Skogen och klimatet
Upplägg
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Om SLU och enheten för skoglig fältforskning
Om klimatmätningar på försöksparkerna
Skogens roll som kolsänka
Konsekvenser av en klimatförändring
Aktuell forskning
Frågor
SLU utvecklar kunskapen om
de biologiska naturresurserna
och människans förvaltning
och hållbara nyttjande av dessa.
Detta sker genom utbildning,
forskning och miljöanalys i samverkan
med det omgivande samhället.
Fyra fakulteter
Umeå
Fakulteten för skogsvetenskap
Uppsala
Fakulteten för naturresurser
och lantbruksvetenskap
Fakulteten för veterinärmedicin
och husdjursvetenskap
Alnarp
Fakulteten för landskapsplanering,
trädgårds- och jordbruksvetenskap
Fakulteten för skogsvetenskap
Umeå
•
•
•
•
•
•
Enheten för skoglig fältforskning
Skogens ekologi och skötsel
Skoglig genetik och växtfysiologi
Skoglig resurshushållning
Skogsekonomi
Vilt, fisk och miljö
Uppsala
•
Skogens produkter
Alnarp
•
Sydsvensk skogsvetenskap
Skinnskatteberg
•
Skogsmästarskolan
Enheten för
skoglig fältforskning
• Bildades 2004
• Utgörs av skogsfakultetens alla
• Fältforskningsstationer
• Skogliga försöksparker
• Långtidsförsök (ca 1600 st)
Försöksparkerna
• Syfte: ge goda förutsättningar för en bred forskningsverksamhet
med skoglig anknytning.
• Uppgift: Bistå forskare och andra intressenter med skogsmark.
• Långsiktighet viktigt.
• Stor betydelse för skogsbrukets utveckling i Sverige.
Vindelns försöksparker anlades 1923.
Vindelns försöksparker
• Svartbergets fältforskningsstation.
• Bistår försök och projekt vid parkerna.
• Samarbete med olika forskare och forskningsgrupper.
• Bedriver kurser och håller exkursioner.
• Externa uppdrag
Vindelns försöksparker
• Forskare kunde pröva olika
behandlingsmetoder.
• Insåg tidigt vikten av att ha koll
på klimatet.
• Unikt material.
Klimatmätningar
• Samarbete med SMHI – klimatstationer.
• Senare enbart egna klimatstationer.
• Syfte:
– Utgöra grunden för långsiktiga klimatmätningar
– Förse forskare med bakgrundsdata
– Jämföra med SMHIs data – upptäcka avvikelser
• Bra referensmätningar - minst 30 år.
Klimatmätningar
• Mäter kontinuerligt en mängd variabler, tex temperatur,
nederbörd, snödjup, avrinning, skogstillväxt etc.
• Rutinmässig referensmätning
sedan 1980.
• Mätdata bearbetas till
10-minuters och dygnsvärden
• Årlig rapport ges ut.
Temperatur och nederbörd på Kulbäcksliden. De fyllda staplarna/prickarna visar uppmätta
värden under 2007 och de ofyllda visar normalvärdena.
Fältförsök
• Temperaturer och andra klimatvariabler mäts i alla
försök där dessa variabler har en signifikant påverkan
på resultaten.
• Allt fler försök där syftet varit mera direkt relaterat till
klimat och skogens roll som kolsänka.
Skog som kolsänka
• Skogen har fått en ny roll.
• Beräkningar visar att det finns nära två miljarder ton kol i fastmarken i
svenska skogar.
• Till detta kommer uppskattningsvis 0.6 miljarder ton kol i dikad
torvmark med produktiv skog.
• Kollagring sker i marken och i trädbiomassan (stammar, grenar, rötter,
blad och barr).
Skog som kolsänka
Träd (A) och markvegetation (B) tar upp
koldioxid genom fotosyntesen (grön pil)
samtidigt som de avger koldioxid vid
respirationen (röd pil).
Ju snabbare och bättre träden växer desto
mer kol tar de upp.
Skog som kolsänka
Kolbalansen beror bl.a. på skogstyp och i vilket utvecklingsstadium
skogsbeståndet befinner sig.
Skog som kolsänka
IPCC: 4 olika sätt på vilka skogsbruket kan dämpa
klimatförändringarna:
• Öka eller bibehålla skogsmarksarealen
• Genom skogsskötsel öka kollagret på bestånds och landskapsnivå
• Substitution av energikrävande material (betong, stål, etc.)
• Bioenergi som substitution av fossila bränslen
Skog som kolsänka
• Hur mycket kol skogarna binder
beror på hur vi sköter och utnyttjar
dem.
• Skötselmetoder som främjar
kollagring i träd och mark + ökad
användning av biobränslen.
Skog som kolsänka
• Biobränslen anses vara (nästan)
koldioxidneutrala.
• Produktionen i de svenska skogarna
skulle kunna öka betydligt om de
sköttes mera intensivt.
Exempel:
Näringsoptimeringsförsök på Flakaliden.
Produktionshöjande
åtgärder
•
•
•
•
•
•
•
Gödsling
Nydikning och dikesrensning
Bättre föryngringar
Förädlat plantmaterial
Högproducerande trädslag
Kontroll av skadegörare
Gallring och röjning
Motsättningar?
• Intensifierad produktion kan stå i konflikt med
naturvården.
• Ta hänsyn till alla värden
• Ur kollagringssynpunkt:
Gammal, orörd skog
förmodligen ej optimalt.
Vilka konsekvenser får en klimatförändring?
Scenario: Det blir varmare
• Tänkbara fördelar
– Längre tillväxtsäsong – träden växer mer
– Bättre näringsomsättning i marken
– Nya trädslag kan införas
• Tänkbara nackdelar
–
–
–
–
Nya skadegörare, fler reproduktionscykler/år
Svårare få ut virke, varmare vintrar
Stormar
Bränder
Foto: Skogforsk
Foto: Claes Hellqvist
Foto: Tobias Härstedt,
Sydved
Hur förebygga?
• Sprida risker
• Bättre planering, ny teknik, tänka långsiktigt
• Viktigt med fortsatt forskning
Degerö stormyr.
Här studeras hur
ökad temperatur
och ökat tillflöde av
kväve påverkar
kolflödena över
myren.
Helträdskamrarna på Flakaliden. Syftet var att studera de långsiktiga
fysiska effekterna av olika CO2 –halter och temperaturer.
Tillväxtökningar
• Flakaliden: Fotosyntesen ökar med ca 20 procent när
årsmedeltemperaturen ökas med 2-4 grader.
• Olika effekter i olika delar av landet.
• Näringstillgången får inte vara för dålig.
Future Forests
• Långsiktigt forskningsprogram som går ut på att utveckla
strategier för uthålligt skogsbruk, baserat på olika scenarios.
• Gemensam satsning mellan SLU, Umeå universitet och
Skogforsk.
• Många delprojekt
• Långsiktigt perspektiv (50-100 år).
Future Forests
• Undersöka vad som händer när skogens produktionspotential
utnyttjas mera intensivt.
• Tillväxtparker i Vindeln (Västerbotten) och Asa (Småland).
• Tillväxthöjande åtgärder
– Förbättrat plantmaterial
– Ökad gödsling
– Nya trädarter (lärk, contorta, poppel…)
Future Forests
• Undersöka hur intensiv produktion påverkar
– Vatten
– Vegetation
– Djurliv
Sammanfattningsvis
SLU har ett unikt försöksmaterial.
Skogen har fått en ny roll som kolsänka.
Hitta balans mellan olika samhällsintressen.
Ny forskning viktig för att få ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
FRÅGOR?
Tack!
