt bemötande ska vara baserat på likabehandling, rätten
till ett självständigt liv, egen sexualitet och integritet oavsett kön och bakgrund. På så sätt
kommer vi också att bidra till en god hälsa.
Det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, ska vara inriktat mot
professionella i möten med barn, unga, deras föräldrar och andra vuxna.
Arbetet ska bedrivas på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå inom kommunens
verksamheter och i samverkan med ideella sektorn.
Arbetet ska genomsyras av professionalism, mod, tydlighet, dialog och kunskap som en del
av ett interkulturellt förhållningssätt.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
7 [14]
2010-05-12
Bilaga
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats
med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av
gemenskap.
Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 7
Alla är lika inför lagen och berättigade till samma skydd av lagen utan
diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla
former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje
anstiftan till sådan diskriminering.
Artikel 16
1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med
avseende ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj.
Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps
ingående, under äktenskap och vid dess upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla
samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har
rätt till samhällets och statens skydd.
Artikel 29
1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga
utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast
underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i
syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och
friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav
på moral, allmän ordning och allmän välfärd. Dessa rättigheter och
friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta
nationernas ändamål och grundsatser
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
8 [14]
2010-05-12
Barnkonventionen
Följande artiklar ur FN:s konvention om barnets rättigheter ser vi som
särskilt viktiga i vårt arbete för att motverka och förebygga förekomst av
hedersrelaterat våld och förtryck:
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag,
oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg,
kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etiska
eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller
ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa
att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på
grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning,
verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller
privata sociala välfärdinstitutioner, domstolar, administrativa
myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta
rummet.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och
sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de
rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar,
vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet,
och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och
administrativa åtgärder.
Artikel 6
1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till
livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa
barnets överlevnad och utveckling.
Artikel 12
Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna
åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid
barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och
mognad.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
9 [14]
2010-05-12
FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor
Artikel 1
I denna konvention avser uttrycket ”diskriminering av kvinnor” varje
åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd
eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala,
kulturella eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor,
oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som
grund.
Artikel 5
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra mäns och
kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa
fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningar om det ena
könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor.
Nationella jämställdhetsmål
De nationella jämställdhetsmålen anger att kvinnor och män skall ha samma
makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet
konkretiseras i fyra delmål:
- En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om
utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
- En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet
att ge och få omsorg på lika villkor.
- Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet
till kroppslig integritet.
Stöd i Botkyrka kommuns styrdokument
Interkulturell strategi
Strategin för ett interkulturellt Botkyrka uppmärksammar de begränsningar
för den enskildes utveckling som bland annat uppstår på grund av
föreställningar kopplade till kön, social, etnisk och religiös bakgrund vilka
försämrar våra invånares livschanser. Det handlar om hur vi som kommun
ska bidra till social och ekonomisk tillväxt med den enskilda kvinnans och
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
10 [14]
2010-05-12
mannens medborgerliga rättigheter, möjligheter och skyldigheter som
utgångspunkt. Strategin utgår från alla människors lika värde och rättigheter
oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund och syftar till att hitta lösningar
för att hantera kulturell olikhet inom ramen för grundläggande demokratiska
värden och utifrån internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Ett interkulturellt arbetssätt i Botkyrka bygger bland annat på ett ansvar hos
förtroendevalda, medarbetare och samarbetspartners utanför
kommunorganisationen i arbetet för att uppnå kommunens mål för alla
flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett social och etnisk bakgrund i alla
våra kommundelar med utgångspunkt från svensk lagstiftning och FN:s
konventioner om mänskliga rättigheter.
Jämställdhetsstrategi
Jämställdhet ska genomsyra all vår verksamhet och samhällsplanering i
Botkyrka kommun, på samma sätt som arbetet för ett interkulturellt samhälle.
Flickor, pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på
lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande i kommunen och
en god kommunal service. På så sätt ska vi bidra till att kvinnor och män får
samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsperspektivet
omfattar två delar. Dels ska verksamheten svara mot båda könens villkor och
behov. Dels ska den motverka genusordningar som kännetecknas av
åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör norm. Vi ska
bidra till jämställdhet både som politisk organisation i den lokala demokratin,
som arbetsgivare och som utförare av verksamhet och service till medborgare
och brukare. Vår förmåga att i verksamheterna beakta villkoren för olika
grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar ut ett jämställdhetsperspektiv har
stor betydelse för att vi ska uppnå en hållbar samhällsutveckling i Botkyrka.
