Pilotstudie Stegvis Hälsoundersökning

advertisement
2
2010-06-28
Kompetenscenter för hälsa
Ann-Sophie Hansson
021 17 45 62
0768 63 67 97
Projektplan
Kultur och hälsa – en framtida rehabiliteringsmodell?
Det övergripande nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I Landstingsplanen 2010-2011 anges sex
målområden, där området ”En god och jämlik hälsa”, har som övergripande mål att utveckla en
hälsofrämjande hälso- och sjukvård som ett led i landstingets bidrag till folkhälsopolitiken i
Västmanland. Det innebär att både det förebyggande och det sjukvårdande arbetet som
landstinget utför ska ha invånarnas ökade hälsa som mål.
Bakgrund
Att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa har påvisats i ett flertal
forskningsprojekt särskilt i samband med rehabilitering och inom äldreomsorgen. Musik, dans
och konst har visats höja livskvaliteten och stärka hälsan. Detta har uppmärksammats i
regeringens proposition Mål för folkhälsan redan 2002 (Prop. 2002/03:35), där kulturens
betydelse för folkhälsan betonades ur två olika aspekter. Dels med betoning på att individens
upplevelser eller utövande av kultur anses kunna öka välbefinnandet, dels att kulturen i sig anses
kunna utveckla individen och öka delaktighet och inflytande i samhället.
Statens kulturråd har i sin rapport om Strategi för arbetet med kultur och folkhälsa (Statens
kulturråd, dnr KUR 2005/2622) fört fram att kulturaktiviteter både kan förebygga och minska
ohälsa genom att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället samt att
stimulera till utveckling av människors kapaciteter. Se även Kultur för hälsa - en exempelsamling
från forskning och praktik. Statens Folkhälsoinstitut (2005). I denna exempelsamling finns
referenser, både svenska och internationella till en rad vetenskapliga studier om kulturens bidrag
till hälsa.
Folkhälsoinstitutet har i sin skrift ”Den nya folkhälsopolitiken” (Gunnar Ågren, Statens
folkhälsoinstitut 2003:57), fokuserat kulturens roll när det gäller individens delaktighet och
inflytande i samhället, vilket i sin tur är ett av de elva målområdena för folkhälsoarbetet.
Sammanfattningsvis finns i den nya folkhälsopolitiken en tydlig betoning på kulturens betydelse
när det gäller utveckling av individens förmågor och att stärka individen i samhället. Från
forskningen om hälsans bestämningsfaktorer har visats att just möjligheter till egen utveckling,
delaktighet och möjligheter att kunna påverka sin livssituation har samband med upplevelser av
välbefinnande och god hälsa.
Trots att kulturens effekter på hälsa och välbefinnande har utvärderats i flera olika studier så vet
man inte riktigt om kultur kan anses vara en bestämningsfaktor för hälsa. Töres Theorell,
professor vid Institutet för Psykosocial Medicin, Karolinska Institutet, menar att man inte i dag
vet om det är kulturen i sig som har haft effekt eller om det är det sociala sammanhanget vid
kulturaktiviteter som ger bättre hälsa. Mer evidens är därför önskvärt för att få en mer påtaglig
vetenskaplig evidens för sambanden.
3
I den kulturpolitiska propositionen ”Tid för kultur”, som riksdagen antog den 16 december 2009,
har Kultur och hälsa en framträdande roll. Kultur och hälsa är ett exempel på den så kallade
”aspektpolitik” som förs fram i den nya kulturpolitiken, dvs att kulturen är en viktig del inom fler
olika politikområden. Kultur har också instrumentella aspekter. En kommentar som kan beskriva
aspektpolitik är, att andra politikområden bör lyfta in kulturen i sina mål för att aspektpolitiken
inte ska bli verkningslös.
Vad görs?
Som en del i Landstinget Västmanlands arbete med en regional kulturstrategi anordnades
seminariet ”Kulturens betydelse för hälsan” under hösten 2009. Seminariet leddes av Gunnar
Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Han redovisade resultat från
olika internationella studier om kulturens hälsobringande effekter. Enligt professor Bjursell har
bl.a. följande kulturinslag relevans för ett friskare liv:
Dans – bra mot Parkinson, (se t ex. The Neuroscience of Dance, Steven Brown &
Lawrence M. Parson, Scientific American).
Meditation – bra mot stress, (t.ex. Kroese, A.J. Minska din stress med meditation,
Natur&kultur 2008)
Musik – bra vid inlärning (t ex. efter stroke, The Lancet, vol. 371, March 1, 2008 &
Nature, 17 March, 2005).
Natur – bra vid rehabilitering, (se t ex. The Cognitive Benefits of Interacting With
Nature, Marc G. Berman, John Jonides & Stephen Kaplan, University of Michigan).
En rad nystartade projekt i syfte att undersöka kulturens effekt på hälsa har inletts i Sverige. Vid
Capio Citykliniken Söder i Helsingborg, har pilotprojektet ”Kultur på recept”, påbörjats med
syfte att undersöka om kultur kan vara ett medel för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro.
Försöket ska pågå ett år och vara en pilot inom primärvården. Målgrupper är patienter med lätta
och medelsvåra depressioner, stress, ångest, långvarig smärta i rygg, axlar, nacke eller med
generaliserad smärta. Projektet finansieras med medel från såväl Region Skåne som staten.
Landstinget har ansvar för hur kulturfrågor kan integreras i den regionala utvecklingen och
tillväxten ur såväl social, miljömässig som ekonomisk dimension. Landstingets uppgift i
samspelet är att leda den regionala processen med kartläggningar och strategier.
Ett liknande projekt, med statlig finansiering har också inletts i Västerbottens läns landsting.
Även inom kommuner, regioner och landsting pågår ett brett utvecklingsarbete kring hur konst
och kultur kan komplettera traditionella metoder, i synnerhet inom vård och omsorg och inom
folkhälsoarbetet. Det kan t.ex. gälla dans som en del i läkningsprocessen för unga med anorexia,
dans och musik som kommunikationsmedel i vården av dementa, kulturupplevelser som
smärtlindring eller konst och kultur som meningsskapande aktiviteter i äldreomsorgen. I det
nordiska samarbetet har ett arbete påbörjats för att öka kunskapen inom fältet. Region Skåne har
utsetts till samordnare på såväl nationell som nordisk nivå vad gäller kultur och hälsa.
Syfte
Att genomföra en rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturinsatser (musik, teater och
dans) kan påverka hälsan positivt hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa (med
diagnoser som t.ex. ångest och depression).
Mål
Att undersöka om kulturinsatser har effekt på upplevd hälsa och rehabilitering hos
personer med psykisk ohälsa
Att i den mån positiva resultat erhålls, utveckla modell för hur kulturella insatser kan
användas som en alternativ behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården för patienter
med psykisk ohälsa.
4
Målgrupp
Vuxna (18- 64 år), inskrivna i Försäkringskassan och boendes inom Västerås kommun,
sjukskrivna (>90dagar men <2år) med lättare psykiska diagnoser (undantag bipolär sjukdom).
Intressenter
Landstinget Västmanland, Västerås stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt
företrädare för kulturlivet inom länet. Studiens resultat bör även vara av intresse för forskningen
inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård.
Avgränsningar
Studien begränsas till gruppen vuxna i arbetsför ålder med psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna
>90 dagar i Västerås kommun. Den psykiska ohälsan har enligt både Liv & Hälsa
undersökningarna och nationella rapporter om hälsoläget i landet ökat markant och i synnerhet
bland unga vuxna och särskilt bland kvinnor. Vidare har länsstrategin formulerat som prioriterat
mål att insatser bör göras för att minska den psykiska ohälsan i gruppen unga vuxna. Mot denna
bakgrund finns goda skäl för att denna studie bör rikta sig till målgruppen vuxna med psykiska
diagnoser som ångest, depression, utmattningssyndrom mfl.
Projektorganisation
Projektledare utses av styrgruppen
Styrgrupp
Arbetet leds av en styrgrupp med representation enligt följande:
Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa (KCH)
Cecilia Åslund/Andreas Rosenblad, Centrum för Klinisk Forskning (CKF)
Lena Karlström, Ledningsstaben /Regionutveckling
Christer Olsson, Ledningsstaben/Regionutveckling, sekr
Expertgrupp
Bo Simonsson, Kompetenscenter för hälsa
Alf Uttermalm, Försäkringskassan Västerås
Tuula Wallsten, Landstinget Västmanland
Metod och genomförande
Studien kommer genomföras under 2011 och inkludera ca 600 individer som är sjukskrivna för
olika former av psykisk ohälsa, varav 300 individer utgör kontrollgrupp.
Ett första urval av deltagare görs med hjälp av Försäkringskassan Västerås för att identifiera
samtliga individer i Västerås kommun som är sjukskrivna för olika former av psykisk ohälsa, t ex
depression, ångestsjukdomar, och utmattningsdepression. Baserat på denna information sker
urval av deltagare i tre omgångar, fördelat kvartalsvis under året. Ett informationsbrev skickas till
samtliga inom målgruppen med en inbjudan till informationsmöte om studien. Vid
informationsmötet ombeds de potentiella deltagarna besvara ett kort screening-formulär, MadrS
(Montgomery- Åsberg - Depression Rating Scale, Self-assessment 1979)1 samt lämna
intresseanmälan för medverkan i studien. Efter analys av resultatet från screeningen kommer
individer med svårare psykiska besvär (>30 MadrS-poäng), de som lider av social fobi, och/eller
har svårigheter att kommunicera i svenskt tal och skrift att exkluderas.
De ca 200 deltagare som inkluderas vid varje urvalstillfälle kontaktas via telefon och post för
medverkan. Om antalet inkluderbara individer överstiger 200 kommer ett randomiserat urval att
1
Montgomery, S. and M. Åsberg (1979). "A new depression scale designed to be sensitive to change." British Journal of
Psychiatry 134: 382-389.
5
ske. Inför varje inklusionsomgång kontrolleras urvalet från Försäkringskassan så att ingen individ
kontaktas två gånger. Samtliga deltagare kontaktas därefter och ombeds fylla i ett frågeformulär
om hälsostatus, sjukdomsbild och bakgrundsdata (baslinjeenkät) . Deltagarna randomiseras sedan
till en interventionsgrupp (A) och en kontrollgrupp (B). Grupp A kommer under 10 veckor att
besöka en gratis kulturaktivitet per vecka i form av scenkonst (musik, teater, dans) eller
utställningar. För kontrollgruppen sker ingen intervention. Efter 10 veckor ombeds samtliga
deltagare att återigen besvara ett liknande frågeformulär för att mäta eventuella förändringar i
hälsa jämfört med baslinjedata. Studien pågår under 3x10 veckor med ca 200 deltagare i varje
omgång.
Mätinstrument
Demografiska bakgrundsmått samt validerade mätskalor för självskattade hälsovariabler (General
Health Questionnaire (GHQ-12), Self rated health (SRH), Mastery)2.
Statistisk bearbetning
Sedvanliga deskriptiva mått såsom frekvenser, medelvärden, standardavvikelser, medianvärden
och interkvartilavstånd kommer att användas för presentation av resultaten. Parade jämförelser
samt betingade multivariata analyser kommer att göras.
Exkluderade
Flödesmodell
Urvalet fr. FK
Brev till alla i
målgruppen
Informationsmöten inkl.
screening intresseanmmäln.
Baslinjeenkät till
samtliga
Studiegrupp A
Randomisering
Kontrollgrupp B
Grupp A Intervention
(kulturaktiviteter
i 10 veckor)
Grupp B ingen
intervention
Uppföljande
enkät till studie-o
kontrollgrupp
(A+B)
Resultat,
bearbetning
o analys
Slutrapport
Dec 2012
Intervention
I projektet ingår kulturformerna musik, dans, teater och utställningar. De kulturinstitutioner i
Västerås som kommer att erbjuda kulturaktiviteter är Västmanlandsmusiken, Teater
Västmanland, Länsmuseet och Konstmuseet. Gallerier, fria grupper och gästspel kommer att
fungera som ett komplement till aktiviteterna på kulturinstitutionerna.
Tidplan
2010
Hösten
2
Projektplanearbete,
Ansökan till Etisk kommitté
Beslut i etisk prövningsnämnd
Utvärderingsplanering/kontrollgrupp
Utformning av enkät, webb o brev
Urvalsarbete
Pearlin, L. I., M. A. Lieberman, et al. (1981). "The Stress Process." Journal of Health and Social Behaviour
22(December): 337-356.
6
Förankringsarbete
2011
Målgruppen identifieras
Forts förankringsarbete
Marknadsföringsinsatser
Intervention (kulturaktiviteter erbjuds
under tre 10 veckors perioder from
januari tom november till mellan 250300 individer)
Våren CKF-seminarium,
Uppföljning gm enkäter hösten 2011
2012
Databearbetning, analyser och
utvärdering, projektavslut och
rapportskrivning
7
Riskanalys
Risk
Ekonomisk risk
Riskvärdering,
risk/ej risk
risk
Underfinansiering
risk
Motstånd beroende på olika
synsätt vad gäller
evidensbaserade metoder
risk
Åtgärd för riskminimering
Projektplanen ska vara väl
underbyggd och förankrad i
landstingsledningen såväl som
inom politiken och
Samordningsförbundet och
övriga intressenter.
Posterna i den ekonomiska
kalkylen ska vara så väl
underbyggda att risken för
underfinansiering minimeras.
Projektets design,
genomförande och
utvärdering ska upplevas
professionellt och underlätta
sådant motstånd
Utvärdering
Utvärderingsplan ska utarbetas parallellt med projektplanearbetet. Projektledaren ska ta de
kontakter som erfordras och vid behov bistå utvärderaren med sin kunskap.
Etiska aspekter och godkännande
Deltagande i undersökningen bygger på frivillighet och informerat samtycke.
Ansökan till Etikprövningsnämnden ska ske under hösten 2010.
Förväntade effekter
Projektets förväntade effekt är att det ska vara möjligt att efter studiens genomförande kunna dra
slutsatser om kulturens betydelse som metod för behandling av psykisk ohälsa.
Projektet är att betrakta som ett pilotprojekt, som i det korta perspektivet ska utgöra ett
underlag för beslut om ett breddinförande i länet. Det är därför av stor vikt att projektet
genomförs, följs upp och utvärderas med god kvalitet och vetenskaplighet för att
resultaten ska kunna ligga till grund för ett sådant politiskt beslut.
Implementering/breddinförande
Underlag för politiskt beslut om breddinförande ska tillställas landstingsstyrelsen senast
december 2012.
Ekonomisk kalkyl
Se bilaga 1
8
Bilaga 1
Ekonomisk kalkyl
Beräknad total kostnad för projektet
1.150 tkr
Specifikation
Projektledare 0,5 x 18 mån inkl. soc kostnader
Statistiker 0,5 x 5mån
”
Utvärdering
355 000
95 000
50 000
Infomaterial, screeningkostnader och enkäter
50 000
Intervention 10 besök per deltagare ca
600 000
Finansiering:
Ansökan görs dels till Samordningsförbundet i Västerås med 50%, dvs. 575 tkr
dels från Sjukskrivningsmiljarden med resterande 50%, dvs 575 tkr.
9
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards