Antikens Grekland

ca 900 f.Kr- ca 300 f.Kr
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Minotaurus
En varelse i en människas kropp
men med huvud som en tjur.
Han växte och blev stark som en
tjur och listig som en ond människa.
Han finns avbildad som
väggmålning i det berömda palatset
Knossos på Kreta.
Monica Andersson, Slottsbron skola
Kring 2000 f.Kr var Kreta en rik
ö.
Kreta
Bönderna skördade fikon, oliver
och vete.
Handelsmän seglade till Cypern
och köpte koppar.
De sålde oliver, keramik och tyg
till Egypten.
Arkeologerna har hittat lertavlor
med skrift som berättar om vad
varor har kostat och hur mycket
skatt Kretas bönder har varit
tvungna att betala till härskarna i
palatsen.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Förödelsen
 Flera svåra jordskalv har skakat
Kreta.
 År 1979 grävde arkeologer fram
ett tempel som hade störtat
samman vid ett skalv omkring
1700 f.Kr.
 Offerpräster har lyft händerna
som ett försök att skydda sig när
taket rasade ner.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Väggmålningar på Knossos, Kreta
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Mykene
 1500 f.Kr. började
staden Mykene att växa
upp på det Grekiska
fastlandet.
 Kretas storhetstid var
över.
 Ca 1200 f.Kr. var även
Mykenes storhetstid
över.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Fenicierna
 Fenicierna började 1100
f.Kr. att bli det nya
handelsfolket.
 De seglade runt längs
kusterna och byggde
städer.
 Kartago var en av de
större städerna.
Kartago
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Feniciska bokstäver
 Från början hade skriften ett tecken för varje ord
 Omkring 1000 f.Kr. växer en ny skrift fram med ett tecken
för varje ljud.
 Ett alfabet med 25 tecken
 Det är flera som utvecklat alfabetet, fenicierna, greker och
romare.
 Det är romarnas latinska bokstäver som vi använder i vårt
språk.
 Fenicierna spred kunskapen runt i Medelhavsområdet.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Järnåldern
 Fenicierna handlade främst med
metaller som koppar, silver, tenn.
Fenicierna hade även med sig en
ny handelsvara som var ny för
folket kring medelhavet. Det var
järn. Nu började järnåldern i
Europa.
 Deras mest kända handelvara var
emellertid den purpurfärg som
framställdes av snäckor.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Sjöfarare
Historiskt var fenicierna kända
för att vara framstående
båtbyggare och sjöfarare. De
var de första kända att använda
köl på en båt. De kunde till och
med kryssa sig fram i motvind.
De kunde även navigera efter
stjärnorna på öppet hav.
Polstjärnan kallades på vissa
språk den feniciska stjärnan.
Röda: Grekernas område
Gula: Feniciernas område
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Stadsstaterna
 Omkring 900 f.Kr. började
människor bygga städer.
 En stad växte upp kring en hög
klippa där människorna sökte skydd
för fiender.
 Eftersom klippan fungerade som en
slag borg, kallades den för
borgklippa, på grekiska akropolis
 Den mest berömda akropolis finns i
Aten.
Templet Parthenon
på
Akropolisklippan i Aten
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Seglade ut på havet
 Befolkningen växte och
åkermarken räckte inte
till.
 Många unga grekiska
män seglade ut på haven
för att leta nya platser att
bo på.
 Grekerna byggde upp
kolonier på många platser
runt Medelhavet.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Kolonier
 Många stora städer, t.ex.
Marseille i Frankrike och Istanbul
i Turkiet är från början grekiska
kolonier.
 Människorna som bodde i
kolonierna behöll kontakten med
hemlandet.
 De seglade i flera dagar för att
gå på teater eller se
idrottstävlingar.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Böcker och teater
 Grekerna skrev berömda
pjäser som spelas än i
dag över hela världen.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Europas första böcker
 Illiaden och Odysséen
 Illiaden, handlar om grekernas
största krigare:Akilles
 Skrevs för ca 2700 år sedan
 Är Europas första böcker och
det sägs att en man som hette
Homeros skrev dem.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Odysséen
 Akilles häl
 Grekerna försökte besegra
Troja efter att Akilles hade
dött men lyckas inte ta sig
över murarna.
