Biologisk mångfald

86
Ekosystem
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald
vidare till kommande generationer. Egenskaper som
förbättrar levnadsmöjligheterna blir med tiden allt
vanligare. Efter lång tid har många ­mutationer inträffat
och individerna som lever ser inte likadana ut som sina
föregångare för 100 000 år sedan. ­
Variation är ofta en orsak till artrikedom. Om miljön
inom ett område är omväxlande och erbjuder många
livsmiljöer med olika villkor, kan fler arter finna en egen
nisch. En blandskog med många arter av träd har fler
arter av insekter och svampar än en skog med bara ett
trädslag.
Biologisk mångfad kan delas upp i tre delar.
♦
Mångfald av arter och de samspel som
finns mellan arter
♦
Mångfald av ekosystem och landskapstyper
♦
Genetisk mångfald i form av variation
inom arterna
Historien om trädet som var beroende av att dronten
åt dess frön visar hur utrotande av en art kan dra med
sig andra arter. Flodpärlmussla kan bara fortplanta sig
i vattendrag där laxfiskar finns. Alkonblåvinge lägger
sina ägg på den sällsynta växten klockgentiana. Larver­
na tas om hand av myror som föder upp fjärilen nere i
sina bon. När fjärilen efter en vinter kläcks kryper den
upp ur gångarna för att para sig och lägga ägg. Skulle
myrorna eller växten som den lägger äggen på försvinna
så dör fjärilen ut.
Vad är biologisk mångfald?
skogar och korallrev är artrikare än tundra och djuphav.
Komplexa näringsvävar med många arter har ofta ett
samband med riklig tillgång på energi. Om någon vik­
tig faktor, t.ex. vatten, är en bristvara blir ekosystemet
mindre artrikt.
Tiden är en viktig faktor för bildning av nya arter.
Det tar lång tid för arter att utvecklas och det gör att
ekosystem som finns kvar under lång tid oftast är mer
artrika än mer kortlivade miljöer. Evolutionen bygger
på den variation som skapas genom att mutationer sker
i ­ cellernas DNA. När mutationer inträffar i könscel­
ler kan förändringarna leda till att nya egenskaper förs
Två puktörneblåvingar parar sig på en getväppling. De två
fjärilarna är inte identiskt lika. Vid all könlig förökning uppstår nya kombinationer av arvsanlag. De anlag som ger sina
bärare störst chanser att överleva kommer att bli vanligare i
kommande generationer.
Arter och samspel
Ölands sjömarker en tidig junimorgon. Mängder med höskallra, honungsblomster
och göknycklar står i full blom. På en stolpe sitter en stenskvätta och runtomkring
varnar tofsvipor för mig, ”inkräktaren”. Liksom många andra biologiskt rika miljöer i
Sverige är sjömarkerna ett resultat av betande djur, numera mest kor, får och hästar.
Gå ut och se dig omkring. Är skolgården asfalterad och
ligger i centrala Stockholm kanske du upptäcker ett par
duvor, en flock kajor och några lavar på ett träd. Mel­
lan stenarna i en husgrund har kanske mossor gjort det
möjligt för en korsört att gro. Ligger skolan istället i
Tollarp i Kristianstads kommun, där en kort pro­menad
leder till en ädellövskog på kalkberggrund, kommer du
att hitta betydligt fler arter. Till vissa miljöer har många
arter anpassats medan andra är artfattiga. Vad är orsa­
ken till att det är så stora skillnader i artantal?
Ett ekosystem där solenergi finns i överflöd är ofta
artrikt. Det är en av anledningarna till att tropiska regn­
Arvsanlag blandas
Ekosystem och landskapstyper
Fältgentiana minskar i Sverige
Fältgentiana är en av de arter som har minskat mycket
starkt under de senaste 50 åren. Minskningen är
kopplad till jordbrukets förändring.
Alla arter är anpassade för att finnas i en viss miljö. I
Sverige är de artrika landskapstyperna ofta knutna
till de öppna marker som formats av betande djur och
ängsskötsel. Den biologiska mångfalden är rikare i ett
varierat landskap med många naturtyper. På många håll
i världen minskar nu variationen. Regnskog har till sto­
ra delar försvunnit till följd av massiv avverkning. Den
nya skogen är annorlunda och har helt andra arter.
87
88
Biologisk mångfald
Genetisk mångfald
Biologisk mångfald
Betydelse av biologisk mångfald
Människan har drygt 20 000 gener som i vissa fall är
unika för människan. På samma sätt innehåller alla
­levande varelser unika gener som går förlorade om
­arten ­försvinner.
Arter som är nära gränsen till utrotning riskerar att
tappa en del av sina gener. Varje individ bär på två upp­
lagor av varje gen. Om en art består av få individer sätts
en gräns för hur många varianter av varje gen som kan
finnas i populationen. Risken för inavelsproblem ökar
när den genetiska mångfalden inom en art minskar. Ett
annat problem är att förmågan till anpassning minskar.
Medicinalväxt
Fingerborgsblomma är en art som har använts för
medicinframställning. Dess vetenskapliga namn
är Digitalis purpurea och det är hjärtmedicinen
digitalis som har framställts ur växten.
Kor härstammar från uroxen som är en utrotad art.
Genom att avla på de djur som nu har önskade egen­
skaper ­ riskerar man att förlora gener för egen­skaper
som vi inte efterfrågar just nu. Generna kanske kan bli
intressanta i framtiden. Det kan gälla motståndskraft
mot vissa sjukdomar eller förmåga att klara svältsitua­
tioner. Om man avlar tamsvin är faran med att avla bort
gener inte alls lika stor eftersom tamsvinens förfader
vildsvinet fortfarande finns kvar och har alla gener i be­
håll. Skulle man tappa någon viktig egenskap hos tam­
svinen kan man korsa in vildsvin igen.
Svensk lantras
Ölandsgås är en gammal ras av tamgås som var nära att bli
utrotad, men de två sista gässen räddades. Tamgäss av den
typ som ölandsgåsen hör till härstammar från grågås, en
vanlig vild gås i Sverige. (Eketorp, Öland)
Det kan tyckas självklart att man vill ha så stor biolo­
gisk mångfald som möjligt. Ju fler arter som finns desto
bättre. Börjar man titta närmare på detaljerna blir det
svårare. Ingen vill bevara den mångfald av smittäm­
nen och parasiter som orsakar sjukdom och död bland
människor. De flesta ställer upp på att rädda de gulliga
pandorna, men få försvarar den akut hotade stinkflugan.
Det råder delade meningar om vilken nivå av mångfald
som är lämplig för de svenska rovdjursarterna.
Det går inte att diskutera betydelsen av biologisk
mångfald genom att försöka bedöma hur värdefull varje
art är. Vi måste se till helheten och mångfalden av livs­
miljöer.
Ett viktigt argument för att bevara mångfalden av ar­
ter är vår bristfälliga kunskap.Vi vet inte vad som kan
drabba vår planet i framtiden. Ju större variation som
finns desto större är chansen att ekosystemen kan klara
de förändringar som sker. Arternas anpassningsför­måga
bygger på variation.
Vi vet inte vilka arter som är viktigast för ekosyste­
men. Varje art är inte betydelsefull i den meningen att
ekosystemet kollapsar om den försvinner. Näringsväven
stabiliseras av att det finns många arter och vanligen
fungerar det bra även om några faller bort, men vissa
är viktigare än andra. Ekosystem med få arter är ofta
känsliga för störningar.
Ekosystemen utför viktiga tjänster åt oss. Hur går det
med våra fruktodlingar om de insekter som sköter pol­
lineringen dör ut? Det har uppskattats att över 90 % av
alla de arter som skulle kunna orsaka skador i jordbru­
ket hålls på en låg nivå tack vare fåglar, spindlar, rovin­
sekter, svampar och virus. Om en viss rovinsekt försvin­
ner kanske vi får massförökning av en skadeinsekt.
Många av de läkemedel vi använder kommer ur­
sprungligen från växter, djur eller svampar. Tropiska
regnskogar undersöks av läkemedelsföretag i jakten på
användbara ämnen med medicinsk verkan. Eftersom
dessa skogar försvinner i snabb takt är risken stor att
arter som kunde ha använts mot svårbehandlade sjuk­
domar redan har utrotats.
Insektsintresserade i Halltorps hage
Många människor finner glädje i att vistas i naturen. Kunskap om olika miljöer och arter är viktig för att inte viktiga
livsmiljöer skall försvinna. Halltorps hage på Öland har en
unik insektsfauna och räddades av en tillfällighet i början av
1900 -talet. Bilden nedan visar en större ekbock.
89
90
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald
Åtgärder för att bevara arter
Tropiska skogar
Ungefär 5 % av alla växt- och djurarter i
Sverige är mer eller mindre hotade. Orsa­
ken är oftast att arternas livsmiljöer för­
svinner. De arter som bedöms vara hotade
noteras i dokument som kallas rödlistor. I
kategorin akut hotade arter kan nämnas
fjällräv och grönfläckig padda.
För att hejda utrotningen måste vi be­
vara livsmiljöerna för de arter som hotas.
Det räcker inte att fridlysa en hotad art
om vi förstör den miljö den finns i.
Naturreservat och nationalparker
I Sverige har vi skyddat 9 % av landarealen
genom naturreservat och nationalparker.
Målet är att alla landets arter skall kunna
överleva i dessa områden. Syftet med na­
turreservat är att skydda viktiga naturmiljöer. Det kan
handla om en plats där en speciell art förekommer, men
ofta är det den totala biologiska mångfalden i en viss
typ av ekosystem som är intressant.
