2. Omstrukturering och utsatthet

advertisement
IRENE
Policydokument
Nr 15/2015
Utsatthet och omstrukturering
Utfall av Vires-projektet 2014-2015
IRENE policydokument
Wim Sprenger
med bidrag från partner i tio medlemsstater
VIRES
A project funded by the European Commission
Innehållsförteckning
Executive summary ......................................................................................................... 3
1. Vulnerability and Restructuring ...................................................................................... 7
Introduction and conceptual framework .............................................................................. 7
Vulnerability before and during the crisis............................................................................ 7
Youngsters hit hard by the crisis..................................................................................... 9
Migrants ....................................................................................................................10
Restructuring: consequences and main players ...................................................................13
Management and anticipation of restructuring ................................................................14
Main players ...............................................................................................................15
Restructuring regimes and change .................................................................................18
Vulnerability and restructuring – main observations in this chapter ......................20
2.
Restructuring and vulnerability..........................................................................22
Restructuring during the crisis ......................................................................................22
Change in employment situation youngsters during the first 4 years of the crisis .................23
Youth unemployment in VIRES countries compared .........................................................25
Migrants in the VIRES countries ...................................................................................29
Transition from education into labour market and restructuring companies .......................30
Youngsters and migrants in the VIRES countries, first conclusions ....................................30
3. Case studies and national workshops ..............................................................................32
11 Cases from 7 partners..............................................................................................32
Some lessons from the case studies ................................................................................35
National workshops .....................................................................................................36
4. Concluding remarks......................................................................................................36
References .........................................................................................................................40
Appendix ..........................................................................................................................43
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
2
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Sammanfattning
Vires-projektet (2014-2015)
Vires analyserade situationen för utsatta grupper – ungdomar och migranter – på
arbetsmarknaden och i omstruktureringsprocesser. Partner kom från tio medlemsstater:
Bulgarien, Belgien, Republiken Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Slovenien, Spanien,
Sverige och Förenade kungariket. Skillnaderna mellan dessa medlemsstater är betydande i
fråga om "omstruktureringsordning", vad som utmärker arbetsmarknaden och graden av
utsatthet för migranter och ungdomar. Varje nationell partner genomförde en litteraturstudie
kring den faktiska situationen och utvecklingen sedan krisens början. I sju länder lades en
särskild fallstudie till och i sex länder anordnades nationella seminarier för att diskutera
utfallet med intressenter och intresserade forskare.
Huvudfrågorna i denna sammanfattande rapport: Vilket är förhållandet mellan utsatthet och
omstrukturering? Finns det ett direkt samband mellan utsatthet för vissa grupper av anställda
och beslut som fattas vid omstrukturering av företag och i vilken utsträckning? Och vilka
politiska åtgärder skulle i så fall bidra till att förbättra ställningen för dessa utsatta grupper?
Ansvaret för utsatthet vilar delvis på omstrukturering
Utsatthet för grupper av arbetstagare innefattar:
- ekonomisk utsatthet – osäkerhet rörande inkomst- och lönenivå där man riskerar att
inte kunna betala för levnadskostnader och att bli beroende av sociala
trygghetsförmåner,
- utsatthet i fråga om anställning – osäkerhet om anställningens stabilitet där man
riskerar att förlora anställningen och att bli beroende av arbetslöshetsersättning, samt
- utsatthet avseende kunskaper – osäkerhet kring vilken kompetens som behövs och
krävs, där man riskerar att bli mindre anställningsbar och/eller att tvingas ta jobb med
begränsade krav på kompetens.
Tillgängliga uppgifter antyder att ungdomsarbetslöshet följer krisen i en takt som är två till
mer än tre gånger så hög som arbetslösheten generellt, men i de flesta länder inom ramarna
för läget före krisen. Omstrukturering bidrog till stigande arbetslöshet och sjunkande tillgång
till arbetstillfällen för ungdomar. Ställningen för ungdomar i förhållande till
omstrukturerande organisationer och på arbetsmarknaden förefaller ha blivit allt mer utsatt
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
3
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
under krisåren. Till skillnad från migranter har de emellertid utsikter till mindre utsatta
förhållanden när de väl kommer upp i äldre åldersgrupper.
Vissa kategorier av migranter saknar formella rättigheter att få tillträde till jobbmarknaden
och har inte alltid samma anställningsstatus som andra anställda. Det gör dem särskilt utsatta
för omstruktureringsbeslut: de första att få sparken eller att inte anställas, beroende av arbete
och arbetsplatser med låg kompetens och avsaknad av skydd vid omstrukturering. Även
fackföreningar och offentlig politik är ofta långt borta.
Bakom arbetslöshetssiffrorna har utvecklats mindre synliga former av omstrukturering. Ett
föregripande av framtida omstruktureringar leder till en förskjutning mot högre utsatthet för
vissa grupper, hindrar tillträde och allt slags underlättande av anpassning. Ungdomar och
migranter saknar ofta skydd och möjligheter under omstruktureringsprocesser. Men deras
utsatthet har en tendens att bli större och att utnyttjas genom nya sätt att föregripa
omstrukturering:
 genom att skapa perifera grupper på armlängds avstånd eller längre bort från
kärnarbetskraften,
 genom att skapa hinder och nya avtalsformer (tillfälliga kontrakt, utläggning av jobb,
påtvingat egenföretagande, anställningsförhållanden som närmar sig slaveri) för att
minska arbetskraftskostnader, förmåner och avgångsbudgetar.
 Delvis också genom befintliga omstruktureringsförfaranden för kärnarbetstagare och
de som stödjer dem ("utträngningseffekten" av utbildnings- och rörlighetsprogram,
politiska åtgärder inriktade på att hantera omstruktureringar).
Fallstudier
De elva fallstudierna inom tillverkning och offentlig sektor illustrerade det tveeggade
förhållandet mellan omstrukturering och utsatthet. Å ena sidan att omstruktureringsprocesser
gör utsatta grupper mer utsatta, eftersom de är de första som får gå eller blir av med sitt
kontrakt om friställningar är aktuella ("sist in, först ut", tillfälliga kontrakt som löper ut, lägre
taxa eller färre betalda timmar för egenföretagare). Å andra sidan att utsatta grupper omfattas
av (lärlings)avtal som för in utsatta grupper i omstrukturerande företag, men enligt mer
utsatta villkor (tillfälliga kontrakt, lägre inkomster) än kärnarbetstagare som övergår till
förtidspension eller stannar kvar på företaget.
Vi finner att det inte finns några särskilda åtgärder som inriktas på utsatthet, men flera
åtgärder som inriktas på grupper av ungdomar eller migranter. Vi finner också att de
särskilda "utsatta" grupper som studerats i detta projekt ofta ställs inför sämre förhållanden
och utsikter (inkomst, sysselsättning, utbildningsprogram) än andra anställda, även då de
stöds av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det finns en riskfaktor när det gäller sådana
åtgärders möjlighet att framgångsrikt hantera utsatthet (exempel i Belgien och Frankrike).
Fackföreningar är inblandade i förhandlingar och accepterar mer utsatta villkor för att uppnå
förbättringar för ungdomar och migranter.
Nationella seminarier
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
4
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Vid de sex nationella seminarierna diskuterades en rad olika frågor: behovet av att låta utsatta
grupper göra sig hörda vid omstruktureringar, förhållandet mellan utbildning,
omstrukturering och utsatthet, behovet av att inkludera utsatta grupper när man hanterar och
föregriper omstrukturering och förhandlingar om sådan, utträngningseffekter, positiva och
negativa verkningar av "sist in, först ut"-principen, förhållandet mellan utsatthet och
ekonomisk tillbakagång under krisen, statliga regleringar som främjar utsatthet,
diskriminering, bristande kunskap om utsatta gruppers ställning nationellt och regionalt,
fackföreningars ställning och verktyg när de ställs inför omstrukturering.
Ekonomiska kriser ger alltid upphov till utsatthet. Men exakt vilka former den tar sig och
vilken
omfattning
den
får
verkar
vara
relaterat
till
vilket
slags
omstruktureringsordning
som
finns
i
ett
land.
Beroende
på
vilka
omstruktureringsåtgärder som huvudsakligen tillämpas i ett land, fördelas bördan av
ekonomisk förändring olika mellan arbetskraften. Det finns olika former av utsatthet
och utsattheten sprids till olika grupper. Omstruktureringsordningar kan därför ha en
fördelningseffekt. I ordningar där man använder arrangemang med korttidsarbete blir
exempelvis fast anställda arbetstagare inte uppsagda. De konkurrerar i princip inte
med de nytillkommande om de befintliga jobben. Men arbetsgivare anställer inte
nödvändigtvis många nya arbetstagare, vilket skulle hjälpa utsatta grupper att komma
in i arbetskraften. Ordningar med korttidsarbete kan därför bidra till högre hinder mot
tillträde till arbetsmarknaden. I en marknadsordning fördelas utsattheten jämnare
mellan alla grupper på arbetsmarknaden. Efter hand som anpassningar görs genom att
lönerna sänks, blir alla arbetstagare utsatta. I dessa länder är tillfälliga kontrakt
mindre nödvändiga för en anpassning. Oftast är anställningsskyddet ganska begränsat
för många människor.
I ordningar som kännetecknas av kvalitativ anpassning (t.ex. Sverige) och omfattande
övergångsstöd för friställda arbetstagare, finns det en risk för en "plocka russinen ur
kakan"-effekt. Utsatta arbetstagare är de med begränsad arbetslivserfarenhet.
Nytillkommande blir utsatta eftersom de måste konkurrera med friställda arbetstagare.
För kvalificerade och erfarna kärnanställda kan man observera en rörelse från inkomstoch kvantitativa anpassningar mot mer kvalitativa anpassningar som delvis drivs på av
arbetsgivare, anställda, fackföreningar och stödjande institutioner. Inkomst- och
kvantitativa anpassningar används fortfarande som omstruktureringsverktyg, men
mindre synligt än massfriställningar.
Politiska rekommendationer



Behovet av att låta ungdomar göra sin röst hörd i nationella arbetslöshets- och
sysselsättningsprogram
Vikten av utbildningsprogram för att överbrygga klyftan mellan
(yrkes)utbildning och sysselsättning i (omstrukturerande) företag
Vikten av framförhandlade överenskommelser mellan de viktigaste
omstruktureringsaktörerna (arbetsgivare, fackföreningar och anställda), för att
åter knyta samman utsatta grupper med omstrukturerande företag
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
5
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.








Utträngningseffekterna av att "väl tillgodose friställda kärnarbetstagare" och
knuffa andra arbetstagare än kärnarbetstagare längre bort från sysselsättning
Behovet av att diskutera och eventuellt ändra "sist in, först ut" som ledande
princip vid hantering av omstruktureringar
Uppmärksamma förhållandet mellan vissa gruppers utsatthet och ekonomisk
tillbakagång i ett land
I vissa länder har den statliga politiken ökat migranters utsatthet för
omstrukturering
genom
att
hålla
många
kvar
på
bottnen
av
sysselsättningshierarkin
Vikten av (dold) diskriminering för att fortsatt hålla grupper av migranter
utsatta
Behovet av att ytterligare undersöka hantering och föregripande av
omstrukturering på företagsnivå och utfallet för migranter och ungdomar
Söka efter mycket mer ingående belägg om ungdomar och migranter på både
nationell och regional nivå
Fackföreningar skulle kunna satsa mer på "integrerade avtalsförhandlingar" och
inbegripa utsatta grupper i förhandlingsprocessen vid omstrukturering
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
6
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
1. Utsatthet och omstrukturering
Inledning och konceptuell ram
Utgångspunkten för Vires-projektet (Vulnerable groups In REStructuring – utsatta grupper
vid omstrukturering) är att ungdomar och migranter är bland de mest utsatta grupperna på
arbetsmarknaden under de sex år dagens ekonomiska kris har pågått. Det är viktigt att notera
att utsatthet inte bör sägas generellt gälla för en viss åldersgrupp, etniskt ursprung eller kön.
Den bokstavliga betydelsen av att vara utsatt är någon som är försvarslös, utsatt för
risk, exponerad eller befinner sig i en svag ställning. Här föreslår vi en definition av
utsatthet som är knuten till situationen: utsatt är den individ vars situation kan bli mycket
värre om han eller hon påverkas av en förändring som är oberoende av de egna
handlingarna. Vi använder migranter och unga för att lära oss om utsatthet, eftersom vi
kan anta att de bland dessa grupper finns exempel som vi kan lära oss något av.
Vires analyserade situationen i tio medlemsstater: Bulgarien, Belgien, Republiken Tjeckien,
Frankrike, Tyskland, Italien, Slovenien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket.
Skillnaderna mellan dessa medlemsstater är betydande i fråga om "omstruktureringsordning",
vad som utmärker arbetsmarknaden och graden av utsatthet för migranter och ungdomar. I
varje medlemsstat har en litteraturstudie kring den faktiska situationen och utvecklingen
sedan krisens början genomförts. För Spanien och Republiken Tjeckien var, på grund av
projektbegränsningar, denna skrivbordsforskning den enda aktiviteten. I sju länder lades en
särskild fallstudie till och i sex anordnades ett nationellt seminarium för att diskutera utfallet
med intressenter och intresserade forskare.