 En grekisk hjälte: Odysseus,
tänker ut en listig plan…..
Trojanska hästen
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Idrotten
Den moderna
tävlingsidrotten började i
Grekland.
De olympiska spelen har fått
sin namn efter staden
Olympia där de mest
berömda idrottstävlingarna
hölls vart fjärde år i över
tusen år.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Deltagarna anlände oftast 30 dagar
innan tävlingarna började, och tävlingarna
pågick i fem dagar. Ett typiskt olympiskt
spel såg under antiken ut ungefär som
följer:
Spelen var ursprungligen endagsspel,
som hölls till guden Zeus’ ära, vart fjärde
år. Under senare tider varade spelen i
817 dagar. Den första dagen offrades
till Zeus och domarna och deltagarna
avlade den olympiska eden. I antikens
Olympiska spel var Pankration, löpning,
längdhopp, spjut, diskus, vapen,
brottning, boxning och ridning de
viktigaste grenarna. Dessutom tävlade
man i hästkapplöpningar på en bana
kallad hippodrom (detta var populärt
bland jonerna), och i femkamp,
pentathlon, vilken var den populäraste
grenen. Den första grenen var språng
(hopp utan ansats).
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
 De fem bästa gick vidare till spjutkast, varifrån de fyra
bästa gick vidare till snabblöpning. De tre bästa
därifrån gick vidare till diskuskast, som fällde bort
ytterligare en, så att det fanns två män kvar i ”finalen”, i
brottning. Brottarna brottades nakna och insmorda i
olja, så att det skulle vara svårare att få tag i
motståndaren och fälla honom ner på rygg, med
skulderbladen i marken. Den som tre gånger lyckats
med detta vann femkampen.
 Men tävlingarna har genom tiderna varierat mycket.
Vinnaren fick en olivkvistkrans från guden Zeus
"heliga träd". Vinnarna togs i allmänhet emot väl i sin
hemstad eller hemby och blev ofta rikligt belönad, som
tack för att staden eller byn hade uppmärksammats i
Olympia, vilket gav eko i hela Medelhavsvärlden. I
Aten fick en olympisk vinnare en stor penningsumma
som pris, i Sparta, som var en "krigsstad", fick han den
farligaste platsen på stridsfältet
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Kvinnor fick inte ens titta
på.
En del klädde ut sig för att
heja på sina söner.
De olympiska spelen hölls i
Olympia och då avbröts de
krig som hölls mellan de
Grekiska staterna.
Den så kallade ” Olympiska
vapenvilan”
År 394 e.Kr. hölls de sista Olympiska
tävlingarna . Ungefär 1500 år senare ,år
1896, anordnades de första moderna
Olypiska spelen i Aten.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Sparta
 Styrdes av två kungar
samtidigt.
 De skulle hjälpa varandra
och också kontrollera
varandra.
 Deras viktigaste uppgift
var att leda arméerna i
krig.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Mest makt hade
”de äldstes råd ”
Bestod av 28 spartanska
män , som skulle fyllt 60 år
innan de fick väljas in i
rådet.
Alla spatanska män över 30
år fick vara med i
”folkförsamlingen”.
Där röstade männen och
sade ja eller nej.
Ingen diskuterade förslagen
som de äldstes råd hade
tagit fram.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Sparta- uppfostran till soldat
 Spartanerna var en elit
 De levde väldigt spartanskt dvs
enkelt närmast fattigt.
 De spartanska männen tvingades
större delen av året att leva i
militärläger.
 En spartan var enligt lag tvingad att
gifta sig. Nya små spartaner måste
födas för att folket inte skulle dö ut.
 Mamman hade ensamt ansvar
över barnen.
 Pojkarna togs hemifrån vid 7 års
ålder då de fördes till ett läger
som var både skola och
militärförläggning
 Pojken skulle lära sig att frysa
och vara hungrig och törstig utan
att klaga
 När han var 20 år var han färdig
med sin utbildning till soldat.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Flickorna i Sparta
 Flickorna skulle lära sig läsa och
skriva precis som pojkarna.