Folkhälsoplanen i Botkyrka kommun 2008-2012
Botkyrka arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsoarbetet riktar sig till alla
kommuninvånare och ska bidra till ökad hälsa bland flickor och pojkar,
kvinnor och män, med olika social och etnisk bakgrund i alla våra
kommundelar. Folkhälsoplanen innehåller målområden som bygger på de
nationella folkhälsomålen. Inom varje målområde finns inriktningar. De som
passar extra in i denna handlingsplan är;
-
Flickor/pojkar i Botkyrka har en god psykosocial hälsa.
Flickor/pojkar i utsatta livssituationer uppmärksammas tidigt och får stöd.
Det krävs att alla berörda verksamheter samverkar både när det gäller att
uppmärksamma men även för stöd.
Våld i nära relationer minskar. De som ändå utsätts för våld upplever att
de får ett bra stöd.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
11 [14]
2010-05-12
Stöd i socialförvaltningens arbetsrutiner och samverkansplan
Följande arbetsrutiner och överenskommelser kring samverkan för att
motverka hot, våld och övergrepp finns i Botkyrka kommun:
Plan för samverkan i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnar våld
Planen för denna samverkan syftar till att tydliggöra, samordna och
strukturera samverkan till stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
Plan för samverkan till stöd för män, barn och unga som utsätts för hot, våld
och övergrepp
Polismyndigheten Södertörn och socialförvaltningen i Botkyrka samverkar för att ge
brottsoffer bästa möjliga stöd. Samverkan styrs av två planer som kompletterar varandra.
Dessa planer är dels denna plan: plan för samverkan till stöd för män, barn och unga som
utsätts för hot, våld och övergrepp och plan för samverkan till stöd för våldsutsatta
kvinnor och barn som bevittnar våld.
Arbetsrutiner för socialförvaltningens arbete med personer som utsätts för
våld i nära relationer
Framarbetade arbetsrutiner finns för att ge vägledning och konkret stöd i
socialförvaltningens interna arbete med personer som är utsatta för våld i
nära relationer och hedersrelaterat våld.
En kunskapsorientering om hedersrelaterat våld och förtryck
Det framkommer i flera forskningsrapporter att hedersrelaterade traditioner
praktiseras i Sverige idagi. Förekomsten av dessa värderingar i dagens
Sverige representerar en tillbakagång. Det rör sig om traditioner som
förespråkar stark kontroll av kvinnors sexualitet, och som kommer till uttryck
genom förväntningar om att den unga kvinnan ska vara oskuld vid
äktenskapets ingående och arrangerade äktenskap med olika grad av tvångii.
Oskuld uppnås genom fysisk och social segregation mellan könen,
paternalistisk auktoritet, tidig äktenskapsålder och könsstympningiii.
Detta kan betraktas som en följd av bland annat den globala politiska
kontexteniv men också av att människor som i olika delar av världen har
socialiserats i enlighet med dessa traditioner har emigrerat till Sverigev.
Att kvinnor ska avstå från föräktenskapligt samliv har tidigare varit en stark
norm såväl i Sverige som i västvärlden. Förändringarna i kvinnors villkor i
Europa är dels en produkt av allmänna genomgripande förändringar och dels
av särskilda reformer för kvinnor, som rätt till utbildning och rösträttvi.
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
12 [14]
2010-05-12
På en övergripande nivå ligger grunden till förändringarna i Europa i
renässansen, reformationen och den industriella revolutionen, alltså drygt 500
år tillbaka i tidenvii.
I kvinnors historia blev året 1960 då p-pillret lanserades en milstolpeviii.