I denna sammanfattande rapport sammanförs resultaten från dessa nationella studier.
Huvudfrågorna i denna sammanfattande rapport: Vilket är förhållandet mellan utsatthet och
omstrukturering? Finns det ett direkt samband mellan utsatthet för vissa grupper av anställda
och beslut som fattas vid omstrukturering av företag och i vilken utsträckning? Och vilka
politiska och förhandlingsåtgärder skulle i så fall bidra till att förbättra ställningen för dessa
utsatta grupper?
Utsatthet före och under krisen
Vissa gruppers utsatthet på arbetsmarknaden har varit ett ämne redan innan den ekonomiska
krisen började 2008. Migranter har under lång tid setts som en av de mest utsatta grupperna.
För ungdomar är situationen en annan. Från den ekonomiska krisens början har deras
ställning uppfattats som allt mer utsatt.
Saunders (2003) analyserade den anglosaxiskt inriktade arbetsmarknaden i Kanada under
åren före krisen. Vad gör en anställd utsatt? Saunders hävdar att arbetstagare är utsatta i och
med att deras deltagande på arbetsmarknaden äventyrar deras välfärd. På den nya
arbetsmarknaden är "kunskapsarbetare" och deras kompetens efterfrågade. Ända har en stor
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
7
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
del av arbetskraften svårt att få tillgång till arbete som ger en anständig inkomst och
arbetsvillkor som respekterar samhällsnormer:
• arbetstagare som den självständige egenföretagaren, som faller utanför vad som
täcks av lagstiftningen om anställningsstandarder
• anställda som omfattas av lagar om anställningsstandarder, men som har svårt att få
tillgång till dessa rättigheter, eftersom de inte vet att de finns eller av rädsla för att bli
av med jobbet
• de som saknar tillgång till icke lagreglerade förmåner som utvidgad sjukförsäkring,
tandvårdsförsäkring, invaliditetsskydd och privata pensionsplaner,
• arbetstagare som inte kan komma i fråga för (...) arbetslöshetsförsäkring eller som
inte fullt ut kan dra nytta av allmänna pensionsplaner samt
• Vuxna arbetstagare vars inkomster är mycket låga under lång tid på grund av låga
löner och/eller brist på stabil anställning.
För Saunders är alltså utsatthet knutet till kompetensnivå, anställningsskydd, lönenivåer och
tillgång till social trygghet och pensionsskydd. Men "inte alla icke-standardarbetstagare är
lika utsatta för ekonomiska risker. Fackmän med hög inkomst i kategorin självständiga
egenföretagare skulle kunna vara ett exempel. Vidare är många arbetstagare i vanliga
anställningsförhållanden (…) utsatta".
Vi kan identifiera tre olika typer av utsatthet:
1. ekonomisk utsatthet – osäkerhet rörande inkomst- och lönenivå där man
riskerar att inte kunna betala för levnadskostnader och att bli beroende av
sociala trygghetsförmåner,
2. utsatthet i fråga om anställning – osäkerhet om anställningens stabilitet där man
riskerar att förlora anställningen och att bli beroende av arbetslöshetsersättning,
samt
3. utsatthet avseende kunskaper – osäkerhet kring vilken kompetens som behövs
och krävs, där man riskerar att bli mindre anställningsbar och/eller att tvingas ta
jobb med begränsade krav på kompetens.
Saunders kanadensiske kollega Chaykowski (2005) undersöker "ekonomisk utsatthet" tre år
innan den ekonomiska krisen drabbar länder runt om i hela världen. För Chaykowski är de
som främst löper risk att bli utsatta människor med mindre kompetens, som kan lida av
diskriminering på arbetsmarknaden eller ställas inför andra begränsningar (t.ex. ansvar för
familj, oförmåga att finansiera utbildning som skulle stärka kompetensen). Chaykowski
noterar att dessa utsatta arbetstagare typiskt sett upplever anställningsförhållanden som inte
är av standardtyp. För sin analys i Kanada 2005 koncentrerar han sig på två av de viktigaste
formerna av icke-standardanställning – deltid och egenföretagande. Dessa grupper tenderar
inom anglosaxiska arbetsmarknadsrelationer att vara utsatta, eftersom de saknar skydd och
rättigheter som hälso- och sjukvård, tandvård, försäkringar och pensionsplaner. Författaren
ser också närmare på i vilken omfattning andra utsatta arbetstagare, som ickeA project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
8
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
standardanställda med låga inkomster, har tillgång till kollektiv representation och hur
kollektiv representation kanske förhåller sig till rättigheter och förmåner knutna till
anställning.
Ungdomar hårt drabbade av krisen
Fyra år senare förefaller situationen och utsatthetens kärna ha förändrats radikalt. Vid en
analys av utvecklingen i krisens början i fler än 20 EU-medlemsstater lägger Verick (2009)
fram en central fråga: Vem drabbas hårdast under en finansiell kris? Enligt hennes åsikt är
utsatthet nu direkt knutet till vad som händer under krisen och därmed till processen med en
allt intensivare omstrukturering av sektorer, företag och – senare – offentliga tjänster. Vericks
svar finns i underrubriken till hennes artikel: Unga män och kvinnors utsatthet för
arbetslöshet vid en ekonomisk tillbakagång. Vid en analys av tidigare ekonomiska kriser1 och
de första åren av 2008 års globala kris, finner hon belägg för att ungdomar i högre grad blir
utsatta för arbetslöshet. Den snabbt tilltagande utsattheten "kan förklaras av en kombination
av graden av ekonomisk tillbakagång, sysselsättningens sektoriella sammansättning före
krisen och institutionella strukturer".
Men, som Verick noterar, spelar inte den sista dimensionen (arbetsmarknad och politiska
institutioner) huvudrollen. I allmänhet verkar dessa institutioner reagera på ekonomisk
nedgång i stället för att utgöra oberoende faktorer som stärker ny utsatthet. Utfallet drivs
snarare fram av den sviktande samlade efterfrågan och omstruktureringsprocesser, vilka
koncentreras till krympande sektorer. Denna process samverkar sedan med de institutionella
arrangemangen och den politiska miljön, vilka i sin tur påverkar hur arbetskraften
anpassas."
Verick pekar på det heterogena genomslag krisen haft på arbetsmarknaden med avseende på
ålders- och könsaspekter. Enorma skillnader kan uppstå i och mellan länder och enskilda
grupper på arbetsmarknaden. Krisen 2008 gav upphov till en betydande könsdimension
avseende ungdomars utsatthet. Unga män har i allmänhet påverkats mer, vilket avspeglar att
dessa personer är anställda i sektorer som bygg och anläggning och tillverkning, som
påverkats starkt. Dock upplever unga kvinnor också ökad arbetslöshet, ofta på ett sätt som
liknar det för unga män. I vissa länder är det i själva verket den grupp som drabbas hårdast.
Under 2013 analyserade IRENE-nätverket omstruktureringen i små och medelstora företag
och inom offentliga tjänster. Köper och Dorshu rapporterade om sin fallstudie inom
bankverksamhet och prövade hypotesen att äldre arbetstagare är en utsatt grupp vid
omstruktureringar. Deras resultat visade att yngre arbetstagare kan vara mer utsatta. Inte på
grund av hälsoproblem, utan som en följd av institutionaliserad högre anställningsotrygghet:
"En förklaring till den begränsade graden av anställningsotrygghet för äldre anställda
jämfört med yngre anställda skulle kunna vara att – på grund av ancennitetsprinciper –
arbetstagare med långtidskontrakt och därför särskilt äldre arbetstagare knappast blivit
1
Finland (1991), Japan (1992), Mexiko (1994), Norge (1987 ), Spanien (1977 ), Sverige (1991) och Turkiet
(1994)
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
9
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
föremål för friställningar inom tysk offentlig sektor. (…) Särskilt yngre anställda är oftare
tillfälligt anställda och är därför lättare att friställa än äldre arbetstagare. Principen "sist in,
först ut" är skälet till friställningar av yngre arbetstagare vid omstruktureringar."
Författarna tar upp frågan om utsatthet uteslutande uppstår som en funktion av arbetstagares
avtalsförhållande med sina arbetsgivare, dvs. deras status. Eller utgör den avgörande faktorn
för utsatthet vissa egenskaper, som (hög eller låg) ålder, som gör arbetstagaren mer utsatt på
arbetsmarknaden? Eller är det en kombination av båda, där vissa egenskaper gör att en
arbetstagare med större sannolikhet har en anställning med högre utsatthetsstatus?
Detta är en av de viktigaste frågor som ska analyseras inom ramen för Vires-projektet:
utsatthet på grund av ställningen på arbetsmarknaden eller (också) på grund av företags
omstruktureringspolicy.
Migranter
Migrantgruppers utsatthet verkar ha en svagare koppling till krisen. Arbetstagare tillhörande
migrantgrupper tillhör sina grupper på ett mer bestående sätt än ungdomar. I sinom tid
övergår den senare gruppen till en annan åldersgrupp än ungdomar. Samma sak gäller inte för
migranter. En första generationens migrant ("utlandsfödd") kommer att vara en del av den
kategorin under hela sin livstid, hur mycket man än åldras. Samma gäller för den andra
generationen, trots att den är "född i landet" och vissa av dem kan vara till hälften födda i
landet (en förälder migrant och en född i landet). En tredje skiljande faktor är vilket
främmande land man kommer ifrån: om man kommer från en EU-medlemsstat åtnjuter
migranter en rad institutionella rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. För dem som
kommer från icke EU-länder är situationen en annan.
Figur 1, Arbetslöshet för personer i EU-27 med föräldrar födda i landet och en första
eller andra generationens bakgrund
Källa: Eurostat
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
10
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Figur 1 visar på de stora skillnaderna mellan migranter och födda i landet (= icke-migranter) i
EU-27 vid den finansiella krisens början 2008. Arbetslösheten bland första generationens
migranter är nästan dubbelt så hög som för dem födda i landet. I gruppen med andra
generationens migranter finns en betydande skillnad mellan dem med en helt utländsk
bakgrund (båda föräldrarna första generationens) och dem med en blandad bakgrund (en
förälder född i landet, en utländsk). Arbetslösheten i den blandade gruppen ligger nära det
nationella genomsnittet, medan den för den andra generationens utländska grupp är mer än
två procentenheter högre än genomsnittet. Det ger upphov till frågan om migranters utsatthet
är knuten till omstrukturering eller utgör en mer inneboende företeelse på arbetsmarknaden?
Migranters utsatthet knuten till omstrukturering?
I Figur 2, som omfattar nio av våra tio Vires-länder (endast Bulgarien saknas), visas att
arbetslösheten för migranter under hela perioden fortsatt är högre än för i landet födda. Men
det finns slående skillnader. Mellan 2007 och 2010 steg arbetslösheten i de två grupperna
parallellt i åtta av de tio Vires-länderna. Endast i Tyskland fanns en nedgång, både för i landet
föddas och för migranters arbetslöshet. I Republiken Tjeckien steg arbetslösheten bland i
landet födda, medan det var en svag nedgång mellan år 1 och 4 bland migranter. I Förenade
kungariket var ökningen för "i landet föddas arbetslöshet" relativt sett högre än bland
migranter. I Italien och Sverige är utvecklingen den motsatta: relativt sett högre uppgång för
arbetslösheten bland migranter jämfört med i landet födda. För Slovenien saknas migrantdata
för 2007 och 2008, vilket gör en jämförelse över fyra år omöjlig.
Figur 2, Arbetslöshet bland migranter (jämfört med "i landet födda") under krisen, 20072010
Källa: Eurostat, Arbetslöshet beroende på kön, ålder och medborgarskap
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
11
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Dessa data antyder att utsattheten för migranter (vad beträffar sysselsättning och arbetslöshet)
delvis är strukturell och en systematisk faktor på arbetsmarknader i EU-länder. Det finns
emellertid tecken på att krisen och omstrukturering verkligen spelar en roll. Antingen genom
att "hålla klyftan på samma nivå" mellan i landet födda anställda och deras migrantkollegor
(även fallet i Tyskland). Eller genom att ändra detta förhållande: minska klyftan (som i
Republiken Tjeckien och Förenade kungariket) eller öka den (Italien, Sverige).
In- och utvandring som möjliga faktorer
Ett av våra mål är att utforska bakgrunden till skillnaden i migranters ställning mellan länder i
Europeiska unionen. Finns det en koppling till migrationens nivåer? Mellan EUmedlemsstater varierar nivån för in-, men även för utvandringen. Vissa länder har upplevt en
betydande utvandring av yngre och högt kvalificerade migranter. Det har delvis resulterat i en
invandring av denna mer kvalificerade kategori till andra medlemsstater, särskilt till
Tyskland. I Spanien steg utvandringen under krisåren. Särskilt mindre kvalificerade andra
generationens invandrare av latinamerikanskt ursprung flyttade tillbaka; hög arbetslöshet i
bygg- och anläggningssektorn. Hur påverkade dessa rörelser – och migrationens nettoflöde i
form av summan av in- och utvandring – påverka arbetsmarknaderna?