 Flickorna skulle uppfostras till starka
och friska mammor som skulle föda
starka pojkar som passade till
elitsoldater.
 En kvinna måste även vara psykiskt
stark. Hons kulle vara beredd att få
se sin son bland de stupade.
 ” Kom hellre hem på skölden än utan
sköld ”
 De spartanska kvinnorna ansågs
vara de vackraste i hela Grekland.
 De var friare och självständigare.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Folkförsamlingen
Alla manliga atenska medborgare som fyllt 20 år hade tillträde och förväntades delta. Stadsstaten var
inte större till ytan än att de som bodde i utkanten kunde nå torget (agoran) på en dagsetapp till fots.
Ersättning för utebliven arbetsinkomst kunde erhållas.
Folkförsamlingen hade den lagstiftande makten och kan närmast jämföras med vår riksdag (som dock
är representativ).
Rådet
Det bestod av 500 av folkförsamlingens medlemmar som tillsattes genom lottning. 50 kom från vart
Fyle (boendeområde).
Dess uppgift var att lägga fram lagförslag.
Det motsvaras i viss mån av den styrande makten (regeringen) hos oss.
Ämbeten
Dessa tillsattes också genom lottning och ämbetsmännen rekryterades från folkförsamlingen. Genom att
lotta ut de viktiga posterna undvek man korruption.
Endast ledarna i krig (de tio strategerna) valdes.
Minimiåldern för en ämbetsman var 30 år och ämbetstiden 1 år.
Folkdomstolen
Även denna tillsattes genom lottning.
Den bestod av 6000 män uppdelade i mindre grupper.
Den huvudsakliga uppgiften bestod i att stävja ämbetsmännens maktmissbruk.
Detta styrelsesätt innebar ett stort steg mot vad vi idag menar med demokrati.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Demokrati med brister
Brister
 Det var enbart män som fick
rösta
 Kvinnorna , hälften av
befolkningen, fick inte vara
med.
 Slavar hade ingen rösträtt
ca 100 000
Beundran
 Ett folk ska styra självt- inte
styras av en diktator
 Människor har rätt att fritt
föra fram sina åsikter.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Vetenskapsmän
Hippokrates sa:
Människor blir inte sjuka därför att
gudarna vill straffa dem
Elaka trollkarlar och häxor kan inte
trolla så att vi mår illa.
Det finns naturliga förklaringar till
varför vi blir sjuka
Kunskaper om sjukdomar får vi
genom att studera den som är
sjuk
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Vetenskapsmän
 Aristoteles:
 Gjorde experiment och observerade
vad som hände.
 Han systematiserade
 Han delade in djuren i ryggradsdjur
och ryggradslösa.
 Han delas sedan upp dem i daggdjur,
fåglar, fiskar, kräldjur och groddjur
 Men….han hade fel om att jorden var
universums centrum
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Alexander den store
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
 En av de mest kända erövrarna i
världshistorian. Alexander var en
genial armeledare, men också ett
ämne för kontrovers. Å ena sidan var
han en briljant taktiker och ledare,
men han kunde också vara
hänsynslös och grym.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Alexander ärvde ett
mäktigt rike och en
vältränad armé av sin far,
Filip II. Med den och
med hjälp av de grekiska
stadsstaterna
besegrade Alexander
storkungen Dareios III
och erövrade det
mäktiga Perserriket.
Han grundade ett
flertal städer under sina
krigståg, Alexandria i
Egypten är den mest
välkända. Alexanders
gav upphov till den så
kallade hellenismen,
under vilken den
grekiska kulturen spred
sig ända bort till Indien
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Hellenismen
 Grekerna vidgade sina vyer och tog
sig till österlandet och uppskattade
deras livstil.
 När det grekiska och österländska
livsmönster smälte samman blev det
en blandkultur.
 Den brukar kallas hellenismen.
 Ordet är bildat av hellas, grekernas
namn på sitt eget land.
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se