Sveriges 28 nationalparker finns spridda från Stenshu­
vud i Skåne till Vadvetjåkka i Lappland. Nationalpar­
kerna har avsatts för att skydda ett stycke svensk natur
från exploatering. Kommande generationer ska kunna
se hur nordiska naturmiljöer såg ut innan de påverkades
av människan. Våra största nationalparker, Sarek och
Padjelanta, täcker vardera nästan 200 000 hektar och
består mest av fjällnatur. Av all skyddad yta finns 90 %
i fjällmiljö. Artrikedomen är större i mer produktiva
områden i södra Sverige. Fler områden skulle behöva
skyddas i södra delen av landet för att säkerställa miljön
för många arter som löper stor risk att försvinna.
Marina naturreservat är något man ännu inte har sat­
sat på i samma utsträckning som reservat på land. I de
reservat som har högst nivå av skydd är allt fiske förbju­
det. Inom skyddade områden ser man många positiva
effekter som att fiskarna blir större och bestånden blir
tätare. Leken kan fortgå ostört vilket leder till en ökad
mängd fisk även i omgivningen utanför reservaten.
Sareks nationalpark
Sareks nationalpark i Lappland var en av nio nationalparker
som instiftades år 1909 för att bevara vår orörda natur.
Global mångfald
Att arter dör ut är naturligt och normalt ingenting att
oroas över. Naturligt artutdöende sker långsamt och
fördelat på alla typer av ekosystem i takt med att för­
ändringar sker. I ungefär samma takt som utdöendet
uppstår nya arter. Problem blir det om många arter för­
svinner snabbt. Många utdöenden som sker nu beror
på människans framfart. I det tättbefolkade och rika
Europa är många arter och naturtyper redan starkt re­
ducerade. När exploateringen av naturresurser nu ökar i
hela världen hotas många tidigare orörda miljöer.
Den pågående klimatförändringen kan leda till att
mellan 30 och 50 % av världens arter utrotas. Forskare
har analyserat hälsotillståndet hos ekosystem världen
över och kommit fram till att många av dem befinner
sig under stress. Det är främst två naturtyper som hotas
av storskalig utrotning av arter: de tropiska skogarna
och korallreven.
Vid början av 1800 -talet räknar man med att det fanns
ungefär 2,9 miljarder hektar tropisk skog. Nu finns
knappt 1,5 miljarder hektar kvar. Tropiska skogar finns
av flera typer. Monsunskog, mangroveskog, regnskog
och savannskog är skogar som förekommer inom det
tropiska klimatområdet. Dessa skogstyper avverkas nu i
snabb takt och djur och växter försvinner.
De tropiska regnskogarna har större artantal är alla
andra biom tillsammans. Skogen har minskat kraftigt
sedan 1950 -ta­let. Av de västafrikanska regnskogarna
har 90 % försvunnit. Amazonas i Sydamerika är värl­
dens största område med tropisk regnskog. Även här
sker storskalig avverkning.
Fattigdomen och befolkningsökningen i tropiska län­
der leder till ett stort tryck på skogen. Människor le­
ver på det som skogen producerar. Man samlar nötter
för att sälja och andra ätliga växter för sin mathållning.
Jordbruken, med odlingar och betesdjur, breder ut sig
på tidigare skogklädd mark. Ett nytt hot är den ökade
efterfrågan på vegeta­biliskt fett. Regnskog avverkas för
att ge plats åt oljepalmsplantager. Ur oljepalmens fruk­
ter utvinns palmolja som används i många livsmedel.
Oljepalm med frukt
Oljepalmer odlas i många länder i tropikerna. Oljan används
både till matprodukter och som energiråvara.
Korallrev
Korallrev utvecklas i varma hav och hör till de mest art­
rika miljöerna i haven. Reven byggs upp av de små ko­
ralldjurens kalkskelett och är viktiga för många fiskar­
ters fortplantning. I håligheter i revet kan små fiskar få
skydd mot rovdjur så att de kan växa till sig.
Hoten mot korallreven är flera. Klimatförändring med
varmare hav skadar korallerna som bleks i varmt vatten.
Orsaken är att korallerna lever i symbios med alger som
dör i det varma vattnet. Utan algerna dör också korall­
djuren. De döda reven bryts snabbt ned av vågorna och
då är snart hela ekosystemet borta.
Ett av de största hoten är de växtgifter som används
i jordbruket. Gifter från åkermarken spolas ut i havet
och når korallreven utanför kusten.
Koraller växer långsamt och störningar kan leda till att
revet bryts ned snabbare än det tillväxer. Dynamitfiske
innebär att man smäller av dynamitladdningar i vatt­
net. Fisken dör eller domnar av och kan samlas ihop.
Eftersom fisket sker på revet skadas detta av detonatio­
nerna. Turism är också ett problem. Båtar med dykande
turister lägger till vid korallreven. Ankare släpas efter
båtarna och sliter sönder korallerna.
Avverkning av tropisk regnskog i Brasilien
På satellitbilden syns stora kala ytor där det tidigare fanns ett
artrikt ekosystem. Även om nya träd planteras blir artvariationen mycket mindre. Den orörda skogen är röd på bilden.
Bilden är bearbetad för att förenkla tolkningen.
(NASA)
91