Diskriminering en faktor? Individuella, institutionella, strukturella plan
Vilken roll spelar diskriminering och hur påverkar den om man tittar på migranters ställning i
förhållande till omstrukturering och tillträde? Vi följer De los Reyes och Wingborg (2002),
som citeras i den svenska Vires-studien: Dessa författare analyserar diskriminering på
arbetsmarknaden på tre plan: det individuella, det institutionella och det strukturella. Enligt
deras åsikt är diskriminering aldrig bara en fråga om enskilda uttryck eller isolerade offer.
Författarna föreslår i stället att rötterna till diskriminering måste återfinnas i institutionella
och/eller strukturella perspektiv. Institutionell diskriminering avser etablerade system för
reglering och normer i samhälls- och arbetslivet. Vissa regler, rutiner, policy, handlingar och
praxis möjliggör att vissa grupper av individer gynnas medan andra missgynnas. Strukturell
diskriminering är en kombination av dessa två plan som grundas på både individuella
handlingar och institutionell praxis.
Bisin m.fl. (2011) se tillträdet till ett första jobb som en huvudfaktor för att hantera
individuell och institutionell diskriminering: "På grund av fördomar och diskriminering är
huvudproblemet för invandrare med stor sannolikhet att hitta ett första jobb (oavsett om de
är nyinvandrade eller andra generationens invandrare), eftersom de kan påvisa sin förmåga
när de väl blivit anställda och fördomar och diskriminering därför borde, i princip, vara
mindre."
Det är inte lätt att undersöka sådana strukturella diskrimineringsfaktorer. Frågan är: Vilka
institutionella och strukturella mekanismer kan det vara som bidrar till att göra situationen
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
12
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
värre för utsatta arbetstagare i omstruktureringstider? Vires-projektet lyfter fram några av
dem. Institutionell diskriminering som en tillkommande faktor för att nekas tillträde till
företag rapporteras i Belgien (personaluthyrningsföretag och svårare tillträde till status som
anställd enligt lag för migranter), Italien, Spanien och Slovenien.
Omstrukturering: konsekvenser och huvudaktörer
Omstrukturering utgör sedan millenniets början en förhärskande ekonomisk och social
utveckling i många EU-länder. Processen har till och med intensifierats de senaste sex
krisåren. Omstrukturering avspeglar viktiga förändringar och beslut om justeringar av
kostnads- och anställningsnivåer, liksom kvaliteten på jobben och på de som utför dem.
Omstrukturering kan förekomma:
 i företag och offentliga organisationer, vid interna omorganisationer, externt
beslutsfattande såsom utkontraktering, utlokalisering och samarbete, privatisering,
konkurs, avveckling av produkt- eller tjänstelinjer eller öppnande av nya,
 i värdekedjor där en rad företag och eventuellt enskilda är inblandade,
 inom sektorer: bortfall av sysselsättning som under senare tid i många länder inom
bygg och anläggning och tjänster under krisåren, utveckling och tillväxt av
näringsverksamhet och sysselsättning till följd av ny teknik, tillgång till kvalificerad
arbetskraft, samarbete mellan olika aktörer inom en sektor samt
 i regioner som ställs inför näringsverksamhet som försvinner eller nya regionalt
baserade branscher eller tjänsteleverantörer.
Omstrukturering kan ofta resultera i att arbetstillfällen försvinner och förändras för berörda
anställda. Omstrukturering kan också – även parallellt inom ramen för samma process – syfta
till att skapa arbetstillfällen (starta en ny anläggning, expandera verksamhet vid en befintlig
anläggning, bredda användningen av underentreprenörer i samma land, i en annan
medlemsstat eller på andra kontinenter). Den variant av omstrukturering som skapade
arbetstillfällen var dock från 2007 mer sällsynt än fallen med bortfall av arbetstillfällen.
Endast en minoritet av de fall som följts i European Monitoring Centre on Change, EMCC:s
European Restructuring Monitor, ERM (bevakning av omstrukturering i Europa), vilken
omfattar tillkännagivanden av beslut om omstrukturering i EU, handlade om att skapa eller
öka sysselsättning.
Under sista kvartalet 2013 registrerades 96 245 bortfallna arbetstillfällen (72 % av alla
förändringar av arbetstillfällen som tillkännagavs) i EU27, jämfört med 37 925 (28 %)
tillkännagivanden om nya arbetstillfällen. De tillkommande arbetstillfällen som observerades
var relativt många i Republiken Tjeckien, medan relativt många förlorade arbetstillfällen var
koncentrerade till stora medlemsstater som Förenade kungariket, Tyskland, Frankrike och
Spanien. Detta var föga förvånande, eftersom de senares nominella sysselsättningstal är
mycket högre än andra medlemsstaters. (EMCC, januari 2014).
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
13
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Hantera och föregripa omstrukturering
Inom EU-28 har omstrukturering under en tid analyserats utifrån två aspekter:
 Hantera – på vilket sätt och med vilka instrument man försöker hantera
omstrukturering. Här utgör konkreta åtgärder och beslut, rättsliga och sociala
skyldigheter, instrument för att hantera utfallet av sådana beslut och eventuellt
processen med social dialog för att hantera processen centrala delar av processerna för
att hantera omstruktureringsprocesser. Det finns betydande skillnader mellan EU:s
medlemsstater – även mellan de tio som deltar i Vires – i fråga om förfaranden,
rättsliga ramverk, den sociala dialogens genomslag och tillgången till verktyg för att
dämpa verkningarna av omstrukturering. Några av dessa kommer att lyftas fram i
kapitel 3 i denna rapport.
 Föregripa – policy och verktyg för att föregripa omstrukturering: hur man förbereder
sig och dämpar eventuella framtida omstruktureringar, undviker onödiga bortfall av
arbetstillfällen och hjälper människor att komma till rätta med (kommande)
förändring. Genom att föregripa borde man bereda vägen för att hantera kommande
omstruktureringar på ett socialt ansvarsfullt sätt. Genom att vara förberedd och
föregripa eventuella förväntade eller förutsedda förändringar kan och bör anställda och
arbetsgivare föregripa förändring. Vidta åtgärder och ta fram verktyg för att hantera
förändringar på ett aktivt och sysselsättningsinriktat sätt, undvika arbetslöshet,
kompetensförlust, hälsoproblem, inkomstproblem och nedbruten social identitet.
Det är ofta svårt att tydligt skilja mellan och definiera dessa två perspektiv, vilket även visats
genom projekt genomförda av IRENE/HIRES-nätverket. Ändå förefaller det värdefullt att ta
båda perspektiven i beaktande och analysera omstrukturering eller utveckla policy inom och
utanför företag och institutioner. Det utan tvekan fallet i Vires-projektet.
Att föregripa omstrukturering kan röra beslut och verktyg som "underlättar" framtida
omstruktureringar, i så måtto att "icke-standard" och utsatta anställningsförhållanden
tillskapas och utvidgas för att undvika svåra anpassningar för kärnarbetskraften med anställda
med kontrakt på obestämd tid. Exempel:
 Öka andelen tillfälliga kontrakt som när avtalstiden löper ut kan avslutas utan
problem och kostnader för arbetsgivare
 Öka antalet tillfälligt anställda som hyrs in från personaluthyrningsföretag, vars
kontrakt kan avbrytas så snart organisationerna inte längre behöver dessa arbetstagare
 Utkontraktering av icke central eller speciell verksamhet till andra företag, länder,
självständiga eller egenföretagare – här träder ett ekonomiskt eller tjänsteavtal in i
stället för anställningsavtal och man undviker därmed skyldigheter enligt arbetsrätten
och resultat från social dialog
 Rent allmänt skapa en större "flexibel pool" kring organisationen och höja andelen
extern flexibilitet
Utsatta grupper har en tendens att vara överrepresenterade i den flexibla poolen och
underrepresenterade i kärnarbetskraften. Även som ett resultat av verktyg och principer som
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
14
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
används för att hantera omstrukturering, som principen om sist in, först ut, vilken fortfarande
gäller i många medlemsstater när friställningar är oundvikliga. Men det verkar finnas en
rörelse. I den nationella Vires-rapporten för Belgien görs klart att ny lagstiftning borde
dämpa principen om sist in, först ut.2
Vilka är de huvudsakliga aktörerna i omstruktureringsprocesser, såväl vid hantering av
omstrukturering som vid processer för att föregripa? Nästa del och ramen för vår analys
grundas på de koncept som utvecklades inom ramen för Molière-projektet, vilket avslutades i
slutet av 2014 (Bergström, 2014). I detta identifieras de viktigaste rollerna och aktörerna i
omstruktureringsprocesser – både för att hantera och för att föregripa.
Viktigare aktörer
Den enskilde anställde
Den person som utför arbetet är det huvudsakliga föremålet för omstrukturering. Den
anställde kan vara direkt anställd av en arbetsgivare (genom ett avtal på obestämd eller viss
tid). Att vara föremål för omstrukturering är en övergångsstatus med såväl objektiva som
subjektiva aspekter. En anställd som varslas om friställning är det typiska exemplet på ett
föremål för omstrukturering. En anställd i den flexibla poolen kanske inte friställs, men hotas
av att ett avtal om tillfällig anställning eller ett kontrakt om ekonomiska tjänster bringas att
upphöra, utan att direkt identifieras som ett objektivt offer för eller medverkande i processen
och de beslut som fattas.
Arbetstagare som inte blir av med sina jobb kan ändå påverkas av omstrukturering och dess
följder. Ofta blir arbetsbelastningen högre för dessa överlevande (Eurofound 2012) och
kraven på deras jobb ändras. Alla berörda anställda uppfattar inte sig själva som föremål för
omstrukturering, även om arbetsgivaren gör det. För att ta itu med omstruktureringens
genomslag på individnivå måste man därför beakta den enskildes subjektiva definition av
situationen.
Följderna av omstrukturering på individnivå och vilket ansvar arbetsgivaren tar på sig
varierar ofta. Inte sällan är de i den flexibla poolen de första offren eller tar itu med frågor.
Utan att veta om det kan de "hjälpa till" att skydda kärnarbetstagares jobb och sysselsättning,
beroende på hur centralt anställningsförhållandet är och möjligheterna att blanda in andra
anställda än de som omfattas av grundläggande rättsligt skydd och tillgängliga verktyg.
2
I Nederländerna, som inte är företrädda i Vires, ersattes 2006 principen om sist in, först ut av
en "övervägandeprincip", för att fördela följderna av omstrukturering över alla åldersgrupper.
Företagets arbetskraft delas in i fem ålderskategorier. Inom var och en av dessa genomförs 20 %
av friställningarna på grundval av sist in, först ut (Sprenger 2014, Bergström 2014).
,
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
15
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Trots att anställda i första hand påverkas individuellt vid omstrukturering, kan grupper eller
kategorier av anställda vara inblandade eller beröras om de delar samma befattningar eller har
samma personliga egenskaper (såsom unga anställda, äldre anställda, migranter, kvinnor, lågt
kvalificerade, personer med avtal på obestämd eller viss tid, självständiga som hyrs in av
omstrukturerande företag).
I Vires-projektet tittade vi på grupper av unga och enskilda migranter som ställdes inför
omstrukturering. Vad utmärker deras relation till arbetsgivare som omstrukturerar? Vilka är
deras starka och svaga punkter gentemot det omstrukturerande företaget eller organisationen
när de ställs inför omstrukturering? Vilka är deras viktigaste problem och utmaningar?
 Skydd mot friställning eller att inte få sitt tillfälliga kontrakt förlängt?
 Att inte bli anställd eller att befinna sig i de sista grupperna av sökande till nya jobb?
 Bristande kompetens, erfarenhet?
 Behövs självkänsla efter omstrukturering?
 Vara över representerad bland låginkomsttagare och i låglönesektorer?
2. Arbetsgivaren
Arbetsgivaren är den aktör som initierar omstrukturering, dvs. beslutar om förändringar som
påverkar anställningsstatus eller arbetsförhållanden för den enskilde arbetstagaren.
Arbetsgivaren, ledningen, är den aktör som formellt ansvarar för anställningsförhållandet,
men ansvarar inte alltid för beslutet att initiera omstrukturering. Beslut kan fattas av olika
beslutsfattare. Inom den offentliga sektorn, till exempel, initierar politiska ledare och
regeringar beslut om förändringar, men de ställs inte alltid formellt till svars i förhållande till
de arbetstagare som påverkas av besluten (Bergström m.fl. 2013). I större företag kan på ett
liknande sätt beslut som leder till omstrukturering fattas ganska långt från den faktiska
arbetsplats där arbetstagare berörs. Detta avstånd utgör ett stort problem när det gäller att
föregripa och hantera förändring och är än mer komplicerat när de som tar initiativ
(beslutsfattarna) befinner sig i ett land – som i multinationella företag – och det formella
arbetsgivaransvaret i ett annat. I sådana organisationer sprids beslut om omstrukturering inte
bara via flera hierarkiska nivåer, utan även via flera institutionella, tillsyns- och kulturella
ramverk.