Kvinnans kontroll av barnafödandet har inneburit förändringar såväl i
kvinnors livsvillkor som i ungdomars sexualitetsmönster. I Sverige har
förändringarna i kvinnors villkor varit större än i de flesta andra länderix. Som
en följd av denna utveckling har manlig heder, prestige och självkänsla i hög
grad frikopplats från kvinnans sexualitet och istället knutits ihop med
utbildningsmässig kompetens och finansiella innehavanden. I västvärlden har
kvinnlig sexualitet i stor utsträckning frikopplats från jungfrumyten.x
I hederstraditionen är flickors och kvinnors sexualitet en angelägenhet för
familjen och omgivningen. Sett ur ett barnperspektiv kan detta leda till att
den minderåriga flickan och pojken är till för familjen och inte tvärtom.
Familjen är en institution med starkt inflytande över formandet av barns
mänskliga förmågor, vilket enligt rättssociologen Astrid Schlytterxi innebär
att familjen måste omfattas av rättviseprinciper. Schlytter poängterar att det
är familjen som ska vara ett medel för barnet och inte tvärtom. Barnet är ett
mål i sig och inte ett bihang till familjen. xii
Individualiseringen i Sverige ska även omfatta barnet. Det finns rättsligt
skydd för barn mot föräldrars eventuella missbruk av sin makt. Barnaga är
förbjudet i Sverige. Tonårsflickor har rätt till preventivmedel och kan få det
på ungdomsmottagningen utan föräldrars kännedom. Föräldrar besitter inte
rätten att förhindra den tonåriga dottern att göra en abort.xiii Både flickor och
pojkar har rätt till sexualundervisning i skolan då denna är obligatorisk.
Denna utveckling, sett ur ett ungdomsperspektiv, har inneburit stora
förändringar. Könsblandade aktiviteter betraktas i de flesta sammanhang som
en självklarhet och ungdomssexualitet är allmänt accepterat.xiv
Mot bakgrund av den ovan beskrivna utvecklingen i Sverige borde flickors
och kvinnors självbestämmande över sin kropp och sexualitet vara givet.
Utvecklingen i Sverige förefaller dock röra sig i olika riktningar. Å ena sidan
är föräktenskapliga sexuella relationer allmänt accepterade såväl bland yngre
som bland äldre i Sverige. Å andra sidan visar undersökningar att
hedersnormer inskränker främst flickors men även pojkars rätt och
möjligheter att umgås med det motsatta könet och att ha sexuella relationer.
Maskulinitet kännetecknas i de flesta grupper av heteronomi, det vill säga
den är beroende av de omdömen som främst det manliga kollektivet fäller om
den enskilde mannen. Det är särskilt starkt i hederstraditionen där mannens
heder och manlighet tydligt är kopplade till kvinnans sexuella beteende. När
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
13 [14]
2010-05-12
en mans heder kränks, vare sig av ren tillfällighet eller på annat sätt, krävs det
en omedelbar respons av honom för att han ska kunna behålla sitt anseende,
även om denna respons tar sig våldsamma uttryckxv. Uttryckt i Bourdieusxvi
terminologi kan heder betraktas som mannens sociala och symboliska kapital.
Våld kan bli nödvändigt för att mannen ska bevara dessa former av kapital
som närstående kvinnor genom sitt i gruppens ögon olämpliga beteende kan
förbruka.
Den tonåriga pojkens villkor skiljer sig från den tonåriga flickans situation
inom ramen för hederskulturen. Inom ramen för det svenska samhället
förutsätts såväl den tonåriga flickans som pojkens vardagsliv äga rum inom
familjen, på marknaden, som i staten och det civila samhället. När det gäller
staten har skolan en central roll och det civila samhället omfattar för
ungdomar framförallt umgänge med jämnåriga, att kunna delta i
sportaktiviteter och dans, det vill säga allt som rör fritiden. Den tredje arenan
är familjen. Enligt de hederskulturella traditionerna är, som tidigare
beskrivits, den unges egen framtida familj länkad till hans/hennes biologiska
familj. Denna familj kan mer eller mindre bestämma vem den unge ska gifta
sig med. Eftersom tvångsäktenskap är en möjlig följd av arrangerade
äktenskap och att äktenskapstraditioner av detta slag har en genomgripande
betydelse för den unge samt är i strid med svensk lag, är det viktigt att räkna
dem som en egen arenaxvii.
