Juni 2005
FORSKNIGNSPROJEKT
FINANSIERAT AV KBM
Småskalig förnybar energi
– acceptans och lokalisering
Projektorganisation
Projekttid
2003--2006
Bakgrund
Etableringen och utbyggnaden av anläggningar för produktion
av förnybar energi möjliggörs eller hindras av en rad institutionella krafter och strukturer. Det handlar om hur organisationerna är utformade, deras institutionella logik och hur man
definierar såväl ekonomiska som icke-ekonomiska nyttor och
fördelar. Det handlar också om olägenheter och risker, besluts- och planeringsprocedurer, kommunikationsprocesser
och retorik som brukas. I projektet studeras etablering och
lokalisering av anläggningar som producerar energi från förnybara källor. I projektet samarbetar forskare från flera samhällsvetenskapliga discipliner; socialantropologi, företagsekonomi, kulturgeografi och riskforskning.
Syfte
Medan en omställning till en ekologiskt hållbar energiförsörjning är energipolitisk prioritet, möter utvecklingen av förnybar
energi, i praktiken, ofta motgångar. Det är tveksamt om det
politiska produktionsmålet för vindkraftsel (10 TW år 2015)
kommer att kunna hållas. När vindkraft blir en allt mognare
teknologi, är svaret på frågan om varför inte en utbyggnad
sker på bred front inte av teknisk utan av samhällelig karaktär. Genom olika delstudier undersöks den långa sociala beslutkedjan kring en omvandling till en hållbar energiproduktion: kraftbolagens sätt att ta hänsyn till miljö i sina investeringsbeslut, betydelsen av argumentering för vindkraftsplanering, hantering av vindkraftärenden hos myndigheterna eller hushållens beslut av att ansluta sig till fjärrvärme. Med
klimatförändring som ett hot mot miljön och energi som en
ojämförbar central samhällsangelägenhet är behovet av att
förstå de sociala betingelser som gynnar alternativt hindrar en
omvandling mot en hållbar energiförsörjning av central betydelse.
Åsa Boholm, (socialantropologi),
professor vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och
verksam som forskare vid Centrum för Forskning om Offentlig
sektor, (CEFOS), Göteborgs universitet. Hennes forskning berör
framförallt riskkomnmuikation
och samverkansprocesser i infrastrukturprojekt och inom miljöförvaltningsområdet, verksam
som projekt co-ordinator.
Hervé Corvellec, (företagsekonomi), docent, verksam som
forskare vid GRI (Gothenburg
Research Institute, Göteborgs
universitet) och lektor vid Institutionen för Service Management,
Campus Helsingborg, Lunds universitet. Hans forskning rör bl a
retorik och argumentation i näringsliv och offentlig debatt samt
aktörers (kommuner, kraftbolag,
länsstyrelser) organisatoriska
logik, deras sätt att handla, tänka och förhålla sig beroende av
organisatoriska förhållanden och
villkor.
Projektorganisation
(forts.)
Förväntat bidrag till kunskapsutvecklingen
Annette Henning, (socialantropologi), FD och forskare vid Centrum för Solenergiforskning, SERC,
Högskolan Dalarna. Hennes huvudsakliga forskning rör perspektivmöten och lokaliseringsproblematik, både inom hemmets ramar
och i samband med större etableringar som lokalisering av markbaserade solvärmeanläggningar
och utvidgning av fjärrvärmenätet
från en biobränsleeldad anläggning.
för samhällets säkerhet och beredskap
Ragnar Löfstedt, (riskforskning
och kulturgeografi), professor
vid King’s Centre for Risk Management, King’s College, London
och forskare vid CEFOS, Göteborgs universitet. Arbetar med
jämförelser av policy i olika europeiska länder och inom EU när det
gäller förnybar energi och framförallt vindkraft.
sidoeffekter för miljö och regional utveckling är nationellt sett
Petter Rönnborg (företagsekonomi), doktorand, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Arbetar med en doktorsavhandling som analyserar ett energiföretags strategier, planering och
kalkyler när det gäller investeringar i projekt som bygger på förnybar energi, framförallt vindkraft.
Den allt större belastningen på vår miljö (med bl a global klimatförändring) motiverar en ökad användning av förnybar
energi för uppvärmning och elanvändning. En utbyggnad av
förnybara energikällor innebär en varierad teknologi med flera
olika kraftslag där energi företrädesvis produceras av lokala
anläggningar för ett närområde snarare än av ett fåtal storskaliga anläggningar som förser hela landet med energi (i enlighet med den traditionella kraftproduktionen). En sådan mer
diversifierad och lokalt förankrad produktion med gynnsamma
mindre sårbar. En centraliserad storskalig produktion baserad
antingen på importerade fossila bränslen eller kärnkraftsel kan
i krissituationer visa sig vara politisk svårhanterlig, speciellt
om allmänhetens förtroende för politiker, myndigheter och
teknisk expertis är lågt. Det är ur säkerhets- och beredskapssynpunkt väsentligt att följa och analysera de förändringsprocesser som en omställning av energisystemet till ökad användning av förnyelsebara energikällor innebär i samhället.
Kontakta Krisberedskapsmyndigheten
Tel: 08-593 710 00 (vx)
Fax: 08-593 710 01
Box 599
101 31 Stockholm
[email protected]
www.krisberedskapsmyndigheten.se
Kontaktperson:
Ingela Albinsson
Tel: 08-593 713 10
[email protected]