Trots att arbetsgivaren i första hand är en enskild huvudaktör i omstruktureringsprocesser,
kan resultatet och konsekvenserna av dessa processer sträcka sig bortom det enskilda
företaget och de anställda som är direkt berörda. Sektorer kan genomgå omstrukturering
(såsom bygg och anläggning, finans, offentliga tjänster som hälso- och sjukvård), liksom
regioner. Omstruktureringsprocesser kan till och med vara av global natur, röra länder och
flytta näringsverksamhet till andra arbetsmarknader.
För Vires har viktiga frågor rörande arbetsgivares roll och ställning i förhållande till
ungdomar och migranter vid omstrukturering varit:
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
16
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.



Föregriper arbetsgivare framtida omstrukturering vilket leder till att dessa gruppers
relativa ställning på arbetsmarknaden blir starkare respektive svagare?
Behandlar arbetsgivare vid hantering av faktisk omstrukturering dessa grupper
likadant som andra grupper på arbetsmarknaden och kategorierna av
kärnarbetstagare?
Känner arbetsgivare ansvar för omstruktureringens konsekvenser för utsatta grupper?
Arbetstagares och fackföreningars företrädare
Arbetstagarföreträdare spelar en viktig roll vid omstruktureringsprocesser för att företräda
arbetstagares intressen och se till att de behandlas med värdighet och respekt (Moore,
Thomson och Luton, 2008). Fackliga organisationers och arbetstagarföreträdares roll kan
vara mer komplicerad ju större arbetsplatsen och företaget är. Ju längre avståndet mellan
initiativtagaren, beslutsfattaren, och den arbetstagare som berörs av beslutet är, desto mer
befinner sig den anställde någonstans i den omgivande flexibla poolen.
Förhandlingar om hantering av omstrukturering kan föras inom ramen för sociala planer.
Fackliga organisationer kan också agera för att motsätta sig omstrukturering, genom att ta
initiativ till strejker och andra form av konflikter eller föreslå andra alternativ än att friställa
arbetstagare. Även när fackföreningar är passiva kan de spela en roll.
Fackliga organisationer inte bara påverkar och följer beslut på lokal nivå, utan påverkar också
beslut på ett mer generellt plan, genom att förhandla fram kollektivavtal för att reglera villkor
för omstrukturering på ett mer allmänt plan för sektorer eller yrkesgrupper och/eller genom
att påverka rättsliga och politiska ramverk på nationell och EU-nivå.
Vires tittade på frågan rörande vad fackliga organisationer och företagsråd kan "göra" för att
organisera och hjälpa ungdomar och migrerande arbetstagare att komma in på
omstrukturerande företag (eller efter omstrukturering), respektive för att undvika att de blir
de första som blir av med jobben på grund av omstrukturering.
Stödjande aktörer
Arbetsgivares ansvar för arbetstagare i tider med omstrukturering kontrakteras ofta ut till
externa aktörer. Den mest utbredda och vanligaste formen av stödjande aktörer är de
offentliga arbetsförmedlingarna. De offentliga arbetsförmedlingarnas roll är att erbjuda
inkomststöd till arbetstagare som blir föremål för omstrukturering och att begränsa
arbetslösheten med hjälp av olika former av aktiva arbetsmarknadsprogram. Det finns
emellertid flera exempel på fall där arbetsgivare bestämmer sig för att ta ett mer långtgående
ansvar för arbetstagare och där de anordnar någon form av företagsintern övergångsenhet där
arbetstagare får stöd – både ekonomiskt och praktiskt med processerna för att hitta nya jobb
innan anställningsavtalet upphör (Bergström och Diedrich, 2008b). I andra fall kontrakterar
arbetsgivare ut denna "funktion" till privata arbetsförmedlingar eller omplaceringsföretag
(Knuth, 2008). I Sverige erbjuder särskilda trygghetsråd, som inrättas genom kollektivavtal
emellan arbetsmarknadens parter, övergångstjänster åt friställda arbetstagare som omfattas av
avtalet (Bergström och Diedrich, 2008a).
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
17
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Vires ställde frågan hur dessa stödjande aktörer tar (kan ta) hänsyn till ungdomar och
migranter som friställs eller blir arbetslösa under omstruktureringsprocesser. Spelar särskilda
projekt och riktade program en roll för att påverka beslutsfattande eller följderna av
omstrukturering för dessa kategorier?
Staten och offentliga tjänster
Enligt vad som identifierades i Arenas-projektet (Bergström m.fl. 2010), spelar staten två
huvudsakliga roller när det gäller att hantera förändring och omstrukturering:
(1)
En tillsynsroll – för att slå fast vilka regler som styr aktörerna vid
omstruktureringsverksamhet, exempelvis arbetsgivares ansvar att informera och samråda med
arbetstagarrepresentanter samt arbetsgivares krav och skyldigheter om de skulle bestämma
sig för att ta initiativ till kollektiva friställningar jämte arbetstagares och deras företrädares
resurser, rättigheter och skyldigheter i sådana situationer.
(2)
En roll för att underlätta – för att hjälpa aktörer att spela de roller de tilldelats på sin
respektive arbetsmarknad och stimulera till beteendemönster som föredras för arbetsgivare,
arbetstagare och arbetstagarrepresentanter.
Särskilt analyserade Vires statens roll under krisåren: Vilken politik och vilka politiska
verktyg har stater tillämpat för att förbättra målgruppernas ställning vid omstrukturering och
efter omstrukturering? Vilka resultat förväntas program som ungdomsgarantin ge?
Omstruktureringsordningar och förändring
Dessa fem huvudaktörer kan få ett viktigt genomslag på utfallet av omstrukturering. I
Molière-projektet lyfts tre huvudspår för anpassning genom omstrukturering fram, med
utgångspunkt i en modell som den franske arbetsmarknadsekonomen Bernard Gazier
utvecklade 2008. Modellen förenar förändringar i form av ekonomiska och
arbetsmarknadsutveckling med förändringar i det "system" som främjar förändring, den
uppsättning åtgärder, politik och bestämmelser som finns i ett land. Gazier konstruerar tre
olika
omstruktureringsordningar,
vilka
definieras
som
kombinationen
av
anpassningsmekanismer och åtgärder som styrs eller anammas av en viss grupp av aktörer:
anpassa löne- och arbetskraftskostnader, kvantitativ anpassning (antal anställda och arbetade
timmar), kvalitativ anpassning (åtgärder som främjar eller upprätthåller arbetskraftens
kvalitet och garanterar en effektivare användning av arbetskraften).
Figur 3: Omstrukturering och ordningar för anpassning av arbetskraften, enligt Gazier
Förändringa
r som
främst
uppnås
genom:
Omstrukt
ureringsor
dningar:
Omstrukturerings
ordning:
Anpassning av
löne- och
arbetskraftskostn
ader
Omstrukturering
sordning:
Kvantitativ
anpassning
Omstruktureringso
rdning: Kvalitativ
anpassning
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
18
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Marknad
(ekonomiska kontrakt)
Förhandlade
(arbetsmarknadens
parter)
Marknadsledda
ordningar
Förhärskande
åtgärd:
lönesänkningar
Förhärskande
åtgärd
Minskning av
arbetstiden
Förhärskande
åtgärd: övergång
till nytt jobb
Förhärskande
åtgärd:
Förtidspension
Källa: Sammanfattande rapport Molière 2014 (Bergström, 2014)
Staten
(och offentliga tjänster)
Omstruktureringsordningar kan ställas inför minst tre kategorier av förändring. Den första är
förändringar inom någon av de tre befintliga processerna för att förändra ordningen. Det
andra slaget av förändring avser rörelser i modellens vågräta axel, en inlärningsprocess som
innebär en förskjutning från en anpassningsmekanism till en annan. Den tredje typen av
förändring av ser den lodräta axeln, hur förändringar av ordningar för omstrukturering går till
eller förändringar av maktspelet mellan olika aktörer inom ordningen för omstrukturering.
Bergström (2014), pekar i sin analys av senare förändringar av omstruktureringsordningar på
några möjliga trender i riktning mot:
 fler marknadsdrivna anpassningar av löner och inkomster i vissa länder (särskilt
Förenade kungariket, Bulgarien, Portugal och Slovenien – vilka alla också finns
företrädda i Vires-projektet),
 från kvantitativa mot kvalitativa anpassningar i vissa andra länder (färre förtids- eller
inga pensionsmöjligheter, fler arrangemang med tillfälligt kortare arbetstid, fler
möjligheter till jobb- och geografisk rörlighet),
 en rörelse mot framförhandlade anpassningar i en rad länder (större roll för
arbetsmarknadens parter) samt
 från en dominerande roll för staten i en rad länder till fler framförhandlade politiska
lösningar som kombineras med nya statliga initiativ.
En intresseväckande fråga är om Gaziers modell för förhärskande ordningar vid
omstrukturering – så som den omformulerats i Molière-projektet – hjälper oss att bättre
förstå
ställningen
för
utsatta
grupper
på
arbetsmarknaden
och
vid
omstruktureringsprocesser i olika länder. Rent generellt kan modellen hjälpa oss att förstå
varför olika grupper kan komma att bli utsatta, beroende på förhärskande
anpassningsmekanism i ett land:
 I länder där omstrukturering huvudsakligen hanteras genom löneanpassning kan
löneminskningar i princip påverka alla arbetstagare lika. Arbetstagare med lägre
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
19
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.


inkomster får det svårast och är mest utsatta. På lång sikt kan löneminskningen till
och med hjälpa nytillkommande att komma in på arbetsmarknaden.
I ordningar där kvantitativ anpassning är förhärskande hanteras anpassningen
främst genom en reglering av vem som står innanför respektive utanför. De
instrument som används är arrangemang med förtidspension, kortare arbetstid eller
tillfällig arbetslöshetsersättning till kärnarbetstagare. Även migration och
återmigration kan spela en roll för kvantitativ anpassning. I ordningar med
kvantitativ anpassning är utsatthet i allmänhet i första hand knuten till dem som
står utanför den skyddade gruppen.
I ordningar där kvalitativ anpassning är den förhärskande mekanismen är utsatta
grupper främst de som saknar arbetslivserfarenhet eller den kompetens som
arbetsgivare efterfrågar. I tider av omstrukturering är nytillkommande med
begränsad arbetslivserfarenhet mer utsatta.
Är det möjligt att (grupper av) ungdomar och migranter är utsatta i alla de tre
förhärskande modellerna? Utfallet av Vires-projektet åtminstone antyder att löne- och
inkomstanpassningar riktade mot utsatta grupper utgör en betydande del av föregripandet
av omstrukturering i alla länder, oavsett vilken anpassningsordning som är förhärskande.
Möjligheter att bygga upp en flexibel pool på arbetsmarknaden (allt fler tillfälliga avtal
och utkontrakterat arbete) återfinns i de flesta länder. Mycket av denna utsatthet är
"osynlig" inom företag och organisationer och ger tillfälle att koncentrera föregripande
och hantering av omstrukturering på kvantitativ och kvalitativ anpassning för
kärnarbetstagare.
Flexibla pooler av mer utsatta arbetstagare kan ge utrymme för kvalitativ anpassning och
bereda vägen för en mindre och mycket kvalificerad personalstyrka som det lönar sig att
investera i genom utbildning och arbetsplatsutveckling (högre produktivitet, effektivt
utnyttjande av kvalificerad personal). För mindre kvalificerade och mycket specialiserade
– tillfälliga – jobb kan den flexibla poolen leverera det som behövs på kortare och längre
sikt.
Utsatthet och omstrukturering – viktigare observationer i detta kapitel
Både ungdomar och migranter är utsatta på arbetsmarknaden. Utsatta grupper kännetecknas
av:
1. Lägre siffror för hälsa och välfärd
2. Högre arbetslöshet
3. Strukturella hinder mot sysselsättning (särskilt grupper av migranter med utländsk
bakgrund eller utländska föräldrar)
4. Större svårigheter och hinder mot att få del av anställningsskydd och kontrakt på
obestämd tid
5. Mindre skydd genom föreskrifter i lag på arbetsmarknaden och vid omstrukturering
6. Relativt sett lägre inkomster och löner och sämre arbetsvillkor
7. Eventuellt diskriminering på arbetsmarknaden (särskilt kvinnor och migranter)
8. Hinder mot utbildning och fortbildning i arbetslivet
9. Drabbas hårdare av ekonomiska nedgångar och kriser (särskilt ungdomar)
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
20
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Man kan i själva verket observera tre huvudkomponenter av utsatthet:
-
-
ekonomisk utsatthet – osäkerhet rörande inkomst- och lönenivå där man riskerar att
inte kunna betala för levnadskostnader och att bli beroende av sociala
trygghetsförmåner,
utsatthet i fråga om anställning – osäkerhet om anställningens stabilitet där man
riskerar att förlora anställningen och att bli beroende av arbetslöshetsersättning, samt
utsatthet avseende kunskaper – osäkerhet kring vilken kompetens som behövs och
krävs, där man riskerar att bli mindre anställningsbar och/eller att tvingas ta jobb med
begränsade krav på kompetens.
Utgör sådana former av utsatthet bara ett resultat av arbetsmarknaden och hur den är reglerad?
Vires har försökt identifiera hur och i vilken utsträckning omstruktureringsprocesser bidrar till
ungdomars och migrerande arbetstagares utsatthet. Vilken roll spelar och vilken inverkan har
var och en av de fem huvudaktörerna: arbetsgivare, enskilda arbetstagare, fackföreningar och
företagsråd, stödjande aktörer som offentliga arbetsförmedlingar, staten (reglering och
främjande) samt offentliga tjänster?
Kan Gazier-modellen med föränderliga ordningar för omstrukturering hjälpa oss att bättre
förstå hur och varför vissa grupper är mer utsatta än andra som en följd av att omstrukturering
föregrips och hanteras?
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
21
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
2.
Omstrukturering och utsatthet
I detta kapitel tittar vi på förhållandet mellan omstruktureringsprocesser och ungdomars och
migrerande arbetstagares utsatthet. Hänger utsattheten för dessa grupper på arbetsmarknaden
direkt samman med omstrukturering och tvärtom? Eller är grupper av ungdomar och
migranter per definition utsatta på arbetsmarknaden, oberoende av omstruktureringsprocesser
och reglering?
I kapitel 1 antyds att det senare mer är fallet för migranter, särskilt sådana med utländska
föräldrar. Under krisen kunde en direkt koppling till faktisk omstrukturering stå på spel för
ungdomar. För att pröva denna idé kommer att ta en närmare komparativ titt på en del
statistik som omfattar krisåren 2008-2014 i Vires-länderna.
Omstrukturering under krisen
Eurofound driver sedan 2002 Europeiskt centrum för övervakning av förändringar (European
Monitoring Centre on Change – EMCC). För EU-medlemsstater har man följt
tillkännagivanden om omstruktureringar av en viss omfattning – både kollektiva
friställningar och planerat tillskapande av arbetstillfällen.
Figur 4, Tillkännagivna omstruktureringar 2002-2013
Announced restructurings 2002-2013 in 11 member states
1000
800
600
400
200
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: Eurofound: Fox, 2014
I Figur 4 visas antalet tillkännagivna omstruktureringar i nio av de tio Vires-länderna, utom
Italien. Fler större omstruktureringar har tillkännagivits i de större medlemsstaterna – både
bortfall av arbetstillfällen (huvuddelen) och tillskapande av arbetstillfällen. 2009 förekom fler
än 900 tillkännagivanden i dessa elva länder. Särskilt i Förenade kungariket och Sverige (där
det senare landet har en mycket mindre arbetsmarknad) förekom relativt många
omstruktureringar under 2009. För Tyskland, Frankrike och Spanien var antalet
tillkännagivanden flest under 2013.3 För Belgien och Republiken Tjeckien gällde detta 2009,
i krisens början.
Det stora antalet omstruktureringar i större länder avspeglar inte fullt ut riskerna och
möjligheterna att bli av med jobbet respektive eller att få ett nytt på grund av
3
Det kan tänkas att Tyskland relativt sett hade fler tillkännagivanden om tillskapande av arbetstillfällen.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
22
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
omstrukturering. För det första ingår bara större tillkännagivanden i databasen. Vad som
händer i och med mindre företag, liksom omstruktureringar som inte tillkännages, ingår inte i
EMCC:s data. Och för det andra varierar storleken på Vires-ländernas arbetsmarknader
starkt.
I slutrapporten från Molière-projektet har omstruktureringar under 2007 och 2013 jämförts
för nio av de tio Vires-länderna. För år 2007 skulle en indikator kunna konstrueras för
andelen av dem som hotas av arbetslöshet under de påföljande sex åren. Därefter visas i
Tabell 2 att denna andel var ojämförligt högst i Slovenien, Republiken Tjeckien och Sverige
– inte de största länderna i Vires.
Tabell 2, Arbetstagare som hotas av arbetslöshet mellan 2007 och 2013
Antal som hotas av bortfall
Andel hotade av
av arbetstillfällen (2007-2013)
sysselsatta under 20074
Belgien
73 443
1,69 %
Bulgarien
14 595
0,45 %
Republiken Tjeckien
123 182
2,54 %
Frankrike
444 270
1,75 %
Tyskland
349 932
0,94 %
Slovenien
43 293
4,52 %
Spanien
122 335
0,60 %
Sverige
110 043
2,47 %
Förenade kungariket
563 792
1,98 %
2 035 179
1,43 %
Summa
Källa: Eurofound EMCC, i Bergström 2014
Förändring av sysselsättningsläget för ungdomar under krisens fyra första år
Såsom visas i Tabell 2 förändrades deltagandet på arbetsmarknaden drastiskt under åren
2008-2012. 2008 var 37,3 % av alla ungdomar i åldern 15-24 sysselsatta i EU-28. Fyra år
senare hade andelen sjunkit till 32,8 %. I vissa av Vires-länderna var bortfallet av
arbetstillfällen mycket högre än genomsnittet för Europa: Spanien (som blev av med nästan
hälften av sina ungdomsjobb), Slovenien, Italien och Förenade kungariket. I samtliga länder
steg antalet "icke aktiva" ungdomar (= varken sysselsatta eller arbetslösa).
Delvis avspeglar det att fler ungdomar höll sig borta från arbetsmarknaden, delvis
omstruktureringar och friställningar. Endast i Tyskland låg ungdomssysselsättningen kvar på
46,6 %, men även där blev fler ungdomar "icke aktiva".
4 Denna indikator beräknas som summan av alla arbetstagare som hotas av friställning mellan 2007 och
2013, delat med antalet sysselsatta arbetstagare 2007. Indikatorn visar därför hur många av de som var
sysselsatta 2007 som hotade att bli friställda under perioden 2007-2013.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
23
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Tabell 3, Förändring av andelen sysselsatta, arbetslösa eller icke aktiva ungdomar; personer
i åldern 15–24; 2008 och 2012 (% av befolkningen i åldern 15–24)
Sysselsat
Arbetslös
Icke
ta
a
aktiva
EU-28 2008
37,3
6,9
55,8
2012
32,8
9,7
57,5
Belgien 2008
27,4
6,0
66,6
2012
25,3
6,2
68,5
Bulgarien 2008
26,3
3,8
69,9
2012
21,9
8,6
69,6
Republiken Tjeckien 2008
28,1
3,1
68,9
2012
25,2
6,1
68,7
Tyskland 2008
46,6
5,5
47,8
2012
46,6
4,1
49,3
Spanien 2008
36,0
11,7
52,3
2012
18,2
20,6
61,2
Frankrike 2008
31,3
7,1
61,6
2012
28,8
9,0
62,2
Italien 2008
24,4
6,6
69,1
2012
18,6
10,1
71,3
Slovenien 2008
38,4
4,5
57,1
2012
27,3
7,1
65,6
Sverige 2008
42,2
10,7
47,2
2012
40,2
12,4
47,4
Förenade kungariket 2008
52,4
9,2
38,3
2012
46,9
12,4
40,7
Källa: Eurostat Regional Yearbook 2014
I Tabell 3 visas tydligt att ungdomar står inför enorma problem när det gäller att få tillträde
till befintlig sysselsättning.
Men inte bara sysselsättningsgraden sjönk för ungdomar. Även villkoren för den
sysselsättning som finns kvar har förändrats. I Figur 5 visas att i EU-27 hade fyra ungdomar
(15-24) som var aktiva på arbetsmarknaden (utförde ett jobb) ett tillfälligt jobb, jämfört med
en i gruppen med hela arbetsmarknaden. Eurofound noterar, när man jämför ungdomar med
deras kollegor som är 30 år eller äldre, att "andelen i åldern 15–24 som är sysselsatta med
tillfälliga jobb inom EU är nästan fem gånger högre än för dem i åldern 30 och äldre". Den
direkta kopplingen till omstrukturering är här slående. Sysselsatta med tillfälliga kontrakt är
bland de första att drabbas vid omstrukturering med bortfall av arbetstillfällen, eftersom deras
kontrakt kan upphöra genom att de helt enkelt inte förlängs.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
24
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Figur 5, Andel av sysselsatta i åldersgrupperna 15–24 och 25–64 med tillfälliga jobb (2012);
% av sysselsatta i respektive åldersgrupp
Källa: Eurofound, 2014 (baserat på Eurostat, arbetskraftsundersökning (Labour Force
Survey – LFS))
Jämförelse mellan ungdomsarbetslöshet i Vires-länder
Men genomsnitten för EU-27 döljer enorma skillnader mellan länder och
omstruktureringsordningar i de tio Vires-länderna, vilket visas i Figur 6a och 6b. Tyskland
(under 7,7 % i oktober 2014 ), Slovenien (16,4 %) och Förenade kungariket (under 19 %)
ligger relativt sett i den "lägre delen", medan Italien (43,3 %) och Spanien (53,8 %) har de
högsta talen. 2014 gick ungdomsarbetslösheten ned något i åtta av de tio länderna, men
Belgien och Italien hade fortfarande en mindre ökning.
Bulgarien, Italien och Spanien var de Vires-länder där ungdomsarbetslösheten mer än
fördubblades 5-6 år senare jämfört med 2008. Tyskland var det enda land som hade en
nettominskning av ungdomsarbetslösheten. Från 2009 låg ungdomsarbetslösheten på en
ganska stabil nivå i Frankrike, Sverige, Förenade kungariket och Republiken Tjeckien (det
senare med en betydande minskning under 2014).
Fem Vires-länder hade sina högsta värden under 2013, medan Republiken Tjeckien, Sverige
och Förenade kungariket hade sina före 2013. I Belgien och Italien skedde en stadig ökning
sedan 2010.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
25
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Youth unemployment %
Figur 6a, Jämförelse mellan ungdomssysselsättningen i sex Vires-medlemsstater under krisår
60
50
40
30
20
10
0
Youth unemployment in % 2008-2014
Belgium, Bulgaria, Czech Republik, Germany, France, Italy
Belgium
Bulgaria
Czech Rep.
Germany
2008
18
2009
21.9
11.9
9.9
15.1
16.6
2010
2011
22.4
21.8
18.7
25
2012
19.8
2013
Oct 2014
France
Italy
10.4
19
21.3
11.1
23.6
25.4
18.3
9.8
23.3
27.8
18.1
8.5
22.6
29.1
28.1
19.5
8
24.4
35.3
23.7
28.4
18.9
7.8
24.8
40
24
21.5
14.2
7.7
24.3
43.3
Källa: Eurostat
Figur 6b, Jämförelse mellan ungdomssysselsättningen i fyra Vires-medlemsstater under
krisår
Youth unemployment
Youth unemployment in % 2008-2014 Slovenia, Spain,
Sweden, UK
60
50
40
30
20
10
0
Slovenien
Spanien
Sverige
Förenade kungariket
2008
10.4
24.5
20.2
15
2009
13.6
37.7
25
19.1
2010
14.7
41.5
24.8
19.8
2011
15.7
46.2
22.8
21.3
2012
20.6
52.9
23.7
21.2
2013
21.6
55.5
23.6
20.7
Okt 2014
16.4
53.8
23.2
19
Källa: Eurostat
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
26
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Förhållande mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet generellt
Hur förhöll sig ungdomsarbetslösheten till arbetslöshetsnivåerna generellt i Vires-länderna?
I Figur 7a och 7b visas även några skillnader.
Figur 7a, Arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet 2008-2012 i Belgien, Bulgarien, Republiken
Tjeckien, Tyskland, Frankrike och Italien
60
50
40
30
20
10
0
Belgium
6
Bulgaria
3.8
Czech Rep.
3.1
Germany
5.5
France
7.1
Italy
6.6
YUE 2008
18
11.9
9.9
10.4
19
21.3
UE 2012
6.2
8.6
6.1
4.1
9
10.1
YEU 2012
19.8
28.1
19.5
8
24.4
35.3
UE 2008
Källa: Eurostat
Figur 7b, Arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet 2008-2012 i Slovenien, Spanien, Sverige
och Förenade kungariket
60
50
40
30
20
10
0
Slovenien
Spanien
Sverige
EU 2008
4.5
11.7
10.7
Förenade
kungariket
9.2
YUE 2008
10.4
24.5
20.2
15
EU 2012
7.1
20.6
12.4
12.4
YUE 2012
20.6
52.9
23.7
21.2
Källa: Eurostat
Siffrorna visar att ungdomsarbetslösheten 2008 förhöll sig med 3,0 eller mer till
arbetslösheten generellt i fyra Vires-medlemsstater – Belgien, Bulgarien, Republiken
Tjeckien och Italien – med 2,5–3,0 i Frankrike, med 2,0–2,5 i Slovenien och Spanien samt
med mellan 1,5 och 2,0 i Tyskland, Sverige och Förenade kungariket.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
27
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
2012 var dessa förhållanden, trots att nivåerna stigit betydligt, mer eller mindre de samma i
nio av de tio medlemsstaterna: Belgien, Bulgarien, Republiken Tjeckien, Tyskland,
Frankrike, Italien, Slovenien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket. Bara i Tyskland
gick arbetslöshetstalen ned, både för ungdomar och för arbetsmarknaden över lag.