Att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck är enligt Mikael Kurkiala att
bekämpa en praktik och de värderingar som understödjer den. Detta betyder
inte att bekämpa andra utan det är att värna om de utsatta människornas frioch rättigheterxviii.
i
Högdin, Sara (2007) Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Avhandling i socialt
arbete. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.; Schlytter, Astrid & Linell, Hanna (2008) Hedersrelaterade traditioner i en
svensk kontext. En studie av omhändertagna flickor, FoU Nordväst, Forskningsrapport 2008:2; Schlytter, Astrid, Högdin, Sara, Ghadimi,
Mariet, Backlund Åsa & Rexvid, Devin (2009) Oskuld och heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad
kontroll i Stockholms stad – omfattning och karaktär. Stockholm: Stockholms stad.; Schlytter, Astrid, Högdin, Sara & Rexvid, Devin
(2009) Rätten att själv få välja vem man ska gifta sig med – kartläggning bland unga i årskurs 9 i Stockholms stad i Gift mot sin vilja,
Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5.
ii
Delaney, Carol (1987) Seeds of Honor, Fields of Shame. In: Gilmore DD (ed.) Honor and Shame and the Unity of the
Mediterranean. Washington DC: American Anthropological Association Special Publication nr 22 s.35-48. ; Akpinar Aylin (2003) The
honour/shame complex revisited: violence against women in the migration context, Women`s Studies International Forum 26(5): 425442.; Wikan, Unni (2003/2005) En fråga om heder. Stockholm, Ordfront.; Kurkiala, Mikael (2005). I varje trumslag jordens puls. Stockholm: Ordfront; Sen Purna (2005) ‘Crimes of honour’, value and meaning in Welchman, L. and Hossain, S. (eds.) ‘Honour’ Crimes, paradigms, and violence against women. Zed Books, London.; Farahani, Fataneh (2006) Slöjan är en bärbar mur. Axess no 2. ; Khan, Tahira,
S. (2006) Beyond Honour. A Historical Materialist Explanation of Honour Related Violence. New York: Oxford University Press.
iii
Ibid
BOTKYRKA KOMMUN
Socialförvaltningen
Stöd och utvecklingsenheten
iv
14 [14]
2010-05-12
Kandioty, Deniz (2007) Introduction i Tillion, Germaine My Cousin, My Husband. Clan and Kinship in Mediterranean
Societies.London: Saqi Books.
v
Schlytter, Astrid & Linell, Hanna (2008) Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext. En studie av omhändertagna
flickor, FoU Nordväst, Forskningsrapport 2008:2.
vi
Rosenbeck, Bente (2005/2006) Kvinnor i Västvärlden från renässans till nutid – renässans, reformation och revolution,
Stockholm: Liber AB
vii
Blom, Ida (2005/2006) Ett samhälle under omdaning i (red). Blom, Ida, Sogner Sølvi och Rosenbeck, Bente, Kvinnor
Västvärlden från renässans till nutid – renässans, reformation och revolution, Stockholm: Liber AB
viii
Ibid
ix
Ibid; SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. Slutbetänkande av
jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm, Fritzes.
x
Khan, Tahira, S. (2006) Beyond Honour. A Historical Materialist Explanation of Honour Related Violence. New York:
Oxford University Press.
xi
Schlytter Astrid 2010 kommande, Hedersrelaterade värderingar och normer i en svensk kontext.
xii
Nus Nussbaum, M C. (2002) Kvinnors liv och social rättvisa. Ett försvar för universella värden.
Göteborg: Daidalos.sbaum, 2002
Hobohm, Susanne (2003) Barnets rätt: Handbok för vuxna. Stockholm: Liber.
xiii
xiv
Forsberg, Margareta (2006) Ungdomar och sexualitet: en forskningsöversikt år 2005. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
xv
Campbell, John K. (1964) Honour, family and patronage: A study of institutions and moral values in a Greek mountain
community. Oxford: Clarendon Press.
xvi
xvii
Bourdieus 1999
Schlytter, Astrid, Högdin, Sara, Ghadimi, Mariet, Backlund Åsa & Rexvid, Devin (2009) Oskuld och heder. En
undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad – omfattning och karaktär. Stockholm:
Stockholms stad.
xviii
Kurkiala, Mikael (2005). I varje trumslag jordens puls. Stockholm: Ordfront.