Inflammatorisk tarmsjukdom Michael Eberhardson Gastrocentrum Medicin Karolinska Universitetssjukhuset Inflammatorisk Tarmsjukdom =inflammatoriskt tillstånd i tarmen 1. Ulcerös kolit 2. Crohns sjukdom (morbus Crohn) 3. Indeterminate colitis = obestämbar kolit 4. Mikroskopisk kolit Ulcerös kolit är begränsad till tjocktarmen Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarm-kanalen IBD - Epidemiologi Årlig incidens av IBD i Sverige n / 100 000 Ulcerös kolit 15 Crohn´s sjukdom 6 Obestämbar kolit 2 Kollagen kolit 6 Lymfocytär kolit 5 All IBD 34 (Curt Tysk) IBD - Epidemiologi I en slumpmässig utvald grupp av 100 000 invånare i Sverige: Crohns sjukdom Hur många i grupppen är sjuka? Ca 210 Ulcerös colit ca 400 Summa i Sverige: Nästan 1% av Sveriges befolkning har någon form av inflammatorisk tarmsjukdom Löfberg R, 2006 Epidemiologiska Riskfaktorer UC CD Appendektomi1 Negativ (skyddande) - Rökning2 Negativ (skyddande) - Positiv - Positiv P-piller2 Hög renlighet under barndomen2 1Koutroubakis Positiv I, et al. Inflamm Bowel Dis. 2002;8:277-286; 2Koutroubakis I, et al. Hepatogastroenterology. 1996;43:381-393. När blir man sjuk? 1960–74, smal linje 1975–89, tjock linje Lapidus, Gut, 1997 Epidemiologiska fakta Vissa studier visar en något ökad andel kvinnor med Crohns sjd. Ulcerös kolit är något vanligare hos pojkar/män. IBD har ökat sedan 60-talet. Viss utplaning under 80-talet men ökningen tog fart igen under 90-talet. Crohns sjukdom har förändrats över tid med en ökande andel med enbart inflammation i tjocktarmen. Stockholm: 60-talet: 15% av Crohnpatienter med enbart tjocktarmsinflammation. 90-talet: 52% av Crohnpatienter med enbart tjocktarmsinflammation. Miljö -- Hygienhypotesen Förbättrade sanitära förhållanden Utsätts inte för lika mycket bakterier i barndomen. Ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom senare i livet(?) Är inflammatorisk tarmsjukdom ärftlig? Tvillingstudier visar att särskilt Crohns sjukdom är ärftlig. 10% av barnen till förälder med Crohns sjukdom ärver åkomman. Helt klart räcker det inte med generna utan det är ett samspel: Gener + miljö Skillnad Ulcerös colit – Crohns sjukdom Bara i tjocktarmen Ytlig inflammation i slemhinnan Hela mag-tarm-kanalen Inflammation genom hela tarmväggen Kontinuerlig inflammation Inflammationen är segmentell (”skip lesions”) Efter många års Efter en inflammation kan duration kan tarmen bli tarmen bli förträngd – så som ett stelt rör. kallad stenos. Ulcerös kolit kan ha olika utbredning i tjocktarmen Extensive 20% 55% 25% Crohns sjukdom utbredning och ”uppträdande” Ileocekal sjd ca 40% Kolonsjd ca 30% ileo-kolisk sjd ca 20% Isolerad tunntarmssjd under 20% Strikturer? Fistlar/abscesser? Perianal sjukdom? Symptom-ulcerös colit Diarré Slem och blod i avföringen Kramper ffa vänster sida av buken Blodbrist avmagring trötthet Om riktigt allvarligt skov får patienten även feber, snabb puls och blir snabbt uttorkad pga de rikliga diarréerna upp till 15-20 gånger per dygn! Symptom- Crohns sjukdom ont i magen. grötaktig diarré avmagring perioder med feber Blodbrist, trötthet fistlar, abscesser, fissurer - perianala problem (10% vid diagnos, 20% (30-50%) av patienterna har det någon gång) Dock kan Crohns sjukdom som är lokaliserad i tjocktarmen vara mycket lik ulcerös kolit i symtomen. Kan ibland vara svårt att särskilja dessa två sjukdomar! Spektrum hos inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Crohn’s sjukdom Stenoser Fistlar Ulcerös kolit Diarré Buksmärta Djupa abcesser Återkommande skov Anemi Granulom Extraintestinala Extrakolonisk manifestationer inflammation ASCA Indeterrminate colitis Blodig diarré Ytlig slemhinneinflammation Kontinuerlig inflammation pANCA Adapted from Satsangi J, et al. Inflammatory Bowel Diseases. Churchill Livingstone, 2003. Crohns sjukdom och ulcerös kolit går i skov. Disease course in CD over 10 years (IBSEN study) Crohns sjukdom under de första 10 åren Disease Activity 45% 0 19% 10 years 0 10 years 3% 0 32% 10 years Solberg IC, et al. Clin Gastroenterol Hepatol. 2007;5:1430-1438. 0 10 years IBD / Differentialdiagnoser A) Specifika infektiösa koliter (Amöba, Salmonella, Clostr Diff) B) Ospecifika infektioner koliter Akut insjuknande, hög feber, föregående antibiotikabehandling eller utlandsvistelse talar i första hand för infektiös genes. Man bör tänka på att inflammatorisk tarmsjukdom kan debutera efter genomgången gastroenterit eller antibiotikakur. C) Mikroskopisk kolit D) Ischemisk kolit E) Strålnings-inducerad kolit F) Venerisk kolit G) Divertikulär kolit Provtagning vid misstänkt IBD -CRP - Blodstatus Hb = anemi? LPK och TPK = inflammation? - Albumin - ALP, ALAT - Fecesodlingar - Eventuellt F-kalprotektin Värdering av inflammatorisk aktivitet vid etablerad sjukdom CRP, Blodstatus, Albumin, F-kalprotektin F-Kalprotectin - neutrofila granulocyter släpper ut detta kalciumbindande protein - Avföringsprov som korrelerar till inflammationen i tarmslemhinnan. Detta prov är inte specifikt för inflammatorisk tarmsjukdom utan förhöjda värden ses även vid: - gastroenterit - NSAID-intag - divertikulit - koloncancer Koloskopi: Ulcerös kolit Ytlig inflammation Granulerad slemhinna Ytliga sammanflytande ulcerationer Kontinuerlig utbredning Rektum engagerad Koloskopi: Crohns sjukdom Transmural inflammation Kullerstensmönster Aftösa sår som blir till långa slingriga sår ”skip lesions” Granulom i PAD Fistlar Abscesser Fissurer Tunntarm MR (helst) eller CT Tunntarm Tunntarmskapsel 46-årig man med mångårig Crohns sjukdom. Centralt i buken ses en Sformad, kraftigt lumenstenoserad ileumslynga. A) Väggförtjockning i distal ileumslynga. B) Väggförtjockning i mellersta ileum. Små pilar pekar på ökad kärltäthet. Lång vit pil visar på fistel i mesenteriet. Foto: Thomas Fork/Universitetssjukhuset MAS, Malmö Läkartidningen nr 45, 2009-11-03 Extraintestinala manifestationer vid Crohn (och ulcerosa) Ocular Inflammation 2%–13% Oral Ulceration 20%–30% ledinflammation ögoninflammation hudutslag inflammation i gallgångarna – Primär scleroserande cholangit! Ankylosing Spondylitis 1%–6% Peripheral Arthritis 10%–20% Erythema Nodosum 6%–15% Pyoderma Gangrenosum 0.5%–2% Satsangi J, Sutherland LR, eds. Inflammatory Bowel Diseases. London, England: Churchill Livingstone; 2003:669-684. Inflammatorisk tarmsjukdom – patogenes Varför får våra patienter IBD? Luminala antigen Gener Miljö Michael Eberhardson Insidan av tarmen Tarmepitel Tarmväggen IBDStändig inflammation i tarmen Blodkärl med röda och vita blodkroppar Baumgart DC et al. Lancet. 2007;369(9573):1627-40 Bakterier? Barriär? Immundysfunktion? Baumgart DC et al. Lancet. 2007;369(9573):1627-40 IBD kräver närvaro av tarmbakterier Födoämnen Tarmbakterier Patogener Michael Eberhardson Bakteriens roll i djurmodeller Residenta bakterier Makrofag- och T-cellsaktivering Möss IL-2KO IL-10KO TCRα KO CD3E26TG SAMP1/Yit DSS CD45RbhiSCID Inga bakterier Ingen immunaktivering Råttor HLA-B27 TG Indomethacin Kolit Ingen kolit Michael Eberhardson Hos friska skyddar muköst lager mot alltför närgångna bakterier Bakterier håller sig på det mukösa lagret Relativt UC: Ökatsterilt antalhos friska individer bakterier CD: Ännu fler bakterier Tarmepitel Michael Eberhardson Adhesive Invasive E coli (AIEC) • Redan 1978 hittade man höga titrar av antikroppar mot E.coli O-antigen hos IBD-patienter. Adhesionsindex • Ett ökat antal E. Coli hos Crohnpatienter som är vidhäftade och dessutom invaderar slemhinnan. CD-patient kontroll Barnich N et al, J Clin Invest 2007;117(6):1566-74 Michael Eberhardson Mycobakterium Avium Paratuberculosis – MAP • Crohns sjukdom liknar Johnes sjukdom inom veterinärmedicin, som orsakas av MAP. “krypande mesenteriellt fett” Kullerstensmönster Greenstein RJ, Lancet Infect Dis 2003; 3: 507–14 Michael Eberhardson Kan det vara kompositionen av tarmbakterier? Störd tarmflora: • kommensaler bidrar till korrekt pH, immunbalans, och stöder metabolismen av hormoner och carcinogener. - Mindre andel Clostridie- och bacteroide-arter hos IBD-patienter (tillverkar smörsyra och andra korta fettsyror). - Faecalibacterium Prausnitzii – frisätter antiinflammatoriska mediatorer. Färre antal hos Crohnspatienter. Michael Eberhardson Störd barriärfunktion • Störd barriärfunktion exponering av tarmens innehåll för immuncellerna i lamina propria aktivering av immunsvar. → Ökad permeabilitet hos 10-25% av friska förstagradssläktingar till IBD-patienter (C Tysk, Örebro, Gut-99). → Ökad intestinal permeabilitet predikterar IBD-skov (Wyatt, Lancet-93). Michael Eberhardson Makrofagerna fungerar inte lika effektivt vid akut inflammation hos Crohnpatienter – de är inte lika bra på att rensa bort bakterierna Avdödat E coli injicerades subkutant på underarmen hos Crohnspatienter och friska kontroller • Inte lika många vita blodkroppar samlades vid injektionsstället hos Crohnpatienterna. • Rensningen av bakterier fungerade sämre hos Crohnpatienterna. • Sekretionen av proinflammatoriska signaler från makrofagerna var sämre hos Crohnpatienterna. • TNF-nivåerna var lägre i makrofager från Crohnpatienter. Smith et al, J Exp Med 206:1883-97, 2009 Michael Eberhardson Ligger felet i immunförsvaret? • På senare år pekar studier på det innata immunsystemet som en viktig faktor i IBD →Dysfunktionella makrofager. →De flesta läkemedel vi har idag modulerar det innata immunsystemet. →Många av de läkemedelsprövningar som huvudsakligen hämmat det adaptiva immunförsvaret har fallerat. Michael Eberhardson Inflammatorisk tarmsjukdom – Inflammation och behandling Innata och adaptiva immunsystemet Innata systemet Adaptiva systemet Epitel T-lymfocyter Effektorceller B-lymfocyter Antikroppar Dendritiska celler Monocyt/ Makrofager Neutrofiler Timmar 0 6 Dagar 12 0 3 6 Michael Eberhardson Vid inflammation uttrycker kärlens väggceller adhesionsmolekyler Blodkärl Kemokinreceptor Adhesions molekyler 2. Monocyten migrerar till vävnaden genom kärlväggen Vävnad 3. Monocyten blir aktiverad och omvandlas till makrofag! Inflammationen skapas av makrofager och dendritiska celler efter igenkänning av invaderande patogen. Innata systemet ! Cytokiner Epitel TNF IL-1 IL-6 IL-12 IL-23 Kemokiner IL-8 Inflammatoriska mediatorer: proteiner och lipider Lipidmediatorer Makrofager Prostaglandiner Leukotriener Platelet-Activating Factor (PAF) Michael Eberhardson Hos våra patienter har både det innata och adaptiva immunsystemet aktiverats Innat system Adaptivt system Epitel T-lymfocyter Effektorceller Dendritiska celler Monocyt/ Makrofager B-lymfocyter Neutrofiler Michael Eberhardson Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom Sjukdom Akutbehandling Underhållsbehandling SKOV REMISSION Tid Michael Eberhardson Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom Häva försämringsperiod (skov), och sedan bevara sjukdomen läkt (remission) 1. Kortikosteroider (kortisonpreparat) 2. 5-ASA, Salazopyrin (fungerar sämre vid Crohns sjukdom) 3. Immunsuppression 4. Biologiska preparat = antikroppar 5. Kirurgi Michael Eberhardson Medicinsk behandling av IBD Kirurgi Nya läkemedel Biologiska läkemedel Immunsuppression 5-ASA Kortison Azatioprin/ Metotrexat Anti-TNF= Humira/Remicade Michael Eberhardson Kortison – används vid skov som akut behandling -Svårt skov i hela tarmen: -IV - Betapred -Övriga skov: - per oralt prednisolon 40-60mg -Inflammationen begränsad till nedre delen av tjocktarmen – Ulcerös kolit: -lokalbehandling med ”klysma” eller stolpiller – kortison Michael Eberhardson Kortison vid inflammatorisk tarmsjukdom Sjukdom Akutbehandling SKOV REMISSION Tid Michael Eberhardson Kortisonpreparat – endast kortvarigt Ileocekal Crohns sjukdom: Budesonid = tabletter som fungerar som lokalbehandling – tas ej upp i lika stor utsträckning utan verkar lokalt vid övergången ileum-cekum. Kan i låg dos användas som underhåll (ingen evidens!) undvik långtidsbruk mycket bred effekt! biverkan! All kortisonbehandling trappas ut Successivt – 2-3 månader. Michael Eberhardson Salazopyrin, 5-ASA – det första preparatet – både Crohn och UC. -Asacol, Pentasa, Colazid är modernare läkemedel – bäst vid ulcerös kolit. - Salazopyrin -Framför allt ulcerös kolit! Både vid akut behandling av skov och underhållsbehandling. Relativt fria från svåra biverkningar. justera doserna! --- höga doser akut och lägre vid underhållsbehandling Michael Eberhardson 5-ASA vid inflammatorisk tarmsjukdom Sjukdom Akutbehandling Underhållsbehandling SKOV REMISSION Tid Michael Eberhardson 5-ASA aktiverar PPARγ 5-ASA Framför allt epitelceller, men även makrofager. 5-ASA PPAR 5-ASA PPAR Hämning av Cytokiner Chemokiner Cellproliferation Adhesionsmolekyler PPRE Michael Eberhardson 5-ASA hämmar ett antal inflammatoriska signaler lokalt Innata systemet ! Cytokiner Epitel Här går 5-ASA in och nedreglerar! TNF IL-1 IL-6 IL-12 IL-23 Kemokiner IL-8 Lipidmediatorer Makrofager Prostaglandiner Leukotriener Platelet-Activating Factor (PAF) Michael Eberhardson Salazopyrin, 5-ASA Lokal effekt i slemhinnan vid stolpiller, skum eller klysma KLYSMA SUPP SKUM Michael Eberhardson Salazopyrin, 5-ASA • Salazopyrin – sulfa + 5-ASA: bryts ner till aktiv substans (5-ASA - aminosalisylsyra) av bakterierna i kolon! COOH NHSO2 N N CH N=N 5-ASA Sulfapyridine Pentasa® Mesalamine *Asacol® Mesalamine Colazid® Balsalazide IC Microspheres Dipentum® Olsalazine N=N Eudragit S* / L Michael Eberhardson Michael Eberhardson Immunsuppression Azatioprin (Imurel) - tabletter Purinethol - tabletter Metotrexat (används i andra hand i Sverige – endast för Crohns sjukdom) – inj 1/vecka subkutant Användning: långtidsbruk när kortisonbruk inte kan upphöra när kortison inte räcker När 5-ASA inte fungerar kräver långtidskontroll-motverkar kirurgi! Michael Eberhardson Azatioprin (Crohn och UC) och Metotrexat (Crohn) vid inflammatorisk tarmsjukdom Sjukdom Underhållsbehandling SKOV REMISSION Tid Michael Eberhardson Azatioprin och Metotrexat Hämmar byggstenarna till de vita blodkropparna i benmärgen. Michael Eberhardson Azatioprin och metotrexat blockerar T-cellers proliferation G2 AZA; purinanalog cellcykelspecifik inhibitor vilande och DNA syntes fas M Cellcykel MTX; folatantagonist cellcykelspecifik inhibitor vilande och DNA syntes fas AZA, MTX S AZA, MTX G1 G0 Michael Eberhardson Tioguaninerna (Azatioprin) sätter sig som ”falska” baser på guaninets plats Sätter sig i DNA och RNA Förhindrar tillverkning av proteiner. Derijks LJ et al. Aliment Pharmacol Ther 2006;24(5):715-29 Michael Eberhardson Metotrexat injektion 1/vecka subkutant - Crohn MTX Folat Metotrexat tetrahydrofolatsyntesen MTX inhiberar Folat AICAR Behövs för tymidin DNA-syntesen hämmas. MTX polyglu dihydroFolat FAICAR Inhiberar IMP purinsyntes METIONIN tetrahydroFolat Syntesen av DNA, RNA och proteiner hämmas. 5,10-CH2-thFolat 5-CH3-thFOLAT INOSINE HYPOXANTINE 5,10-CH-thFolat HOMOCYSTEIN tetrahydroFolat 10-CHO-thFolat Michael Eberhardson TNF-hämmare = biologisk behandling Vit blodkropp Aktivering 1 2 Professionell antigen-presenterande cell 2. Stimulering via signalämnen: TNF Viktig här!!!!!!! Michael Eberhardson TNF-hämmare = biologisk behandling TNF-hämmare vid inflammatorisk tarmsjukdom Sjukdom Akutbehandling Underhållsbehandling SKOV REMISSION Tid Michael Eberhardson TNF-hämmare = biologisk behandling Biologiska läkemedel = Antikroppar MHC II B Y Y Y Y YY Y Y Michael Eberhardson TNF-hämmare = biologisk behandling Vit blodkropp X Aktivering 1 X Professionell antigen-presenterande cell Y 2 2. Stimulering via signalämnen: TNF Viktig här!!!!!!! Michael Eberhardson Infliximab och Adalimumab fastnar även på TNF som är membranbundet på T-cellerna 1 T-cellerna dödas av makrofager, dendritiska celler och NK-celler 2 T-celler dödas av komplement-bindning 1 Macrofag 3 T-celler går i apoptos av signalering in i celler T-cell 2 Infliximab/Adalimumab 3 Michael Eberhardson Tre anti-TNF-antikroppar vid Crohns sjukdom Infliximab Chimär human-mus IgG1 monoklonal antikropp Adalimumab Rekombinant Human IgG1 monoklonal antikropp Golimumab Rekombinant Human IgG1 monoklonal antikropp Michael Eberhardson TNF-hämmare = biologisk behandling Remicade ges som dropp för Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Efter ”induktion Vecka 0,2,6 ges denna var 8e v 5mg/kg Humira injektion under huden för Crohns sjukdom. Subkutant 40mg/varannan v. All anti-TNF: Biverkningar ffa i form av infektionskänslighet. Kontroll av Tuberkulos innan!! Michael Eberhardson Sammanfattning Crohns sjukdom: Ulcerös Kolit: Akut behandling: Kortison Biologisk behandling Akut behandling: Kortison 5-ASA Biologisk behandling Underhållsbehandling: (Salazopyrin) Immunmodulerande Underhållsbehandling: 5-ASA Immunmodulerande (ej metotrexat) Biologisk behandling Biologisk behandling Michael Eberhardson Crohns sjukdom – perianala besvär Perianal fistel Flagyl Kirurgi Azatioprin Anti-TNF Perianal abscess Dränage Antibiotika - flagyl Michael Eberhardson Kirurgisk behandling av IBD Kolektomi Michael Eberhardson Kirurgisk behandling av IBD Michael Eberhardson Crohns sjukdom Ileocekal Crohn Kirurgi – ileocekal resektion80% remission 5år 50% remission 10år Koloncrohn – Ca 30% Kirurgi – kolektomi (partiell är möjlig) Michael Eberhardson Crohns sjukdom Strikturer: Kirurgisk behandling Michael Eberhardson Det svåra kolitskovet Patienter med svårt skov bör handläggas på sjukhus – samarbete mellan gastroenterolog och kolorektal kirurg. Skovets svårighetsgrad kan underskattas!! IV kortikosteroider är hörnstenen! Om utebliven förbättring Rescue eller kolektomi Infliximab (IV anti-TNF) kan minska behovet av kolektomi första 3 månaderna och upp till 3 år. Michael Eberhardson 1. DIFFERENTIALDIAGNOSTICERA MOT INFEKTIÖS KOLIT MED HJÄLP AV ANAMNESEN För infektiös kolit talar: akut insättande, > 10 diarréer/dygn, kräkningar, feber, tidigare normal tarmfunktion, prodromalsymtom, antibiotikaintag, födointag (ssk. hönsfågeläven tillredning), positiv infektionsanamnes, hög CRP, frånvaro av trombocytos. För kronisk inflammatorisk tarmsjukdom talar: långsamt/subakut insättande, tidigare diarréepisoder, ssk. med blod. Michael Eberhardson 2. PROVTAGNING PÅ AKUTEN SR, CRP,blodstatus, s-albumin, ASAT, ALAT, ALP 3. BEDÖM SKOVETS SVÅRIGHETSGRAD svårt skov: > 6 tarmtömningar /dygn med makroskopiskt blod + minst en av följande: temp > 37,8, Hb < 105 g/l, pulsfrekvens > 90, S-albumin sänkt, CRP >30, (SR > 30) milt skov: < 4 tarmtömningar/dygn med endast mindre mängd blod temp < 37,5, Hb > 115 g/l, pulsfrekvens < 90, S-albumin normalt, CRP normal, (SR < 20) medelsvårt skov: mellan ovan nämnda Michael Eberhardson 4. VID SVÅRT SKOV ALLTID, OCH OFTA VID MEDELSVÅRT SKOV – INLÄGGNING Ordinera: inj. Betapred 4mg x 2 i.v. total parenteral nutrition buköversikt (BÖS) med frågeställningen kolondilatation (=atonisk, dehaustrerad transversum >6 cm vid) vid svårt skov tag kirurgkontakt överväg antibiotika om misstanke på samtidig infektion - T Flagyl® 400 mgx3 Påverkat allmäntillstånd med dehydrering, feber, anemi, tachycardi, leukocytos, anemi och bukstatus talar för fulminant kolit med risk för perforation, peritonit, sepsis och chock. Kontakta kolorektal kirurg och medicinsk gastroenterolog omedelbart. Ge inf Flagyl® 1,5g x 1iv + inj Zinacef® 1,5 gramx3 iv. Michael Eberhardson Om patienten inte svarar på tredje dagen… Om koliten inte svarar på IV kortison och övrig terapi inom tre dagar börjar man överväga anti-TNF-behandling med Remicade. Detta gäller både UC och Crohn vid akut kolit! Alternativet är akut kolektomi. Då lägger man upp en stomi som i senare skede eventuellt kan läggas ner. Michael Eberhardson 25% Copenhagen (Munkholm) 20% 15% Meta-analysis 116 studies (Eaden) 10% 5% ye ar s 30 ye ar s 20 ye ar s 10 si s 0% di ag no Cumulative risk for CRC % Kumulativ risk att utveckla kolorektalcancer vid ulcerös kolit Eaden GUT 2000, Langholz 1992, Winther 2004 Michael Eberhardson Riskfaktorer för cancer vid UC och troligen även CD Extensiv kolit Tidig debut Duration > 8-10 år PSC !!! – Alla IBD-patienter Hereditet för CRC !!! – Alla UC-patienter Patienterna går in i ett övervakningsprogram, koloskopi 10 år efter debut och därefter varannat år eller årligen (lite glesare om inga förändringar vid två upprepade skopier) Patienter med Primär Scleroserande Cholangit går in i övervakningsprogrammet direkt vid diagnos PSC Michael Eberhardson