Regionala variationer
Vi finner inte bara skillnader avseende ungdomsarbetslöshetens nivå. Än mer relevant är
kanske skillnaderna inom länder och mellan regioner. I Figur 8 sammanfattas den regionala
variationen för ungdomsarbetslösheten i Vires-länderna för 2012. I Spanien var den lägsta
nivån omkring 40 och den högsta över 70 %. I Italien var variationen ännu större: mellan
strax över 10 % i norr och upp till närmare 60 % i södra regioner. Relativt stora variationer
även i Frankrike och Belgien. I Slovenien, Sverige och Tyskland ligger regioner med "låg"
respektive "hög" ungdomsarbetslöshet mycket närmare det nationella genomsnittet.
Figur 8, Regionala skillnader i ungdomsarbetslöshet; personer i åldersgruppen 15-24
efter NUTS (nomenklatur för statistiska territoriella enheter) 2-regioner 20125
80
max
mid
min
Capital region
National average
Other NUTS regions
1
2
70
60
50
40
30
20
10
Germany
Slovenia
Belgium
Czech Republic
United Kingdom
France
Sweden
Bulgaria
Italy
Spain
0
Källa: Eurostat Regional Yearbook 2014
detta år – det kan inte härledas ur dessa data.
Den skuggade stapeln visar spannet mellan region med högst respektive lägst i varje land. Den mörka stapeln
visar nationellt genomsnitt. Den orange punkten visar huvudstadsregionerna. De mörklila punkterna visar övriga
regioner.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
28
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
5
Migranter i Vires-länderna
Situationen för migranter i och mellan Vires-länder är mer komplicerad. Som olika författare
visar i en studie om migranter, sysselsättning och integrering på arbetsmarknaden (= politik)
redigerad av Platonovo och Urso (2010), skiljer det mycket mellan EU-medlemsstater i fråga
om:
 invandrargruppers sammansättning och bakgrunder,
 migrantgruppers
rättigheter
och
status,
även
i
förhållande
till
omstruktureringsprocesser, samt
 till vilka sektorer och branscher migrantanställda är koncentrerade.
I de nationella Vires-rapporterna finns massor av närmare uppgifter om ställningen för
särskilda migrantgrupper i respektive land.
I några länder har krisen gett upphov till nya migrationsflöden. Högkvalificerad "nationell"
personal lämnar landet och migrerar till EU-medlemsstater med bättre framtidsutsikter och
exponerar sitt land för en framtida kompetensflykt. Nästan 25 000 personer emigrerade från
Slovenien mellan 2008 och 2012, medan 14 000 invandrare flyttade in, främst från utanför
EU
(såsom relativt högt kvalificerade men dåligt betalade bosniska migranter).
Enorma nedskärningar har under krisen drabbat enskilda sektorer, som byggnadsindustrin i
Spanien. Ett av resultaten har varit ett flöde av återmigrerande byggnadsarbetare från
Sydamerika som blivit av med sina jobb och framtidsutsikter. Många av dem har lämnat
under de senaste åren: antalet utlänningar från Sydamerika föll från över 1,8 miljoner 2008
till strax över 700 000!
I en italiensk rapport från senare tid sammanfattas migranternas ställning och man visar att
omstruktureringspolicy kan sträcka sig ända in i den svarta ekonomin, till "slaveri" på
lantgårdar, en övervägande andel tillfälliga kontrakt, arbetsmiljöproblem, liksom
diskriminering och rasism på arbetsplatsen (Caritas-rapport, 2014). Rapporten sammanfattar:
- 41,2 % av migrerande arbetstagare befinner sig i en lägre yrkeskategori än vad som
skulle vara relevant med beaktande av deras kvalifikationer och det jobb man faktiskt
utför,
- migranter har begränsade möjligheter att hitta högkvalificerade jobb,
- en betydande förekomst av svart ekonomi,
- allt större förekomst av slaveri, särskilt inom jordbruk,
- hög andel tillfälliga kontrakt,
- hög förekomst av arbetsplatsolyckor,
- hög förekomst av diskriminering och rasism på arbetsplatsen samt
- låga löner.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
29
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Övergång från utbildning till arbetsmarknad och omstrukturerande företag
Både för ungdomar och migranter är övergången från utbildning en viktig faktor för tillträde.
Ungdomar som lämnar skolan utan någon erfarenhet av vad som händer i företag och
organisationer är mer utsatt för att inte bli anställda eller vara de första som får sparken
Migranter med kvalifikationer som inte erkänns eller som undervärderas starkt i
mottagarlandet pressas till lågt kvalificerade jobb på armlängds avstånd från skyddade
kvalitetsjobb i företag.
I en rapport nyligen hävdas att den "nordiska" modellen (ungdomar i nordiska länder lämnar
föräldrahemmet mycket tidigare än motsvarande i samma ålder i södra och östra Europa) och
"lärlingsmodeller" (som det fortfarande förhärskande dubbla yrkesutbildningssystemet i
Tyskland) kännetecknas av en snabbare övergång till vuxenlivet och en snabbare övergång
från skola till arbete. I den andra änden av spektrat, i de östeuropeiska och
Medelhavsmodellerna, är svåra och problematiska övergångar mellan skola och arbete
förknippade med mycket långsamma och sena övergångar till oberoende och självständighet.
I rapporten hävdar man att länder med starkare integrering mellan skola och arbete – genom
lärlingsprogram eller genom att ungdomar på ett mer effektivt sätt kombinerar skola och
tidiga erfarenheter av arbetsmarknaden – i allmänhet uppvisar en smidigare och snabbare
övergång från skola till arbete (Eurofound 2014).
Och ett antal fallstudier inom ramen för Vires-projektet fokuserar verkligen på
överenskommelser och åtgärder för att skapa nya möjligheter till lärlingsutbildning på
omstrukturerande företag (Sverige, Italien), i syfte att skapa ingångar till företagen – även om
de omstrukturerar och/eller skär ned. Här godtar fackföreningar att lärlingsplatserna inte har
kontrakt på obestämd tid eller sysselsättningsgaranti. Utbildning för ett jobb och erfarenhet
från att utföra det borde bidra till att ungdomar får en bättre ställning på arbetsmarknaden
efter att kontraktet löpt ut.
Studentjobb är ett annat sätt att underlätta övergångar. Men i förening med omstrukturering
kan det också ge upphov till ny utsatthet. Det slovenska konceptet med studentjobb gör i
själva verket andra och bättre jobbegenskaper mer utsatta, eftersom arbetsgivare föredrar
billiga och kompetenta studenter före dem som lämnat skolan och söker jobb.
Ungdomar och migranter i Vires-länderna – inledande slutsatser
Tillgängliga uppgifter antyder att ungdomsarbetslöshet följer krisen i en takt som är två till
mer än tre gånger så hög som arbetslösheten generellt, men i de flesta länder inom ramarna
för läget före krisen. Omstrukturering bidrog till stigande arbetslöshet och sjunkande tillgång
till arbetstillfällen för ungdomar. Ställningen för ungdomar i förhållande till
omstrukturerande organisationer och på arbetsmarknaden förefaller ha blivit allt mer utsatt
under krisåren.
Samma sak gäller för migranter. De saknar delvis formella rättigheter att få tillträde till
jobbmarknaden eller har samma status som andra anställda. Det gör dem särskilt utsatta för
att drabbas vid omstruktureringsbeslut: de första att få sparken eller att inte anställas,
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
30
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
beroende av arbete och arbetsplatser med låg kompetens och avsaknad av skydd som gör dem
till oberoende aktörer vid omstrukturering. Även fackföreningar och offentlig politik är ofta
långt borta.
Bakom arbetslöshetssiffrorna har utvecklats mindre synliga former av omstrukturering. Ett
föregripande av framtida omstruktureringar leder till en förskjutning mot högre utsatthet för
vissa grupper, hindrar tillträde och allt slags underlättande av anpassning.
Vires-projektet ger inget belägg för att ungdomars och migranters utsatthet främst är ett
resultat av omstrukturering. Dessa grupper är också utsatta på arbetsmarknaden, särskilt
under krisår. De saknar ofta skydd och möjligheter att vara viktiga aktörer under
omstruktureringsprocesser. Men deras utsatthet har en tendens att bli större och att utnyttjas
genom nya sätt att föregripa omstrukturering:
 genom att skapa särskilda grupper på armlängds avstånd eller längre bort från
kärnarbetskraften för att hantera de viktigaste "problemaspekterna" av
omstrukturering,
 genom att skapa hinder och nya avtalsformer (tillfälliga kontrakt, utläggning av jobb,
påtvingat egenföretagande, anställningsförhållanden som närmar sig slaveri) för att
minska arbetskraftskostnader, förmåner och avgångsbudgetar samt
 delvis också genom befintliga omstruktureringsförfaranden för kärnarbetstagare och
de som stödjer dem ("utträngningseffekten" av utbildnings- och rörlighetsprogram,
politiska åtgärder inriktade på att hantera omstruktureringar).
Denna förskjutning berör alla de tre boxarna i Gazier-modellen och främjar:
- nya former för att hantera löne- och arbetskraftskostnader (inkomster, löner,
arbetslöshetsersättning, pensionsrättigheter) för den växande gruppen utan kontrakt på
obestämd tid,
- nya områden för kvantitativ anpassning i länder genom utkontraktering, tillfälliga
anställningsförhållanden och möjliggöra mer extern flexibilitet samt
- tillskapandet av jobb med låg kvalitet för en del av arbetskraften som ett resultat av
mer utsatta avtalsrelationer och sämre tillgång till politiska möjligheter och
hjälpmedel.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
31
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
3.
Fallstudier och nationella seminarier
Elva fall från sju partner
I sju av de tio Vires-länderna fogades en eller flera fallstudier till skrivbordsforskningen. I
Tyskland, Republiken Tjeckien och Spanien har inga fallstudier genomförts. I detta kapitel
sammanfattar vi innehållet i och slutsatserna från dessa studier.
I Tabell 4 återfinns en översikt över innehållet och vad fallstudierna omfattat. Av de elva
fallstudier som genomförts analyserade fem aspekter av omstrukturering inom tillverkning
(bilar, stål, IKT), fem inom offentliga tjänster, en inom kommersiella tjänster (ett
mikroföretag), en i ett av staten organiserat övergångsprogram och en omfattade flera
sektorer. I åtta var ungdomar huvudsaklig målgrupp, i två eller tre migranter och åtta
omfattade (delvis) även andra grupper av anställda eller arbetslösa.
Tabell 4, Fallstudier i sju Vires-länder
Belgien
Bulgarie
n
Frankrik
e
Italien
Slovenie
n
Sverige
Namn/fråga
T
Omskolningsceller
IKT-telekom
X
X
OT
ST
Med
X
X
Elektriska tjänster
Återanställningsstöd
Generationsskifte
Jobbkvalitet för
migranter
Utkontraktering av
journalister
Sist in, först ut
Saab-konkursen
Volvo-step
Vårdföretag
KT
CS
X
FS
U
n
g
X
X
Mi
g
Ö
G
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Förenad
e
kungarik
et
Summa
10
5
T=
Tillverkning
OT = (Tidigare) offentliga tjänster
KT = Kommersiella tjänster
Med = Medier, press
ST = Statliga övergångstjänster
X
3
1
2
FS+
Ung =
Mig =
ÖG =
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X?
X
X
1
8 3
8
Flera sektorer
Främst ungdomsgrupp omfattas
Främst migrantgrupp omfattas
Övriga grupper omfattas (också)
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
32
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Belgiskt fall: Hos stålföretaget Arcelor kunde unga anställda med låga kvalifikationer och
äldre kärnarbetstagare utplaceras under ett år för att förbereda sig inför friställning och nytt
jobb. kunde förbereda sig inför omstrukturering och friställning. Med hjälp av ett statligt
finansierat vallonskt omplaceringsorgan (omskolningsceller) kunde de coachas av före detta
fackföreningsaktiva. Deltagande anställda intervjuades under året om sina erfarenheter.
Unga anställda uttryckte bitterhet ("Vi utbildade den som tog vårt jobb"), accepterande och
visade att de hade förmåga att byta till ett annat jobb "igen". Förtidspensionärer uttryckte
lättnad, klarhet och förberedde sig för sina framtida personliga projekt.
Bulgariskt fall 1: IKT-kompetenta ungdomar vid bulgariska postens företag EOOD,
Bulgariens telekom och HP (ett multinationellt företag) befinner sig i en bättre ställning,
särskilt de med programvarukompetens och bra idéer. De får bra löner, deras
karriärutveckling följs och de får utbildning. Mest utsatta är arbetstagare äldre än 55 år med
begränsade kvalifikationer som saknar data och språkkunskaper.
Men de unga IKT-anställda saknar grundläggande rättigheter på arbetet (förbjudet att
organisera sig i fackföreningar) och måste arbeta övertid (hälsorisker). Många kan inte delta i
ledning och beslutsfattande om affärsutveckling för sina företag.
Bulgariskt fall 2: Tre av de 16 arbetstagarna på ett privat mikroföretag som erbjuder
elektriska tjänster är ungdomar. De tvingas jobba övertid för lägre lön. De får inte tillgång till
utbildning och anser inte att facket försvarar deras rättigheter. I tider med omstrukturering
löper de högre risk att bli av med jobbet, eftersom ledningen vill behålla de äldre
arbetstagarna med erfarenhet.
Franskt fall: Anställningstrygghetskontrakt (CSP), som baseras på en nationell
branschöverskridande överenskommelse, infördes i fransk rätt 2011. Genom detta kan
subventioner utgå med upp till 80 % av den senaste bruttolönen, liksom intensiv personlig
coachning, stöd och utbildning av den nationella offentliga arbetsförmedlingen. De som
förhandlade fram den nationella överenskommelsen visste att åtgärden systematiskt skulle
ställa ungdomar och antagligen migranter utanför. På försök finns det möjlighet att utsträcka
CSP
till
anställda
med
visstidskontrakt,
däribland
arbetstagare
från
personaluthyrningsföretag. Det har bara tillämpats på vissa områden och tillfälligt.
Två problem framträdde när initiativet analyserades. För det första räcker de förmåner som
utgår inte sällan för att leva på. Potentiella mottagare har ofta starkare kortsiktiga motiv för
att satsa på andra osäkra anställningar, särskilt via arbetsförmedlingar. För det andra
garanteras inte mottagarna någon fortlöpande uppföljning. CSP gör att anställda kan byta
mellan utbildning eller coachning och arbete. Många arbetssökande använder det bara när det
inte finns någon avlönad sysselsättning, vilket gör det svårt att regelbundet delta i utbildning
eller coachning.
Möjliga förbättringar av CSP: göra deltagande i programmet intressantare och på ett effektivt
sätt stödja människor med osäkra anställningar.
Italienskt fall: För några år sedan inledde energibolaget ENEL en omfattande
omstrukturering med betydande nedskärningar. Lägre efterfrågan, sjunkande elförbrukning
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
33
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
av industri och hushåll och hårdare konkurrens inom sektorn hade lett till en produktiv
"överkapacitet". Trots att fackliga organisationer tillstod och accepterade behovet av
omstrukturering, krävde de lösningar med minsta möjliga konsekvenser för särskilt
ungdomar.
Efter utdragna diskussioner kom företaget och facken i maj 2013 överens om en ordning för
"generationsskifte": frivillig förtidspension för 3 500 anställda och samtidigt anställa 1 500
arbetstagare i åldern 18-30 som lärlingar med tekniska och kommersiella jobb. Lärlingar kan
övergå till arrangemang på obestämd tid, men företaget är inte skyldigt att behålla dessa
arbetstagare efter tre år. Lönenivåerna är lägre och hälsa och välfärd kan vara mer utsatta: de
nya arbetstagarna förväntas vara beredda att syssla med olika uppgifter, acceptera flexiblare
arbetstider och högre arbetsbelastning.
För berörda fackföreningar är överenskommelsen mycket viktig och innovativ, som en del
hur omstrukturering hanteras, även om "det kan inte genomdrivas på alla företag, bara på de
stora".
Slovenskt fall 1: "Migrantfallet" illustrerar att den förhärskande profilen för en
migrantarbetstagare i Slovenien är en äldre arbetstagare på ett "3D-jobb" (Dirty, Dangerous
and Demanding – smutsigt, farligt och krävande), med fler hälsoproblem, social och
ekonomisk utslagning, som tvingas till grundläggande beteendemönster för överlevnad.
Många är välutbildade och överkvalificerade för de jobb de får och utför. På grund av
oregelbundna arbetstider, dåliga arbetsförhållanden och låga löner utgör de en högriskgrupp
av arbetskraften som är dåligt informerad, marginaliserad, exploaterad och diskrimineras.
Slovenskt fall 2: Ny arbets- och upphovsrättslagstiftning underlättade en övergång från
externa kontrakt på obestämd tid till egenföretagande för journalister, särskilt under krisen.
Mellan 2008 och 2013 ökade antalet journalister som var egenföretagare från 450 till 563,
medan antalet heltidsjournalister minskade med 200 personer. 2014 är det nästan inga externa
entreprenörer på medieområdet som inte har statusen egenföretagare. För arbetsgivare
betyder det en lättare administrativ börda. Journalister som är egenföretagare betalar skatter
och socialförsäkringsavgifter och tar över den administrativa bördan.
Svenskt fall 1: 2008 fick Volvo beröm för sitt arbete för att öka andelen kvinnor i
produktionslinjen vid Tuve-anläggningen. De 2 500 arbetstagarna kom från omkring 40 olika
länder och 400 av dem var kvinnor. 2010 skulle var tredje nyrekryterad arbetstagare vara
kvinna och andelen kvinnor skulle öka med 70 procent. Men 2009, som en reaktion på den
globala finansiella krisen, tillämpades principen sist in, först ut. Det fick till följd att unga
män och kvinnor som jobbade på fabrikerna friställdes. Ansträngningarna för att stödja
mångfald och jämlikhet mellan könen utplånades.
Svenskt fall 2: I december 2011 gick SAAB i konkurs – en sträng form av omstrukturering
där all 3 000 anställda blev av med jobbet. Coacher från två trygghetsråd med företrädare från
båda parter började omedelbart kontakta 95 % av dem. Vid personliga möten informerades de
friställda arbetstagarna om tjänsterna, uppmanades ge uttryck för sina förväntningar och
stödbehov och komma överens med coachen om stödprocessen. Fallet visar på några av
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
34
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
omstruktureringars problem och utmaningar i en svensk kontext. Medan åtgärder för att
underlätta övergången till nya jobb snabbt genomförs för nyligen friställda arbetstagare, kan
de som redan är arbetslösa bli mer utsatta på grund av den tuffa konkurrensen med dessa 3
000 f.d. Saab-anställda.
Svenskt fall 3: VOLVO-step, som förhandlats fram och överenskommits av fackliga
organisationer, skapar tolvmånaders betalda lärlingskontrakt för ungdomar under tre (kris)år,
för att överbrygga klyftan mellan arbetslösa utbildade ungdomar och omstrukturerande
företag. För ungdomar som lämnat skolan erbjuder det tillträde till framtida sysselsättning
inom tillverkning och industrin kan under kommande år anställa "erfarna" ungdomar. Från
hösten 2012 har 1 200 ungdomar (400 per år) fått tolv veckors teori och 34 veckors praktik.
De har fem veckors betald semester och får en fast månadslön på 17 000 svenska kronor
(omkring 1 900 euro).
Alla som deltar i programmet erbjuds visstidsanställning i tolv månader så länge programmet
pågår. Deras lön är 75 % av ingångslönen på omkring SEK 17 000/månad. De lokala facken
var överens om att programmet skulle ses som ett lärlingsprogram, inbegripet kurser och påplatsen-utbildning, vilket betyder att ungdomarna inte skulle konkurrera med vanliga jobb.
Eftersom deras visstidsanställning inte överskrider tolv månader har de inte företrädesrätt till
återanställning. Företaget ser initiativet som en investering för att trygga sin tillgång på lång
sikt till kunnande och hantera kommande pensionsavgångar (= föregripande). Denna syn får
stöd av de lokala fackliga företrädarna. Volvo-step har resulterat i ett nytt statligt program
som inrättar ett "avtal om yrkesintroduktion" med lönesubvention och överinseende (330-440
euro per person).
Fall i Förenade kungariket: Ett vårdföretag som tidigare drevs av lokala myndigheter och
privatiserades för 25 år sedan håller på att läggas ned för att exploatera om fastigheten och
uppföra ett nytt och större vårdhem på platsen som vänder sig till ett högre segment. Med
undantag för några i den högre ledningen är närmare 70 anställda från etniska minoriteter
eller migranter och huvuddelen kommer från Filippinerna, Västafrika eller Västindien eller är
färgade britter. De flesta av dem har kontrakt på obestämd tid, vilket inte är det typiska inom
hälso- och sjukvården och ett arv från hemmets tidigare status som offentligt.
En rad olika stödåtgärder genomförs av arbetsgivare och fack. Ingen fast eller
kontraktsanställd personal friställs. Personalen, även de med tillfälliga kontrakt eller från
någon form av personaluthyrningsföretag, erbjuds möjlighet att flytta till andra vårdhem som
ägs av företaget om det finns lämpliga lediga platser.
Trots stödet är det en stressande och osäker tid för många arbetstagare. Facket fokuserar på
att utveckla och utbilda representanter för enskilda grupper som filippiner och afrikaner. De
upplever att sådana representanter kommer att känna större empati och lättare förstå
medlemmarnas behov än de vita representanterna, och därmed skapa större förtroende. Alla
arbetstagare flyttas med samma eller högre lön, vilket är mycket ovanligt i denna sektor.
Några erfarenheter från fallstudierna
Några av fallstudierna lyfter fram förhållandet mellan utsatta och mindre utsatta anställda.
Antingen visar de att omstruktureringsprocesser gör utsatta grupper mer utsatta, eftersom de
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
35
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
är de första som får gå eller blir av med sitt kontrakt om friställningar är aktuella ("sist in,
först ut", tillfälliga kontrakt som löper ut, lägre taxa eller färre betalda timmar för
egenföretagare).
Eller utgör de en del av (lärlings)avtal som för in utsatta grupper i omstrukturerande företag,
men enligt mer utsatta villkor (tillfälliga kontrakt, lägre inkomster) än kärnarbetstagare som
övergår till förtidspension eller stannar kvar på företaget.
Utsatta grupper som får stöd genom statliga åtgärder eller arrangemang ställs ofta inför sämre
förhållanden och utsikter (inkomst, sysselsättning, utbildningsprogram) än andra anställda.
Det finns också en riskfaktor när det gäller sådana åtgärders möjlighet att framgångsrikt
hantera utsatthet (exempel i Belgien och Frankrike).
Fackföreningar är inblandade i svåra förhandlingar och accepterar mer utsatta villkor om de
vill uppnå förbättringar för ungdomar och migranter.
Nationella seminarier
Seminarierna gav uttryck för svårigheter och utsatthet för (vissa grupper av) ungdomar och
migranter i landet. En del av dessa institutionaliseras på arbetsmarknaden. En annan del har
koppling till och är ett resultat av omstruktureringspolitik, både för att hantera och föregripa
förändring. Vid seminarierna diskuterades behovet av att låta utsatta grupper göra sig hörda
vid omstruktureringar, förhållandet mellan utbildning och omstrukturering/utsatthet, behovet
av att inkludera utsatta grupper när man hanterar och föregriper omstrukturering och
förhandlingar om sådan, utträngningseffekter, positiva och negativa verkningar av "sist in,
först ut"-principen, förhållandet mellan utsatthet och ekonomisk tillbakagång under krisen,
statliga regleringar som främjar utsatthet, diskriminering, bristande kunskap om utsatta
gruppers ställning nationellt och regionalt, fackföreningars ställning och verktyg när de ställs
inför omstrukturering.
4.
Avslutande anmärkningar
Utsatthet för grupper av arbetstagare innefattar:
- ekonomisk utsatthet – osäkerhet rörande inkomst- och lönenivå där man riskerar att
inte kunna betala för levnadskostnader och att bli beroende av sociala
trygghetsförmåner,
- utsatthet i fråga om anställning – osäkerhet om anställningens stabilitet där man
riskerar att förlora anställningen och att bli beroende av arbetslöshetsersättning, samt
- utsatthet avseende kunskaper – osäkerhet kring vilken kompetens som behövs och
krävs, där man riskerar att bli mindre anställningsbar och/eller att tvingas ta jobb med
begränsade krav på kompetens.
Trots att Vires-länderna delar vissa viktigare indikatorer på utsatthet för ungdomar och
migranter, finns det enorma skillnader i hur omfattande och allvarliga problemen med
utsatthet är (arbetslöshet, tillträde till jobb, system för övergång från utbildning,
fackföreningarnas ställning, statliga åtgärder och tjänster). För att kämpa mot utsatthet för
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
36
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
vissa grupper måste nya lösningar och verktyg utvecklas inom ramen för nationella,
sektorbaserade och säkert även regionala nivåer – detta då utsattheten varierar starkt mellan
regioner i ett och samma land.
Bland de viktigaste aktörerna finns omstrukturerande företag, de som föregriper
omstrukturering, utbildare och politiska beslutsfattare. Och naturligtvis ungdomarna och
migranterna själva, trots deras utsatta ställning under och efter krisen.
Ungdomsarbetslösheten tycks följa krisen i en takt som är två till mer än tre gånger så hög
som arbetslösheten generellt, men i de flesta länder inom ramarna för läget före krisen.
Omstrukturering resulterade i stigande arbetslöshet och mindre tillträde för ungdomar. I de
flesta länder i linje med omstruktureringens effekter generellt. Men ställningen för ungdomar
i förhållande till omstrukturerande organisationer och på arbetsmarknaden förefaller ha blivit
allt mer utsatt under krisåren.
Samma sak gäller för migranter. De saknar delvis formella rättigheter att få tillträde till
jobbmarknaden eller har samma status som andra anställda. Det gör dem särskilt utsatta för
att drabbas vid omstruktureringsbeslut: de första att få sparken eller att inte anställas,
beroende av arbete och arbetsplatser med låg kompetens och avsaknad av skydd som gör dem
till oberoende aktörer vid omstrukturering. Även fackföreningar och offentlig politik är ofta
långt borta.
Utvandring eller återutvandring är båda tecken på utsatthet och anpassningsmekanismer
under krisen.
Bakom arbetslöshetssiffrorna har utvecklats mindre synliga former av omstrukturering. Ett
föregripande av framtida omstruktureringar leder till en förskjutning mot högre utsatthet för
vissa grupper, hindrar tillträde och allt slags underlättande av anpassning.
Vires-projektet ger inget belägg för att ungdomars och migranters utsatthet främst är ett
resultat av omstrukturering. Dessa grupper är också utsatta på arbetsmarknaden, särskilt
under krisår. De saknar ofta skydd och möjligheter att vara viktiga aktörer under
omstruktureringsprocesser. Men deras utsatthet har en tendens att bli större och att utnyttjas
genom nya sätt att föregripa omstrukturering:
 genom att skapa särskilda grupper på armlängds avstånd eller längre bort från
kärnarbetskraften för att hantera de viktigaste "problemaspekterna" av
omstrukturering,
 genom att skapa hinder och nya avtalsformer (tillfälliga kontrakt, utläggning av jobb,
påtvingat egenföretagande, anställningsförhållanden som närmar sig slaveri) för att
minska arbetskraftskostnader, förmåner och avgångsbudgetar samt
 delvis också genom befintliga omstruktureringsförfaranden för kärnarbetstagare och
de som stödjer dem ("utträngningseffekten" av utbildnings- och rörlighetsprogram,
politiska åtgärder inriktade på att hantera omstruktureringar).
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
37
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
I Vires-länderna – eventuellt med undantag för Tyskland – har den ökade utsattheten för
(framtida) anställda ungdomar och migranter helt klart koppling till politik och praxis för
omstrukturering. Härigenom finns verkligen ett samband.
Men de enorma skillnaderna i utsatthetens omfattning och mellan dess aspekter inom och
mellan länder visar att även institutionella arbetsmarknadsfaktorer, ekonomisk utveckling,
regional utveckling och policybeslut av de viktigaste aktörerna på arbetsmarknaden spelar en
enormt viktig roll.
Det blir en uppgift för dessa aktörer i respektive land att utveckla nya strategier, integrera
strukturella faktorer som skapar utsatthet samt hantering och föregripande av omstrukturering
på olika nivåer. Som vissa reaktioner i de nationella papperen visar ger inte den faktiska
situationen grund för några större förhoppningar om att det kan ske snart och i större skala.
Gazier-modellen för omstrukturering som presenteras i kapitel 1 bidrar till förståelsen av
förhållandet mellan ungdomars och migranters utsatthet och omstruktureringsbeslut, särskilt
nya sätt att föregripa. Exakt vilka former utsattheten tar sig och vilken omfattning den får
verkar vara relaterat till vilket slags omstruktureringsordning som finns i ett land. Beroende
på vilka omstruktureringsåtgärder som är förhärskande kan olika grupper vara utsatta och hur
utsattheten är fördelad variera.
I ordningar där man använder arrangemang med korttidsarbete blir exempelvis fast anställda
arbetstagare inte uppsagda. De konkurrerar i princip inte med de nytillkommande om de
befintliga jobben. Men arbetsgivare anställer inte nödvändigtvis många nya arbetstagare, för
att på så sätt bidra till att i hög grad behålla utsatta grupper.
I en marknadsordning sprids utsattheten mellan alla grupper på arbetsmarknaden. Efter hand
som anpassningar görs genom att lönerna sänks, blir alla arbetstagare utsatta. I dessa länder är
tillfälliga kontrakt mindre nödvändiga för en anpassning. Oftast är anställningsskyddet ganska
begränsat för många människor.
I ordningar som kännetecknas av kvalitativ anpassning (t.ex. Sverige) och omfattande stöd för
friställda arbetstagare, finns det en risk för en "plocka russinen ur kakan"-effekt.
Nytillkommande blir utsatta eftersom de måste konkurrera med friställda arbetstagare.
För kvalificerade och erfarna kärnanställda kan man observera en rörelse från inkomst- och
kvantitativa anpassningar mot mer kvalitativa anpassningar som delvis drivs på av
arbetsgivare, anställda, fackföreningar och stödjande institutioner. Inkomst- och kvantitativ
anpassning finns fortfarande med, men mindre synligt än massfriställningar.
Några av fallstudierna lyfter fram förhållandet mellan utsatta och mindre utsatta anställda.
Antingen visar de att omstruktureringsprocesser gör utsatta grupper mer utsatta, eftersom de
är de första som får gå eller blir av med sitt kontrakt om friställningar är aktuella ("sist in,
först ut", tillfälliga kontrakt som löper ut, lägre taxa eller färre betalda timmar för
egenföretagare).
Eller utgör de en del av (lärlings)avtal som för in utsatta grupper i omstrukturerande företag,
men enligt mer utsatta villkor (tillfälliga kontrakt, lägre inkomster) än kärnarbetstagare som
övergår till förtidspension eller stannar kvar på företaget.
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
38
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Utsatta grupper som får stöd genom statliga åtgärder eller arrangemang ställs ofta inför sämre
förhållanden och utsikter (inkomst, sysselsättning, utbildningsprogram) än andra anställda.
Det finns också en riskfaktor när det gäller sådana åtgärders möjlighet att framgångsrikt
hantera utsatthet (exempel i Belgien och Frankrike).
Fackföreningar ställs inför svåra förhandlingar – mer eller mindre acceptera mer utsatta
villkor om de vill uppnå förbättringar för ungdomar och migranter.
Ett urval policyrekommendationer från de nationella seminarierna:
 Behovet av att låta ungdomar göra sin röst hörd i nationella arbetslöshets- och
sysselsättningsprogram
 Vikten av utbildningsprogram för att överbrygga klyftan mellan (yrkes)utbildning och
jobb i (omstrukturerande) företag
 Vikten
av
framförhandlade
överenskommelser
mellan
de
viktigaste
omstruktureringsaktörerna – arbetsgivare, fackföreningar och anställda – för att åter
knyta samman utsatta grupper med omstrukturerande företag
 Utträngnings- eller "plocka russinen ur kakan"-effekterna av att "väl tillgodose
friställda kärnarbetstagare" och knuffa andra arbetstagare än kärnarbetstagare längre
bort från sysselsättning
 Behovet av att diskutera och eventuellt ändra "sist in, först ut" som ledande princip
vid hantering av omstruktureringar
 Uppmärksamma förhållandet mellan vissa gruppers utsatthet och ekonomisk
tillbakagång i ett land
 I vissa länder har den statliga politiken ökat migranters utsatthet för omstrukturering
genom att hålla många kvar på bottnen av sysselsättningshierarkin
 Vikten av (dold) diskriminering för att fortsatt hålla grupper av migranter utsatta
 Behovet av att ytterligare undersöka hantering och föregripande av omstrukturering
på företagsnivå och utfallet för migranter och ungdomar
 Söka efter mycket mer ingående belägg om ungdomar och migranter på både
nationell och regional nivå
 Fackföreningar skulle kunna satsa mer på "integrerade avtalsförhandlingar" och
inbegripa utsatta grupper i förhandlingsprocessen vid omstrukturering
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
39
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Referenser
Bergström, O, och Diedrich, A. (2008b) Innovative Restructuring – Learning from
experience, i: Gazier, B, och Brüggeman, F. (red.) Restructuring work and employment in
Europe, Cheltenham: Edward Elgar
Bergström. O., Monitoring, Learning and Innovation in European Restructuring,
sammanfattande rapport från Molière-projektet, 2014
Bisin, Alberto, E. Patacchini, E., Verdier Th. och Zenou, Y., (januari 2011), Ethnic identity
and labour market outcomes of immigrants in Europe, i: Economic Policy, s. 57-92
Bosch, Gerhard (2014): Facharbeit, Berufe und berufliche Arbeitsmärkte. I: WSI
Mitteilungen (1), s. 5–13
Bussat, V., Carlino, J, och Triomphe, C.-E. (2013) Restructuring in Public Services; General
considerations, job transitions and social dialogue
Caritas, Migrantes, 2014, Rapporto Immigrazione 2013. Tra crisi e diritti umani.
Chaykowski, Richard P. (2005), Non-standard work and economic vulnerability; Canadian
Policy Research Networks
Crawford, Claire, och Wenchao. J., (2014,) Payback Time? Student Debt and Loan
Repayments: What Will the 2012 Reforms Mean for Graduates? Institute for fiscal Studies
http://www.ifs.org.uk/comms/r93.pdf
De los Reyes, P, och M. Wingborg (2002). Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige. En
kunskapsöversikt. Integrationsverkets rapportserie 2002:13. Norrköping, Sverige: Berlings
Skogs Trelleborg.
Di Nunzio, D, och Pedaci, M., (2014), Vulnerable workers in Italy – National Report
EMCC, ERM Quarterly Quarter 4, januari 2014
Slovenien arbetsförmedling och ministeriet för arbete, familjen och sociala frågor och lika
möjligheter,
2013.
Rapport:
Mladi
in
trgdela.
webbsida:
www.ess.gov.si/_files/4809/mladi_in_trg_dela.pdf
Eurofound, Young people and temporary employment in Europe, januari 2014 (baserat på
Eurostat, arbetskraftsundersökning (Labour Force Survey – LFS))
Eurofound, (2014) Mapping Youth Transitions in Europe
Flynn, M. (2010) Job insecurity and older workers. I Dossier Adapt, nummer 8, 28 maj
2010.
Fox, F. (2014) Comparative analysis of the European economic and labour market
developments before and after the crisis, kapitel för Molière-projektet, ej publicerat
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
40
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Gazier, B. (2008) Comparing processes across Europe, i: Gazier, B, och Brüggeman, F. (red.)
Restructuring work and employment in Europe, Cheltenham: Edward Elgar.
Leroi, H. (2014), Vulnerable Groups in Restructuring (Vires) Nationell rapport för Förenade
kungariket
Karasek m.fl. (2015), Nationell rapport – Republiken Tjeckien, Vires, slutrapport
Kirsch, J. (2014), Vulnerable Groups in Restructuring (Vires), Nationell rapport Tyskland
(andra utkastet)
Knuth, M. (2008) Supporting job transitions: employers, worker representatives and
agencies, i: Gazier, B, och Brüggeman, F. (red.) Restructuring work and employment in
Europe, Cheltenham: Edward Elgar.
Köper, B, och Dorschu, J. (2013) Mobility and job transitions across Europe - Are older
employees a vulnerable group in restructurings? En fallstudie i en tysk sparbank, i: Bussat
m.fl. Restructuring in Public Services; General considerations, job transitions and social
dialogue
Miklič Milek, D., Dernovšček Hafner N, och Dodič Fikfak, M. (2015), Vulnerable groups
in restructuring, Nationell rapport Slovenien
Moore, S., Thomson, G, och Luton G. (2008), Trade Unions - Obstacles or Facilitators?',
in Restructuring Work and Employment in Europe; Managing Change in an Era of
Globalisation, red. Bernard Gazier, publicerad av Edward Elgar
Naedenoen, F, och Fox, F. (2014), Vires – Belgisk rapport, andra utkastet
OECD/Europeiska unionen (2014), Matching Economic Migration with Labour Market
Needs, OECD Publishing
Omanovic, V, och Bergström, O. (2014), Vulnerable groups and restructuring in Sweden,
Nationell rapport, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Platanova, A, och Ursa, G., red. (2010), Migration, Employment and Labour Market
Integration in the European Union, International Organization for Migration
Saunders, R. (2003), Defining vulnerability in the labour market, Discussion Paper W/21,
november 2003, Canadian Policy Research Networks
Schulze Marmeling, S, m.fl. (2015), Vires, Vulnerable groups in Restructuring, Nationell
rapport Frankrike
Sprenger, W. (2014), Managing restructuring in the Netherlands, Innovation and learning
after the financial crisis
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
41
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Terzyiska, I. (2015), Nationell Vires-rapport Bulgarien
Upward, R., Gerner, H., Bellmann, L. (2014), Beschäftigungsanpassung in deutschen
Betrieben: Flexibler als gedacht? I: Journal of Labour Market Research 47, s. 71 -81.
Vázquez, Y. M., Boto, J. M. M, och Fernández, J.J. A. (2014), Nationell Vires-rapport
Spanien
Verick, Sher (2009): Who is hit hardest during a financial crisis? The vulnerability of
young men and women to unemployment in an economic downturn, IZA, discussion
Papers, Nr. 4359
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
42
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Bilaga
A project funded by the EU DG Employment, social affairs and inclusion
43
The information contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European
Commission.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards