Energi som förnyas

Energi som förnyas
Värme, el och drivmedel från bioenergi
El från vinden och vattnets rörelse
Värme från luften, marken och vattnet
Värme och el direkt från solen
Energianvändningen i Finland
Finlands nordliga läge gör att vi behöver el för
många ändamål. Under de mörka och kalla vintermånaderna behöver vi mycket artificiellt ljus och
värmekällor. Störningsfri el- och värmeproduktion
är ett grundvillkor för vårt liv. Långa avstånd och
gles bebyggelse ökar energianvändningen inom
trafiken. Den finska industrins processer, särskilt
inom trä- och metallförädling och kemisk industri,
förbrukar stora mängder el och värme.
Av de växthusgasutsläpp som orsakar klimatuppvärmningen härstammar cirka 80 procent från
energiproduktion och energiförbrukning, trafiken
medräknad. På grund av klimatmålen vill man öka
andelen förnybar energi ytterligare, trots att vi tillsammans med Sverige, Lettland och Österrike hör
till de ledande EU-länderna i fråga om användning
av förnybar energi. Finland är känt som ett land med
stark kompetens särskilt inom bioenergi.
Andelen förnybar energi i vissa EU-länder samt kommissionens
förslag till bindande mål, % av slutförbrukningen
Sverige
40 % (49 %)
Lettland
35 % (42 %)
Finland
28 % (38 %)
Österrike 23 % (34 %)
EU 27
12 % (21,5 %)
2005 (mål 2020)
2
Användningen av förnybar energi varierar
mycket i EU-medlemsländerna. Finland placerar
sig högt upp i jämförelsen med en 28-procentig
andel förnybar energi av slutförbrukningen.
I enlighet med gemenskapens mål försöker vi
höja andelen förnybar energi till 38 procent
fram till 2020. Enligt direktivet om främjande
av förnybar energi utarbetar även Finland en
nationell handlingsplan som ska lämnas till
kommissionen senast den 30 juni 2010.
Ökad andel förnybar energi
På grund av klimatförändringen står vår energiförsörjning inför en stor omvälvning i vår strävan mot
ett kolneutralt energisystem. Den energipolitiska visionen är att Finland kan övergå till en utsläppssnål
energiförsörjning där andelen förnybar energi fram
till 2050 är cirka 60 procent, om vi lyckas stoppa
ökningen av den totala energianvändningen och i
stället få förbrukningen att gå ner.
Användningen av förnybar energi och målen för den per
energikälla och i slutförbrukning, terawattimmar TWh
(1 TWh = 3,6 PJ)
2005 2006
2020
mål
Bränslen som är beroende av industrins produktion
Avlut (svartlut)
Virkesrester från industrin
Sammanlagt
36,7
23,1
59,8
43,3
26,7
70,0
38
22
60
A. Inget stödbehov
Vattenkraft
13,6
Returbränslen och de billigaste biogaserna 1,7
11,3
1,9
14
3
B. Litet stödbehov
Skogsflis1
Småskalig användning av ved
Träpellets och åkerbiomassa
Värmepumpar
7,2
13,4
0,1
2,4
21
13
3
5
Föremål för politiska åtgärder
C. Stort stödbehov
Övrig biogas
Flytande biobränslen2
Vindkraft och solenergi
5,8
13,4
0,1
1,8
0
0,0
0,2
0
0,0
0,1
0,5
6
6
Sammanlagt
– varav trädbränslen sammanlagt3
94,9
19,4
102,7
19,3
128
37
Slutförbrukning av förnybar energi
86
92
118
1
Utöver detta räknar man med att skogsflis används som bränsle i
bioraffinaderier
2
Innefattar biodrivmedel för fordon och arbetsmaskiner samt
bioeldningsolja för uppvärmning
3
Innefattar inte avlut eller virkesrester från industrin
Finlands energiförsörjning baserar sig på ovanligt
mångsidiga energikällor såsom olja, trädbränslen,
kol, kärnenergi, naturgas, torv och vattenkraft.
Energiproduktionens verkningsgrad förbättras av
den utbredda kraftvärmeproduktionen.
Enligt Finlands långsiktiga klimat- och energistrategi (2008) kommer andelen inhemsk energi, och
i synnerhet andelen förnybar energi, att öka betydligt från den nuvarande nivån. Enligt den förpliktelse
som Europeiska kommissionen fastställt är målet
att höja andelen förnybar energi i Finland till 38 procent av slutförbrukningen fram till 2020.
Man har beräknat att Finlands naturtillgångar möjliggör en ökad användning av förnybar energi. För
att nå målet effektiveras stöd- och styrsystemen.
Därmed underlättas en ökad övergång till förnybar
energi. Detta lyckas genom en kraftigt ökad användning av träbaserad energi, avfallsbränslen, värmepumpar, biogas och vindenergi. Samtidigt försöker
man effektivera energianvändningen så att den totala förbrukningen minskarr.
Den totala energiförbrukningens fördelning
per energikälla i Finland 2007
trädbränslen 20 %
vatten- och
vindkraft 3 %
övriga 2 %
nettoimport
av el 3 %
torv 5 %
naturgas 10 %
olja 24 %
kärnenergi
17 %
kol 13 %
År 2007 var den totala energiförbrukningen i Finland
1 480 petajoule PJ eller cirka 411 terawattimmar.
Källa: Energistatistik, Statistikcentralen 2008
I framtiden producerar hushållen kanske el själva
med vind eller solpaneler och antingen matar in
överskottet i nätet eller får den tillskottsenergi de
behöver från nätet. Tekniskt är en decentraliserad
elproduktion redan möjlig.
3
Varför förnybar energi?
Den tidiga industriproduktionen stödde sig på
förnybar energi, vatten- och vindkraft samt värme
från trä. Senare fick produktionens utveckling sin
kraft från fossila bränslen, som man i dag söker
alternativ till av flera skäl. En viktigare faktor än
den begränsade tillgången till fossila bränslen är i
dag bekämpningen av klimatförändringen, det vill
säga behovet av att begränsa höjningen av jordens
medeltemperatur genom att minska utsläppen av
växthusgaser. Samtidigt främjas användningen av
inhemska energikällor.
Effektivare energianvändning och energiproduktionssätten är nyckelfaktorer vid bekämpningen av
klimatförändringen. Energisnål teknik, förnybara
energikällor och därtill hörande teknik är därför en
del av utvecklingen nu och i framtiden. Höjda världsmarknadspriser på olja, stenkol och naturgas samt
EU:s pris på utsläppsrätter förbättrar den förnybara
energins konkurrenskraft i framtiden.
Förnybar energi är lönsam
• Användning av förnybar energi minskar
koldioxidutsläppen märkbart.
• Användning av förnybar energi är ett led i en
hållbar utveckling.
• När energin är inhemsk minskar importberoendet
samtidigt som arbetstillfällena och
försörjningsberedskapen ökar.
I Finland har man kommit långt med utvecklingen
av maskiner och metoder för uttag och transport av
energived. Grot tillvaratas effektivt i samband med
slutavverkning.
• Att energin är förnybar är en bra sak, det är till
klar fördel för producentens och användarens
image.
• Användning av förnybar energi stödjer finsk
forskning och utveckling.
• Rätt planerat och genomfört ökar uttaget
av energived tillväxten i gallrade skogar och
underlättar skogens förnyelse efter avverkningen.
• Den allmänna opinionen och de politiska målen
stödjer förnybara alternativ.
Nackdelarna då?
Inga energiproduktionssätt är helt utan nackdelar.
En sakkunnigt genomförd användning av förnybar
energi medför mindre olägenheter än de övriga
kända energiformerna.
• Grotuttaget kan fördröja uppväxten av ungskog,
men t.ex. på torvmarker kan näringsförlusterna
motverkas genom gödsling med aska.
• Dåliga anläggningar och ofullständig förbränning
kan ge upphov till skadliga utsläpp av kolväten,
koloxid och partiklar vid förbränning av trä.
• Vattenmiljön påverkas när sjöar och vattendrag
byggs ut och regleras för energiproduktion.
• Utan omsorgsfull planering kan vindkraftverken
störa bosättningen, landskapet och naturen.
4
Förnybar energi främjas målmedvetet
Finlands energibeskattning och energistöd utvecklas så att de stödjer en minskning av växthusgaserna, energieffektivitet och användning av
förnybar energi.
Staten stödjer företagens energilösningar och energiinvesteringar för att energiförsörjningen ska bli
mera miljöanpassad och ny teknik tas i bruk i stor
skala. Forskning och produktutveckling i branschen
stöds på bred basis.
Energi som producerats med skogsflis,
vindkraft och värmepumpar i Finland sedan
1990 och mål för ökningen fram till 2020,
terawattimmar TWh
21 TWh
20
19
18
17
För att främja elproduktion som baserar sig på förnybar energi införs i vårt land ett marknadsbaserat
garantipris, en inmatningstariff som delvis ersätter
skattestöd för elproduktion och en del av investeringsstöden. I garantiprissystemet som träder i kraft
2010 betalar elanvändarna skillnaden mellan marknadspriset och garantipriset, om marknadspriset är
lägre än det överenskomna garantipriset. Garantiprissystemet ska åtminstone gälla vindkraft och
biogas och senare eventuellt även annan förnybart
producerad el.
Skogsflis
Vindkraft
Värmepumpar
16
15
14
13
12
11
10
9
8
Inom värmeproduktionens alla delområden finns
det möjligheter att öka användningen av förnybar
energi. För nybyggen skärps byggbestämmelserna
som rör energiprestanda med ungefär en tredjedel
2010. Vid ombyggnad beviljas bostadshus, närmast flervånings- och radhus, energiunderstöd för
förbättring av energieffektiviteten och för byte av
uppvärmningssätt. De som energisanerar småhus
kan få förbättrat hushållsavdrag. Därtill används
energiunderstöd för småhus som kompletterande
stöd till hushåll med små inkomster.
Även inom trafiken ökas användningen av alternativa drivmedel och energikällor. I inledningsskedet
har man ökat användningen av flytande biodrivmedel genom en distributionsskyldighet. Användningen av biodrivmedel kan styras till andra generationens biodrivmedel t.ex. genom beskattning.
En luftvärmepump är en bra
tillskottsvärmekälla särskilt
som komplement
till elvärme.
7
6
5
4
3
2
1
1990
1995 2000 2005 2010
2015 2020
mål
Det finns goda förutsättningar för en ökad användning
av skogsflis från grotuttag och gallring av bestånd som
biobränsle. Mängden kan mer än fördubblas från 2006
års nivå fram till 2020. Bränslekedjans funktion från
skog till energiproduktion måste emellertid säkras, och
vid utvecklingen av den har modern informationsteknik
en nyckelställning.
Hittills har byggandet av vindkraft varit blygsamt
i Finland, men de nya byggnadsplanerna är så
omfattande att det är möjligt att nå målet på sex
terawattimmar. Den så kallade Vindatlasen som
kartlägger vindförhållandena och det planerade
garantipriset för vindkraften kommer att sätta fart på
utvecklingen i branschen.
Mängden värmeenergi som produceras med värmepumpar kan fördubblas fram till 2020.
5
Förnybara energikällor och målen för användningen i Finland
De många möjligheternas bioenergi
från skogarna
Biprodukterna från skogsindustrins processer utnyttjas i Finland till fullo antingen i industrins egna
pannor eller i externa kraftverk och värmecentraler. Exempel på biprodukter är bark, sågspån och
andra virkesrester från mekanisk träförädling samt
svartlut som uppstår vid produktion av cellulosa.
Biobränslen används också för kraftvärmeproduktion med god verkningsgrad.
Vid skogsskötsel och avverkning uppstår stora
mängder gallrings- och annat trämaterial som inte
duger till råvara för träförädling. Biomassa som
består av grot, klenträd, stubbar och rötter kallas
skogsflis. Det finns potential för en ökad användning av skogsflis. Finlands mål är att från 2008 till
2020 öka användningen av skogsflis från cirka 4,7
till drygt 12 miljoner kubikmeter fast mått. Avsikten
är att använda skogsflis direkt inom energiproduktionen och som råvara för flytande biodrivmedel.
Bioenergi från jordbruken
Svartlut som är en biprodukt vid kemisk träförädling
är den viktigaste förnybara energikällan i Finland.
Eftersom skogsindustrins produktion väntas avta
minskar svartlutens betydelse.
Jordbruket erbjuder flera råvaror för produktion av
förnybar energi. Växt- och djurbaserad biomassa
förbränns direkt inom energiproduktionen, förädlas
till flytande bränslen och processas till biogas. Rörflen är den viktigaste åkerväxten som används som
bränsle i stora energianläggningar.
I Finland är gödsel, diverse biprodukter från djur
samt annat organiskt material de vanligaste råvarorna för biogas som produceras på jordbruk och
i landsbygdsföretag. Användningen av växtmassa
ökar inom produktionen av biogas. Finland har som
mål att främja produktionen av energigrödor och användningen av bioenergi från jordbrukets sidoflöden
och gödsel bland annat i biogasform så att den förnybara energin som erhålls från dessa uppgår till
cirka 4–5 terawattimmar. Andra viktiga biogasproducenter förutom jordbruken är avloppsreningsverk
och soptippar.
Värmeföretagande, det vill säga produktion och
försäljning av värme till kunden, förekommer vid
väldigt många regionvärmecentraler och fastighetsvärmecentraler. I vårt land sköter värmeföretagare
nästan 400 värmeanläggningar med en sammanlagd
panneffekt på cirka 200 megawatt.
6
Bioalternativ för uppvärmning
Inom produktionen av fjärrvärme och regionvärme
har biobränslena fått ett bra fotfäste i många små
och medelstora värmeverk. I hushållen har den traditionella vedeldningen bevarat sin ställning särskilt
som en säker och ekonomisk tillskottsvärmekälla
och den kommer att ha en fortsatt viktig roll i framtiden. För att förbättra förbränningens verkningsgrad och minska partikelutsläppen vid vedeldning
bedrivs utvecklingsarbete om riktiga eldningsmetoder, högklassig ved och eldstäder. Inom uppvärmningen utreds och utvecklas även möjligheterna att
ersätta mineralolja med biobaserade bränslen.
I Finland finns det goda förutsättningar för att värma
hus med träpellets. Pellets pressas närmast av rester från mekanisk träförädling och kan användas
i kraftverk, värmecentraler och uppvärmning av
småhus. Pelletseldning är ett modernt och relativt
bekvämt uppvärmningssätt.
Trä, avfall och åkerbiomassa blir drivmedel
När det gäller biodrivmedel i trafiken vill Finland
främja andra generationens flytande biodrivmedel,
där råvaran inte är en produkt som används som
föda. De viktigaste inhemska råvarorna är trä-, avfalls- och åkerbiomassa. Enligt Europeiska kommissionens förslag ska andelen förnybar energi i trafiken, inbegripet förnybar el, vara minst 10 procent år
2020. Finland har förbundit sig till detta mål, vilket
innebär att användningen av förnybar energi skulle
kunna uppgå till cirka 6 terawattimmar år 2020.
Energi ur avfall på ett klokt sätt
Det primära inom avfallshanteringen är att förebygga uppkomsten av avfall. Bara den del av avfallet som inte kan återanvändas eller återvinnas på ett
rationellt sätt lönar sig att bränna. Drygt hälften av
hushållsavfallet är bioenergi.
Finland utvecklar energianvändningen av avfall i den
riktning som är effektivast i miljöhänseende. Målet
är att användningen av returbränslen som energikälla ska vara minst en och en halv gång större
år 2020. Rötning av avfall till biogas och parallell
förbränning av utsorterad energifraktion kommer i
första hand. Biogas kan användas inom el- och
värmeproduktionen och efter rening även som gasformigt drivmedel i trafiken.
Rörflen är den intressantaste åkerenergigrödan
i finska förhållanden. Arten är vildväxande i
Finland och ger god skörd förädlad till energigröda. Rörflen kan odlas på åkrar och avslutade
torvtäkter.
7
El från vinden
I Finland finns det goda förutsättningar och tillväxtmöjligheter för vindkraft. Strävan är att koncentrera
byggandet av industriell vindkraft till de områden
där den är kostnadseffektivast och helst till stora
sammanhängande vindkraftsparker. Hittills har
vindkraftverk närmast byggts vid kusterna, men de
nya byggnadsplanerna sträcker sig från havsområdena till inlandet. Småskalig vindkraft byggs också i
allt större utsträckning.
Vindatlasen som utarbetades 2008–2009 beskriver vindförhållandena i hela Finland. Med hjälp av
informationen i Vindatlasen kan olika områdens
lämplighet för vindkraftsproduktion granskas tillförlitligare än förut.
Målet är att höja den totala installerade vindkraftseffekten till ca 2 000 megawatt fram till 2020. Då
skulle årsproduktionen av vindkraft vara uppe i 6
terawattimmar. För att målet ska nås behövs det
sannolikt även havsbaserade vindkraftsparker. För
att främja byggandet av vindkraft bereds ett garantiprissystem som enligt planerna ska införas 2010.
Vindkraftverk planeras
längs kusten, i havsområdena
och i de lapska fjällen.
Effekthöjningar
i gamla vattenkraftverk
Vattenkraft är en ren och förnybar energiproduktionsform. Finland producerar i medeltal 13 terawattimmar vattenkraft per år, vilket täcker 15 procent av
den totala elförbrukningen. Det här utgör cirka 3–4
procent av den totala elanskaffningen, beroende på
nederbördsmängderna.
Produktionen av vattenkraft ökas huvudsakligen genom att man påskyndar effekthöjningar i befintliga
vattenkraftverk och främjar användningen av småskalig vattenkraft. Då skulle årsproduktionen av
vattenkraft kunna stiga till över 14 terawattimmar.
Finlands stora vattenkraftverk byggdes på 1950och 1960-talet. Förnyande av turbiner, generatorer
och styr- och automationsteknik kan förbättra
deras kapacitet med över 20 procent.
8
Solen en viktig resurs
Det är klokt att utnyttja solenergi i Finland. Bara
under midvintern står solen så lågt på våra breddgrader att den inte ger någon nämnvärd kraft för
värme- eller elproduktion. Omsorgsfull planering
och ersättande av byggnaders ytmaterial med solpaneler eller solfångare kan förbättra totalekonomin
för solenergi.
Man vill främja anslutning av solvärme till vattenburna system och uppvärmning av tappvarmvatten. Solvärmesystem har installerats som tillskottsvärmekälla särskilt i oljeeldade fastigheter.
Det är rätt dyrt att producera solel med dagens
teknik. I framtiden kan solel bli betydligt populärare
om man lyckas få ner tillverkningskostnaderna för
solpaneler och förbättra deras verkningsgrad. Nya
innovationer som tas fram genom forskning och utveckling kan förändra situationen till solelens fördel.
Värmepumpar
utnyttjar värmen från omgivningen
Vid husuppvärmning är värmepumpar ett beaktansvärt alternativ. De utnyttjar värmen från omgivningen, det vill säga marken, vattnet eller luften, och
minskar därmed behovet av övrig energi. Mark- och
luftvärmepumpar har blivit vanligare särskilt i nya
och sanerade småhus.
Branschen har vuxit kraftigt sedan år 2000. Målet
är att mängden nyttoenergi som produceras med
värmepumpar och räknas som förnybar energi ska
vara uppe i 5 terawattimmar år 2020.
Även i Finland kan solvärme utnyttjas största delen av året.
9
Marknadsföring och möjligheter
I Finland
tillverkas många
produkter inom
ren teknik för
exportmarknaden.
Exporten av
energiteknikprodukter har
ökat kraftigt
under de senaste
åren.
Finlands
skogsresurser
inventeras
regelbundet
och därför är
möjligheterna
att utnyttja dem
för bioenergi
välkända.
Klimatförändringen är ett hot, men den skapar
också en ny efterfrågan på produkter och metoder inom förnybar energi och energieffektivitet.
Finland siktar på en betydande ökning av användningen av förnybara energikällor och på aktivt
samarbete med andra länder. Arbets- och näringsministeriet har en central roll vid uppnåendet av
energimålen för Finland.
Det finländska kunnandet särskilt om kostnadseffektivt utnyttjande av biomassa och kraftvärmeproduktion är ett starkt trumfkort som kan vara
efterfrågat i många länder. Tack vare sin utmärkta
know-how och sina innovativa produktionssystem
har Finlands energi- och miljöindustri möjligheter
på den globala marknaden.
Bekämpningen av klimatförändringen kräver en
övergång till en energiförsörjning med minimerade
utsläpp. I Finland bedrivs spetsforskning på området
vid flera universitet och yrkeshögskolor samt vid
statens tekniska forskningscentral VTT. Som grund
för framtidens energitekniklösningar har man tagit fram scenarier där man bedömt efterfrågan på
finsk ren energiteknik ute i världen. I de scenarier där
växthusgasutsläppen begränsades kraftigt ökade
investeringarna i vindkraft och bioenergi mångtiofalt fram till 2050.
Företag, universitet och forskningsinstitut har byggt
upp ett nära samarbete och strategiska center för
spetskompetens (SHOK). Det strategiska centret
för energi och miljö CLEEN Ab sammanför forskningsenheter med företag som utnyttjar forskningsresultaten. Ett nära samarbete bedrivs bland annat
för kolneutral energiproduktion, decentraliserade
energisystem och förnybara bränslen.
Varumärket Cleantech Finland erbjuder också stöd
särskilt för exportsatsningar. Varumärket har till
syfte att samla företag i miljöbranschen och genom
samarbetet hitta produkter och lösningar inom ren
teknik för exportmarknaden.
Många finländska organisationer medverkar i internationella program som stödjer målen för den nationella klimatstrategin. Vi är med i samprojekt i
EU-länderna samt bl.a. i Finlands närområden och
Östersjöområdet. T.ex. arbetar Motiva för en spridning av förnybar energi med hjälp av kommunikation, marknadsföring och projektarbete. Ett gott
samarbete med olika aktörer ger resultat.
10
Information om förnybar energi
Arbets- och näringsministeriet, www.tem.fi
Jord- och skogsbruksministeriet, www.mmm.fi
Miljöministeriet och miljöcentralerna,
www.ymparisto.fi
Kommunikationsministeriet, www.lvm.fi
Motiva, www.motiva.fi
De lokala energibyråerna,
www.motiva.fi/energiatoimistot
Skogscentralernas träenergirådgivare ger
information om träenergi, www.metsakeskus.fi
Miljömärkning av energi,
www.norppaenergia.fi och
www.kilpailuttaja.fi
Föreningar för förnybar energi
Finbio rf, www.finbio.fi
Träenergi rf, www.puuenergia.fi
Finska vindkraftföreningen rf,
www.tuulivoimayhdistys.fi
Vindkraftföreningen rf
www.vindkraftforeningen.fi
Finska värmepumpsföreningen SULPU rf,
www.sulpu.fi
Soltekniska föreningen rf,
www.aurinkoteknillinenyhdistys.fi
Pienvesivoimayhdistys ry,
www.pienvesivoimayhdistys.fi
Finlands Biogasförening rf,
www.biokaasuyhdistys.net
Finska Pelletsenergiföreningen,
www.pellettienergia.fi
Strategiska centret för energi och miljö
CLEEN Ab, www.cleen.fi
Forskning och utbildning
Skogsforskningsinstitutet, www.metla.fi
VTT, www.vtt.fi
Arbetseffektivitetsföreningen rf, www.tts.fi
Meteorologiska institutet, www.fmi.fi
Helsingfors universitet, www.helsinki.fi
Jyväskylä universitet, www.jyu.fi
Aalto-universitetet, www.aaltoyliopisto.info
Tekniska högskolan, www.tkk.fi
Vasa universitet, www.uwasa.fi
Villmanstrands tekniska universitet, www.lut.fi
Tammerfors tekniska universitet, www.tut.fi
Åbo Akademi, www.abo.fi
Norra Karelens yrkeshögskola, www.ncp.fi
Jyväskylä yrkeshögskola, www.jypoly.fi
Kymmenedalens yrkeshögskola, www.kyamk.fi
Tavastlands yrkeshögskola, www.hamk.fi
Uleåborgs universitet, www.oulu.fi/yliopisto
Information om klimatförändringen
www.ilmasto.org
www.fmi.fi/ilmastonmuutos
Källor:
Klimat- och energistrategi på lång sikt, SRR 11/2008
Statistikcentralen, Energistatistik 1997–2007
Skogsstatistikmeddelande 15/2009, Metla
Vindkraftstatistik i Finland, VTT
Arbets- och näringsministeriet har finansierat utgivningen av denna broschyr.
Miljöorganisationer
Dodo rf, www.dodo.org
Greenpeace, www.greenpeace.org/finland
Maan ystävät, www.maanystavat.fi
Finlands Naturskyddsförbund rf, www.sll.fi
WWF Finland, www.wwf.fi
Utveckling och finansiering av
affärsverksamhet
Tekes, www.tekes.fi
Teknologicentren, www.tekel.fi
Finpro, www.finpro.fi
Green Net Finland rf, www.greennetfinland.fi
11
Foto: Helena Inkeri/Gorilla, Metla/Erkki Oksanen, Kimmo Haimi, Kari
Rissa/Karissa Oy, Juhani Rahkonen, Kemijoki Oy och Moventas Oy
och Ari Andersin, Antje Neumann, Merja Otronen och Olavi Alatalo
/ Vastavalo – Text: Sirpa Mustonen, Iiris Lappalainen och Motiva
Urho Kekkonens gata 4–6 A
PB 489
00101 Helsingfors
Telefon 0424 2811
Fax
0424 281 299
www.motiva.fi
Ab – Layout: Merja Sainio/Designio – Tryckt hos: Lönnbeg Print,
Helsingfors 09/2009 – Papper: Munken Polar 170 g – Upplaga:
1 500 ex. Broschyren finns även på finska och engelska.
Trycksak
441 017
&$!"
!$#!$ !%
!"#"#!"$!"
!'%!!
%%%"!
!#
(!"##%!" $