Årsrapport
RAPPORT
FRÅN NATIONELLA
SAMMANFATTNING
BRÖSTCANCERREGISTRET 2014
Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret
Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en
multidisciplinär angelägenhet. Inrapportering gällande
den fortsatta processen efter operation är dock fortfarande
ofullständig. Detta återspeglas i rapportens dataurval.
Långtidsresultat och patientupplevda resultatmått omfattas inte av denna rapport.
Rapporten täcker nu fem år med det Nationella bröstcancerregistret. Den redovisar nya primära fall av invasiv och
icke invasiv bröstcancer, cancer in situ.
Täcknings-graden är hög, 98,1 % för primära data. Det
finns en tradition där bröstcancerdata sedan länge rapporterats regionalt och det bidrar till den höga täckningsgraden. Vidare är den obligatoriska canceranmälan och
anmälan till kvalitetsregistret kombinerade i ett elektroniskt formulär, för att undvika dubbelarbete, vilket också
är en förklaring till att täckningsgraden snabbt blivit nära
komplett.
Det finns i landet XX sjukhus som genomfört bröstcanceroperationer, inklusive dem som bara rapporterat enstaka operationer. Det sker en centralisering vilket följer
nationella och internationella riktlinjer.
Sentinel node-teknik, så kallad portvaktskörteloperation,
används för diagnostik av lymfkörtelmetastaser i armhålan i påfallande lika stor utsträckning i landet.
Det finns skillnader, till exempel i vilken utsträckning
bröstbevarande operationer (partiella mastektomier)
utförs, andelen patienter som genomgår samtidig bröstrekonstruktion eller i vilken omfattning tilläggsbehandlingar planeras.
Ledtiderna vid handläggning av bröstcancer är varierande
och speglar bland annat problem med diagnostiken, som
att få mammografi utförd och besvarad. Likaså finns svårigheter att få den mikroskopiska analysen av punktions-
prov utförd inom rekommenderad tid. Här finns generellt
avsevärda förbättringspotentialer.
Bröstrekonstruktioner utfördes i betydligt högre grad
i Stockholm-Gotland-regionen där flera sjukhus har
tillgång till plastikkirurgisk expertis (såväl plastik-kirurger
som utbildade bröstkirurger) jämfört med övriga regioner.
Den föreliggande rapporten har utarbetats av Lars Löfgren, Kerstin Sandelin, Kamilla Krawiec, Ulla Johansson,
Mona Ridderheim och Henrik Lindman som har haft det
redaktionella ansvaret.
Sammanfattande tabell med målnivåer
Tabell med sjukhusen och kvalitetsindikatorerna samt vit/
gul/grön markering
2
BAKGRUND
SAMMANFATTNING
Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en
multidisciplinär angelägenhet. Inrapportering gällande
den fortsatta processen efter operation är dock fortfarande
ofullständig. Detta återspeglas i rapportens dataurval.
Långtidsresultat och patientupplevda resultatmått omfattas inte av denna rapport.
Rapporten täcker nu fem år med det Nationella bröstcancerregistret. Den redovisar nya primära fall av invasiv och
icke invasiv bröstcancer, cancer in situ.
Täcknings-graden är hög, 98,1 % för primära data. Det
finns en tradition där bröstcancerdata sedan länge rapporterats regionalt och det bidrar till den höga täckningsgraden. Vidare är den obligatoriska canceranmälan och
anmälan till kvalitetsregistret kombinerade i ett elektroniskt formulär, för att undvika dubbelarbete, vilket också
är en förklaring till att täckningsgraden snabbt blivit nära
komplett.
Det finns i landet XX sjukhus som genomfört bröstcanceroperationer, inklusive dem som bara rapporterat enstaka operationer. Det sker en centralisering vilket följer
nationella och internationella riktlinjer.
Sentinel node-teknik, så kallad portvaktskörteloperation,
används för diagnostik av lymfkörtelmetastaser i armhålan i påfallande lika stor utsträckning i landet.
Det finns skillnader, till exempel i vilken utsträckning
bröstbevarande operationer (partiella mastektomier)
utförs, andelen patienter som genomgår samtidig bröstrekonstruktion eller i vilken omfattning tilläggsbehandlingar planeras.
Ledtiderna vid handläggning av bröstcancer är varierande
och speglar bland annat problem med diagnostiken, som
att få mammografi utförd och besvarad. Likaså finns svårigheter att få den mikroskopiska analysen av punktions-
prov utförd inom rekommenderad tid. Här finns generellt
avsevärda förbättringspotentialer.
Bröstrekonstruktioner utfördes i betydligt högre grad
i Stockholm-Gotland-regionen där flera sjukhus har
tillgång till plastikkirurgisk expertis (såväl plastik-kirurger
som utbildade bröstkirurger) jämfört med övriga regioner.
Den föreliggande rapporten har utarbetats av Lars Löfgren, Kerstin Sandelin, Kamilla Krawiec, Ulla Johansson,
Mona Ridderheim och Henrik Lindman som har haft det
redaktionella ansvaret.
Sammanfattande tabell med målnivåer
Tabell med sjukhusen och kvalitetsindikatorerna samt vit/
gul/grön markering
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLL
Ordlista.............................................................................................................................................4
Rapporterande sjukhus.............................................................................................................6
Utveckling av registret sedan 2013.....................................................................................8
Nyheter i rapporten................................................................................................................. 10
Sammanfattning....................................................................................................................... 10
Summary in english................................................................................................................ 12
Sammanfattande tabeller med målnivåer.....................................................................14
Basfakta om registret...............................................................................................................16
Organisation................................................................................................................................17
Validering..................................................................................................................................... 18
Patienterna och bröstcancersjukdomen........................................................................19
VARIABLER
1. 2. 3. 4. 5. 6. Täckningsgrad.................................................................................................................... 22
Diagnostik............................................................................................................................ 26
Diagnos klar innan operation..................................................................................... 28
Komplett patologi............................................................................................................. 30
Väntetider..............................................................................................................................37
Multidisciplinär terapikonferens ................................................................................41
Kirurgi
7. Operationsvolymer.......................................................................................................... 43
8. Bröstbevarande operation och onkoplastikkirurgi............................................ 45
9. Reoperationer.....................................................................................................................50
10. Axillkirurgi............................................................................................................................. 53
Onkologi
11. Strålbehandling efter bröstbevarande operation............................................... 56
12. Strålbehandling vid spridning till lymfkörtlar .....................................................60
13. Hormonell tilläggsbehandling.................................................................................... 63
14. Cytostatikabehandling................................................................................................... 66
15. Neoadjuvant behandling.............................................................................................. 70
16. Målsökande behandling................................................................................................ 73
Utfallsmått
17. Överlevnad.......................................................................................................................... 76
Appendix......................................................................................................................................80
Publikationer............................................................................................................................... 82
Referenser.................................................................................................................................... 86
3
4
ORDLISTA
ORDLISTA
Adjuvant behandling
Förebyggande medicinsk efterbehandling i form av strålbehandling, cytostatika, hormonell tilläggsbehandling och/
eller målsökande behandling. Sköts vanligen av onkologkliniker baserat på nationella eller regionala riktlinjer.
Hormonell tilläggsbehandling
Ges i princip till alla patienter med hormonkänslig
bröstcancer. Består av hormonblockerande substanser
t.ex. tamoxifen, aromatashämmare. Ges oftast under
fem till tio år.
AKI
Arbetsgruppen för Kvalitetsregister och IT.
INCA
Informationsnätverk för Cancervården.
BRO
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.
Invasiv cancer
Cancercellerna infiltrerar i bröstkörtelns stödjevävnad och
kan sprida sig via lymfa eller blodbanan till andra organ.
Bröstbevarande operation
En del av bröstet tas bort i samband med canceroperationen, lämplig metod vid små och medelstora tumörer.
Följs av strålbehandling mot kvarvarande bröst.
Bröstrekonstruktion
Återskapande av en bröstform efter mastektomi med eller
utan sparande av bröstvårta/vårtgård.
Cancer in situ CIS - Duktal cancer in situ DCIS
Förstadium till cancer där cancercellerna ligger inuti
bröstets utförsgångar och körtlar. Per definition sker
ingen spridning. Efterföljande strålbehandling är vanligt
efter bröstbevarande operation.
Cytostatikabehandling
Läkemedel som direkt kan döda cancerceller. Är mest
verksamt på snabbväxande celler och innebär mer eller
mindre alltid biverkningar.
ER
Östrogenreceptor. Tumörer som har östrogenreceptorer är
vanligen hormonkänsliga.
EUSOMA
European Society of Breast Cancer Specialists, definierar
standard för bröstsjukdomars utredning och behandling.
Den europeiska samarbetsorganisationen för bröstcancer
där både profession och patientföreningar ingår.
(http://www.eusoma.org/).
HER2
En tillväxtfaktor som stimulerar cancerns tillväxt. En
tumörbiologisk variabel som anges vid den mikroskopiska
vävnadsanalysen från cancern. Ses i ökad mängd hos cirka
10 % av all bröstcancer.
Ki-67
Tumörer med högt Ki-67 och där cellerna delar sig oftare
är mer snabbväxande. Omvänt, lågt Ki-67 mer långsamt
växande tumör.
KVAST
Kvalitets- och standardiseringskommittén inom Svensk
Förening för Patologi
Luminal A + B
”Vanlig bröstcancer”. Tumörer som har östrogenreceptorer (ER) och/eller progesteronreceptorer (PgR) men inte
överuttrycker HER2 kallas Luminala, där A är vanligare
och mer långsamväxande än B.
Mammografiscreening
Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor 40–74
år bjuds in till allmänt program med mammografi, dvs
enbart den organiserade screeningen av kvinnliga bröst i
intervallerna 18-24 månader.
Mastektomi
Borttagande av all bröstkörtelvävnad tillsammans med
bröstvårta och vårtgård.
MDT
Multidisciplinära terapikonferenser före och efter behandling av bröstcancer.
Neoadjuvant behandling
Behandling med cytostatika i första hand eller hormonell
tilläggsbehandling som ges innan operation. Används i
första hand främst vid omfattande lokal tumörväxt och
stora tumörer.
ORDLISTA
Onkoplastikkirurgi
Omformning av bröstet/brösten i samband med eller efter
bröstbevarande kirurgi i syfte att förbättra utseende och/
eller skapa symmetri.
Palliativ
Behandling som i första hand inte är botande utan snarare livsförlängande och symtomlindrande kallas palliativ.
PgR
Progesteronreceptor. Tumörer med höga värden anses ha
bättre prognos.
SVD
Strukturerad vårddata
SweQA bröstcancer
Swedish Qualiaty Assurance, arbetsgrupp som utför kvalitetsarbete rörande de faktorer (ER, PgR, HER2, Ki-67
och histologisk grad), som rutinmässigt utvärderas vid
bröstcancer i Sverige.
SweBCG
Svenska Bröstcancergruppen
PREM
Patient reported experience measures. Patientrapporterade
upplevelse av och tillfredsställelse med vården. Detta kan
innefatta bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgänglighet.
TNM
Är ett system för stadieindelning av cancer, som skall
klarlägga utbredningen av patientens cancer. Parametern
T relaterar till storlek och utbredning av primärtumören,
N till utbredning i regionala lymfkörtlar och M till
förekomst av fjärrmetastaser.
PROM
Patient reported outcome measures. Patientrapporterade
utfallsmått är skattningar från patienter om hur de själva
i samband med sjukdom bedömer sina symtom, funktion
och livskvalitet.
Trippelnegativ
Tumörer som saknar östrogenreceptorer (ER), progesteronreceptorer (PgR) och inte överuttrycker HER2. Dessa
är inte hormonkänsliga eller känsliga för behandling
riktad mot HER2-receptorn.
RCC
Regionalt Cancercentrum
Sentinel node operation
Då identifieras den första lymfkörteln ”portvaktskörteln”
i lymfavflödet från bröstet. Påvisande av tumörceller leder
vanligen enligt gällande riktlinjer i Sverige till att ytterligare lymfkörtlar avlägsnas i armhålan.
Analysen av portvaktskörteln sker oftast under
pågående operation. Om den är fri från cancer
undviks borttagande av friska lymfkörtlar vilket är en
stor fördel då risken för biverkningar med armbesvär
till exempel i form av armsvullnad minskar.
SFBK
Svensk Förening för Bröstkirurgi
SKL
Sveriges Kommuner och Landsting, en arbetsgivaroch intresseorganisation för landets alla kommuner,
landsting och regioner.
5
6
RAPPORTERANDE SJUKHUS
RAPPORTERANDE SJUKHUS
Kirurgi
(kirurgisk och onkologisk
verksamhet kopplad)
Kirurgi/Onkologi
(kirurgisk och onkologisk
öppen-och slutenvård)
RAPPORTERANDE SJUKHUS
RAPPORTERANDE SJUKHUS
KIRURGI
RCC Sthlm/Gotland
Capio St Görans sjukhus
Kirurgkliniken
Danderyds sjukhus
Kirurgkliniken
Karolinska Universitetssjukhuset., Solna Bröst-och endokrinkir.kliniken Onkologikliniken
Sophiahemmet
Försäkringsmottagningen Södersjukhuset
KirurgklinikenOnkologikliniken
Visby lasarett
Kirurgkliniken
RCC Uppsala/Örebro
Akademiska sjukhuset Uppsala
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Västmanlands sjukhus Västerås
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Centralsjukhuset Karlstad
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Falu lasarett
Kirurgkliniken
Lasarettet i Enköping
Kirurgkliniken
Mora lasarett
Kirurgkliniken
Mälarsjukhuset Eskilstuna
Kirurgkliniken
Sjukhuset i Arvika
Kirurgkliniken
Sjukhuset i Gävle
Kirurgkliniken
Sjukhuset i Torsby
Kirurgkliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Kirurgkliniken
RCC Sydost
Höglandssjukhuset Eksjö
Kirurgkliniken
Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Länssjukhuset i Kalmar
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Universitetssjukhuset Linköping
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Värnamo sjukhus
Kirurgkliniken
Västerviks sjukhus
Kirurgkliniken
RCC Syd
Blekingesjukhuset i Karlskrona
Kirurgkliniken
Centrallasarettet Växjö
Kirurgkliniken
Centralsjukhuset Kristianstad
Kirurgkliniken
Hallands sjukhus Halmstad
Kirurgkliniken
Helsingborgs lasarett
Kirurgkliniken
Ljungby lasarett
Kirurgkliniken
Skånes universitetssjukhus Lund
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Skånes universitetssjukhus Malmö
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
RCC Väst
Alingsås lasarett
Kirurgkliniken
Hallands sjukhus Varberg
Kirurgkliniken
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kirurgkliniken
Skaraborgs sjukhus Lidköping*
Kirurgkliniken
Skaraborgs sjukhus Skövde*
Kirurgkliniken
Södra Älvsborgs sjukhus Borås
Kirurgkliniken
Uddevalla sjukhus
Kirurgkliniken
RCC Norr
Länssjukhuset Sundsvall
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Kirurgkliniken
Onkologikliniken
Skellefteå lasarett
Kirurgkliniken
Sollefteå sjukhus
Kirurgkliniken
Sunderby sjukhus, Luleå
Kirurgkliniken
Örnsköldsviks sjukhus
Kirurgkliniken
Östersunds sjukhus
Kirurgkliniken
*Samma enhet
ONKOLOGI
Onkologikliniken
Christinakliniken
Onkologikliniken
Onkologikliniken
Onkologikliniken
Onkologikliniken
Onkologikliniken
Onkologikliniken
7
8
UTVECKLING
UTVECKLING AV REGISTRET SEDAN 2013
Årsrapporten innehåller resultat från både
2013 och 2014.
Patientupplevda utfallsdata (PROM/PREM)
Patientrapporterade utfallsmått (PROM) är skattningar
eller utsagor från patienter om hur de själva i samband
med sjukdom bedömer sina symtom och funktioner.
PREM avser patientupplevda erfarenheter av vården.
Målsättningen är att utveckla, testa och implementera
relevanta utfallsmått (PROM) i bröstcancerregistret för
att ge möjlighet att påverka samt förbättra vårdkvaliteten.
Instrumentet skall därmed kunna användas i verksamheten.
2011 genomfördes litteraturgenomgång, fokusgruppsdiskussioner och telefonintervjuer med syfte att få
kunskap om vilka symtom och problem som är vanligt
förekommande ett år efter bröstcancerdiagnos.
Våren 2012 utvecklades och testades ett webbaserat formulär. Utifrån resultaten utvecklades en ny bröstcancerspecifik version.
Våren 2013 utsändes ett brev med nationell inbjudan att
besvara det omarbetade webbformuläret till en grupp av
130 kvinnor slumpmässigt utvalda via bröstcancerregistret.
Kvinnorna inkluderades cirka 1 år efter diagnos. Av dessa
besvarade 101 (78 %) formuläret via webben alternativt
via pappersformulär som skickats hem. De vanligaste
symtomen som rapporterades var: svettningar, sömnsvårigheter, ledbesvär, smärta samt muntorrhet. Symtom
som upplevdes mest besvärande var: håravfall, torra slemhinnor i underlivet, problem med sexuell lust eller aktivitet,
”jag är mig inte lik” och ledbesvär. Viktiga mått är förutom
frekvensen av symtom även hur besvärande symtomen är.
Hösten 2014 förbereddes ett reviderat frågebatteri för att
tillsändas de patienter som opererades under september
t.o.m. december 2013 (n=2162). Resultaten kan bidra
med kunskap om hur individuella symtom och problem
kan identifieras. Genom PROM utvärderas vårdkvalitet
och följsamhet. Åtgärder som syftar till att förebygga, eller
tidigt upptäcka, symtom och problem hos kvinnor med
bröstcancer kan sättas in av respektive vårdgivare. För
PREM finns ett förslag till bröstspecifika variabler vilket
kommer att införas under 2015.
Omvårdnadsvariabler
Under 2014 har två omvårdnadsvariabler:, ”om patienten
erbjudits namngiven kontaktsjuksköterska” och ”om en
individuell vårdplan har upprättats” tagits fram. Dessa
införs i registret 2015.
Automatisk dataöverföring från
journal till registret
• Manuell inmatning av data i register är mycket tidskrävande och kan innebära felkällor. Det finns stora
vinster att göra om data automatiskt kan överföras från
elektroniska journaler eller andra register. Förutsättningen är att journaldata är översättningsbara till
variablerna i registret.
• Patologidata för bröstcancer är väl strukturerat i
patologenheternas IT system. Informationsmängden
är också mappat mot registret genom ett pionjärarbete
av registrets styrgruppsmedlem vid Skånes Universitetssjukhus. Den tekniska överföringen har dock inte
fortskridit i önskad takt. Data ska levereras till tjänsteplattformen och därifrån hämtas av INCA och arbetet
är högprioriterat.
• I Uppsala har man kopplat den strukturerade lokala
behandlingsdatabasen, RealQ teknisk plattform, till
det nationella registret för automatisk överföring av
uppföljningsdata och överföring av information om
hormonell tilläggsbehandling.
• I nästa steg kommer en ”semi-automatisk” överföring
av formulär Anmälan samt information om given
medicinsk behandling att göras i Uppsala. Detta
innebär att formulären för bröstcancerregistret fylls i
automatiskt men granskas manuellt innan överföring.
• På Capio S:t Görans sjukhus samt på Karolinska sjukhuset i Solna drivs ett projekt tillsammans med Stockholms läns landsting, strukturerad vårddata (SVD) där
man från båda håll arbetar för att göra överföring från
strukturerad journalmall till registret via tjänsteplattformen möjlig.
• Initiativ till att använda bröstcancer som pilotregister
för automatisk dataöverföring kommer också från såväl
Sveriges Kommuner och Landsting som Socialstyrelsen.
UTVECKLING
Registrets betydelse för
bröstcancervården i Sverige
Rapporten vänder sig till alla som behandlar och
organiserar vården och till patienter som behandlas för
bröstcancer samt anhöriga. Den innehåller detaljerad
information om patientens väg genom bröstcancerprocessen från diagnos till återfall. Tolkningsanvisningar
syftar till att tydliggöra data. Rapporten ersätter inte
vetenskapliga artiklar med specifika frågeställningar.
Här följer en sammanfattning av de patientnära förändringar/förbättringar som registret bidragit till:
• Koncentration av bröstcancervården. Sedan registret
startade har antalet sjukhus som genomfört bröstcanceroperationer sjunkit från 60 till 47. Endast 2 % av
bröstcanceroperationerna sker nu på små enheter och
82 % av operationerna sker på stora enheter (enheter
med >150 bröstcanceroperationer/år). Denna fördelning av patientvolymer följer internationella riktlinjer
för bröstenheter
• I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård noteras att fastställd malignitet före operation
är en indikator som ska följas upp. Nationellt ses en
stigande trend med allt fler patienter med diagnos klar
innan operation.
• Rekommendationen om multidisciplinära terapikonferenser (MDT) med deltagande av kirurg, onkolog,
patolog, mammografiläkare och kontaktsjuksköterska
följer europeiska riktlinjer och bygger på svenska och
internationella erfarenheter. MDT minskar variationer
i behandling, ökar följsamheten till standardiserade
riktlinjer och ger förutsättningar för skräddarsydd
behandling vid behov och är ett erkänt utbildningstillfälle. Den öppna redovisningen har enligt vår bedömning varit starkt bidragande till att regioner med lägre
andel rapporterade MDT har förbättrat sina resultat.
• Komplett patologi. Tumörens egenskaper har stor
betydelse för prognosen och val av medicinsk behandling. Här bedöms bl a känsligheten för hormoner, i
första hand östrogen. Vidare undersöks om tumören
har en kraftig ökning av så kallade HER2- receptorer,
vilket kan innebära snabbväxande egenskaper som idag
indicerar särskild behandling.
• Enligt EUSOMA´s och svenska riktlinjer bör tumörspecifika egenskaper analyseras och rapporteras.
Registret redovisar att fyra av sex regioner når upp till
godkänd målnivå.
• Registrets nära samarbete med Svensk Förening för
Patologi och dess Kvalitets- och standardiseringskommitté (KVAST) har lett till införandet av strukturerade
patologirapporter. En viktig första förutsättning för
framtida automatisk överföring av informationen till
registret.
• Kirurgi. Bröstbevarande operation rekommenderas
som förstahandsmetod vid mindre eller medelstora
brösttumörer och kan utföras utan att prognosen på
sikt äventyras.
• Skillnaderna inom landet är tydliga och inte vetenskapligt motiverade. Trenden är dock positiv i samtliga
regioner och vi tror att öppen redovisning av registerdata med jämförelser haft betydelse för utvecklingen.
• Adjuvant behandling. En harmonisering av indikationer för tilläggsbehandlingar kan avläsas både för
läkemedel och för strålning och jämförande redovisning av registerdata bör även här ha varit betydelsefull.
• Över tiden ses en ökning av andelen strålbehandlade
vid spridning till lymfkörtlarna och efter mastektomi.
Spridning av resultaten mellan olika regioner är fortfarande stor, men minskar tydligt.
• Samtliga regioner når de europeiska målnivåerna för
hormonell tilläggsbehandling vid hormonkänslig
bröstcancer och det finns en trend till ökning. Skillnaderna är relativt stora och speglar äldre regionala
behandlingstraditioner, men vi kan avläsa att det sker
en utjämning.
• Gällande cytostatika har skillnaderna inom landet tidigare varit mycket stora på grund av olika bedömningar
av nyttan och risker med behandlingen. Dock har
under senare år en stigande andel patienter erbjudits
cytostatika, framför allt i högre åldrar och skillnaderna
minskar. Vi tolkar det så att nya nationella riktlinjer
och arbetet för att likrikta de regionala och lokala
vårdprogrammen med stöd av jämförelser i registerrapporter varit avgörande för utvecklingen.
9
10
NYHETER I RAPPORTEN
NYHETER I RAPPORTEN
Årets rapport redovisar överlevnadsdata för första gången.
Vi visar 5-års överlevnaden för patienter med både cancer
in situ och för patienter med invasiv cancer där vi också
studerat överlevnaden beroende på spridning av sjukdomen och beroende på vilken undergrupp bröstcancern
tillhör.
Vi har också gjort ett första uttag ur rekonstruktionsregistret. Det är främst två universitetssjukhus som utför
såväl onkoplastikkirugi vid bröstbevarande kirurgi liksom
primära bröstrekonstruktioner. Omfattningen av denna
verksamhet kan vara större men inte inrapporterad. Registret
kommer att vidareutvecklas med bl. a. rapportmallar.
SAMMANFATTNING
• Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en
multidisciplinär angelägenhet. Inrapportering gällande
den fortsatta processen efter operation är fortfarande
ofullständig. Detta återspeglas i rapportens dataurval.
Långtidsresultat och patientupplevda resultatmått
omfattas inte av denna rapport.
• Rapporten täcker nu sju år med det nationella
bröstcancerregistret. Den redovisar nya primära fall av
invasiv cancer och cancer in situ.
• Täckningsgraden är hög, 98,9 % för primära data.
• Under registrets sju år har det i enlighet med riktlinjer
skett en koncentrering av bröstcancerkirurgi i Sverige
till färre sjukhus. År 2014 utgör den vanliga hormonkänsliga och HER2-negativa bröstcancern 78,1 % av
alla nya fall medan den HER2-positiva cancerformen
utgör 13,8 % och den trippelnegativa typen 8,2 % av
alla nyupptäckta bröstcancrar.
• Det finns en god överensstämmelse mellan planerad
och given förebyggande medicinsk behandling vilket
är betryggande.
Starka delar inom svensk bröstcancervård
enligt föreliggande rapport:
• Täckningsgraden i registret för rapporterade nya
bröstcancerfall är mycket god.
• Diagnostiken är stark med välfungerande mammografiscreening i de flesta regioner och en hög andel
patienter med klar diagnos innan operation.
• En mycket hög andel patienter diskuteras på multidisciplinära terapikonferenser för behandlingsbeslut
före och efter operation.
• En relativt liten andel patienter (cirka 10 %) behöver
reopereras efter den första canceroperationen, men
siffrorna skiljer sig en del inom landet.
• Axillkirurgin i Sverige är välutvecklad och den moderna tekniken med Sentinel node-operation används i
mycket stor utsträckning i hela landet.
• Strålbehandling efter bröstbevarande operation erbjuds
i mycket hög utsträckning.
• Den förebyggande hormonella tilläggsbehandlingen
erbjuds i god omfattning i hela landet.
• Andelen patienter som erhåller trastuzumab vid HER2positiv invasiv bröstcancer är mycket hög i Sverige.
SAMMANFATTNING
Områden med klar förbättringspotential i
åtminstone flera regioner i Sverige:
• Täckningsgraden i registret för adjuvant behandling
och uppföljning är ännu otillfredsställande i många
län. Även inrapporteringshastigheten till registret bör
förbättras.
• Viktiga tumörkarakteristika saknas i patologirapporten
i flera regioner enligt registret.
• Väntetiderna mellan operationsbeslut och operation
samt till besked om operationsresultat är ofta betydligt
längre än önskvärt. Här finns klar förbättringspotential, men det är också önskvärt att i framtiden studera
hela vårdförloppet bättre.
• Andelen patienter med små och medelstora tumörer
som opereras med bröstbevarande operation är rimlig
nationellt, men varierar mycket inom landet (mellan
60 % - 92 % för olika län) vilket inte kan anses som
motiverat.
• Omedelbar bröstrekonstruktion utfördes i färre än
10 % med stora regionala variationer.
• Rekonstruktionsregistret är relativt nystartat och
innehåller därför begränsad information om onkoplastikkirurgi och omedelbara och sena rekonstruktioner.
Det är framförallt två enheter som står för majoriteten
av inrapporteringen till registret.
• Strålbehandling vid spridning till armhålans lymfkörtlar ges i alltför begränsad omfattning i många
delar av landet och variationerna är mycket stora.
• Adjuvant behandling erbjuds för få patienter med icke
hormonkänslig cancer och skillnaderna mellan regionerna är stora vad gäller cytostatikabehandling vid
spridning till lymfkörtlar. Här krävs bättre likriktning.
• Andelen patienter som erhåller neoadjuvant cytostatika vid lokalt avancerad tumörväxt varierar och är
generellt låg. Orsakerna till detta bör studeras närmare.
• Följsamhet, biverkningar och oönskade symtom
från adjuvant behandling kan mätas via PROM när
dessa införs.
Rapporten har utarbetats av Anna Stoltenberg,
Kamilla Krawiec, Lars Löfgren, Mona Ridderheim,
Kerstin Sandelin och Henrik Lindman
11
12
SUMMARY IN ENGLISH
SUMMARY IN ENGLISH
The treatment of breast cancer is, according to the
guidelines, multidisciplinary. Reporting of the continuing processes after surgery is not yet complete. This is
reflected in the data of this report. Long-term results and
patient-reported outcomes are not included. The report
covers the seven years of the National Breast Cancer Register with all new cases of cancer both invasive and noninvasive (i.e. cancer in situ). Quality indicators proposed
by the Ministry of Health and Welfare are measured
and mirror the breast cancer process. The mandatory
reporting to the Cancer Register and voluntary reporting
to the Breast Cancer Register have been combined in
one electronic format, to avoid double reporting. The
primary data completion rate is 98.9 %. Oncoplastic
breast surgery procedures are reported primarily by large
volume units and immediate breast reconstruction is still
performed primarily in the university regions. There are
47 hospitals in the country that perform breast cancer
operations. During the register’s seven-year period the
number of hospitals that surgically treat breast cancer has
dropped from 60 to 47, which is in line with national and
international guidelines. Only 2 % of all breast cancer
operations are performed in units with an annual caseload
of ≤ 50, whereas 82 % are performed in high volume
units with annual caseloads exceeding 150. In 2014, the
hormone receptor positive, HER2-negative breast cancer
represented 78,1 % of all new cases whereas HER2positive cancer represented 13,8 %. The triple-negative
form represented 8,2 % of all new cases of breast cancer.
There is a good correlation between planned treatment
and received treatment.
Strengths of Swedish breast cancer care,
according to reported data
The register’s completion rate for new breast cancer
cases is very high.
• The diagnostic work-up is robust with wellfunctioning mammography screening in most regions
and 90 % of patients have a confirmed cancer
diagnosis before surgery.
• A high proportion of patients are discussed at
multidisciplinary conferences where decisions about
treatment are made before and after surgery.
• A relatively small proportion of patients (around 10 %)
need a second operation after their first cancer procedure, although this figure varies around the country.
• Sentinel node biopsy technique is nationally implemented and the surgical treatment of the axilla is
undergoing changes towards less invasive surgery.
• Radiotherapy after breast conservation surgery is offered in a very high proportion of cases.
• The number of patients who receive trastuzumab for
HER2-positive breast cancer is very high in Sweden.
Limitations in Swedish breast cancer care
with need for improvement
• The data completion rates for adjuvant treatment and
follow-up is still unsatisfactory in many counties. The
time lag for data reporting should also be improved.
• Incomplete information regarding tumor variables in
the pathology report occurs in many regions.
• The waiting time between treatment plan and date
of breast surgery often exceeds the recommended
3 weeks and causes stress for the patient. There is an
urgent need to investigate the different steps in the
care process.
• The number of patients with small and medium size
tumors who receive breast conserving surgery is
appropriate on a national level (76 %) but varies
within the country (60-92 % between counties), the
reason for which is not clear
• Breast reconstruction, immediately following mastectomy, was carried out in 10 % of the patients with a large
variability between the different regions of Sweden. The
reporting of oncoplastic procedures has low completion
rate. Lack of resources (manpower, training, patient
information) are possible contributing factors.
• Locoregional radiotherapy to lymph node positive
patients is administrated unevenly in Sweden and with
large variations.
• Adjuvant chemotherapy treatment is underutilized in
SUMMARY IN ENGLISH
patients with non-hormone sensitive cancer and variations in chemotherapy treatment policy for patients
with lymph node metastases prevail. Standardized
treatment policies are warranted.
• Few patients receive preoperative (neoadjuvant) chemotherapy for locally advanced breast cancer and the
reason should be investigated further.
• PROMs are warranted to follow patient treatment
compliance, side-effects and symptoms. These will
be integrated into the care plan and reported in the
register.
The current report was produced by Anna Stoltenberg,
Kamilla Krawiec, Lars Löfgren, Mona Ridderheim,
Kerstin Sandelin and Henrik Lindman
13
14
SAMMANFATTANDE TABELLER
SAMMANFATTANDE TABELLER MED MÅLNIVÅER
(DE VIKTIGASTE VARIABLERNA UTVALDA)
LÄN
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Sthlm/Gotland
99,5
82,2
73,1
98,8
99,8
94,4
95,2
69,2
96,6
78,8
93,4
98,0
75,0
Uppsala
99,5
99,2
64,4
98,4
99,4
88,6
98,3
75,5
88,3
84,6
97,1
91,8
96,2
Södermanland
99,6
87,4
1,2
97,1
98,3
96,1
95,8
34,4
92,9
84,2
87,0
90,5
88,9
Östergötland
99,3
54,2
48,7
95,2
94,8
94,9
87,6
54,8
97,2
80,0
97,6
92,1
80,6
Jönköpings
94,7
70,4
54,7
98,8
100,0
94,8
93,7
66,8
93,4
75,0
81,8
91,7
84,2
Kronoberg
94,7
86,1
90,6
99,4
100,0
94,3
88,9
97,8
95,3
72,2
100,0
84,7
55,6
Kalmar
99,2
62,9
31,8
98,4
100,0
86,5
93,0
53,2
96,7
85,3
94,7
98,3
91,3
Blekinge
98,4
96,9
98,0
100,0
99,0
95,2
90,5
96,1
90,9
72,7
100,0
85,5
87,5
Skåne
92,0
77,0
75,6
98,7
99,7
94,2
83,4
70,2
96,1
66,9
92,7
83,3
78,2
Halland
98,8
66,5
64,9
94,3
99,3
94,2
93,4
64,9
96,6
66,7
95,2
77,8
76,5
Västra Götaland
96,4
96,1
51,5
98,2
99,3
97,1
95,5
54,1
96,0
78,5
92,8
94,3
79,7
Värmland
98,3
99,6
67,0
98,2
99,0
95,1
97,2
73,9
91,2
77,8
92,9
89,4
92,3
66,7
Örebro
100,0
99,5
76,6
98,4
99,2
94,7
96,6
19,7
96,9
87,5
100,0
81,5
Västmanland
99,6
99,5
38,5
99,6
100,0
91,3
98,0
61,2
95,8
80,0
100,0
86,4
77,3
Dalarna
99,7
97,9
37,4
98,5
98,7
97,1
96,1
82,6
87,6
74,2
96,8
94,8
88,5
100,0
96,7
77,5
100,0
100,0
92,2
94,5
83,5
98,2
81,3
100,0
84,5
92,9
98,0
83,1
90,8
95,1
100,0
87,6
95,5
53,7
94,1
76,2
81,8
81,3
62,5
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
RIKET
100,0
60,8
86,3
98,5
98,3
92,5
89,8
81,8
97,1
100,0
90,9
81,7
84,6
99,5
100,0
98,6
98,7
99,5
96,5
91,8
57,6
99,0
87,0
96,4
88,0
88,9
100,0
93,3
100,0
98,9
100,0
94,7
92,2
78,8
95,1
80,0
88,2
80,8
100,0
98,9
85,0
65,2
98,2
99,3
94,3
93,0
64,4
95,5
77,7
93,9
90,7
80,4
Når den högre målnivån
Når den lägre målnivån
PER LÄN
1. Täckningsgrad för rapportering av
formulär Anmälan
8. Andel patienter opererade inom 6 veckor från
första kontakt
2. Täckningsgrad för rapportering av adjuvant
behandling (diagnosår 2013)
9. Planerad strålbehandling efter bröstbevarande
kirurgi och invasiv cancer
3. Täckningsgrad för rapportering av uppföljning
(diagnosår 2013)
10. Planerad postoperativ strålbehandling efter
mastektomi vid lymfkörtelmetastasering
4. Multidisciplinär konferens före operation
11. Planerad postoperativ behandling med
målsökande behandling vid invasiv, HER2 positiv
tumör behandlad med cytostatika
5. Multidisciplinär konferens efter operation
6. Diagnos klar innan operation
7. Komplett info om patologirapport (Grad, ER, PgR,
HER2) för invasiva tumörer
12. Planerad postoperativ hormonell tilläggsbehandling
vid östrogenkänslig invasiv tumör
13. Planerad postoperativ cytostatikabehandling vid
invasiv ER-negativ cancer > 10mm (alt N1-N3)
SAMMANFATTANDE TABELLER
REGION
RAPPORTERANDE SJUKHUS
14
15
16
17
Sthlm/Gotland
Capio St Göran
93,0
86,3
91,9
24,1
Danderyd
83,6
79,4
90,3
12,7
95,9
90,9
91,5
22,2
100,0
92,3
86,7
25,0
49,5
Karolinska
Sophiahemmet
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södersjukhuset
95,9
84,7
91,4
Visby
88,6
68,8
89,2
0,0
Akademiska
95,0
81,5
87,1
8,5
Arvika
90,0
70,8
93,3
0,0
Enköping
76,9
50,0
82,4
0,0
Eskilstuna
91,1
69,7
92,8
8,3
Falun
95,2
94,0
87,9
6,0
Gävle
97,0
79,2
91,1
0,0
Karlstad
94,4
75,0
88,7
1,3
Mora
93,5
33,3
93,9
0,0
Västerås
99,5
86,2
95,6
13,4
Örebro
95,9
77,1
92,2
3,9
0,0
Eksjö/Nässjö
90,2
51,3
94,9
Jönköping
93,3
70,3
90,8
3,9
Kalmar
91,2
74,4
92,4
4,8
Linköping
Värnamo
Södra
Västra
Norra
* Samma enhet
92,1
67,3
93,5
12,5
100,0
40,7
95,9
5,4
Västervik
91,1
78,2
85,2
0,0
Halmstad
92,3
64,6
91,2
12,7
0,9
Helsingborg
97,6
66,7
89,7
Karlskrona
89,5
75,0
88,5
1,9
Kristianstad
96,4
65,0
94,4
8,1
Lund
98,4
75,7
90,9
0,9
Malmö
98,7
76,2
87,4
13,0
Växjö
97,4
91,8
87,2
9,8
Borås
81,7
73,0
84,5
6,3
Lidköping*
78,0
77,1
93,8
0,0
SU/Sahlgrenska
91,0
73,5
95,1
0,7
Skövde*
84,0
65,0
91,3
2,2
Uddevalla
92,4
53,7
95,3
0,7
Varberg
90,8
87,5
94,6
0,0
Luleå
94,6
84,6
94,7
8,0
Skellefteå
92,6
40,0
83,8
3,7
Sollefteå
83,3
42,9
69,2
0,0
Sundsvall
94,5
72,6
92,2
6,2
Umeå
97,7
83,3
88,3
12,1
Östersund
99,0
83,8
88,6
0,0
Når den högre målnivån
Når den lägre målnivån
PER SJUKHUS
14. Sentinel node-operation vid
invasiv cancer och N0
15. Bröstbevarande operation bland
patienter med invasiv cancer <30
mm (exkl multifokala och cancer
in situ >20mm)
16. Enbart en operation vid
invasiv cancer
17. Andel omedelbara rekonstruktioner vid mastektomi
Resultat för sjukhus med 10
patienter eller färre redovisas
inte i tabellen
15
16
BASFAKTA OM REGISTRET
BASFAKTA OM REGISTRET
Sedan 1 januari 2008 finns ett nationellt bröstcancerregister. Dessförinnan fanns regionala
bröstcancerregister vid landets sex Onkologiska
centra (numera Regionala cancercentrum),
men dessa register var inte samordnade. Tack
vare ett intensivt samarbete i en multidisciplinär styrgrupp, med representanter från landets
hälso- och sjukvårdsregioner skapades det
Nationella Bröstcancerregistret, som alltså togs
i nationellt bruk 2008.
Föreliggande rapport är den sjunde sedan det Nationella
Bröstcancerregistret togs i bruk. En grundtanke när
registret skapades var att alla faktorer av betydelse för den
enskilda bröstcancerdrabbade individen skulle belysas.
Alla nya primära fall av invasiv cancer och cancer in situ
hos kvinnor och män registreras, även de fåtal som inte
blir opererade. Syftet med registret är flerfaldigt och det
kommer, när det är i full funktion, ge möjligheter att på
ett objektivt och standardiserat sätt följa vårdkedjan från
diagnos till eventuellt återfall och död. Vi kan kartlägga
skillnader mellan regioner och vårdgivare och relatera
till aktuella riktlinjer och kvalitetsmål som ställs upp av
specialistföreningar, Socialstyrelsen och EU. Rapportering
till Cancerregistret är obligatorisk, men är frivillig till
kvalitetsregistret. Behandlingsrekommendationer följer
nationella riktlinjer utarbetade av Svenska Bröstcancergruppen där patientföreträdare finns representerad.
Vägen till diagnos, ledtider för diagnostik, ledtider för
väntan på behandling och förslag om tilläggsbehandlingar samt detaljuppgifter angående kirurgiska resultat
registreras. Kirurgidelen innehåller vidare information om
rekonstruktiv kirurgi har utförts liksom behov av reoperationer och orsak därtill samt eventuella komplikationer
kopplade till det kirurgiska ingreppet. Via anmälningsblanketten registreras även information om tumörens
egenskaper, bedömda av patologer.
Tyngdpunkten på rapporten ligger fortfarande på den
primära handläggningen vid kirurgiska enheter i samband
med operation. Den medicinska tilläggsbehandlingen i
form av strålbehandling och mediciner rapporteras i form
av planerad behandling, vilket också har varit traditionen
för de historiska regionala registren.
Då Bröstcancerregistret i högre utsträckning vill rapportera given medicinsk tilläggsbehandling har det inneburit
nya krav och inrapporteringsrutiner för i första hand
onkologklinikerna.
De uppföljningsdata som insamlas i första hand avser
återfall och pågående hormonell tilläggsbehandling. Här
finns ett logistiskt problem då allt fler kliniker gör stora
nedskärningar i uppföljningsverksamheten av bröstcancerpatienter av resursskäl. Den medicinska nyttan av
regelbunden uppföljning är inte bevisad. Traditionen att
leverera uppföljningsdata till register skiljer sig också mellan regionerna vilket kan förklara skillnader i täckningsgraden. Det pågår arbeten med olika lösningar för att öka
och förbättra antalet uppföljningsrapporter av patienterna. Detta är inte minst viktigt när registret framöver
skall rapportera patienternas upplevelser av behandlingar
och vårdprocesser.
• Data från de sjukhus i landet som primärt handlägger
bröstcancer ingår i redovisningen. Enheter med 10
eller färre patienter ingår inte i de statistiska beräkningarna eftersom handläggningen där har skett på
grund av särskilda skäl. Redovisning presenteras på
riksnivå och uppdelat på landets sex regioner (Norra,
Uppsala-Örebro, Stockholm-Gotland, Sydöstra, Södra
och Västra).
• Denna rapport omfattar inte behandlingen av återfall
eller av stadier av bröstcancer med allmänt spridd
sjukdom då Bröstcancerregistret ännu inte omfattar
den typen av variabler. Variabler om palliativ vård
registreras heller inte i registret.
• Funktioner med standardiserade rapportmallar för att
användarna själva fortlöpande ska kunna följa sina
egna resultat finns.
• Publiceringsregler för data från Nationella Bröstcancerregistret finns på www.cancercentrum.se/samverkan/
cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister.
ORGANISATION
Bröstrekonstruktionsregistret
Patientinformation
Ett bröstrekonstruktionsregister är i drift sedan 2011.
Syftet är att registrera alla genomförda rekonstruktiva
(onkoplastikkirurgiska) bröstoperationer hos såväl
cancerdrabbade som kvinnor med ärftligt förhöjd risk
att få bröstcancer. Registret har fortfarande begränsad
täckningsgrad då bara större enheter rapporterar. För
första gången visas beskrivande resultat från det som
inrapporterats.
I kallelse till vårdgivaren och i anslag i mottagningsrum
finns information att vårdgivaren registrerar patientuppgifter i kvalitetsregister och vad syftet med denna
registrering är. Utförlig patientinformation kan erhållas
från mottagningspersonal alternativt nås via Regionalt
cancercentrums hemsida. Här finns information om
bröstcancerregistrets innehåll, årsrapporter och styrgruppens sammansättning. Här finns även information om
hur personuppgifter skyddas, vilken som är ansvarig
myndighet och hur sekretess och gallring hanteras.
Uppgifter om vart patienter ska vända sig för att få utdrag
ur registret eller för att få sina uppgifter utplånade finns
också i denna patientinformation.
ORGANISATION
Det Nationella Bröstcancerregistret har ersatt de regionala
kvalitetsregistren för bröstcancer och är aktivt i landets
alla regioner. Det har regional representation av bröstcancerspecialister från olika professioner i styrgruppen.
Deltagande sjukhus rapporterar via det webbaserade
bröstcancerregistret till respektive Regionalt cancercentrum, där Stockholm-Gotlandregionen är primärt
samordnande med Umeå som stödjande centrum.
Registret använder INCA, en nationell generisk
IT-plattform för hantering av register
www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/
kunskapsstyrning/kvalitetsregister/om-inca/.
Anslag för registrets utveckling har mottagits från
Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister vid
Sveriges Kommuner och Landsting sedan 2007.
Stadgar, styrgrupp ledamöter för
bröstcancerregistret
På http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/dokument finns uppgifter
om styrdokument, manualer och variabelbeskrivningar.
På http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/registergrupp/ finns uppgifter
om registerhållare och styrgrupp.
Stödteam/support
På http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/support/ finns uppgifter om
nationellt stödteam vid RCC.
17
18
VALIDERING
VALIDERING
Nationell validering
Under hösten 2013 fattade styrgruppen beslut om att
utföra en nationell validering av registret utifrån de fyra
kvalitetsdimensionerna: inrapporteringshastighet, täckningsgrad, jämförbarhet och validitet. Den manual som
AKI har tagit fram har använts som stöd i arbetet. I analys
av inrapporteringshastighet och täckningsgrad ingår samtliga patienter med nydiagnostiserad bröstcancer 2013.
Ett slumpvis urval av 800 patienter från universitets- och
länsdelssjukhus ingick i validitetsanalysen.
Vi fann att 84 % av samtliga fall rapporterades inom sex
månader. Man ser dock relativt stora skillnader mellan
regioner och sjukhus, något som till stor del sannolikt förklaras av olika arbetssätt. Inrapporteringen måste kunna
ske utan fördröjning och det bör finnas möjlighet att lära
av dem som har snabba arbetsflöden.
Täckningsgraden är generellt hög ur såväl ett nationellt
som ett regionalt perspektiv.
Jämförbarheten har utvärderats utifrån en genomgång av
inklusionskriterier, manual och inrapporteringsformulär.
Kodningsrutinerna följer internationella riktlinjer och är
nationellt enhetliga. Likformighet i inrapporteringen stöds
av nationellt gemensamma formulär och enhetliga rutiner.
Reabstraktion används som en metod att utvärdera validitet och innefattar oberoende genomgång av information
från grundkällan (patientjournaler) och jämförelser mot
källdata. Det övergripande syftet är att bedöma grad av
överensstämmelse. Andelen saknade värden i bröstcancerregistret bland de slumpmässigt utvalda patienterna var
lägre än 1-5 % för de allra flesta variablerna som omfattas
av formulär Anmälan (primärdata). Den inrapporterade
informationen hade överlag hög exakt överensstämmelse
(> 90 %) och/eller samstämmighet.
Valideringen har resulterat i en grundlig genomgång av
variabler i formulär Anmälan. Svårtolkade och otydligt
definierade variabler har hittats och arbetsgruppen föreslår en del förtydliganden och att vissa variabler tas bort.
Sammanfattningsvis visar valideringsstudien på hög kvalitet och god validitet.
PATIENTERNA OCH BRÖSTCANCERSJUKDOMEN
PATIENTERNA OCH BRÖSTCANCERSJUKDOMEN
Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor
och utgör cirka 30 % av all cancer hos kvinnor. Insjuknandet har ökat stadigt sedan Cancerregistret infördes i slutet
av 50-talet, medan dödligheten minskat. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för invasiv bröstcancer har varit
1,4 % under de senaste tjugo åren enligt Socialstyrelsens
redovisning av Cancerincidens 2011. Ungefär 35-50 män
drabbas årligen av bröstcancer. Prognosen för bröstcancerpatienter är god i Sverige och resultaten är jämna över
landet. Överlevnaden är en av de högsta i Europa.
Bröstcancerbehandling involverar ett multidisciplinärt
team och utöver kirurgisk behandling ingår behandling
med cytostatika, hormonell tilläggsbehandling, strålbehandling och antikroppsbehandling. Den förbättrade
överlevnaden är ett resultat av flera samverkande faktorer.
Väsentligast för överlevnaden är tidig upptäckt, systematiskt användande av strålbehandling, hormonell til�läggsbehandling, cytostatikabehandling och målsökande
behandling både vid ny- och återinsjuknande samt multidisciplinär handläggning. Patientrapporterade utfallsmått
har ännu inte införts i registret.
mycket liten variation mellan regionerna. Den höga andelen opererade patienter avspeglar det faktum att i Sverige
upptäcks bröstcancer tidigt. Medianstorleken för primärt
opererade invasiva brösttumörer är 17 mm, vilket gör att
kirurgi nästan alltid är möjlig att utföra enligt nationella
och internationella riktlinjer. De som inte blir opererade
är huvudsakligen patienter som på grund av tumörkarakteristika eller av andra medicinska skäl inte lämpar sig
för operation. Medianåldern vid diagnos 2014 var liksom
2013, 65 år.
TAB1: ANTAL REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL
(KVINNOR & MÄN)
DIAGNOSÅR
90 % av alla nya patienter med nyinsjuknande i bröstcancer 2014 blev opererade. Som tidigare finns bara en
KVINNOR
MÄN
TOTALT
2008
7610
48
7658
2009
7606
35
7641
2010
8148
36
8184
2011
8470
50
8520
2012
8391
43
8434
2013
8662
49
8711
2014
8691
43
8734
57578
304
57882
TOTAL
FIG1: DIAGRAM AV ANTAL REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL, ACKUMULERAT ANTAL, ÖVER TID
Antal
60000
57882
50000
49148
40000
40437
32003
30000
23483
20000
15299
10000
7658
0
Diagnosår
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
19
20
PATIENTERNA OCH BRÖSTCANCERSJUKDOMEN
FIG2: INVASIVITET AV REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL ,
PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
FIG3: ÅLDERSFÖRDELNING
ANTAL: 8734, MEDELÅLDER: 64, MEDIANÅLDER: 65
Sthlm/Gotland
2012
1935
2013
1919
2014
1995
Antal
1500
1000
Uppsala/Örebro
2012
1823
2013
1811
2014
1835
500
Sydöstra
2012
842
2013
877
2014
943
0
Ålder
20
40
60
80
100
Södra
2012
2013
1581
1712
2014
1586
Västra
2012
1534
2013
1637
2014
1627
Norra
2012
718
2013
755
2014
748
Antal
0
Invasiva
500
1000
Cancer in situ enbart
1500
2000
Uppgift saknas
TAB2: ANTAL/ANDEL REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL, PER DIAGNOSÅR 2008-2014 OCH OPERATIONSSTATUS
DIAGNOSÅR
OPERERADE
2008
7115
92,9
EJ OPERERADE
543
7,1
TOTALT
2009
7030
92,0
611
8,0
7641
2010
7514
91,8
670
8,2
8184
2011
7866
92,3
654
7,7
8520
2012
7752
91,9
682
8,1
8434
2013
8031
92,2
680
7,8
8711
2014
7868
90,1
867
9,9
8735
TOTAL
53176
91,9
4707
8,1
57883
7658
VARIABLER
22
TÄCKNINGSGRAD
1. TÄCKNINGSGRAD
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: Socialstyrelsen
Vetenskapligt underlag: svagt men avgörande
för tolkning av andra registerdata
• Som ett basalt kvalitetsmått skall registret ha närmast
100 % täckningsgrad. En hög täckningsgrad är
avgörande för registrets värde.
• Canceranmälan och anmälan till kvalitetsregistret
är kombinerade i ett elektroniskt formulär. Därmed
undviks dubbelarbete och det ger bra förutsättningar
till god täckning för formulär Anmälan.
• Inrapporteringshastigheten av i första hand formulär
Anmälan är mycket avgörande för täckningsgraden
och det är viktigt med snabb rapportering för att
inte fördröja och försvaga årsrapporterna. Ett arbete
bedrivs från registrets styrgrupp för att implementera
ett årshjul med bestämda datum för när till exempel
inrapportering senast ska vara klar.
• Bristen på IT-stöd för direktöverföring av information
till kvalitetsregistret påverkar inrapporteringshastigheten negativt.
• Kraven på täckningsgraden för given medicinsk til�läggsbehandling och uppföljning är i dagsläget lägre
satta då denna del fortfarande är under utveckling i
många delar av Sverige. På sikt kommer kraven här att
skärpas.
1A. NYANMÄLAN
MÅLNIVÅER
HÖG 99%
LÅG 95%
TAB 1A-1: TÄCKNINGSGRAD FÖR NYANMÄLAN, PER REGION,
DIAGNOSÅR 2014
REGION
%
Sthlm/Gotland
99,5
Uppsala/Örebro
99,4
Sydöstra
98,0
Södra
93,4
Västra
96,5
Norra
99,3
RIKET
98,9
≥99%
≥95%
TAB 1A-2: TÄCKNINGSGRAD FÖR NYANMÄLAN , PER LÄN,
DIAGNOSÅR 2014
LÄN
%
Sthlm/Gotland
99,5
Uppsala
99,5
Södermanland
99,6
Östergötland
99,3
Jönköpings
94,7
Kronoberg
94,7
Kalmar
99,2
Blekinge
98,4
Skåne
92,0
Halland
98,8
Västra Götaland
96,4
Värmland
98,3
Örebro
100,0
Västmanland
99,6
Dalarna
99,7
Gävleborg
100,0
Västernorrland
98,0
Jämtland
100,0
Västerbotten
99,5
Norrbotten
100,0
98,9
RIKET
≥99%
≥95%
TÄCKNINGSGRAD
FIG 1A-1: TÄCKNINGSGRAD FÖR ADJUVANT BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING , ÖVER TID
Procent
99,7
99,7
99,9
84,9
85,5
99,9
99,8
100
98,9
94,0
89,7
80
99,9
85,5
85,0
81,9
75,3
65,2
60
47,1
40
0
Diagnosår
2008
2009
2010
2011
2012
Anmälan
INRAPPORTERINGSHASTIGHET
2013
2014
Adjuvant behandling
Uppföljning
STOCKHOLM-GOTLAND
Procent
100.0
Inrapporteringshastighet –
grafer för regioner och riket.
99,6%
87,1%
80.0
60.0
52,4%
40.0
20.0
0.0
3
6
9
Antal månader från diagnos
12
15
12
15
UPPSALA-ÖREBRO
RIKET
Procent
100.0
87,7%
80.0
60.0
Procent
100.0
99,0%
80.0
100%
79,9%
96,6%
60.0
60,5%
40.0
40.0
20.0
20.0
0.0
0.0
3
6
9
Antal månader från diagnos
12
15
3
6
9
Antal månader från diagnos
23
24
TÄCKNINGSGRAD
SYDÖSTRA
SÖDRA
Procent
100.0
Procent
100.0
99,9%
90,0%
93,9%
80.0
80.0
60.0
60.0
40.0
39,9%
20.0
0.0
0.0
3
6
9
Antal månader från diagnos
12
15
VÄSTRA
3
6
9
Antal månader från diagnos
15
15
12
NORRA
Procent
100.0
Procent
100.0
99,9%
87,7%
80.0
100%
92,2%
80.0
60.0
64,7%
40.0
40.0
20.0
20.0
0.0
51,4%
0.0
3
6
9
Antal månader från diagnos
12
15
1B. NEOADJUVANT BEHANDLING,
ADJUVANT BEHANDLING OCH
UPPFÖLJNING
HÖG 85%
LÅG 70%
TAB1B-1: TÄCKNINGSGRAD FÖR RAPPORTERING AV NEOADJUVANT BEHANDLING, POSTOPERATIV ADJUVANT BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING, PER REGION, DIAGNOSÅR 2013.
Neoadjuvant
behandling
3
6
9
Antal månader från diagnos
12
15
TAB1B-2: TÄCKNINGSGRAD FÖR RAPPORTERING AV POSTOPERATIV ADJUVANT BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING,
PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013.
MÅLNIVÅER
REGION
69,6%
40.0
20.0
60.0
98,9%
Postoperativ
adjuvant
behandling
Uppföljning
Postoperativ
adjuvant behandling
LÄN
Uppföljning
%
AV
%
AV
Sthlm/Gotland
82,2
1755
73,1
1914
Uppsala
99,2
365
64,4
385
Södermanland
87,4
231
1,2
242
Östergötland
54,2
325
48,7
351
Jönköpings
70,4
277
54,7
311
Kronoberg
86,1
166
90,6
181
Kalmar
62,9
197
31,8
214
Blekinge
96,9
130
98,0
150
1161
75,6
1252
%
AV
%
AV
%
AV
Skåne
77,0
Sthlm/Gotland
67,8
149
82,2
1757
73,2
1919
Halland
66,5
284
64,9
313
Uppsala/Örebro
97,9
47
97,3
1714
52,3
1811
Västra Götaland
96,1
1323
51,5
1455
Sydöstra
41,0
39
61,9
800
46,8
877
Värmland
99,6
245
67,0
261
Södra
74,0
104
77,1
1571
77,3
1712
Örebro
99,5
213
76,6
218
Västra
90,9
44
94,5
1492
54,1
1637
Västmanland
99,5
210
38,5
221
Norra
75,0
24
86,1
669
94,2
755
254
RIKET
73,2
407
85,0
8003
65,2
8711
≥85%
≥70%
Dalarna
97,9
237
37,4
Gävleborg
96,7
214
77,5
231
Västernorrland
83,1
183
90,8
206
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
60,8
130
86,3
160
100,0
192
98,6
210
93,3
163
100,0
180
65,2
8711
Uppgift saknas
RIKET
2
85,0
8003
2
≥85%
≥70%
TÄCKNINGSGRAD
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Registering av nya patienter fungerar relativt väl (nyanmälan). Man har kunnat basera det på
etablerade rutiner för den obligatoriska canceranmälan. En lång fördröjning av rapporteringen
gör vanligen att det senaste året ligger lägre vid datauttaget för årsrapporten.
• Rapportering av given adjuvant behandling ska och kan ske ca 1 eller, i vissa
fall 1,5 år efter operation, beroende på typ av behandling. Resurser och bra rutiner för den
registreringen saknas fortfarande på många sjukhus. Det förklarar låga siffror för år 2013.
• Rapporteringen är uppdelad i behandling som givits före respektive efter operation
(neoadjuvant behandling och postoperativ behandling).
• Rapporteringen från uppföljningen ska ske ett år och fem år efter diagnos, men om möjligt tätare,
samt vid återfall i sjukdomen. Även för denna rapportering finns brister i form av resurser och
rutiner och skillnader mellan olika vårdgivare och regioner.
SLUTSATS:
• Generellt finns nationella skillnader i täckningsgrad, i vissa fall stora skillnader.
• Enligt TAB 1A-1 och TAB 1A-2 når Södra regionen inte den lägre målnivån medan tre regioner
når den högre nivån för nyanmälan.
• För adjuvant behandling ses förbättring över tid. Att rapporteringen ska ske ett år efter
operation innebär att redovisningen är relevant för 2013 och tidigare men inte för 2014.
• Inrapporteringshastigheten måste bli bättre för att resultaten ska kunna användas effektivt för
utveckling och förbättringsarbete. Det finns ett ökande intresse för att använda informationen från
såväl allmänhet och patientrepresentanter som ansvariga vårdgivare och beslutfattare.
• Höga täckningsgrader följer av bra arbetsrutiner för registerarbetet. De enheter som har god
täckning med inrapportering utan lång fördröjning bör vara förebilder.
• Regionala cancercentrum i samverkan arbetar tillsamman med registerföreträdare för att
manuella moment och dubbeldokumentation som fortfarande är omfattande, ska ersättas med
automatiserad dataöverföring. Tekniska lösningar finns inom räckhåll men bland förutsättningarna
kan nämnas att övergång till strukturerad journalföring och samarbete krävs mellan landstingen,
vårdverksamheten, Socialstyrelsen och SKL,
25
26
DIAGNOSTIK
2. DIAGNOSTIK
2. ANDEL SCREENINGUPPTÄCKTA
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: styrgruppen
Vetenskapligt underlag: starkt, välfungerande
bröstcancerscreening räddar liv
• Det finns starka bevis för att mammografiscreening
minskar dödligheten i bröstcancer.
• Nackdelar som mammografiscreening medför är en
risk för ökad oro samt en risk för onödiga ingrepp i
form av provtagning eller till och med operation för
friska kvinnor.
• Vad som dock sällan framhävs är att det finns många
andra fördelar för bröstcancerpatienter som blivit
diagnostiserade i ett tidigt stadium förutom en bättre
överlevnadschans. Sannolikt gäller för denna grupp
patienter som även kallas lågriskgrupp att det krävs
mindre omfattande operation såväl i bröst som armhåla liksom mindre behov av cytostatikabehandling.
2A. ANDEL SCREENINGUPPTÄCKTA INOM
ÅLDERSGRUPPEN 40 -74 ÅR
MÅLNIVÅER
• Genom att enbart studera de åldersgrupper som kallas
till screening får vi ett tydligare utslag på hur effektivt
screeningen fungerar.
• De fall som inte är diagnostiserade via screeningen kan
i huvudsak delas in i patienter som insjuknat mellan
screeningtillfällena (intervallcancer) och patienter som
av olika orsaker ej deltagit i den landstingsorganiserade
screeningen.
• Målnivåerna är baserade på tidigare erfarenheter i
Sverige om vad som är möjligt att rimligen uppnå i de
bäst organiserade landstingen.
FIG2A-1: ANDELEN SCREENINGUPPTÄCKTA, ÖVER TID
• Det är den allmänna meningen att det finns en välfungerande mammografiscreening i alla län i Sverige.
Procent
100.0
• En effekt av omfattande mammografiscreening är att
antalet diagnostiserade patienter med cancer in situ
blir relativt hög.
80.0
• Alla landsting har byggt ut screeningen till att omfatta
hela åldersspannet 40-74 år. Man kallar även kvinnor
som uteblivit vid tidigare kallelser. Spärrlistor finns för
personer som inte vill delta eller som av andra särskilda
skäl inte kan undersökas
40.0
• Genom att studera hur stor andel som diagnostiseras
via screening får man en bra uppfattning om hur
bra verksamheten fungerar i stort. Ju högre siffra ett
landsting kan uppnå desto effektivare är screeningen i
populationen.
HÖG 70%
LÅG 60%
60.0
54,9
56,9
42,0
43,9
61,5
60,6
63,5
64,2
64,5
48,3
47,5
50,0
49,4
49,6
2010
2011
2012
2013
2014
20.0
0.0
Diagonsår 2008
2009
Åldersgruppen 40-74 år
Alla
• I storstäderna tros det finnas en större andel kvinnor
som själva tar initiativ för regelbundna mammografikontroller utanför den organiserade screeningen. Detta
skulle kunna förklara varför man har ett lägre antal
deltagare i screeningen här utan negativa effekter på
tumörstorleken.
DIAGNOSTIK
TAB2A-1: ANDEL SCREENINGUPPTÄCKTA, PER LÄN
≥70%
Alla åldrar
LÄN
≥60%
40-74 år
%
AV
%
AV
45,6
1987
59,0
1531
Uppsala
51,6
366
64,4
292
Södermanland
54,3
243
68,9
190
Östergötland
45,9
436
61,3
326
189
Sthlm/Gotland
Jönköpings
45,6
248
59,3
Kronoberg
47,2
161
64,1
117
Kalmar
50,8
256
63,7
201
Blekinge
46,6
118
66,2
77
Skåne
51,1
1138
66,5
875
Halland
59,1
318
73,3
255
Västra Götaland
50,9
1451
65,0
1124
Värmland
46,3
229
65,6
160
Örebro
54,1
257
70,4
196
Västmanland
49,0
261
67,9
187
193
Dalarna
51,2
258
67,9
Gävleborg
55,0
220
72,5
167
Västernorrland
54,1
209
71,3
157
Jämtland
52,2
136
73,2
97
Västerbotten
45,3
223
60,5
167
Norrbotten
52,0
179
61,7
149
64,5
6652
Uppgift saknas
3
RIKET
49,6
8697
2
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Definitionen av ”screeningupptäckt fall” kan enligt erfarenhet tolkas olika vilket kan påverka
siffrorna. Enligt kvalitetsregistret avses enbart de patienter som diagnostiserats i samband med en
kallelse till den landstingsorganiserade screeningmammografin.
• Förbättrad teknik och bättre utbyggd screeningverksamhet ökar andelen deltagande.
SLUTSATS:
•
•
•
•
Sverige har ett relativt högt deltagande i mammografiscreening vilket avspeglas i siffrorna.
Det finns en tydlig nationell trend där allt fler patienter diagnostiseras via screeningen.
Idag diagnostiseras i stor sett hälften av alla nya tumörfall via den landstingsorganiserade screeningen.
Det finns relativt stora skillnader i andel screeningupptäckta tumörer mellan olika landsting.
27
28
DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION
3. DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: svagt, men har stor
betydelse för en fungerande vårdprocess
TAB3-1: ANDEL FALL MED DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION
BLAND OPERERADE , PER REGION OCH SJUKHUS
• I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård noteras att fastställd malignitet före operation
är en indikator som ska följas upp. Det är viktigt för
att patienten ska slippa ovisshet och för att man ska
kunna planera och genomföra en enda operation
för patienten
REGION
RAPPORTERANDE
SJUKHUS
Sthlm/Gotland
Capio St Göran
Uppsala/Örebro
• I Sverige finns en tradition med högt satta mål
3. DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION
MÅLNIVÅER
FIG3-1: ANDEL FALL MED DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION
BLAND OPERERADE , PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
92,8
93,8
94,3
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
92,3
90,1
93,4
Sydöstra
85,4
90,2
92,6
Södra
92,0
92,2
94,1
Södra
Västra
95,9
Västra
97,0
97,0
89,1
91,4
92,9
Norra
Norra
92,1
92,7
94,3
Riket
Procent
0
20
40
2012
60
80
2013
95,6
271
Karolinska
95,4
545
Sophiahemmet
100,0
17
Södersjukhuset
91,9
383
Visby
95,1
41
Akademiska
88,9
343
Arvika
97,1
35
Eskilstuna
96,4
225
Falun
96,1
206
Gävle
92,2
192
Karlstad
95,3
169
Västerås
Sydöstra
100
2014
100,0
35
91,4
232
248
Örebro
94,4
Eksjö/Nässjö
94,0
67
Jönköping
94,7
113
Kalmar
82,5
143
Linköping
94,9
389
Värnamo
96,2
53
Västervik
93,0
86
Halmstad
93,2
147
Helsingborg
95,7
255
Karlskrona
95,2
105
Kristianstad
91,3
240
Lund
96,6
238
Malmö
93,9
311
Växjö
93,6
141
Borås
98,5
194
Lidköping*
97,1
70
SU/Sahlgrenska
97,3
655
Skövde*
92,8
111
Uddevalla
97,7
259
Varberg
95,2
124
Luleå
94,7
170
Skellefteå
95,0
40
Sollefteå
27,3
11
Sundsvall
91,4
175
Umeå
96,9
159
Östersund
92,4
119
2 fall har exkluderats eftersom sjukhus
med 10 eller färre fall inte redovisas.
* Samma enhet.
AV
520
Danderyd
Mora
HÖG 90%
LÅG 80%
%
94,0
≥90%
≥80%
DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• För att uppnå hög andel patienter med klar diagnos innan operation krävs en effektiv
utredningsverksamhet med välfungerande mammografi och patologienheter.
• Det kan ibland vara nödvändigt med att operera patienten innan diagnosen är klar (diagnostisk
operation) för att undvika alltför långa utredningstider. Klar diagnos måste vägas mot tidsåtgång.
Provtagningsmetoderna har vissa begränsningar.
SLUTSATS:
• Resultaten är goda och alla regioner uppnår väl den högre målnivån.
• Utvecklingen är dessutom positiv och en allt större andel patienter har fastställd
diagnos innan operation.
29
30
KOMPLETT PATOLOGI
4. KOMPLETT PATOLOGI
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: starkt, fullständig
analys av tumören krävs vanligen för
korrekt handläggning.
TAB4A-2: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD
INVASIV BRÖSTCANCER, PER LÄN
% MED
UPPGIFT OM
GRAD, ER, PGR
OCH HER2
% MED
UPPGIFT OM
GRAD, ER, PGR,
HER2 OCH
TUMÖRTYP
AV
95,2
95,0
1591
Uppsala
98,3
98,3
295
Södermanland
95,8
95,3
214
Östergötland
87,6
87,6
356
LÄN
Sthlm/Gotland
4A. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR
INVASIV BRÖSTCANCER
MÅLNIVÅER
HÖG 95%
LÅG 90%
Enligt EUSOMAs riktlinjer bör tumörspecifika egenskaper som tumörgrad, östrogenreceptorer (ER), progesteronreceptorer (PgR), HER2-receptorer och tumörtyp
(duktal/lobulär med flera) analyseras och rapporteras för
patienter med invasiv bröstcancer. Detta överensstämmer väl med de svenska riktlinjerna. Normalt analyseras
även tillväxthastigheten med Ki-67. Denna markör har
inte inkluderats i årets rapport. Hos de patienter som
inte opereras görs ofta diagnostiken med grovnål varvid
tumörgraden vanligen inte rapporteras.
TAB4A-1: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD
INVASIV BRÖSTCANCER, PER REGION
Jönköpings
93,7
93,7
205
Kronoberg
88,9
88,9
126
Kalmar
93,0
93,0
214
Blekinge
90,5
90,5
95
Skåne
83,4
83,3
944
Halland
93,4
93,0
243
Västra Götaland
95,5
95,3
1145
Värmland
97,2
96,7
180
Örebro
96,6
96,6
204
Västmanland
98,0
98,0
203
207
Dalarna
96,1
96,1
Gävleborg
94,5
94,5
181
Västernorrland
95,5
95,5
156
Jämtland
89,8
89,8
108
Västerbotten
91,8
91,8
171
Norrbotten
92,2
92,2
153
93,0
92,9
6992
Uppgift saknas
% MED
UPPGIFT OM
GRAD, ER, PGR
OCH HER2
% MED
UPPGIFT OM
GRAD, ER, PGR,
HER2 OCH
TUMÖRTYP
AV
Sthlm/Gotland
95,1
95,0
1594
Uppsala/Örebro
96,8
96,7
1484
Sydöstra
90,7
90,7
776
Södra
85,0
84,8
1265
Västra
95,5
95,3
1285
Norra
92,5
92,5
588
RIKET
93,0
92,9
6992
REGION
≥95%
RIKET
2
≥95%
≥90%
≥90%
KOMPLETT PATOLOGI
4B. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR
OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER
(+TUMÖRSTORLEK, LYMFKÖRTELSTATUS)
TAB4A-3. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD
INVASIV BRÖSTCANCER, PER REGION OCH SJUKHUS
RAPPORTERANDE
SJUKHUS
% MED
UPPGIFT OM
GRAD, ER, PGR
OCH HER2
% MED
UPPGIFT OM
GRAD, ER, PGR,
HER2 OCH
TUMÖRTYP
MÅLNIVÅER
HÖG 98%
LÅG 95%
AV
Sthlm/Gotland
Capio St Göran
93,1
93,1
539
Danderyd
90,0
90,0
249
526
Karolinska
90,7
90,5
Sophiahemmet
93,3
93,3
15
Södersjukhuset
87,1
86,8
364
Visby
71,2
71,2
52
Akademiska
96,8
96,8
317
Arvika
93,9
93,9
33
Eskilstuna
94,8
94,3
211
Falun
91,7
91,7
181
Uppsala/Örebro
Gävle
86,0
86,0
200
Karlstad
95,7
95,1
162
Mora
87,2
87,2
39
Västerås
90,1
90,1
233
Örebro
96,6
96,6
205
90,9
90,9
66
Sydöstra
Eksjö/Nässjö
Jönköping
93,1
93,1
101
Kalmar
85,3
85,3
143
Linköping
83,8
83,8
402
Värnamo
86,8
86,8
53
Västervik
86,5
86,5
89
Halmstad
83,7
83,0
153
Helsingborg
85,3
85,3
258
Karlskrona
80,7
80,7
109
Kristianstad
80,8
80,8
234
Södra
Lund
73,4
73,4
244
Malmö
73,2
72,9
299
Växjö
84,3
84,3
140
204
Västra
Borås
96,1
96,1
Lidköping*
85,1
85,1
67
SU/Sahlgrenska
95,3
95,0
637
Skövde*
69,6
69,6
115
Uddevalla
88,2
88,2
262
Varberg
92,7
92,7
123
Norra
Luleå
87,7
87,7
163
Skellefteå
90,7
90,7
43
Sollefteå
100,0
100,0
12
Sundsvall
89,6
89,6
163
Umeå
85,9
85,9
149
Östersund
83,6
83,6
122
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
’ Samma enhet
≥95%
≥90%
• För patienter med invasiv cancer som har opererats
skall tumörstorlek och antalet tumörangripna respektive friska lymfkörtlar i armhålan rapporteras utöver de
tumörspecifika egenskaperna.
• Patienter som inte opererades i armhålan har inga uppgifter om lymfkörtlar ifyllda och är därför uteslutna.
TAB4B-1: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD
INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK, LYMFKÖRTELSTATUS), PER REGION.
% MED KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT, TUMÖRSTORLEK SAMT
LYMFKÖRTELSTATUS
AV
Sthlm/Gotland
92,2
1594
Uppsala/Örebro
95,4
1484
REGION
Sydöstra
90,1
776
Södra
84,0
1265
Västra
94,9
1285
Norra
91,2
588
RIKET
91,6
6992
≥98%
≥95%
31
32
KOMPLETT PATOLOGI
TAB4B-2: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD
INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK,
LYMFKÖRTELSTATUS), PER LÄN.
TAB4B-3: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD
INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK,
LYMFKÖRTELSTATUS), PER REGION OCH SJUKHUS
% MED KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT, TUMÖRSTORLEK SAMT
LYMFKÖRTELSTATUS
AV
Sthlm/Gotland
92,3
1591
Uppsala
96,9
295
Södermanland
94,4
214
REGION
OPERERANDE
SJUKHUS
Östergötland
87,1
356
Sthlm/gotland
Jönköpings
92,7
205
Kronoberg
88,1
126
Kalmar
92,5
214
Blekinge
88,4
95
Skåne
82,5
944
Halland
91,8
243
Västra Götaland
94,9
1145
Värmland
96,1
180
Örebro
93,1
Västmanland
Dalarna
% MED
KOMPLETT
PATOLOGIRAPPORT,
TUMÖRSTORLEK SAMT
LYMFKÖRTELSTATUS
AV
Capio St Göran
94,2
481
Danderyd
92,4
238
Karolinska
89,9
493
Sophiahemmet
87,5
16
Södersjukhuset
92,9
324
Visby
94,6
37
Akademiska
97,1
279
Arvika
93,3
30
Enköping
94,1
17
204
Eskilstuna
94,7
208
98,0
203
Falun
95,4
175
94,2
207
Gävle
93,9
180
Gävleborg
93,9
181
Karlstad
96,7
150
Västernorrland
92,3
156
Mora
87,9
33
Jämtland
88,9
108
Västerås
98,0
204
Örebro
93,2
205
Eksjö/Nässjö
94,9
59
LÄN
Västerbotten
91,2
171
Norrbotten
91,5
153
Uppgift saknas
RIKET
Uppsala/örebro
Sydöstra
2
91,6
≥98%
6992
≥95%
Södra
Västra
Norra
Jönköping
92,9
98
Kalmar
90,8
131
Linköping
87,3
354
Värnamo
89,8
49
Västervik
95,1
81
Halmstad
88,1
126
Helsingborg
94,8
233
Karlskrona
88,5
96
Kristianstad
86,4
213
Lund
77,3
220
Malmö
72,9
280
Växjö
88,8
125
Borås
98,9
174
Lidköping*
90,8
65
SU/Sahlgrenska
96,5
574
Skövde*
81,7
93
Uddevalla
94,5
235
Varberg
95,5
111
Luleå
92,1
152
Skellefteå
94,6
37
Sollefteå
92,3
13
Sundsvall
92,2
141
Umeå
89,8
137
Östersund
88,6
105
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
* Samma enhet
≥98%
≥95%
KOMPLETT PATOLOGI
4C. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR
CANCER IN SITU
DESKRIPTIV RAPPORT AV TUMÖRTYPERNA
VID INVASIV BRÖSTCANCER
Här rapporteras vanligen enbart tumörgrad, tumörtyp
och storlek vilket anses som minimum.
Tumörens egenskaper har stor betydelse för prognosen
och val av medicinsk behandling. Här bedöms känsligheten för hormoner, i första hand östrogen, samt om tumören har en kraftig ökning av så kallade HER2-receptorer,
vilket kan innebära snabbväxande egenskaper som dock
kan behandlas med särskilda läkemedel idag. Tumörgraden klassificeras från 1 till 3, där den sistnämnda vanligen
är mer aggressiv.
MÅLNIVÅER
HÖG 98%
LÅG 95%
TAB4C-1: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERADE
PATIENTER MED CANCER IN SITU, PER REGION
% MED UPPGIFT OM GRAD,
STORLEK OCH TUMÖRTYP
AV
Sthlm/Gotland
87,6
186
Uppsala/Örebro
75,8
190
Sydöstra
83,8
74
Södra
85,7
154
Västra
39,9
153
Norra
82,4
85
RIKET
75,1
842
REGION
≥98%
≥95%
TAB4C-2: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERADE
PATIENTER MED CANCER IN SITU, PER LÄN
LÄN
% MED UPPGIFT OM GRADE
STORLEK OCH TUMÖRTYP
AV
Sthlm/Gotland
87,7
187
Uppsala
91,3
46
Södermanland
58,8
17
Östergötland
84,4
32
Jönköpings
76,9
26
Kronoberg
85,7
14
Kalmar
93,8
16
100,0
10
Skåne
82,6
109
Halland
91,2
34
Västra Götaland
35,3
139
Värmland
88,0
25
Örebro
72,7
33
Västmanland
92,3
26
Dalarna
45,2
31
Gävleborg
66,7
12
Västernorrland
86,2
29
Jämtland
50,0
12
Västerbotten
96,4
28
Norrbotten
75,0
16
RIKET
75,1
842
Blekinge
≥98%
≥95%
Sedan drygt tio år tillbaka kan man dela in bröstcancer
i olika ”subtyper” baserat på biologiska egenskaper. Vi
redovisar här en praktisk klinisk fördelning av de tre
viktigaste subtyperna (Trippelnegativ, HER2-positiv och
Luminal). Denna är enbart baserad på mikroskopiska
undersökningar vilket kan innebära avvikelser från direkta
genanalyser.
Trippelnegativ innebär att tumören saknar receptorer
(<10 %) för östrogen och progesteron samt saknar kraftig
ökning av HER2 (HER2-negativ). HER2-positiv betyder
att tumören har en kraftig ökning av HER2-receptorerna
på cellytan. Båda dessa tumörtyper har en högre risk för
ett aggressivt förlopp varför behandlingsrekommendationen oftast innebär cytostatika.
Den tredje större gruppen av ”vanlig” bröstcancer är hormonkänslig och HER2-negativ. Här kan det medicinska
behandlingsvalet variera då även andra riskfaktorer skall
vägas in som till exempel tumörgrad. Denna brukar idag
delas in i Luminal A och Luminal B vilket dock ej gjorts i
årets rapport.
33
34
KOMPLETT PATOLOGI
SUBTYPER BASERAT PÅ IMMUNOHISTOKEMISKA ANALYSER (INVASIVA TUMÖRER)
TAB4C-4: SUBTYPER BASERAT PÅ IMMUNOHISTOKEMISKA ANALYSER (INVASIVA TUMÖRER), PER REGION
REGION
% TRIPPEL NEG
% HER2 POS
% ER/PGR POS, HER2 NEG
AV
UPPGIFT SAKNAS
7,1
14,0
78,9
1623
124
48
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
7,7
14,1
78,2
1538
Sydöstra
7,5
15,1
77,4
782
72
Södra
7,8
13,5
78,7
1218
182
Västra
9,8
11,7
78,5
1373
71
Norra
9,6
15,8
74,6
614
38
RIKET
8,2
13,8
78,1
7148
535
TAB4C-5: SUBTYPER BASERAT PÅ IMMUNOHISTOKEMISKA ANALYSER (INVASIVA TUMÖRER), PER LÄN
LÄN
% TRIPPEL NEG
% HER2 POS
% ER/PGR POS, HER2 NEG
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
7,2
14,0
78,8
1620
123
Uppsala
6,4
16,0
77,6
313
5
Södermanland
5,7
14,8
79,4
209
9
Östergötland
8,0
17,6
74,5
364
36
Jönköpings
8,3
12,7
79,0
205
14
Kronoberg
5,5
11,7
82,8
128
13
Kalmar
5,7
12,8
81,5
211
22
Blekinge
5,3
13,8
80,9
94
15
Skåne
8,9
13,5
77,6
889
142
Halland
Västra Götaland
6,9
12,2
80,9
262
18
10,0
11,8
78,2
1221
65
Värmland
8,1
10,2
81,7
186
10
10,5
11,5
78,0
200
4
Västmanland
6,1
14,8
79,0
229
3
Dalarna
8,7
19,7
71,6
208
11
Örebro
Gävleborg
Västernorrland
9,8
9,8
80,3
193
7
14,7
12,4
72,9
170
5
Jämtland
7,8
12,9
79,3
116
7
Västerbotten
8,6
19,4
72,0
175
17
Norrbotten
6,5
17,6
75,8
153
9
Uppgift saknas
3
RIKET
8,2
13,8
78,1
7148
535
BESKRIVANDE RAPPORT AV RECEPTORUTTRYCK OCH TUMÖRGRAD VID INVASIV CANCER
TAB4C-6: RECEPTORUTTRYCK OCH TUMÖRGRAD FÖR PATIENTER MED INVASIV CANCER, PER REGION
ER POS
REGION
%
PGR pos
AV
%
HER2 pos
AV
%
Grad 3
AV
UPPGIFT
SAKNAS
%
AV
UPPGIFT
SAKNAS
108
Sthlm/Gotland
87,0
1712
71,7
1704
14,0
1623
124
29,6
1639
Uppsala/Örebro
87,5
1566
74,2
1564
14,1
1538
48
27,7
1507
79
Sydöstra
86,8
844
73,8
841
15,1
783
71
26,2
791
63
Södra
87,6
1380
73,7
1379
13,5
1219
181
29,9
1248
152
Västra
86,3
1431
73,1
1426
11,6
1374
70
23,8
1366
78
Norra
84,7
649
76,6
649
15,8
614
38
30,2
599
53
RIKET
86,9
7582
73,5
7563
13,7
7151
532
27,8
7150
533
KOMPLETT PATOLOGI
TAB4C-7: RECEPTORUTTRYCK OCH TUMÖRGRAD FÖR PATIENTER MED INVASIV CANCER, PER REGION OCH SJUKHUS
ER pos
REGION
RAPPORTERANDE
SJUKHUS
Sthlm/Gotland
Capio St Göran
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
PGR pos
Grad 3
%
AV
%
AV
%
AV
%
AV
84,3
535
72,1
535
17,5
513
35,1
518
Danderyd
90,2
245
80,4
245
9,7
237
25,5
231
Karolinska
85,6
514
67,6
510
14,3
483
28,2
504
Sophiahemmet
100,0
15
100,0
15
0,0
15
21,4
14
333
Södersjukhuset
90,6
352
71,1
349
12,2
327
24,6
Visby
83,7
49
60,4
48
10,9
46
42,1
38
Akademiska
87,6
314
70,6
313
16,0
312
31,7
312
Arvika
90,9
33
69,7
33
9,7
31
27,3
33
Eskilstuna
88,9
208
77,3
207
15,3
203
27,2
206
167
Falun
85,3
177
74,0
177
21,5
172
26,3
Gävle
87,8
196
77,9
195
9,8
193
31,1
177
Karlstad
88,3
162
75,9
162
10,3
155
26,7
161
Mora
86,5
37
73,0
37
10,8
37
17,6
34
Västerås
88,3
231
74,6
232
14,8
230
21,3
211
202
Örebro
85,3
204
72,1
204
11,4
201
30,2
Eksjö/Nässjö
92,3
65
70,8
65
11,1
63
31,7
63
Jönköping
87,1
101
70,3
101
14,6
96
24,2
99
Kalmar
85,1
141
74,5
141
11,5
130
26,7
131
367
Linköping
85,5
399
74,5
396
17,7
367
24,0
Värnamo
84,6
52
61,5
52
10,6
47
37,3
51
Västervik
93,0
86
83,7
86
15,0
80
26,3
80
Halmstad
94,6
148
82,4
148
13,7
139
9,5
137
Helsingborg
90,7
258
77,5
258
8,9
237
29,8
225
Karlskrona
88,1
109
70,6
109
13,8
94
31,3
96
Kristianstad
87,1
232
72,4
232
12,6
199
32,9
219
Lund
84,4
243
68,6
242
13,9
223
36,1
194
Malmö
83,8
291
66,0
291
18,4
234
29,4
279
Växjö
91,9
135
87,4
135
12,5
128
31,3
128
197
Borås
82,8
203
75,2
202
9,9
203
20,8
Lidköping*
80,6
67
67,2
67
12,9
62
33,9
62
SU/Sahlgrenska
87,8
631
75,3
628
11,1
619
26,0
624
Skövde*
81,6
114
67,3
113
18,3
93
38,1
97
Uddevalla
88,9
261
71,3
261
12,2
245
14,9
242
Varberg
82,5
120
69,2
120
10,1
119
21,9
114
Luleå
84,7
163
71,8
163
17,5
154
32,7
150
42
Skellefteå
88,4
43
83,7
43
25,6
39
31,0
Sollefteå
83,3
12
75,0
12
8,3
12
41,7
12
Sundsvall
81,4
161
73,3
161
12,7
158
34,2
149
Umeå
86,5
148
81,8
148
17,6
136
29,5
139
Östersund
86,1
122
78,7
122
13,0
115
20,6
107
Resultat för sjukhus med 10 patienter eller färre redovisas inte i tabellen.
* Samma enhet
HER2 pos
35
36
KOMPLETT PATOLOGI
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Enligt registret når rapporteringen av patologidata inte målnivåerna.
• Det finns kända svårigheter i rapporteringen, t ex att resultat av HER2-analyser ofta är fördröjda
jämfört med övriga svar.
• Rapporteringen för invasiv cancer är mer fullständig än den för cancer in situ.
• Variationen rapporterade andelar tumörer som är hormonkänsliga, % ER-positiva respektive %
PgR-positiva och % HER2-positiva respektive klassas som Grad 3 är relativt liten mellan regionerna
• På lokal nivå är det många faktorer som kan påverka analysresultaten såsom rutiner i flödet för
proverna och skillnader i laboratoriemetoder.
SLUTSATS:
• Rapporteringen av patologidata kan förbättras.
• Tilläggsbehandling räddar liv och baseras på kännedom om enskilda tumörers egenskaper varför
kvalitetssäkring av biomarkörer (laboratorieresultat) är viktigt.
• Ett viktigt arbete för kvalitetssäkring och likvärdig bedömning av bröstcancerprover i Sverige görs
av Kvalitets- och standardiseringskommittén (KVAST) och Swedish Qualiaty Assurance (SweQA)
med stöd av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO).
VÄNTETIDER
5. VÄNTETIDER
• Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK), satte för
många år sedan upp riktlinjer för ledtider. I dessa
anges, att 80 % av alla med misstanke om bröstcancer
ska beredas besök hos specialist inom 1 vecka och alla
inom 2 veckor.
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: svagt, men har
psykologiskt stort värde
MÅLNIVÅER
HÖG 90%
LÅG 75%
• Väntetider är processmått som är viktiga för den som
måste vänta. Det finns flera sätt att redovisa väntetider
där det tydligaste är att visa hur stor andel patienter
som har behandlats före en viss tidpunkt.
• Att snabbt behandla ett fåtal patienter anses mindre
värt än att undvika mycket långa väntetider för andra
patienter.
• Rent medicinskt så är tiden från första kontakt till
operation samt från operation till start av efterbehandling viktig.
• Det är sannolikt så att risken med långa väntetider kan
skilja sig kraftigt mellan olika tumörtyper och detta gäller
även tiden från operation till start av onkologisk tilläggsbehandling. Kunskaperna om detta är ofullständiga.
• Vägen in i processen varierar också och vi redovisar,
hur patienten har kommit in i vårdkedjan. Det kan
ske antingen via mammografiscreening, remiss från
andra vårdgivare eller att patienten själv söker direkt
till bröstenhet med mammografi.
• Enligt SFBK ska 90 % av alla med diagnostiserad
bröstcancer erbjudas tid för operation inom 3 veckor
och ingen ska vänta mer än 4 veckor efter att diagnosen är klar och behandlingsbeslut taget.
• De europeiska riktlinjerna anser att minst 75 % skall
opereras inom 6 veckor från första mammografiundersökningen. Vi redovisar istället tiden från första
kontakt vilket i många fall blir något längre.
• Väntan på besked om operationsresultat är också
påfrestande. Enligt SFBK bör den postoperativa konferensen hållas inom 8–10 arbetsdagar efter operationen.
Därefter skall patienten informeras snarast möjligt.
• Under 2015 har startats ett arbete med fokus på
korta ledtider vid cancer, ”Standardiserade Vårdförlopp” (SVF)”. Det innebär en nationell satsning som
inkluderar ekonomiska resurser. De gamla tidsmålen
kommer att ersättas med mer ambitiösa, kortare ledtider. Omhändertagande i Standardiserat Vårdförlopp
kommer att omfatta alla individer med ”välgrundad
misstanke” om cancer. Detta innebär att alla som har
symtom eller mammografifynd som behöver utredas
för att utesluta malignitet ska få samma prioriterade
omhändertagande.
5A. FÖRSTA KONTAKT
5A-1: TYP AV FÖRSTA KONTAKT FÖR EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER
VID DIAGNOS, PER REGION
MAMMOGRAFI/
SCREENING, %
REMISS FRÅN ANNAN
VÅRDGIVARE, %
SÖKER SJÄLV TILL
BRÖSTMOTTAGNING, %
AV
Sthlm/Gotland
56,4
38,2
5,4
1642
2
Uppsala/Örebro
58,6
22,7
18,6
1641
8
5
REGION
UPPGIFT SAKNAS
Sydöstra
53,7
37,1
9,2
805
Södra
58,6
37,4
4,0
1327
7
Västra
76,3
19,3
4,4
1400
5
Norra
69,3
25,0
5,7
649
4
RIKET
61,8
29,8
8,3
7464
31
37
38
VÄNTETIDER
5A. TID TILL OPERATION
TAB5A-2: ANDEL PATIENTER MED TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION < 6 VECKOR
EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER REGION
Mammografi
REGION
Remiss
Söker själv
Totalt
%
AV
%
AV
%
AV
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
75,9
926
59,3
624
67,4
89
69,1
1639
2
Uppsala/Örebro
63,8
962
54,2
369
63,4
306
61,6
1637
7
Sydöstra
75,7
432
32,4
299
55,4
74
57,8
805
5
Södra
75,3
778
70,1
495
67,9
53
73,1
1326
7
Västra
62,4
1068
35,7
269
50,8
61
56,7
1398
4
Norra
76,2
450
46,3
162
32,4
37
66,3
649
4
RIKET
70,2
4616
53,4
2218
60,3
620
64,4
7454
29
≥90%
≥75%
TAB5A-3 : ANDEL PATIENTER MED TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION < 6 VECKOR
EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER LÄN
Mammografi
LÄN
Remiss
Söker själv
Totalt
%
AV
%
AV
%
AV
%
AV
Sthlm/Gotland
75,9
925
59,5
624
67,4
89
69,2
1638
Uppsala
75,4
195
81,6
98
59,5
37
75,5
330
Södermanland
31,0
129
31,5
54
47,7
44
34,4
227
Östergötland
76,2
185
23,6
140
67,7
31
54,8
356
Jönköpings
85,8
113
46,1
76
51,4
37
66,8
226
Kronoberg
96,5
85
100,0
38
100,0
11
97,8
134
Kalmar
65,9
135
35,4
82
0,0
5
53,2
222
Blekinge
95,2
62
97,3
37
100,0
3
96,1
102
Skåne
73,5
558
66,3
392
61,3
31
70,2
981
Halland
68,8
208
50,0
44
50,0
10
64,9
262
Västra Götaland
59,9
934
34,0
253
50,0
60
54,1
1247
Värmland
82,0
111
55,8
52
75,0
36
73,9
199
8,1
135
35,9
64
34,3
35
19,7
234
Västmanland
69,4
124
41,5
41
57,6
59
61,2
224
Dalarna
86,4
147
50,0
24
85,9
64
82,6
235
Gävleborg
93,3
120
59,5
37
74,2
31
83,5
188
Västernorrland
58,3
115
44,1
59
66,7
3
53,7
177
Jämtland
91,8
73
69,8
43
40,0
5
81,8
121
Västerbotten
81,1
106
29,8
57
25,0
28
57,6
191
Norrbotten
78,8
156
66,7
3
100,0
1
78,8
160
100,0
1
100,0
1
70,2
4617
64,4
7455
Örebro
Uppgift saknas
RIKET
53,4
2218
60,3
620
≥90%
≥75%
VÄNTETIDER
Eftersom det idag fortfarande finns bristfälligheter vad
gäller rapportering av efterbehandlingens genomförande
så har vi valt att endast redovisa de enheter som rapporterat starttiderna för 80% eller fler av sina patienter.
FIG5A-1: TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION
EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN
FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS
Kontakttyp
Mammografi/screening (datum för
mammografi/screeningåterkallelse)
FIG5B-1: TID FRÅN OPERATION TILL ADJUVANT
CYTOSTATIKABEHANDLING , PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013
35
Remiss från annan vårdgivare
(datum för utfärdande av remiss)
41
Sthlm/Gotland
Söker själv till bröstmottagning
(datum för t ex första telefonsamtal)
Antal dagar
10
48
38
30
40
Antal
52
35
Kronoberg
Blekinge
43
Västra Götaland
44
57
52
70
55
Värmland
34
27
Örebro
FIG5A-2: TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION
EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN
FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER REGION.
63
50
Södermanland
20
59
50
42
Uppsala
56
52
Västmanland
Dalarna
49
44
38
31
Gävleborg
Västernorrland
35
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
55
Norra
34
Riket
35
10
20
30
55
49
10
20
30 40 50
60 70
80
90 100
44
41
Västra
Antal dagar 0
92
63
53
Norrbotten
39
33
Södra
78
Västerbotten
50
37
Sydöstra
Antal dagar 0
46
52
Tredje kvartilen
50
Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland
exkluderade pga rapporteringsgrad <80%
35
40
Tredje kvartilen
50
Median
60
Median
5B. TID FRÅN OPERATION TILL START AV
ADJUVANT BEHANDLING, DIAGNOSÅR 2013
FIG5B-2: TID FRÅN OPERATION TILL ADJUVANT
STRÅLBEHANDLING , PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013
Sthlm/Gotland
61
70
63
Uppsala
76
94
Södermanland
Eftersom en överväldigande majoritet av patienterna
med bröstcancer erhåller tilläggsbehandling i form av
hormonbehandling och strålbehandling och i många fall
även cytostatikabehandling så är det viktigt att ta hänsyn
till tiden mellan operation och start av denna behandling.
Detta gäller i första hand tiden till start av strålbehandling
eller cytostatika.
Det saknas idag riktlinjer hur snabbt respektive behandling bör inledas och det påverkas av eventuella kvarstående
komplikationer efter operation och eventuell reoperation
samt vilken biologisk typ av bröstcancer som patienten
har. Väntetidens betydelse för prognosen är omdiskuterat
och måste fortfarande anses oklar eftersom kontrollerade
studier saknas och sannolikt ej heller är genomförbara.
62
Jönköping
58
Kalmar
56
Blekinge
59
Skåne
57
64
91
70
103
88
Värmland
57
32
70
40
Västmanland
71
Dalarna
56
45
84
68
51
Västernorrland
92
Jämtland
70
Västerbotten
61
Norrbotten
63
Antal dagar 0
110
78
Halland
Västra Götaland
Gävleborg
100
69
49
Kronoberg
Örebro
139
80
Östergötland
30
60
108
81
69
79
90
120
Tredje kvartilen
150
Median
39
40
VÄNTETIDER
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Den vanligaste vägen in i vårdkedjan för patienter med nyupptäckt bröstcancer är via det
allmänna programmet med mammografiscreeningen. Vårdkedjan för dessa patienter är
mycket väl upparbetad.
• Näst vanligast är remiss in från annan vårdgivare. Nationellt är det färre än 10 % som har sökt
själva direkt till bröstmottagning.
• Möjligheten att själv söka vård direkt till bröstenhet skiljer sig märkbart inom landet.
• Det finns en viss skillnad i tid från första kontakt till operation mellan de olika vägarna in i
processen. En sammanhållen process inom en specialiserad enhet avspeglas i kortare ledtider
jämfört med utredning hos annan vårdgivare innan remiss till bröstmottagning.
SLUTSATS:
• Ledtiderna från diagnostiserad cancer till primär kirurgisk behandling är fortfarande generellt
för långa och det finns betydande regionala skillnader.
• I Sverige opereras 64,4 % av patienterna inom 6 veckor räknat från första vårdkontakten.
• Målen för vad som är acceptabel väntetid skärps med införandet av Standardiserade
Vårdförlopp (SVF).
• Det finns omfattande skillnader i väntetid till strålbehandling och start av cytostatikabehandling
efter operation för de enheter som rapporterat detta. Troligen är skillnaderna inom landet ännu
större, men detta kan inte analyseras eftersom rapporteringen av efterbehandlingen har varit
bristfällig från många enheter.
MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS
6. MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA, Socialstyrelsen
Vetenskapligt underlag: Svagt, men är viktigt
för vårdprocessen ur många aspekter
• Rekommendationen om multidisciplinära terapikonferenser (MDT) med deltagande av kirurg, onkolog,
patolog, mammografiläkare och kontaktsjuksköterska
följer europeiska riktlinjer och bygger på svenska och
internationella erfarenheter. Syftet är att belysa patientens situation från olika perspektiv vilket vanligen
också leder till god följsamhet till riktlinjer och jämlik
vård.
• Ibland används telemedicin för konferenserna för att
mindre sjukhus skall få tillgång till alla specialiteter
och på så sätt uppfylla kraven.
• Behandlingsförslag skall utformas vid multidisciplinär
terapikonferens både inför behandlingsstart och efter
operation.
• Konferenser, både före och efter operationen, tillämpas
i mycket högre utsträckning inom bröstcancersjukvården än för de flesta andra cancersjukdomar.
• Socialstyrelsen har föreslagit en målnivå för multidisciplinära terapikonferenser på 100 %.
• I figurerna redovisas andelen patienter som diskuterades vid MDT inför behandling och efter operation.
Resultaten ger en bild av om regioner och sjukhus
har en struktur och process för omhändertagandet av
patienter med bröstcancer och hur ofta den används.
6A. MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS
FÖRE OPERATION
MÅLNIVÅER
HÖG 99%
LÅG 90%
TAB6A-1: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS FÖRE
OPERATION, PER REGION
REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
98,8
1990
5
Uppsala/Örebro
98,6
1831
4
4
Sydöstra
96,9
939
Södra
98,7
1583
3
Västra
97,5
1585
42
Norra
97,7
744
4
RIKET
98,2
8672
62
≥99%
≥90%
TAB6A-2: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS FÖRE
OPERATION, PER LÄN
LÄN
%
AV
Sthlm/Gotland
98,8
1987
Uppsala
98,4
366
Södermanland
97,1
243
Östergötland
95,2
435
Jönköpings
98,8
249
Kronoberg
99,4
161
Kalmar
98,4
253
Blekinge
Skåne
100,0
120
98,7
1160
Halland
94,3
317
Västra Götaland
98,2
1412
Värmland
98,2
227
Örebro
98,4
257
Västmanland
99,6
260
Dalarna
98,5
259
100,0
220
Västernorrland
95,1
206
Jämtland
98,5
136
Västerbotten
98,7
223
Gävleborg
Norrbotten
Uppgift saknas
RIKET
98,9
179
100,0
3
98,2
8672
≥99%
≥90%
41
42
MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS
6B. MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS
EFTER OPERATION
TAB6B-2: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS EFTER
OPERATION, PER LÄN
LÄN
MÅLNIVÅER
HÖG 99%
LÅG 90%
Vid konferensen efter operation presenteras resultatet av
operationen med analyser av tumörvävnaden varvid det
tas ett gemensamt beslut om patientens rekommenderade
postoperativa (adjuvanta) medicinska behandling. Även
beslut om eventuell ny operation kan diskuteras i vissa fall.
TAB6B-1: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS EFTER
OPERATION, PER REGION
%
Sthlm/Gotland
99,8
AV
1777
AV
1775
Uppsala
99,4
339
98,3
233
Östergötland
94,8
384
Jönköpings
100,0
232
Kronoberg
100,0
141
Kalmar
100,0
228
99,0
104
Skåne
99,7
1040
Halland
99,3
278
Västra Götaland
99,3
1283
Värmland
99,0
205
Örebro
Västmanland
UPPGIFT SAKNAS
%
99,8
Södermanland
Blekinge
Efter konferensen skall patienten informeras både om
operationsresultatet och rekommenderad adjuvant behandling. Detta kan ske i ett eller två steg.
REGION
Sthlm/Gotland
Dalarna
99,2
242
100,0
232
98,7
239
8
Gävleborg
100,0
193
100,0
184
120
Uppsala/Örebro
99,2
1683
7
Västernorrland
Sydöstra
97,6
845
7
Jämtland
98,3
Södra
99,7
1406
16
Västerbotten
99,5
199
Västra
99,2
1438
5
Norrbotten
100,0
168
Norra
99,6
671
4
Uppgift saknas
100,0
2
RIKET
99,3
7820
47
99,3
7820
≥99%
RIKET
≥90%
≥99%
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Multidisciplinära terapikonferenser säkrar en allsidig bedömning av behandlingsrekommendationer
för patienter med nyupptäckt och behandlad bröstcancer i alla stadier av sjukdomen.
• Konferenserna kan vara såväl fysiska som virtuella.
• Vi ser en påtaglig förbättring av följsamheten till genomförda konferenser som nu nästan når 100 %.
• Genom att registrera varje deltagande yrkesgrupp och profession bedömer vi att siffrorna är pålitliga.
SLUTSATS:
• Denna variabel i bröstcancerregistret har tydligt uppvisat förbättringar och för patienten ges
möjlighet till förstärkt kvalitet i bröstcancervården.
≥90%
OPERATIONSVOLYMER
7. OPERATIONSVOLYMER
Typ av kvalitetsvariabel: Struktur
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Starkt - centralisering
till stora enheter ökar vårdkvaliten och minskar
resursåtgången
• Operation av tidig bröstcancer innebär att tumörområdet tas bort antingen som en bröstbevarande
operation eller att hela bröstet avlägsnas. Om bröstbevarande operation kombineras med strålbehandling
mot kvarvarande bröstvävnad är långtidsprognosen
likvärdig med den som om hela bröstet avlägsnas.
TAB7-2: ANTAL BRÖSTCANCEROPERATIONER PÅ OLIKA
ENHETER , PER REGION OCH SJUKHUS, DIAGNOSÅR 2014
REGION
OPERERANDE
SJUKHUS
Sthlm/Gotland
Capio St Göran
271
Karolinska
550
2
Sophiahemmet
18
Södersjukhuset
380
Södertälje sjukhus
1
Visby
Uppsala/Örebro
40
Akademiska
327
Arvika
35
Enköping
17
Eskilstuna
226
Falun
208
Gävle
191
Karlstad
169
Mora
Sydöstra
33
Västerås
233
Örebro
248
Eksjö/Nässjö
67
Jönköping
114
Kalmar
142
Linköping
386
Norrköping
1
Värnamo
Södra
TAB7-1: ANTAL KLINIKER NATIONELLT MED 10, 50, 150 ELLER
FLER OPERATIONER , DIAGNOSÅR 2008-2014
DIAGNOSÅR
521
Danderyd
Sabbatsberg
• Möjligheterna att utveckla vården och vårdprocesser
ökar om operationsvolymerna är tillräckligt stora. En
styrning av behandlingen mot större enheter är eftersträvansvärd både av resurs- och kvalitetsskäl. Enligt
Europeiska riktlinjer bör ett bröstcentrum operera
minst 150 fall per år. I Sverige uppfyller idag nära
hälften av de opererande enheterna (22 av 47) denna
målnivå.
• Fyra enheter har rapporterat sammanlagt 6 opererade
bröstcancerfall. Troligtvis rör sig det om särskilda omständigheter och oväntad diagnos i samband med till
exempel diagnostiska ingrepp vid enheter som annars
inte bedriver bröstcancerkirurgi
ANTAL OPERERADE
MED DIAGNOSÅR 2014
52
Västervik
86
Halmstad
148
Helsingborg
258
Karlshamn
1
Karlskrona
105
Kristianstad
239
1-10
11-50
51-150
>150
TOTALT
2008
11
13
16
20
60
Ljungby
2009
7
14
15
20
56
Lund
244
2010
10
12
13
22
57
Malmö
314
2011
9
10
12
23
54
2012
8
9
11
22
50
2013
4
6
12
23
45
2014
6
7
12
22
47
Västra
2
Växjö
141
Borås
192
Lidköping*
Norra
72
SU/Sahlgrenska
652
Skövde*
108
Uddevalla
261
Varberg
124
Luleå
168
Skellefteå
42
Sollefteå
13
Sundsvall
170
Umeå
161
Örnsköldsvik
1
Östersund
* Samma enhet
118
≥150 st
≥50 st
43
44
OPERATIONSVOLYMER
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• I patientperspektivet är samlade resurser och kompetens av betydelse för utfall och
vårdtillfredställelse.
• Då dagens bröstcancervård blir mer komplex och resurskrävande är det rimligt att
den centraliseras.
• En minimumnivå av 50 operationer per år är rimlig om vårdkedjan i övrigt är välfungerande.
Målet är minst 150 operationer per år (medelstora och stora enheter)
SLUTSATS:
• En centralisering till större enheter sker i alla regioner vilket främjar utveckling av
bröstcancerprocessen.
• 7 av 10 patienter opereras vid enheter som utför ≥50 operationer årligen.
BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI
8. BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH
ONKOPLASTIKKIRURGI
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Starkt, bröstbevarande
operation är en säker metod som inte försämrar
prognosen
• Bröstbevarande operation rekommenderas som
förstahandsmetoden vid mindre eller medelstor
tumörutbredning och kan utföras utan att prognosen
på sikt äventyras. Därefter strålbehandlas bröstet efter
genomgången operation. Den kirurgiska behandlingen
av bröstet är densamma medan lymfkörtlarna i armhålan inte rutinmässigt undersöks vid enbart ductal
cancer in situ. Vid ductal cancer in situ med begränsad
utbredning ges ingen strålbehandling.
• Tidig upptäckt, bland annat via det allmänna programmet med mammografiscreening, gör att majoriteten bröstcancertumörer är mindre än 30 mm och
lämpar sig därmed för bröstbevarande ingrepp. Den
borttagna vävnaden skall inte innehålla tumörceller i
snittytorna.
• Det finns skäl som förklarar att mastektomi ändå
utförs trots liten tumörstorlek. Ärftlighet, tillgång till
strålbehandling, möjlighet till bröstrekonstruktion och
kvinnans oro bidrar till valet att ta bort hela bröstet.
Onkoplastikkirurgi syftar till att skapa ett estetiskt gott
resultat på cancersidan och eventuellt även på den friska
sidan utan att öka risken för tumöråterfall i bröstet.
Bröstspecialistföreningen uppmuntrar sina medlemmar
att tillägna sig färdigheter i onkoplastikkirurgi. Det kräver
sidoutbildning vid enheter med rekonstruktiv plastikkirurgisk kompetens. Operativ träning ges vid kurser såväl
i Sverige som internationellt. Fortfarande föreligger stor
regional variation avseende onkoplastikkirugi och t.ex
utförd omedelbar bröstrekonstruktion.
Utförda onkoplastikkirurgiska ingrepp inklusive omedelbara och sena rekonstruktioner rapporteras separat i
bröstcancerregistret.
Onkoplastik – Rekonstruktionsregisteret är ett verktyg
för kvalitetsuppföljning och förbättringsarbete. Registret ger möjlighet att kartlägga nationella och regionala
skillnader i rekonstruktioner och onkoplastikkirugiska
ingrepp, tidsintervaller, typer av använda rekonstruktionstekniker och tillgänglighet. Registret ger möjlighet
att stödja forskning och utveckling kring rekonstruktiv
bröstkirurgi.
8A. ANDEL PATIENTER MED INVASIV
CANCER <30MM OCH BRÖSTBEVARANDE
OPERATION
MÅLNIVÅER
HÖG 80%
LÅG 70%
• Storlek på cancer in situ är bara angiven för hälften
av alla fall och bara om den är mätbar i förhållande
till den invasiva cancern
• Exkluderade är de patienter för vilka det finns
uppgift om storleken för cancer in situ där den
överstiger 20 mm.
• Preoperativt behandlade är också exkluderade då vi
har begränsad information ifall både cancer in situ och
invasiv tumörväxt finns.
TAB8A-1: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM
(EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM
GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION
REGION
%
AV
Sthlm/Gotland
85,6
958
Uppsala/Örebro
79,0
860
Sydöstra
67,0
491
Södra
71,9
713
Västra
69,7
824
Norra
77,9
357
RIKET
76,0
4203
≥80%
≥70%
45
46
BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI
TAB8A-2: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM
(EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM
GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER LÄN
LÄN
TAB8A-3: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM (EXKL
MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM GJORT
BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION OCH SJUKHUS
%
AV
Sthlm/Gotland
85,6
956
Uppsala
80,3
142
Danderyd
79,4
141
Södermanland
71,0
138
Karolinska
90,9
274
Östergötland
65,9
211
Sophiahemmet
92,3
13
Jönköpings
60,1
138
Södersjukhuset
84,7
215
Kronoberg
91,8
49
Visby
68,8
32
Kalmar
75,5
143
Akademiska
81,5
135
Blekinge
74,5
55
Arvika
70,8
24
Skåne
70,6
547
Eskilstuna
69,7
132
Halland
75,6
164
Falun
94,0
67
Västra Götaland
68,0
721
Gävle
79,2
120
Värmland
74,0
100
Karlstad
75,0
76
Örebro
77,7
130
Mora
33,3
12
Västmanland
86,1
151
Västerås
86,2
152
Dalarna
84,8
79
Örebro
77,1
131
Eksjö/Nässjö
51,3
39
REGION
OPERERANDE SJUKHUS
Sthlm/Gotland
Capio St Göran
Uppsala/Örebro
Sydöstra
%
AV
86,3
285
Gävleborg
79,3
121
Västernorrland
69,2
104
Jönköping
70,3
74
Jämtland
82,7
75
Kalmar
74,4
86
Västerbotten
77,6
85
Linköping
67,3
208
93
Värnamo
40,7
27
Västervik
78,2
55
Halmstad
64,6
82
Helsingborg
66,7
141
Norrbotten
83,9
Uppgift saknas
RIKET
1
76,0
≥80%
4203
Södra
≥70%
Västra
Norra
Karlskrona
75,0
56
Kristianstad
65,0
160
Lund
75,7
103
Malmö
76,2
143
Växjö
91,8
49
Borås
73,0
115
Lidköping*
77,1
48
SU/Sahlgrenska
73,5
321
Skövde*
65,0
60
Uddevalla
53,7
175
Varberg
87,5
80
Luleå
84,6
91
Skellefteå
40,0
15
Sundsvall
72,6
95
Umeå
83,3
72
Östersund
83,8
74
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
* Samma enhet
≥80%
≥70%
BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI
FIG8A-1: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM
(EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM
GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
Sthlm/Gotland
83,1
83,7
85,6
Uppsala/Örebro
76,1
76,3
79,0
Sydöstra
64,2
67,7
67,0
Södra
70,2
70,9
71,9
MÅLNIVÅER
REGION
69,9
69,7
Norra
71,0
78,8
77,9
Riket
73,7
74,9
76,0
HÖG 80%
LÅG 70%
TAB8B-1: ANDEL PAT MED CANCER IN SITU ≤20MM
(EXKL MULTIFOKALA) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE
OPERATION, PER REGION
70,0
Västra
8B. ANDEL PATIENTER MED CANCER IN
SITU ≤20MM OCH BRÖSTBEVARANDE
OPERATION
%
AV
Sthlm/Gotland
88,1
84
Uppsala/Örebro
82,6
86
Sydöstra
73,9
23
Södra
79,1
91
Västra
79,5
78
Norra
91,3
46
RIKET
82,8
408
≥80%
≥70%
Procent
20
0
40
2012
60
80
100
2013
2014
Bröstrekonstruktion innebär att en ny bröstform skapas,
antingen i samband med borttagande av hela bröstet, eller
i ett senare skede.
FIG8A-2: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM
(EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM
GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, ÖVER TID
Det erbjuds och utförs främst vid enheter som har
tillgång till plastikkirurgisk kompetens (specialutbildade
kirurger eller i samarbete med plastikkirurger).
Procent
100.0
80.0
60.0
67,8
71,0
70,7
73,7
74,9
76,0
65,6
20.0
0.0
2008
2009
Plastikkirurgiska enheter är koncentrerade främst till
regions- och universitetssjukhusen.
Vi redovisar dels data på omedelbara bröstrekonstruktioner
och onkoplastikkirugiska ingrepp vid bröstbevarande operationer gjorda i samband med primäroperationen och dels
inrapporterade data över tid till rekonstruktionsregistret.
40.0
Diagonsår
8C. ANDEL OMEDELBARA REKONSTRUKTIONER VID MASTEKTOMI
2010
2011
2012
2013
2014
TAB8C-1: ANDEL OMEDELBARA REKONSTRUKTIONER VID
MASTEKTOMI, PER REGION
REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
25,4
535
0
Uppsala/Örebro
5,4
667
0
Sydöstra
7,3
413
0
Södra
6,7
594
4
Västra
1,7
630
0
Norra
6,5
247
0
RIKET
8,7
3086
4
≥10%
≥5%
47
48
BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI
TAB8C-2: ANDEL OMEDELBARA REKONSTRUKTIONER VID
MASTEKTOMI, PER REGION OCH SJUKHUS
REGION
OPERERANDE
SJUKHUS
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
AV
Capio St Göran
24,1
170
Danderyd
12,7
102
Karolinska
22,2
135
Södersjukhuset
49,5
99
Visby
0,0
17
Akademiska
8,5
141
Arvika
0,0
12
Enköping
0,0
12
Eskilstuna
8,3
96
Falun
6,0
67
Gävle
0,0
70
Karlstad
1,3
77
Mora
0,0
26
Västerås
13,4
67
Örebro
3,9
103
Eksjö/Nässjö
0,0
40
Jönköping
3,9
51
Kalmar
4,8
62
Linköping
12,5
184
Värnamo
5,4
37
Västervik
0,0
34
Halmstad
12,7
71
0,9
107
Karlskrona
1,9
53
Kristianstad
8,1
99
Lund
0,9
106
13,0
131
Malmö
Norra
Växjö
9,8
41
Borås
6,3
95
Lidköping*
0,0
27
SU/Sahlgrenska
0,7
277
Skövde*
2,2
45
Uddevalla
0,7
140
Varberg
0,0
29
Luleå
8,0
50
Skellefteå
3,7
27
Sundsvall
6,2
65
12,1
58
0,0
36
Umeå
Östersund
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
* Samma enhet
FORMULÄR
%
Helsingborg
Västra
TAB8C-3: ANTAL REGISTRERINGAR I INCA BRÖSTREKONSTRUKTION FRÅN START 2011-10-01 TILL 2014-12-31
≥10%
≥5%
ÅR
1
2
3
4
2011
20
0
6
0
TOTALT
26
2012
132
86
11
10
239
2013
361
302
41
85
789
2014
406
363
69
197
1035
TOTAL
919
751
127
292
2089
FIG8C-1: ANTAL REGISTRERINGAR I INCA BRÖSTREKONSTRUKTION ACKUMULERAT FRÅN START 2011-10-01
TILL 2014-12-31
Antal
2500
2089
2000
1500
1054
1000
500
265
26
0.0
Diagonsår
2011
2012
2013
2014
TAB8C-4: ONKOPLASTIK / REKONSTRUKTION VID
PRIMÄRA OPERATIONSTILLFÄLLET. FORMULÄR 1 TYP AV
INGREPP PÅ CANCERSIDA, PER RAPPORTERANDE SJUKHUS
FRÅN START 2011-10-01 TILL 2014-12-31
SJUKHUS
Capio St Göran
MASTEKTOMI
+ OMEDELBAR
REKONSTRUKTION
PARTIELL
MASTEKTOMI +
ONKOPLASTIK
BRÖSTREDUKTION
TOTALT
117
1
118
28
Falun
28
0
Halmstad
11
10
21
Helsingborg
37
32
69
Karlskrona
1
0
1
Karolinska
173
92
265
Kristianstad
20
71
91
Linköping
40
5
45
Lund
0
73
73
73
7
80
SU/Sahlgrenska
3
0
3
Södersjukhuset
98
5
103
5
7
12
606
303
909
Malmö
Växjö
TOTAL
BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Andelen bröstbevarande operationer för invasiv cancer <30 mm ligger på den undre målnivån i
4 av 6 regioner. Under en treårsperiod har en ökning skett och 7 av 20 län når 2014 upp till den
högre målnivån.
• Andelen bröstbevarande operationer för cancer in situ <20 mm ligger på den högre målnivån i 3
av 6 regioner
• Ett sannolikt skäl till skillnader mellan sjukhusen i andel bröstbevarande operationer kan vara
överenskommelser där mindre sjukhus i huvudsak remitterar kvinnor för bröstbevarande operation till större enheter där man till exempel har tillgång till preparatröntgen.
• Operationsvolymer samt antal opererande kirurger bidrar troligtvis till val av operationsmetod.
• Omedelbara rekonstruktioner har traditionellt utförts främst i Malmö och Stockholm tack vare
samarbete med plastikkirurger och en satsning på utbildning i rekonstruktiv kirurgi av bröstkirurger i Stockholm. Några enheter i övriga regioner där den kirurgiska kompetensen finns utför
rekonstruktiv bröstkirurgi.
• I andra delar av landet görs sannolikt en större andel rekonstruktioner i ett senare skede men registret har idag inga uppgifter om detta. Rekonstruktionsregistret uppvisar för första gången resultat som tyder på en begränsad nationell användning av onkoplastikkirurgisk teknik på cancersidan
och på det andra bröstet i samband med primäroperationen.
• Hög andel bröstbevarande operationer ökar risken för att patienten opereras flera gånger.
SLUTSATS:
• Kvaliteten på utförd bröstbevarande kirurgi är hög. Mindre än 15 % av patienter som opereras med
bröstbevarande kirurgi blir reopererade.
• Majoriteten av patienter med begränsad cancer in situ opereras med bröstbevarande operation.
• Siffrorna speglar tidig upptäckt av bröstcancer där begränsad tumörväxt föreligger.
• I Stockholm/Gotland genomfördes omedelbar rekonstruktion i vart fjärde fall av mastektomi.
Flera högvolymenheter rapporterar <10% utförda omedelbara rekonstruktioner. Andelen omdelbara rekonstruktioner och registrerade onkoplastikkirurgiska ingrepp har ökat marginellt sedan
2013. Här föreligger förbättringspotentialer.
• I jämförelse med internationella mått är resultaten helt tillfredställande
• Resultaten ger möjlighet för enskilda enheter att analysera sin process och utfall.
49
50
REOPERATIONER
9. REOPERATIONER
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Svagt, främst psykologiskt och resursmässigt belastande
MÅLNIVÅER
HÖG 90%
LÅG 80%
• Ett ytterligare operativt ingrepp ”reoperation” utgör en
påfrestning för patienten och innebär att behandlingsprocessen förlängs.
• Den enskilda enhetens resultat beror på kvaliteten i
diagnostik såväl som kirurgisk teknik och patologi och
illustrerar betydelsen av ett välfungerande teamarbete.
• En välfungerande diagnostik minskar risken för
reoperation i många fall, men kan också leda till långa
utredningstider för enstaka patienter vilket kan vara
psykiskt belastande.
• För att göra en rättvis tolkning av variabeln reoperationer måste hänsyn tas till omfattningen av det första
ingreppet. Vid bröstbevarande operation ökar risken
för ytterligare en operation på grund av tumörfaktorer
som inte var kända tidigare, därför måste resultatet
vägas mot andelen patienter där hela bröstvävnaden
avlägsnats.
• Mindre än 10 % av alla opererade patienter bör genomgå en ny operation på grund av tumördata.
• Patienter med enbart cancer in situ skall särredovisas
enligt europeiska riktlinjer då den lägre målnivån är
något mer generös för denna patientgrupp.
TAB9A-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH
ENBART EN OPERATION, PER REGION
REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
91,3
1590
4
Uppsala/Örebro
90,8
1482
2
Sydöstra
92,3
775
1
4
Södra
89,7
1261
Västra
93,4
1281
4
Norra
90,1
588
0
RIKET
91,3
6977
15
≥90%
≥80%
TAB9A-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH
BRÖSTBEVARANDE KIRURGI SOM ENDA INGREPP, PER REGION
REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
88,4
1135
3
Uppsala/Örebro
86,2
983
0
Sydöstra
86,1
432
0
Södra
83,8
800
1
Västra
88,6
745
1
Norra
85,1
390
0
RIKET
86,6
4485
5
≥90%
≥80%
REOPERATIONER
TAB9A-3: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH
ENBART EN OPERATION, PER REGION OCH SJUKHUS
REGION
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
OPERERANDE SJUKHUS
Norra
Capio St Göran
%
AV
88,5
339
91,9
481
236
Danderyd
83,9
143
Karolinska
91,5
492
Karolinska
90,2
368
Sophiahemmet
86,7
15
Sophiahemmet
84,6
13
Södersjukhuset
89,2
249
Visby
83,3
24
186
Södersjukhuset
91,4
324
Visby
89,2
37
Akademiska
87,1
279
Akademiska
80,6
Arvika
93,3
30
Arvika
90,9
22
Enköping
82,4
17
Eskilstuna
88,4
129
Eskilstuna
92,8
208
Falun
83,9
124
173
Gävle
87,1
124
87,9
Uppsala/Örebro
Gävle
91,1
180
Karlstad
81,1
90
Karlstad
88,7
150
Västerås
93,8
145
Mora
93,9
33
Örebro
88,7
142
Eksjö/Nässjö
88,0
25
Jönköping
85,7
63
95,6
204
Sydöstra
92,2
205
Eksjö/Nässjö
94,9
59
Kalmar
87,5
80
Jönköping
90,8
98
Linköping
88,3
197
Kalmar
92,4
131
Värnamo
84,6
13
Västervik
77,8
54
Halmstad
84,5
71
Helsingborg
83,8
148
Linköping
93,5
353
Värnamo
95,9
49
Västervik
85,2
81
Södra
Halmstad
91,2
125
Karlskrona
80,7
57
Helsingborg
89,7
233
Kristianstad
90,8
130
Karlskrona
88,5
96
Lund
84,7
131
178
Kristianstad
94,4
213
Malmö
80,3
Lund
90,9
219
Växjö
83,7
98
Malmö
87,4
277
Borås
75,7
111
Växjö
87,2
125
Lidköping*
90,9
44
174
SU/Sahlgrenska
91,3
323
Skövde*
85,5
55
Uddevalla
90,1
111
Borås
84,5
Lidköping*
93,8
65
SU/Sahlgrenska
95,1
574
Västra
Varberg
93,0
86
Luleå
92,2
102
111
Skellefteå
64,7
17
94,7
152
Sundsvall
87,5
88
83,8
37
Umeå
84,5
103
Östersund
83,3
72
Skövde*
91,3
92
Uddevalla
95,3
234
Varberg
94,6
Luleå
Skellefteå
Norra
Sollefteå
69,2
13
Sundsvall
92,2
141
Umeå
88,3
137
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
Östersund
88,6
105
* Samma enhet
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
* Samma enhet
OPERERANDE SJUKHUS
Sthlm/Gotland
90,3
Örebro
Västra
REGION
Capio St Göran
Västerås
Södra
AV
Danderyd
Falun
Sydöstra
%
TAB9A-4: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH
BRÖSTBEVARANDE KIRURGI SOM ENDA INGREPP, PER REGION
OCH SJUKHUS
≥90%
≥80%
≥90%
≥80%
51
52
REOPERATIONER
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• En välfungerande diagnostik preoperativt minskar risken för reoperation i många fall, men kan
också leda till långa utredningstider för enstaka patienter vilket kan vara psykiskt belastande.
• En allt för omfattande första operation kan också leda till ett mer gynnsamt utfall för
denna variabel eftersom reoperation baserad på tumörfaktorer vanligen är kopplat till
bröstbevarande operation.
• Sannolikt ger tabellen för patienter med enbart bröstbevarande operation en mer rättvis bild av
denna variabel.
• Den vanligaste orsaken till reoperation beror på faktorer kopplade till tumörväxten och tyder på
att det första ingreppet var otillräckligt.
• Av alla utförda bröstbevarande operationer når samtliga regioner upp till den lägre
målnivån >80%.
• I mer än hälften av de fall som blev reopererade fanns kvarvarande tumörväxt. Däremot är
variationen större på sjukhusnivå, vilket kan spegla patientvolymer och bröstprocess. Fyra av 25
enheter reopererar mer än var 4:e patient. Förbättringspotentialer finns.
SLUTSATS:
• Andelen patienter som slipper kompletterande ingrepp är drygt 90 % i Sverige, ett värde som varit
relativt konstant under de senaste åren.
• Resultaten är relativt jämt fördelade mellan olika enheter i Sverige.
AXILLKIRURGI
10. AXILLKIRURGI
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA, Socialstyrelsen
Vetenskapligt underlag: Starkt, sentinel
node-tekniken minskar risk för armbesvär efter
bröstcanceroperation
TAB10A-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH KLINISK
N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION, PER LÄN
LÄN
%
AV
Sthlm/Gotland
92,8
1437
Uppsala
94,8
252
Södermanland
91,4
175
Information om tumörspridning till armhålans lymfkörtlar ger information om såväl prognos som vägledning
för behandling. Sentinel node-tekniken har blivit en
etablerad metod för att säkert få information om tumörspridning eller inte. I Sverige erbjuds alla kvinnor denna
operationsmetod när det anses lämpligt.
Östergötland
92,1
304
Jönköpings
94,1
187
Kronoberg
96,6
117
Kalmar
91,2
171
Blekinge
89,4
85
Skåne
97,8
822
Halland
91,4
220
Införandet av sentinel node-tekniken har bidragit till en
koncentrering av bröstkirurgin.
Västra Götaland
88,6
1029
Det finns studier som indikerar att vid begränsad spridning till lymfkörtlar är ytterligare operation i armhålan
inte av betydelse för patientens prognos. Det pågår för
närvarande ett flertal vetenskapliga studier i Sverige för att
öka kunskap och beslutsunderlag för hur kirurgi i armhålan bäst utförs och i vilken omfattning.
Vi kommer att fortsätta se färre reoperationer pga resultaten från dessa studier.
Uppgift saknas
Värmland
93,6
172
Örebro
95,8
192
Västmanland
99,5
185
Dalarna
94,9
175
Gävleborg
97,0
168
Västernorrland
94,4
142
Jämtland
98,0
102
Västerbotten
96,8
154
Norrbotten
94,6
130
1
RIKET
93,5
≥95%
10A. ANDEL PATIENTER MED INVASIV
CANCER, UTAN MISSTÄNKTA LYMFKÖRTELMETASTASER (KLINISK N0) OCH
SENTINEL NODE OPERATION
MÅLNIVÅER
HÖG 95%
LÅG 90%
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
92,8
1439
0
Uppsala/Örebro
95,3
1318
2
Sydöstra
92,4
662
0
Södra
96,5
1116
2
Västra
88,9
1155
0
Norra
95,8
529
0
RIKET
93,5
6219
4
≥95%
≥90%
FIG10A-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH
KLINISK N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION,
PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
TAB10A-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH
KLINISK N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION,
PER REGION
REGION
6219
≥90%
Sthlm/Gotland
89,5
91,5
92,9
Uppsala/Örebro
89,3
91,3
95,3
Sydöstra
87,2
93,9
92,4
Södra
91,4
93,7
96,5
Västra
85,9
87,9
88,9
Norra
83,4
89,2
95,8
Procent 0
20
40
2012
60
80
2013
100
2014
53
54
AXILLKIRURGI
FIG10A-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH KLINISK
N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION ÖVER TID
Procent
100.0
82,7
84,3
87,7
87,3
88,4
91,3
93,5
TAB10C-1: ANDEL SENTINEL NODE-OPERERADE PATIENTER
MED INVASIV CANCER UTAN FUNNA LYMKÖRTELMETASTASER,
PER REGION OCH SJUKHUS
REGION
Sthlm/Gotland
80.0
60.0
40.0
Uppsala/Örebro
20.0
OPERERANDE SJUKHUS
0.0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
10B. ANDEL PATIENTER SOM OPERERATS FÖR
CANCER IN SITU UTAN AXILLUTRYMNING
Normalt skall patienter med ductal cancer in situ inte
genomgå axillkirurgi. Vissa lägen med större och höggradig DCIS och risk för invasiv cancer motiverar sentinel
node-operation enligt SweBCG. Då dessa fall är ovanliga
presenteras endast data på nationell nivå med tidstrend.
FIG10B-1: ANDEL PAT SOM OPERERATS MED CANCER IN SITU
UTAN AXILLUTRYMNING , ÖVER TID
Sydöstra
Södra
Procent
100.0
96,2
95,8
96,9
98,0
98,4
98,6
98,2
80.0
Västra
60.0
Capio St Göran
99,4
308
95,3
150
Karolinska
96,3
323
Sophiahemmet
90,0
10
Södersjukhuset
98,3
236
Visby
96,3
27
Akademiska
96,7
180
100,0
20
Eskilstuna
98,3
121
Falun
95,8
120
Gävle
99,1
116
Karlstad
99,0
97
Mora
95,2
21
Västerås
99,3
149
Örebro
96,9
160
Eksjö/Nässjö
92,5
40
Jönköping
98,4
62
Kalmar
92,8
83
Linköping
96,0
226
Värnamo
96,9
32
Västervik
92,5
53
Halmstad
94,6
92
Helsingborg
99,4
159
Karlskrona
98,4
61
Kristianstad
100,0
150
Lund
99,2
132
Malmö
96,5
170
Växjö
98,8
85
Borås
83,1
118
Lidköping*
40.0
20.0
0.0
Diagonsår
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Norra
10C. ANDEL SENTINEL NODE-OPERERADE
PATIENTER MED INVASIV CANCER UTAN
FUNNA LYMKÖRTELMETASTASER
MÅLNIVÅER
HÖG 98%
LÅG 95%
100,0
39
SU/Sahlgrenska
97,6
379
Skövde*
95,2
62
Uddevalla
96,4
169
Varberg
97,4
78
Luleå
95,0
101
Skellefteå
95,5
22
Sollefteå
90,0
10
Sundsvall
96,9
97
Umeå
99,0
98
Östersund
97,2
72
Resultat för sjukhus med 10 patienter
eller färre redovisas inte i tabellen.
* Samma enhet
AV
Danderyd
Arvika
Diagonsår
%
≥98%
≥95%
AXILLKIRURGI
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• En hög andel sentinel node-operationer för patienter utan känd spridning till armhålan speglar
vanligtvis ett välfungerande samarbete på en enhet.
• Man kan anta att enheter med hög andel sentinel node-operationer har mindre antal patienter
med rapporterade armbesvär. Svenska studier stödjer denna tolkning.
• Med införande av PROM får vi mer information om symtom efter all bröstcancerbehandling.
• Hos patienter med enbart cancer in situ är axillkirurgi motiverat i utvalda fall där risken för samtidig invasiv cancer är hög.
SLUTSATS:
• Teknik och strategi för axillkirurgi är etablerad och generellt väl fungerande i Sverige.
• Av de som genomgått axillkirurgi 2014 var det 71 % i hela riket som endast opererats med sentinel
node-operation, vilket var förväntat då de flesta tumörer upptäcks i ett tidigt skede utan spridning.
• Andelen patienter utan lymfkörtelspridning som genomgått sentinel node-operation är nästan
94 % i Sverige.
• De europeiska målnivåerna för andelen sentinel node-opererade av kliniskt lymfkörtelfriska
uppfylls nu trots att nivåerna är högt satta. Det finns en mindre spridning inom landet där
5 regioner av 6 uppfyller målen.
• Andelen patienter med cancer in situ som slipper axillkirurgi är betryggande hög.
55
56
STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION
ONKOLOGI
• Onkologisk medicinsk tilläggsbehandling kallas även
adjuvant behandling och oftast avses postoperativ
behandling med strålning, cytostatika, hormonell
tilläggsbehandling eller andra mediciner.
• Enligt de nationella riktlinjerna bör den onkologiska
adjuvantbehandlingen föreslås till patienten efter
diskussion vid den postoperativa multidisciplinära
terapikonferensen. Vid den preoperativa multidisciplinära terapikonferensen kan även neoadjuvant
behandling föreslås.
• Under denna rubrik rapporteras vanligtvis planerade
eller rekommenderade medicinska tilläggsbehandlingar
enligt registerdata från nyregistreringen. Centra med
hög täckningsgrad vid rapporteringen av adjuvant
behandling (≥80 %) används för att studera överensstämmelsen mellan ”planerad” och ”given” adjuvant
behandling.
• Ett urval av redovisningen i detta avsnitt görs på länsnivå och skälet är att de flesta bara har en patolog- och
en onkologiklinik.
11. STRÅLBEHANDLING EFTER
BRÖSTBEVARANDE OPERATION
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Starkt, strålbehandling
efter operation minskar risken för lokala återfall
och räddar liv.
MÅLNIVÅER
HÖG 95%
LÅG 90%
Postoperativ strålbehandling mot det opererade bröstet
är rutin efter bröstbevarande operation vid invasiv cancer
och i ökande omfattning även vid cancer in situ för att
förhindra återfall i kvarvarande bröst. Det finns måttliga skillnader mellan regionerna och en likriktning och
generell ökning kan skönjas sedan flera år. Ung ålder är
en stark riskfaktor för lokalrecidiv och det finns därför en
separat analys av patienter yngre än 65 år. Det har i Sverige genomförts en studie av kvinnor 65 år och äldre med
lågrisk bröstcancer där man avstod från strålning efter
bröstbevarande kirurgi (Strålkohortstudien) och istället
gav hormonell tilläggsbehandling. I flera regioner behandlas de äldre patienterna efter denna princip fortfarande.
STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION
11. PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION
OCH INVASIV CANCER
TAB11A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, PER REGION
ALLA
REGION
65 ÅR ELLER YNGRE
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
96,6
1046
0
97,9
585
0
Uppsala/Örebro
92,9
897
1
98,7
460
1
Sydöstra
96,1
389
1
99,0
205
0
4
Södra
96,0
694
5
98,5
398
Västra
95,8
697
1
96,7
396
1
Norra
96,4
360
0
98,5
202
0
RIKET
95,5
4083
8
98,1
2246
6
≥95%
TAB11A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, PER LÄN
LÄN
FIG11A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, PER REGION,
DIAGNOSÅR 2012-2014
65 ÅR ELLER
YNGRE
ALLA
%
AV
Sthlm/Gotland
96,6
Uppsala
88,3
Södermanland
92,9
Östergötland
97,2
%
AV
1044
97,9
583
163
98,8
85
126
100,0
58
178
100,0
89
Jönköpings
93,4
91
96,4
56
Kronoberg
95,3
86
100,0
46
Kalmar
96,7
121
100,0
61
Blekinge
90,9
44
100,0
24
Skåne
96,1
514
98,0
298
Halland
96,6
149
98,8
86
Västra Götaland
96,0
597
96,5
339
Värmland
91,2
102
100,0
50
Örebro
96,9
130
98,6
71
Västmanland
95,8
142
98,5
68
Dalarna
87,6
121
95,8
72
Gävleborg
98,2
114
100,0
57
46
Västernorrland
94,1
85
97,8
Jämtland
97,1
69
100,0
34
Västerbotten
99,0
104
98,4
62
Norrbotten
95,1
102
98,3
60
98,1
2246
Uppgift saknas
RIKET
1
95,5
4083
1
≥95%
≥90%
≥90%
Sthlm/Gotland
98,0
96,4
96,6
Uppsala/Örebro
89,4
90,2
92,9
Sydöstra
93,0
95,4
96,1
Södra
93,2
94,5
96,0
Västra
95,0
96,0
95,8
Norra
97,7
97,4
96,4
Procent 0
20
40
2012
60
80
2013
100
2014
57
58
STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION
FIG11A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, ÖVER TID
Procent
100.0
80.0
91,4
90,5
92,0
93,2
94,2
94,7
95,5
60.0
• Enligt riktlinjerna skall patienter med cancer in situ
större än 15 mm, marginal < 10 mm eller hög grad
erbjudas postoperativ strålbehandling av bröstet efter
bröstbevarande operation.
• Riktlinjerna har en medelhög till hög evidens och
strålning halverar återfallsrisken, dock utan att påverka
överlevnaden i denna grupp.
40.0
20.0
0.0
Diagonsår
11B. PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER
BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH
CANCER IN SITU
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
• Målnivå saknas och syftet med jämförelsen är i första
hand att studera skillnader i landet.
TAB11B-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH CANCER IN SITU, PER REGION
REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
0
Sthlm/Gotland
78,4
125
Uppsala/Örebro
58,5
106
1
Sydöstra
76,2
42
0
Södra
67,3
98
1
Västra
68,9
106
0
Norra
77,6
58
0
RIKET
70,3
535
2
STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Grundprincipen vid bröstbevarande operation är att postoperativ strålbehandling skall ske.
• Orsaker till avsteg från detta kan vara:
- Patienten har mycket låg risk för återfall (<10 %) baserat på kända riskfaktorer (utvärderas i den
nationella Strålkohortstudien).
- Svårigheter att genomföra strålbehandling av praktiska skäl (långt avstånd, hög ålder).
- Patienten önskar avstå.
- Svårare hjärt- eller lungsjukdom.
• Patienter med cancer in situ erbjuds inte alltid strålbehandling utan det beror på riskfaktorer
för återfall.
SLUTSATS:
• Tidstrenden visar en ökning av antalet patienter som erhåller postoperativ strålbehandling mot
bröstet efter bröstbevarande operation.
• Resultatet är tillfredsställande ur ett nationellt perspektiv och samtliga regioner uppfyller
målnivåerna.
• Det finns skillnader inom landet när det gäller andel patienter som får postoperativ
strålbehandling vid cancer in situ.
59
60
STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR
12. STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING
TILL LYMFKÖRTLAR
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: starkt, klar överlevnadsvinst utöver minskad risk för återfall
TAB12A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, PER LÄN
LÄN
12A. STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING
MÅLNIVÅER
HÖG 95%
LÅG 90%
Då hela bröstet opereras bort (mastektomi) anses normalt
inte strålbehandling behövas. Vid spridning till lymfkörtlarna bör dock strålning ges både mot bröstkorgsväggen
och omgivande lymfkörtlar då starka data visar en klar
överlevnadsvinst för denna åtgärd.
• Traditionellt har man tidigare inom flera regioner avstått från strålbehandling om spridning endast funnits
till enstaka lymfkörtlar.
TAB12A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER
MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, PER REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
78,8
151
0
Uppsala/Örebro
81,8
225
2
Sydöstra
79,7
133
4
Södra
67,7
195
1
Västra
78,0
200
0
Norra
84,6
78
1
RIKET
77,7
982
8
≥95%
AV
151
Uppsala
84,6
52
Södermanland
84,2
38
Östergötland
80,0
55
Jönköpings
75,0
44
Kronoberg
72,2
18
Kalmar
85,3
34
Blekinge
72,7
22
Skåne
66,9
142
Halland
66,7
27
Västra Götaland
78,5
186
Värmland
77,8
27
Örebro
87,5
24
Västmanland
80,0
20
Dalarna
74,2
31
Gävleborg
81,3
32
Västernorrland
Jämtland
• De europeiska målnivåerna är högt satta.
REGION
%
78,8
Sthlm/Gotland
76,2
21
100,0
15
Västerbotten
87,0
23
Norrbotten
80,0
20
RIKET
77,7
982
≥95%
≥90%
FIG12A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEKTOMI
VID LYMFKÖRTELMETASTASERING , PER REGION, DIAGNOSÅR
2012-2014
Sthlm/Gotland
74,4
77,9
78,8
Uppsala/Örebro
84,5
78.9
81,8
Sydöstra
77,3
84,0
79,7
Södra
60,2
62,3
67,7
≥90%
Västra
66,1
66,7
78,0
Norra
72,5
77,9
84,6
Procent
0
20
40
2012
60
80
2013
100
2014
61
STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR
FIG12A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER
MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, ÖVER TID
LÄN
Procent
100.0
80.0
60.0
66,4
71,1
70,0
72,6
73,3
77,7
59,8
40.0
20.0
0.0
Diagonsår
TAB12B-1: PLANERAD LOKOREGIONAL STRÅLBEHANDLING
VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, PER LÄN
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
12B. LOKOREGIONAL STRÅLBEHANDLING
VID LYMFKÖRTELSPRIDNING
• Nya data stödjer att man bör ge postoperativ strålbehandling till regionala lymfkörtlar i de fall det finns
spridning till lymfkörtlarna.
• Det kan finnas skäl att avstå behandlingen för patienter med mycket god prognos och där strålfälten kan
påverka hjärtat.
%
AV
Sthlm/Gotland
63,6
368
Uppsala
69,2
91
Södermanland
69,1
68
Östergötland
76,6
77
Jönköpings
65,1
63
Kronoberg
62,9
35
Kalmar
76,9
39
Blekinge
66,7
27
Skåne
56,3
254
Halland
60,9
46
Västra Götaland
59,0
290
Värmland
72,9
48
Örebro
78,0
41
Västmanland
71,4
49
Dalarna
63,0
54
Gävleborg
81,0
58
Västernorrland
68,8
32
Jämtland
75,0
32
Västerbotten
55,6
18
Norrbotten
73,0
37
• Målnivåerna är här ännu inte satta
TAB12B-2: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN ADJUVANT STRÅLBEHANDLING, PER LÄN. DIAGNOSÅR 2013.
PLANERAD &
GIVEN
PLANERAD, EJ
GIVEN
EJ PLANERAD,
GIVEN
EJ PLANERAD,
EJ GIVEN
TOTAL
Sthlm/Gotland
73,4
4,2
1,0
21,4
1442
1
Uppsala
66,5
2,8
1,4
29,4
361
1
Södermanland
74,6
3,6
1,5
20,3
197
5
Kronoberg
72,7
1,4
0,7
25,2
143
0
LÄN
UPPGIFT SAKNAS
Blekinge
57,9
6,3
0,8
34,9
126
0
Västra Götaland
63,3
3,6
1,1
31,9
1268
3
Värmland
62,1
2,5
0,4
35,0
243
1
Örebro
67,9
4,3
0,5
27,3
209
3
0
Västmanland
67,0
7,2
2,4
23,4
209
Dalarna
57,1
3,0
0,0
39,8
231
1
Gävleborg
72,3
1,5
0,5
25,7
206
1
Västernorrland
66,9
4,0
0,7
28,5
151
1
Västerbotten
76,4
1,0
0,5
22,0
191
1
Norrbotten
75,5
2,6
1,3
20,5
151
1
Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%.
Av totalt 6778 fall har 5128 rapporterats i tabellen ovan.
61
62
STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Nya data stödjer att man bör vara särskilt aktiv med postoperativ strålbehandling i de fall det finns
spridning till lymfkörtlarna.
• Nackdelen med omfattande strålbehandling kan i första hand vara en ökad risk för hjärtbiverkningar, vilket i många fall har gjort att behandlingen inte används fullt ut.
• Det är viktigt att man gör en individuell risk/nytta-analys.
• Historiskt finns det stora skillnader i traditioner för strålbehandling där södra och västra delarna av
landet har varit mer restriktiva.
SLUTSATS:
• Ingen av Sveriges regioner uppfyller de europeiska målen för strålbehandling efter mastektomi
och lymfkörtelspridning.
• Över tiden ses en ökning av andelen strålbehandlade vid mastektomi och spridning
till lymfkörtlarna. Spridningen av resultaten mellan olika regioner är fortfarande stor,
men minskar tydligt.
• Andelen patienter som erhållit lokoregional strålbehandling vid lymfkörtelspridning är omotiverat
låg med stor spridning inom landet. En förklaring är att mikrometastaser inte utgör indikation för
lokoregional strålbehandling enligt nationella riktlinjer.
• God överensstämmelse föreligger mellan planerad och given strålbehandling.
HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING
13. HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING
Typ av kvalitetsvariabel: process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Starkt, hormonell
tilläggsbehandling räddar liv
TAB13A-2: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV
TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING
LÄN
• Hormonell tilläggsbehandling ges i princip till alla
patienter med östrogenreceptorpositiv (ER-positiv)
bröstcancer.
• Vid cancer med låg risk för återfall (små tumörer
under 1 cm utan spridning till lymfkörtlar och utan
riskfaktorer) finns alternativet att inte ge hormonell
tilläggsbehandling.
• Ungefär 85 % av alla bröstcancrar är östrogenkänsliga,
men variationen mellan länen är relativt stor och avspeglar snarare analystekniken än en naturlig variation
av tumörtyper.
13. ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV TUMÖR MED PLANERAD
HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING
MÅLNIVÅER
HÖG 90%
LÅG 80%
%
AV
Sthlm/Gotland
98,0
1384
Uppsala
91,8
256
Södermanland
90,5
190
Östergötland
92,1
303
Jönköpings
91,7
180
Kronoberg
84,7
111
Kalmar
98,3
181
Blekinge
85,5
83
Skåne
83,3
804
Halland
77,8
212
Västra Götaland
94,3
985
Värmland
89,4
160
Örebro
81,5
173
Västmanland
86,4
177
Dalarna
94,8
172
Gävleborg
84,5
155
Västernorrland
81,3
123
Jämtland
81,7
93
Västerbotten
88,0
150
Norrbotten
80,8
130
Uppgift saknas
2
RIKET
90,7
Endast opererade fall. Även neoadjuvant behandlade
ingår.
≥90%
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
98,1
1387
2
Uppsala/Örebro
88,7
1283
1
Sydöstra
93,7
664
11
Södra
82,6
1089
Västra
93,2
1104
8
3
Norra
83,1
496
4
RIKET
90,7
6023
29
≥90%
≥80%
FIG13A-1: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV
TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING, PER
REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
TAB13A-1: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG
INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING, PER REGION
REGION
6023
≥80%
Sthlm/Gotland
98,1
98,2
98,1
Uppsala/Örebro
88,5
87,0
88,7
Sydöstra
91,7
92,4
93,7
Södra
81,0
81,5
82,6
Västra
89,5
92,1
93,2
Norra
81,8
83,4
83,1
Procent
0
20
40
2012
60
80
2013
100
2014
63
64
HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING
FIG13A-2: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG
INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING , ÖVER TID
Procent
100.0
80.0
84,5
87,5
87,6
2008
2009
2010
90,2
89,4
89,6
90,7
2011
2012
2013
2014
60.0
40.0
20.0
0.0
Diagonsår
TAB13B-3: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING, GÄLLER ALLA INVASIVA TUMÖRER
OAVSETT RECEPTORSTATUS, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013
LÄN
PLANERAD &
GIVEN
PLANERAD, EJ
GIVEN
EJ PLANERAD,
GIVEN
EJ PLANERAD, EJ
GIVEN
TOTAL
UPPGIFT SAKNAS
4
Sthlm/Gotland
76,0
2,4
1,3
20,4
1439
Uppsala
68,3
1,9
1,4
28,3
360
2
Södermanland
68,5
1,0
3,0
27,5
200
2
Kronoberg
65,7
2,1
1,4
30,8
143
0
Blekinge
59,5
0,8
1,6
38,1
126
0
Västra Götaland
69,6
2,2
1,3
26,9
1268
3
Värmland
64,3
2,9
1,2
31,6
244
0
3
Örebro
61,7
0,5
2,4
35,4
209
Västmanland
59,6
5,3
1,9
33,2
208
1
Dalarna
73,3
1,7
2,2
22,8
232
0
Gävleborg
70,2
0,0
1,5
28,3
205
2
Västernorrland
63,8
2,0
2,0
32,2
149
3
Västerbotten
66,0
2,1
3,1
28,8
191
1
Norrbotten
58,3
2,6
2,6
36,4
151
1
Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%.
Av totalt 6753 fall har 5125 rapporterats i tabellen ovan.
HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Vid bröstcancer med låg risk för återfall är nyttan med hormonell tilläggsbehandling lägre.
• Hormonell tilläggsbehandling ges i 5 till 10 år och kan innebära biverkningar och därför görs en
avvägning mellan nytta och risk, där olika lokala bedömningar kan ge skillnader i resultaten.
• Här presenteras data på planerad och enligt registret påbörjad behandling. det finns studier
som visar att cirka 70 % av patienterna stoppar eller gör längre avbrott i sin hormonella
tilläggsbehandling, i huvudsak på grund av biverkningar. Orsaker kommer att studeras i
kommande rapporter.
SLUTSATS:
• Samtliga regioner når de europeiska målnivåerna för planerad hormonell tilläggsbehandling
vid hormonkänslig bröstcancer, men skillnaderna är relativt stora.
• Det finns en trend till ökning och utjämning av skillnader för hormonell tilläggsbehandling.
• Skillnader speglar äldre regionala behandlingstraditioner.
• Det tycks finnas en mycket god överensstämmelse mellan planerad och startad behandling
men redovisningen torde ge en avsevärt mer positiv bild än det verkliga utfallet.
65
66
CYTOSTATIKABEHANDLING
14. CYTOSTATIKABEHANDLING
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Starkt,
väldokumenterade överlevnadsvinster
FIG14A-1: ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV BRÖSTCANCER
>10 MM MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING, PER
REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
• Cytostatikabehandling rekommenderas i allmänhet vid
bröstcancer med spridning till armhålans lymfkörtlar,
men även utan lymfkörtelengagemang om tumören
har svag hormonell känslighet och/eller då det föreligger riskfaktorer.
Sthlm/Gotland
74,0
80,1
75,0
Uppsala/Örebro
78,9
80,4
85,3
Sydöstra
70,3
89,2
85,1
Södra
82,8
79,3
75,9
• Behandlingen ges normalt efter operation (postoperativ adjuvant), men i vissa fall ges behandling för att
minska tumörutbredningen innan operation
• Under senare år har en utveckling mot en tumörbiologisk indelning av bröstcancer skett vilket inneburit
att vi idag talar om fem olika undergrupper (Trippelnegativ, HER2-positiv/ER-negativ, Luminal B/HER2positiv, Luminal B/HER2-negativ och Luminal A) (se
sida 33 för mer information).
Västra
86,5
86,8
80,0
Norra
82,9
86,4
82,4
Procent
20
0
40
60
2012
• Denna indelning tillsammans med tumörens spridning
har stor betydelse för ställningstagande till om cytostatika
skall ges. Normalt föreslås alltid cytostatika i de tre första grupperna, utom i de fall tumören är mycket liten.
80
2013
100
2014
14A. ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV
BRÖSTCANCER >10 MM MED PLANERAD
POSTOPERATIV CYTOSTATIKABEHANDLING
MÅLNIVÅER
HÖG 90%
LÅG 80%
TAB14A-1: ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV BRÖSTCANCER >10 MM MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING, PER REGION
≥90%
ALLA
REGION
≥80%
65 ÅR ELLER YNGRE
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
%
AV
Sthlm/Gotland
75,0
124
6
82,6
69
UPPGIFT SAKNAS
0
Uppsala/Örebro
85,3
143
0
96,4
83
0
0
Sydöstra
85,1
74
1
95,3
43
Södra
75,9
108
3
94,6
56
1
Västra
80,0
135
0
95,2
84
0
Norra
82,4
74
0
97,3
37
0
RIKET
80,4
658
10
93,3
372
1
CYTOSTATIKABEHANDLING
14B. ANDEL CYTOSTATIKABEHANDLADE
VID INVASIV BRÖSTCANCER UPPDELAT PÅ
NO OCH N1-3
FIG14A-2: ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV
BRÖSTCANCER >10 MM MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING, ÖVER TID
Procent
100.0
91,2
93,8
92,8
92,7
91,4
79,6
78,6
79,1
79,4
95,2
93,3
82,8
80,4
80.0
60.0
75,1
40.0
20.0
0.0
Diagonsår
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
2013
2014
65 år eller yngre
• För att bättre studera betydelsen av spridning till
lymfkörtlar för beslut om förebyggande cytostatikabehandling så har vi valt att presentera data på samtliga
opererade patienter med invasiv bröstcancer uppdelade
på de utan spridning till armhålan (pN0) och de med
en eller flera lymfkörtelmetastaser (pN1-3).
• Syftet är att belysa skillnader inom landet då det även
här finns olika traditioner. I södra Sverige har man
tidigare varit mer restriktiv till att behandla patienter
med hormonkänslig cancer med cytostatika.
• Skillnaderna inom landet har tidigare varit mycket
stora och arbete har skett för att likrikta de regionala
och lokala vårdprogrammen.
• Dessa data visar primärt opererade patienter som även
blivit axillopererade.
TAB14B-1: ANDEL PATIENTER MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING VID INVASIV BRÖSTCANCER, PER REGION
N0
REGION
N1-3
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
28,3
1032
22
74,7
364
10
Uppsala/Örebro
22,9
995
2
65,9
413
0
Sydöstra
28,2
497
3
74,4
227
3
Södra
30,8
825
6
51,1
333
5
Västra
27,6
872
1
60,9
325
0
Norra
31,8
400
3
73,6
148
3
RIKET
27,7
4621
37
65,7
1810
21
67
68
CYTOSTATIKABEHANDLING
TAB14B-2: ANDEL PATIENTER MED PLANERAD
CYTOSTATIKABEHANDLING VID INVASIV BRÖSTCANCER, PER LÄN
N0
LÄN
N1-N3
%
AV
%
AV
Sthlm/Gotland
28,3
1031
74,0
363
Uppsala
26,7
187
66,0
94
Södermanland
24,2
128
66,2
68
Östergötland
27,1
225
75,8
95
66
Jönköpings
31,3
134
77,3
Kronoberg
28,6
84
44,1
34
Kalmar
26,3
137
69,7
66
Blekinge
30,0
60
64,3
28
Skåne
33,0
609
50,8
254
Halland
20,0
175
47,8
46
Västra Götaland
28,4
772
62,2
296
49
Värmland
26,7
116
71,4
Örebro
23,9
159
63,4
41
Västmanland
19,6
148
68,1
47
Dalarna
23,6
140
53,6
56
Gävleborg
13,7
117
72,4
58
Västernorrland
25,2
107
69,4
36
Jämtland
24,7
73
84,4
32
Västerbotten
43,6
117
78,6
42
Norrbotten
30,4
102
64,1
39
65,7
1810
Uppgift saknas
RIKET
1
27,7
4621
TAB14B-3: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013.
LÄN
Sthlm/Gotland
PLAN & GIVEN
PLAN, EJ GIVEN
EJ PLAN, GIVEN
EJ PLAN, EJ
GIVEN
TOTAL
UPPGIFT SAKNAS
29,3
4,6
1,4
64,7
1436
7
Uppsala
33,1
1,7
0,3
65,0
360
2
Södermanland
28,8
4,7
1,0
65,4
191
11
Kronoberg
26,6
1,4
0,7
71,3
143
0
Blekinge
25,4
0,0
0,0
74,6
126
0
Västra Götaland
28,9
1,6
0,7
68,8
1270
1
Värmland
34,3
1,7
0,4
63,6
242
2
Örebro
27,3
1,4
0,0
71,3
209
3
Västmanland
22,6
3,4
4,3
69,7
208
1
Dalarna
24,6
0,0
0,0
75,4
232
0
Gävleborg
33,5
0,5
0,5
65,5
206
1
Västernorrland
36,6
4,8
0,7
57,9
145
7
Västerbotten
40,4
0,5
0,0
59,0
188
4
Norrbotten
30,9
0,7
1,3
67,1
152
0
Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%.
Av totalt 6717 fall har 5108 rapporterats i tabellen ovan.
CYTOSTATIKABEHANDLING
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Observera att i kapitel 14 redovisas endast postoperativ adjuvant behandling.
Andelen neoadjuvant behandlade redovisas i kapitel 15.
• Det är svårt att fastslå vilken nivå på andelen cytostatikabehandlade som är den rimliga.
• Det finns en relativt stor samsyn att patienter med icke hormonkänslig tumör vanligen skall
erbjudas förebyggande cytostatikabehandling. Därför finns målnivåer för denna variabel.
• Det har under senaste år funnits en stigande andel patienter som erbjudits cytostatika, framför allt
i högre åldrar.
• Skillnaderna inom landet har tidigare varit mycket stora på grund av olika bedömningar av nyttan
och risker med behandlingen.
• Med de nya nationella riktlinjerna förväntas skillnaderna minska.
SLUTSATS:
• Analysen visar att 4 av 6 regioner når upp till målnivåerna för cytostatika av icke hormonkänslig
bröstcancer.
• Det finns ingen tydlig tidstrend, varken regionalt eller nationellt.
• Vid analysen av andelen patienter som erbjudits cytostatika är skillnaderna stora inom landet för
både patienter utan spridning och med lymfkörtelspridning. Detta är problematiskt och orsaker
ska analyseras djupare.
• Överensstämmelsen mellan planerad och given behandling måste anses som god.
69
70
NEOADJUVANT BEHANDLING
15. NEOADJUVANT BEHANDLING
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: starkt, vid lokalt
avancerad bröstcancer är neoadjuvant behandling vanligen nödvändig
15A. ANDEL PATIENTER MED INFLAMMATORISK ELLER LOKALT AVANCERAD
BRÖSTCANCER (T4) SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING
MÅLNIVÅER
• Kirurgi är förstahandsbehandling vid operabel
bröstcancer. Andelen patienter som fått neoadjuvant
behandling varierar i landet av olika orsaker.
• Neoadjuvant behandling med cytostatika ges i syfte att
förbättra förutsättningarna för det kirurgiska ingreppet
genom att minska tumörstorleken.
• En stor andel neoadjuvant cytostatika används inom
studier eftersom metoden också erbjuder en unik
möjlighet att studera tumörens svar på cytostatika.
• Deltagandet i dessa studier, som bedrivs i varierande
omfattning, påverkar därmed andelen patienter som
får sådan behandling och det förklarar en del av skillnaderna.
• Användandet av neoadjuvant behandling i Sverige
är generellt relativt lågt och avspeglar det faktum att
man saknar vetenskapliga bevis för dess fördelar för
överlevnaden vid medelstora eller mindre tumörer.
Neoadjuvant behandling innebär också ökad resursanvändning t ex i form av utvärdering med bilddiagnostik, upprepad provtagning och diskussioner i behandlingskonferenser.
Till patienter som av hälsoskäl inte är aktuella för primär
operation är neoadjuvant hormonell tilläggsbehandling ett alternativ. Denna behandling är relativt sällan
utnyttjad. Vissa patienter ordineras hormonell behandling
istället för cytostatika, vanligen av skälet att man inte tror
att patienten kan tåla cytostatika.
HÖG 95%
LÅG 90%
De europeiska målnivåerna visar sig i praktiken svåra att
uppnå, inte minst då majoriteten av patienterna med
lokalt avancerad bröstcancer är för gamla för att tåla
cytostatika.
• Enligt registret finns endast totalt 103 fall med T4 som
diagnostiserades 2014.
• 75 % fick inte neoadjuvant cytostatika. Sannolikt är
dessa patienter med hög ålder och mycket avancerade
tillstånd där man valt hormonell tilläggsbehandling eller
annan behandling.
• Det finns anledning att studera användandet av
neoadjuvant hormonell tilläggsbehandling och andelen
patienter som når operation i kommande rapporter.
TAB15A-1: ANDEL PATIENTER MED INFLAMMATORISK ELLER
LOKALT AVANCERAD BRÖSTCANCER (T4) SOM ERHÅLLIT
NEOADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER REGION
65 ÅR ELLER
YNGRE
ALLA
%
AV
%
AV
Sthlm/Gotland
REGION
33,3
18
80,0
5
Uppsala/Örebro
25,0
20
66,7
3
Sydöstra
16,7
12
50,0
2
Södra
33,3
30
75,0
8
Västra
10,0
10
0,0
1
Norra
15,4
13
50,0
2
RIKET
25,2
103
66,7
≥95%
21
≥90%
NEOADJUVANT BEHANDLING
15B. ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT
NEOADJUVANT CYTOSTATIKA
TAB15B-2: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT
CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/
ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING,
PER LÄN
Syftet med denna analys är att se hur ofta cytostatika ges
preoperativt istället för postoperativt för alla patienter i
behov av cytostatikabehandling.
• Det finns inga starka bevis att det är någon medicinsk fördel att ge behandlingen innan operation för
patienter som har en primärt operabel bröstcancer om
inte syftet är att krympa tumören för att minska det
kirurgiska ingreppet.
• Denna åtgärd är dock omdiskuterad och siffrorna
speglar till stor del att bröstcancerprocesserna i Sverige
idag i huvudsak är baserade på primär operation följt
av eventuell postoperativ cytostatika.
TAB15B-1: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT
CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/
ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING,
PER REGION
REGION
%
Sthlm/Gotland
24,1
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
AV
767
9,1
570
12,9
357
21,1
541
Västra
16,3
528
Norra
12,6
270
RIKET
17,0
3033
FIG15B-1: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT
CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/
ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING,
PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014
Sydöstra
13,7
14,0
12,9
Södra
13,3
19,8
21,1
Västra
10,8
9,5
16,3
Norra
10,6
8,6
12,6
Uppsala
7,3
124
Södermanland
5,9
85
20,1
169
Östergötland
Jönköpings
4,1
97
Kronoberg
18,4
49
Kalmar
8,9
90
Blekinge
5,3
38
21,6
422
Skåne
Halland
27,2
81
Västra Götaland
15,8
481
Värmland
6,9
72
Örebro
9,7
72
17,9
78
Västmanland
Dalarna
5,5
73
Gävleborg
13,4
67
Västernorrland
20,0
65
2,2
46
Västerbotten
12,5
96
Norrbotten
12,5
64
Jämtland
Uppgift saknas
1
RIKET
17,0
3033
FIG15B-2: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT
CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/
ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING,
ÖVER TID
60.0
40.0
20.0
12,2
11,8
12,2
12,4
11,9
2008
2009
2010
2011
2012
14,1
17,0
2013
2014
0.0
Diagonsår
Procent
0
AV
764
80.0
6,0
8,6
9,1
Uppsala/Örebro
%
24,0
Sthlm/Gotland
Procent
100.0
16,4
19,5
24,1
Sthlm/Gotland
LÄN
20
40
2012
60
80
2013
100
2014
71
72
NEOADJUVANT BEHANDLING
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Neoadjuvant cytostatika har stor betydelse för patienter med mycket omfattande lokal eller
regional tumörväxt eftersom tumören då i många fall kan krympas och bättre förutsättningar för
det kirurgiska ingreppet skapas.
• Många av dessa patienter är av medicinska skäl inte lämpade för cytostatika och är därför
hänvisade till anpassad behandling.
• Att använda neoadjuvant cytostatikabehandling mer rutinmässigt vid mindre allvarliga tillstånd är
vanligt i många europiska länder och sker ofta i vetenskapliga studier.
• Behandling innebär flera utmaningar för vårdgivare och diskussioner pågår hur den bäst skall
användas. Det finns idag ingen målnivå angiven för denna behandling för medelstora och mindre
tumörer. Det ökade resursbehovet som neoadjuvant behandling genererar måste hanteras.
SLUTSATS:
• Lokalt avancerad bröstcancer är ovanligt i Sverige och utgör endast drygt 1 % av all nya fall.
Många av patienterna är mycket gamla och kan ha komplicerande sjukdomar och tolererar därför
inte cytostatika.
• På grund av detta ligger andelen patienter som erhållit neoadjuvant cytostatikabehandling vid
lokalt avancerad bröstcancer långt från de europeiska riktlinjerna.
• Det finns stora regionala skillnader inom landet när det gäller användandet av neoadjuvant
cytostatikabehandling, men andelen ökar generellt och 2014 fick 17 % av patienterna sin
cytostatika innan operation jämfört med 14 % år 2013.
MÅLSÖKANDE BEHANDLING
16. MÅLSÖKANDE BEHANDLING
Typ av kvalitetsvariabel: Process
Utfärdare av variabel: EUSOMA
Vetenskapligt underlag: Starkt, trastuzumab
som tillägg till cytostatika räddar liv
• Tillväxtfaktorreceptorn HER2 är en prognostisk och
prediktiv faktor vid primär bröstcancer. Den måste
vara kraftigt överuttryckt och/eller genamplifierad för
att tillägg av antiHER2-behandling ska ha effekt och
dessa tumörer benämns som HER2-positiva.
• Endast 13,8 % av alla invasiva bröstcancerfall var
HER2-positiva år 2014.
• Behandlingen med trastuzumab av HER2-positiva
patienter har på ett avgörande sätt förbättrat prognosen för denna grupp patienter med annars relativt dålig
prognos.
• För att behandlingen skall vara effektiv måste den ges i
kombination med cytostatika.
• Vid HER2-positiv invasiv bröstcancer rekommenderas nationellt och internationellt behandling med
trastuzumab i kombination med cytostatika, under
förutsättning att patienten kan tolerera det sistnämnda. Annars bör endast patienter med mycket små
tumörer (5 mm eller mindre) övervägas att undantas
från behandlingen.
16. ANDEL PATIENTER MED INVASIV
HER2-POS CANCER OCH PLANERAD
CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM
PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING
TAB16-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER
OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM
PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER REGION
REGION
%
AV
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
93,4
182
2
Uppsala/Örebro
96,3
162
2
2
Sydöstra
92,7
82
Södra
93,9
114
1
Västra
93,6
109
0
Norra
91,0
67
1
RIKET
93,9
716
8
≥90%
TAB16-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER
OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM
PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER LÄN
LÄN
HÖG 90%
LÅG 80%
Denna analys är rekommenderad av EUSOMA och har
fördelen att man då väljer att studera de patienter som
överhuvudtaget kan komma ifråga för cytostatika med
beaktande av patientens allmänna hälsa.
%
AV
Sthlm/Gotland
93,4
182
Uppsala
97,1
34
Södermanland
87,0
23
Östergötland
97,6
41
Jönköpings
81,8
22
Kronoberg
100,0
14
94,7
19
Kalmar
Blekinge
100,0
9
Skåne
92,7
82
Halland
95,2
21
Västra Götaland
92,8
97
Värmland
92,9
14
Örebro
100,0
18
Västmanland
100,0
23
96,8
31
Dalarna
Gävleborg
MÅLNIVÅER
≥80%
100,0
19
Västernorrland
81,8
11
Jämtland
90,9
11
Västerbotten
96,4
28
Norrbotten
88,2
17
≥90%
≥80%
73
74
MÅLSÖKANDE BEHANDLING
FIG16-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER
OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM
PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER REGION,
DIAGNOSÅR 2012-2014
Sthlm/Gotland
94,8
91,2
93,4
Uppsala/Örebro
91,9
94,2
96,3
Sydöstra
93,9
80,8
92,7
Södra
88,9
90,0
93,9
Västra
88,7
90,3
93,6
Norra
92,5
96,6
91,0
FIG16-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER
OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM
PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, ÖVER TID
Procent
100.0
80.0
90,3
88,0
89,9
91,8
90,7
93,9
2009
2010
2011
2012
2013
2014
82,7
60.0
40.0
20.0
0.0
Diagonsår
2008
Procent
0
20
40
60
2012
80
2013
100
2014
TAB16-3: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN BEHANDLING MEDMÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013
PLAN &
GIVEN
PLAN,
EJ GIVEN
EJ PLAN,
GIVEN
EJ PLAN,
EJ GIVEN
TOTAL
UPPGIFT SAKNAS
Sthlm/Gotland
7,5
0,8
1,0
90,7
1439
4
Uppsala
9,2
0,6
0,0
90,3
359
3
Södermanland
5,6
1,5
4,6
88,3
196
6
Kronoberg
6,3
0,7
0,0
93,0
143
0
LÄN
Blekinge
6,3
0,8
0,0
92,9
126
0
Västra Götaland
7,1
0,6
0,7
91,6
1267
4
Värmland
5,8
1,2
0,0
93,0
243
1
Örebro
6,2
2,4
0,0
91,4
209
3
Västmanland
7,7
0,5
0,5
91,3
208
1
0
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Västerbotten
Norrbotten
4,7
0,4
0,0
94,8
232
15,0
0,0
0,5
84,5
206
1
6,9
0,7
0,7
91,7
145
7
10,0
0,5
0,5
88,9
190
2
8,6
0,7
1,3
89,4
151
1
Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%.
Av totalt 6751 fal har 5114 rapporterats i tabellen ovan.
MÅLSÖKANDE BEHANDLING
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Det finns logistiska problem vid rapporteringen av denna variabel eftersom man i många fall
måste vänta på kompletterande genanalyser. Detta har tidigare varit en stor felkälla.
• Man kan anta att kunskapen om nyttan av trastuzumab för HER2-positiv bröstcancer är väl
utbredd i landet och att patienter normalt endast undantagsvis ej får denna behandling.
• Sannolikt är målnivåerna allt för lågt satta.
SLUTSATS:
• Samtliga regioner uppfyller målnivån för trastuzumabbehandling.
• Det ses relativt små skillnader mellan regionerna.
• Det finns även här en mycket god överenstämmelse mellan rekommenderad och
given behandling.
75
76
ÖVERLEVNAD
UTFALLSMÅTT
För första gången rapporteras utfallsmått i bröstcancerregistrets årsrapport.
en kompensering av olika underliggande faktorer, krävs
då en mer djuplodande analys.
Vi har valt att rapportera överlevnaden för patienter som
drabbats av invasiv bröstcancer eller cancer in situ, med
särskilda analyser av olika subtyper och stadium. För
kommande år planeras att presentera skillnader i överlevnad mellan olika regioner, men då dessa analyser kräver
Andra utfallsmått som planeras till kommande rapporter
rör patientupplevda mått avseende symptom, funktioner,
livskvalitet och tillfredställelse med vården samt andel
återfall i bröstcancer.
17. ÖVERLEVNAD
Typ av kvalitetsvariabel: Utfall
Utfärdare av variabel: Socialstyrelsen
Vetenskapligt underlag: Starkt, total överlevnad
betraktas som det viktigaste utfallsmåttet
Vi har gjort analys av överlevnaden för de patienter som
diagnostiserades från 2008 till 2010 med och utan invasiv
cancer. Olika biologiska undergrupper av bröstcancer och
eventuell spridning till lymfkörtlar har särskilt studerats
för invasiv cancer.
Överlevnaden vid bröstcancer kan beskrivas på många
olika sätt och Socialstyrelsen har sedan flera år rapporterat
detta och för de senaste analyserade grupperna 20082012 var den relativa 5-årsöverlevnaden 87,7 %.
En egenhet med bröstcancerdiagnosen är att återfall ofta
sker sent och att överlevnaden trots återfall kan vara relativt lång, varför överlevnaden efter 10 år troligen betydligt
bättre beskriver prognosen för denna patientgrupp.
Ett annat sätt att beskriva överlevnaden är att se hur stor
andel patienter som faktiskt avlidit av bröstcancer, vilket
kräver tillgång till Dödsorsaksregistret, vilket ändå kan bli
missvisande eftersom det inte finns tillförlitliga data för
en sådan analys.
Genom att även studera överlevnaden för de relativt få
patienter som från första diagnosdatum redan har känd
fjärrmetastasspridning av bröstcancern (M1) kan vi få en
uppfattning hur behandlingen av metastaserad bröstcancer faller ut. Här är 2-årsöverlevnaden av större intresse,
då det ganska väl motsvarar medianöverlevnaden för
denna patientgrupp.
ÖVERLEVNAD
TAB17-1: 5ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER MED DIAGNOSÅR 2008-2010
OBSERVERAD ÖVERLEVNAD (95%
KONFIDENSINTERVALL)
RELATIV ÖVERLEVNAD (95%
KONFIDENSINTERVALL)
20307
82,6(82-83,1)
91,1(90,5-91,6)
2353
94,6(93,6-95,5)
100(99,5-100)
ANTAL BRÖSTCANCERFALL
Invasiv cancer
Enbart cancer in situ
FAKTARUTA:
Relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden bland cancerpatienter och den
förväntade överlevnaden hos en jämförbar grupp i den allmänna befolkningen. Förväntad överlevnad är
beräknad med hjälp av Ederer II vilken matchar en jämförande grupp under cancerpatientens observationstid. Den grupp vi jämför med är baserad på befolkningsdata från SCB för Sverige givet samma kön,
ålder (beräknas som ((diagnosdatum – födelsedatum)/365,25) och kalenderperiod (diagnosår). Relativ
överlevnad kan tolkas som sannolikheten att överleva givet frånvaro av andra dödsorsaker. Som startdatum används diagnosdatum och uppföljningsdatum för censurering är 5 år efter diagnosdatum. Observationstid beräknas som (döds-/uppföljningsdatum – startdatum) +1. Ingen hänsyn har tagits till in och
utflyttning till/från Sverige.
TAB17-2: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER DIAGNOSTISERADE 2008-2010 MED/UTAN SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR
OCH UPPDELAT PÅ BIOLOGISKA SUBGRUPPER, INVASIV CANCER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS
SPRIDNING TILL
LYMFKÖRTLAR
BIOLOGISK SUBGRUPP
Nej
Ja
ANTAL PATIENT
OBSERVERAD ÖVERLEVNAD
(95% KONFIDENSINTERVALL)
RELATIV ÖVERLEVNAD
(95% KONFIDENSINTERVALL)
Trippel neg
1051
87,3(85,1-89,2)
92,6(90,3-94,7)
HER-2 pos
1217
92(90,2-93,4)
97(95,1-98,5)
ER/PgR pos, HER-2 NEG
8284
93,3(92,7-93,9)
100(99,5-100)
Trippel neg
573
60,7(56,5-64,6)
65,8(61,3-70)
HER-2 pos
944
76,9(74-79,5)
81,6(78,6-84,4)
4141
85,6(84,5-86,7)
92,6(91,4-93,8)
ER/PgR pos, HER-2 NEG
4097 patienter exkluderade pga uppgift saknas angående spridning till lymfkörtlar och/eller biologisk subgrupp
77
78
ÖVERLEVNAD
FIG17-1: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER
MED DIAGNOSÅR 2008-2010
FIG17-3. 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD ÖVER TID UPPDELAT
PÅ BIOLOGISKA SUBGRUPPER, INVASIV CANCER UTAN
FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS
100.0
100.0
80.0
80.0
60.0
60.0
40.0
40.0
20.0
20.0
0.0
0.0
0
1
2
Invasiv cancer
3
4
0
5
3
4
5
HER-2 pos
ER/PgR pos, HER-2 neg
FIG17-4: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER
MED DIAGNOSÅR 2008-2010 UTAN FJÄRRMETASTASER
VID DIAGNOS
100.0
100.0
80.0
80.0
60.0
60.0
40.0
40.0
20.0
20.0
0.0
2
Trippel neg
Enbart icke invasiv cancer
FIG17-2: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD ÖVER TID UPPDELAT
PÅ SPRIDD TILL LYMFKÖRTLAR ELLER INTE, INVASIV CANCER
UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS
1
0.0
0
1
2
Spridd till lymfkörtlar
3
4
5
Inte spridd till lymfkörtlar
0
1
Fjärrmetastaser finnes
2
3
4
5
Inga kända fjärrmetastaser
ÖVERLEVNAD
TOLKNINGSANVISNINGAR:
• Vi beskriver den relativa 5-årsöverlevnaden för patienter insjuknade 2008 till 2010 med
bröstcancer utan tecken på spridning till andra organ (fjärrmetastaser) än de närmaste
lymfkörtlarna.
• Vi beskriver även den relativa 5-årsöverlevnaden vid cancer in situ.
• För patienter med fjärrmetastasering i samband med diagnosen beskrivs den relativa
2-årsöverlevnaden.
• Syftet med analysen är att se överlevnaden i stort samt i vissa riskgrupper.
SLUTSATS:
• Relativa överlevnaden för patienter med invasiv bröstcancer utan fjärrmetastasering är mycket
god i Sverige på 5 års sikt (91,1 %).
• Subtypen av bröstcancern är mycket avgörande för prognosen där trippelnegativ tumör har den
klart sämre överlevanden och den vanligare luminala bröstcancern har den bästa överlevnaden.
• Patienter med bröstcancer utan spridning till lymfkörtlarna har i regel en mycket gynnsam
prognos på 5 års sikt
• Patienter med endast cancer in situ har utmärkt prognos och vi finner ingen ökad dödlighet
jämfört med friska kvinnor i samma ålder i Sverige.
• Patienter med fjärrmetastaser vid diagnostillfället har en förhållandevis dålig prognos med en
medianöverlevnad på knappt 2 år.
79
APPENDIX
APPENDIX
Uppföljning
• Vid föreliggande rapport har vi valt att inte ta med
information om uppföljning då inrapporteringen
fortfarande har låg täckningsgrad.
• Den information som skall rapporteras från uppföljningsdata gäller återfall och pågående hormonell
tilläggsbehandling.
Vårdprogram
Bröstcancer är den cancerform som först av alla fick ett
vårdprogram inom varje region. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröstcancer, de nationella riktlinjerna
utgivna av Svenska Bröstcancergruppen, SweBCG samt
riktlinjer fastslagna av Svensk Förening för Bröstkirurgi
(SFBK), är de dokument som beskriver bröstcancerpatienternas handläggning. De regionala vårdprogrammen
vilka publiceras av respektive Regionalt cancercentrum
(RCC) har fortfarande en roll tillsammans med eventuella
lokala tillämpningar som kan krävas beroende på resurstillgång och liknande.
Laboratorieresultat rapporteras baserat på kvalitetsmått
enligt KVAST och Svensk Förening för Patologi.
Internationellt finns europeiska riktlinjer utformade av
EUSOMA. Den europeiska samarbetsorganisationen för
bröstcancer där både profession och patientföreningar
ingår, ställer krav på att enheter som behandlar bröstcancer skall delta i kvalitetssäkringsprogram.
November 2014 publicerades i RCC:s regi det nationella vårdprogrammet för bröstcancer vilket tillsammans
med regionala tillämpningar ersätter tidigare regionala
vårdprogram. http://www.cancercentrum.se/samverkan/
cancerdiagnoser/brost/vardprogram/
Om kvalitetsindikatorer och målnivåer
Kvalitetsindikatorer kan delas in i vad man gör (struktur),
hur man gör (processmått) och vad utfallet blir (resultatmått). I denna rapport rapporteras i huvudsak processmått, men i framtida rapporter planeras resultatmåtten
få en större plats, både vad gäller återfall i sjukdom och
patientens upplevelser av behandling och vården.
Det finns idag flera organ som utfärdar kvalitetsindikatorer och målnivåer. Vi har denna gång utgått från
EUSOMA:s riktlinjer i första hand för att jämföra
resultaten ur ett internationellt perspektiv. De relativt
nya kvalitetsvariablerna från Socialstyrelsen överlappar till
största delen och kan ibland komplettera. Det finns även
sedan tidigare riktlinjer utarbetade av i första hand SFBK.
Målnivåerna har i första hand utgått från EUSOMA:s
riktlinjer, men när dessa saknats har målnivåerna utgått
från Socialstyrelsen eller professionen. Det är rimligt att
man årligen omprövar målnivåerna med tanke på ny
forskning och ändrade riktlinjer.
81
82
PUBLIKATIONER
PUBLIKATIONER
• Vetenskapliga publikationer och presentationer från
åren 2009-2013 baserade på Nationella bröstcancerregistret och/eller Regionala bröstcancerregister.
• Lundh MH, Lampic C, Nordin K, Ahlgren J, Bergkvist
L, Lambe M, Berglund A, Johansson B. Changesin
healthrelated quality of life by occupational status among
women diagnosed with breast cancer— a population-based cohort study. Psychooncology. Volume 22, Issue 10,
pages 2321–2331, October 2013. Epub Apr 14 2013.
• Walters S, Maringe C, Butler J, Rachet B, BarrettLee P, Bergh J, Boyages J, Christiansen P, Lee M,
Wärnberg F, Allemani C, Engholm G, Fornander T,
Gjerstorff M L, Johannesen T B, Lawrence G, McGahan C E, Middleton R, Steward J, Tracey E, Turner D,
Richards M A, Coleman M P and The ICBP Module
1 Working Group. Breast cancer survival and stage at
diagnosis in Australia, Canada, Denmark, Norway,
Sweden and the UK, 2000-2007: a population-based
study. British Journal of Cancer (2013), 1–14
• Andersson Y, Frisell J, Sylvan M, de Boniface J,
Bergkvist L. Causes of false-negative sentinel node
biopsy in patients with breast cancer. Br J Surg. 2013
May;100(6):775-83. doi: 10.1002/bjs.9085. Epub
2013 Feb 22.
• Darby SC, Ewertz M, McGale P, Bennet AM, BlomGoldman U, Brønnum D, Correa C, Cutter D,
Gagliardi G, Gigante B, Jensen MB, Nisbet A, Peto
R, Rahimi K, Taylor C, Hall P. Risk of ischemic heart
disease in women after radiotherapy for breast cancer.
N Engl J Med. 2013 Mar 14;368(11):987-98. doi:
10.1056/NEJMoa1209825.
• Hajiebrahimi MH, Bahmanyar S, Lambe M, Adolfsson J, Fornander T, Wärnberg F, Cnattingius S.
Placental weight and mortality in premenopausal
breast cancer by tumor characteristics. Breast Cancer
Res Treat. 2013 Jan;137(1):297-305. doi: 10.1007/
s10549-012-2337-5. Epub 2012 Nov 13. ’
• Holmberg L, Wong yN, Tabár L, Ringberg A, Karlsson
P, Arnesson LG, Sandelin K, Anderson H, Garmo H,
Emdin S. Mammography casting-type calcification and
risk of local recurrence in DCIS: analyses from a randomised study. Br J Cancer. 2013 Mar 5;108(4):812-9.
doi: 10.1038/bjc.2013.26. Epub 2013 Jan 31.
• Nilsson MI, Petersson LM, Wennman-Larsen A, Olsson
M, Vaez M, Alexanderson K. Adjustment and social
support at work early after breast cancer surgery and
its associations with sickness absence. Psychooncology.
2013 Jul 3. doi: 10.1002/pon.3341. Epub 2013 Jul 3.
• Sandelin K, Påhlman L, Adolfsson J, Wilkens J, Hanning M, Löfgren L, Tomic K, Stattin P. Less variations
in waiting times in breast prostate and colorectal
carcinoma managment -a national survey. Abstract,
ISS Helsinki 2013.
• Zetterlund L, Stemme S, Arnrup H, De Boniface
J. Sentinel node metastas hos patienter med ductal
cancer in situ, incidens och riskfaktorer. Abstract,
Kirurgveckan i Uppsala 2013.
• Sandberg ME, Alkner S, Hartman M, Eloranta S, Rydén L, Ploner A, Adami HO, Hall P, Czene K. Influence of radiotherapy for the first tumor on aggressiveness of contralateral breast cancer. Int J Cancer. 2013
May 15;132(10):2388-94. doi: 10.1002/ijc.27890.
Epub 2012 Oct 29.
• Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Olsson M,
Nilsson MI, Petersson LM. Sickness absence in relation to breast and arm symptoms shortly after breast
cancer surgery. Breast. 2013 Feb 11. doi:pii: S09609776(13)00008-8. 10.1016/j. breast.2013.01.006.
Epub 2013 Feb 12.
• Wennman-Larsen A, Olsson M, Alexanderson K, Nilsson MI, Petersson LM. Arm morbidity and sick leave
among working women shortly after breast cancer
surgery. Eur J Oncol Nurs. 2013 Feb;17(1):101-6. doi:
10.1016/j. ejon.2012.05.004. Epub 2012 Jun 15.
• Zhang y, Schnabel CA, Schroeder BE, Jerevall PL, Jankowitz RC, Fornander T, Stål O, Brufsky AM, Sgroi D,
Erlander MG. Breast cancer index identifies early-stage
estrogen receptor-positive breast cancer patients at risk
for early- and late-distant recurrence. Clin Cancer Res.
2013 Aug 1;19(15):4196-205. doi: 10.1158/10780432.CCR-13-0804. Epub 2013 Jun 11.
• Zetterlund L, Stemme S, Arnrup H, De Boniface
J. Sentinel node metastas hos patienter med ductal
cancer in situ, incidens och riskfaktorer. Abstract,
Kirurgveckan i Uppsala 2013.
PUBLIKATIONER
• Vichapat V, Garmo H, Holmqvist M, Liljegren G,
Wärnberg F, Lambe M, Fornander T, Adolfsson J,
Lüchtenborg M, Holmberg L. Tumour stage affects
risk and prognosis of contralateral breast cancer:
Results from a large Swedish population based study.
JCO Epub 2012 Aug 9.
• Høyer M et al. Change in working time in a population-based cohort of patients with breast cancer. Journal of Clinical Oncology. 2012 Aug 10;30(23):285360. Epub 2012 July 9.
• Berglund A, Wigertz A, Adolfsson J, Ahlgren J,
Fornander T, Wärnberg F, Lambe M. Impact of
comorbidity on management and mortality in women
diagnosed with breast cancer. Breast Cancer Res Treat.
2012;135(1):281-9. Epub 2012 Jul 26.
• Wigertz A, Ahlgren J, Holmqvist M, Fornander T,
Adolfsson J, Lindman H, Bergkvist L, Lambe M.
Adherence and discontinuation of adjuvant hormonal
therapy in breast cancer patients: a populationbased
study. Breast Cancer Res Treat. 2012 Jan 28
• Andersson Y, Frisell J, de Boniface J, Bergkvist L.
Prediction of non-sentinel lymph node status in breast
cancer patients with sentinel lymph node metastases:
evaluation of the tenon score. Breast Cancer (Auckl).
2012;6:31-8. doi: 10.4137/ BCBCR.S8642. Epub
2012 Jan 30.
• Sandberg ME, Hall P, Hartman M, Johansson AL,
Eloranta S, Ploner A, Czene K. Estrogen receptor status in
relation to risk of contralateral breast cancer- a populationbased cohort study. PLoS One. 2012 ;7 (10) : e46535.
doi: 10.1371/ journal.pone.0046535. Epub 2012 Oct 8.
• Sandberg ME, Hartman M, Beiki Klevebring D,
Eloranta S, Ploner A, Hall P, Czene K. Prognostic implications of es-trogen receptor pattern of both tumors
in contralateral breast cancer. Breast Cancer Res Treat.
2012 Jul;134(2):793-800. doi: 10.1007/s10549-0122096-3. Epub 2012 May 24.
• Sivik T, Gunnarsson C, Fornander T, Nordenskjöld B,
Skoog L, Stål O, Jansson A. 17β-Hydroxysteroid dehydrogenase type 14 is a predictive marker for tamoxifen
response in oestrogen receptor positive breast cancer.
PLoS One. 2012;7(7):e40568. doi: 10.1371/journal.
pone.0040568. Epub 2012 Jul 6.
• Nilsson C, Holmqvist M, Bergkvist L, Hedenfalk I,
Lambe M, Fjällskog ML. Similarities and differences
in the characteristics and primary treatment of breast
cancer in men and women - a population based study
(Sweden). Acta Oncol 2011 Oct; 50(7):
• Høyer M, Johansson B, Nordin K, Bergkvist L,
Ahlgren J, Lidin-Lindqvist A, Lambe M, Lampic C.
Health-related quality of life among women with
breast cancer - a population-based study. Acta Oncol
2011 Oct; 50(7): 1015-26. Epub 2011 May 23.
• Eaker S, Wigertz A, Lambert PC, Bergkvist L, Ahlgren
J, Lambe M; Uppsala/Örebro Breast Cancer Group.
Breast cancer, sickness absence, income and marital
status. A study on life situation 1 year prior diagnosis
compared to 3 and 5 years after diagnosis. PLoS One
2011 Mar 30; 6(3): e18040.
• Colzani E, Liljegren A, Johansson ALV, Adolfsson J,
Hellborg H, Hall P,Czene K. Prognosis of breast cancer
patients: causes of death, effect of time since diagnosis.
Prognosis of breast cancer patients, age and tumor characteristics. J Clin Oncol. 2011 Oct 20;29(30):4014-21.
doi: 10.1200/JCO.2010.32.6462. Epub 2011. Sep 12.
• Eriksen C, Frisell J, Wickman M, Lidbrink E, Krawiec
K, Sandelin K. Immediate reconstruction with implants in women with invasive breast cancer does not
affect oncological safety in a matched cohort study.
Breast Cancer Res Treat. 2011 Jun;127(2):439-46.
Epub 2011 Mar 16.
• Foukakis T, Fornander T, Lekberg T, Hellborg H,
Adolfsson J, Bergh J. Age-specific trends of survival
in metastatic breast cancer: 26 years longitudinal data
from a population-based cancer registry in Stockholm,
Sweden. Breast Cancer Res Treat. 2011 May 27. Epub
2011 May 27.
• Johnsson A, Fornander T, Rutqvist LE, Olsson M.
Work status and life changes in the first year after
breast cancer diagnosis. Work. 2011;38(4):337-46.
doi: 10.3233/WOR-2011-1137.
• McGale P, Darby SC, Hall P, Adolfsson J , Bengtsson
NO, Bennet AM, Fornander T, Gigante B, Jensen
MB, Peto R, Rahimi K, Taylor CW, Ewertz M.
Incidence of heart disease in 35,000 women treated
with radiotherapy for breast cancer in Denmark and
Sweden. Radiother Oncol. 2011 Aug;100(2):167-75.
• Norenstedt S, Granath F, Ekbom A, Bergh J, Lambe
M, Adolfsson J, Warnberg F, Zedenius J, Nilsson I-L.
Breast cancer associated with primary hyperparathyroidism: a nested case control study. Clinical Epidemiol
2011;3:103–6.
• Thang VH, Tani E, Johansson H, Adolfsson J, Krawiec
K, Van TT, Skoog L. Difference in hormone receptor
content in breast cancers from Vietnamese and Swedish women. Acta Oncol. 2011 Apr;50(3):353-9.
83
84
PUBLIKATIONER
• Wilking U, Karlsson E, Skoog L, Hatschek T, Lidbrink E, Elmberger G, Johansson H, Lindström L,
Bergh J. HER2 status in a population-derived breast
cancer cohort: discordances during tumor progression.
Breast Cancer Res Treat. 2011 Jan;125(2):553-61.
Epub 2010 Jul 14.
• Zetterlund L, Arnrup H, De Boniface J. Sentinel node
biopsi hos patienter med ductal cancer in situ. Abstract, Kirurgveckan i Visby 2011.
• Björkman J, Järhult J. ,Sandelin K. Varför mastektomi
vid små tumörer-en titt i bröstcanceregistret. Abstract,
Kirurgveckan i Visby 2011.
• Coleman MP, Forman D, Bryant H, Butler J, Rachet
B, Maringe C, Nur U, Tracey E, Coory M, Hatcher J,
McGahan CE, Turner D, Marrett L, Gjerstorff ML,
Johannesen TB, Adolfsson J, Lambe M, Lawrence
G, Meechan D, Morris EJ, Middleton R, Steward J,
Richards MA, the ICBP Module 1 Working Group.
Cancer survival in Australia, Canada, Denmark, Norway, Sweden, and the UK, 1995-2007 (the International Cancer Benchmarking Partnership): an analysis
of population-based cancer registry data. The Lancet
2011 Jan 8; 377(9760): 127-38. Epub 2010 Dec 21.
• Lambe M, Wigertz A, Holmqvist M, Adolfsson J, Bardage C, Fornander T, Karlsson P, Odlind V, Persson I,
Ahlgren J, Bergkvist L. Reductions in use of hormone
replacement therapy: effects on Swedish breast cancer
incidence trends only seen after several years. Breast
Cancer Res Treat 2010 Jun; 121(3): 679-83.
• Arriagada R, Johansson H, Johansson U, Fornander
T, Bergh J. Adjuvant radiotherapy in breast cancer: Results of the Stockholm randomised trial with 30-years
of follow-up. Abstract ESTRO 2010.
• Koinberg I, Engholm GB, Genell A, Holmberg L. A
health-economic evaluation of follow-up after breast
cancer surgery: results of an rct study. Acta Oncol
2009; 48: 99-104.
• Fredholm H, Eaker S, Frisell J, Holmberg L, Fredriksson I, Lindman H. Breast Cancer in young Women:
Poor Survival Despite Intensive Treatment. PLoS
ONE 2009; 4(11)
• Eaker S, Halmin M, Bellocco R, Bergkvist L, Ahlgren
J, Holmberg L, Lambe M; on behalf of the Uppsala/
Örebro Breast Cancer Group. Social differences in
breast cancer survival in relation to patient management within a National Health Care System (Sweden).
Int J Cancer 2009 Jan 1; 124(1): 180-7.
• Holmberg L, Adolfsson J, Mucci L, Garmo H, Adami
HO, Möller H, Johansson JE, Stampfer M. Season of
diagnosis and prognosis in breast and prostate cancer.
Cancer Causes Control 2009 Jul; 20(5): 663-70.
• Hackshaw A, Baum M, Fornander T, Nordenskjöld
B, Nicolucci A, Monson K, Forsyth s, Reczko K,
Johannson U, Valnetini M, Sainsbury R. Long-term
effectiveness of adjuvant goserelin in premenopausal
women with early breast cancer. J Natl Cancer Inst
2009;101:341-9.
• Koscielny S, Arriagada R, Adolfsson J, Fornander T,
Bergh J. Impact of tumour size on axillary involvement and distant dissemination in breast cancer. Br J
Cancer 2009 Sep 15;101(6):902-7.
• Linderholm BK, Hellborg H, Johansson U, Elmberger
G, Skoog L, Lehtiö J, Lewensohn R. Significantly higher levels of vacular endothelial growth factor (VEGF)
and shorter survival times for patients with primary
operable triple-negative breast cancer. Ann Oncol.
2009 Oct;20(10):1639-46. Epub 2009 Jun 23.
• Linderholm B, Bergqvist J, Hellborg H, Johansson U,
Linderholm M , von Schoultz E, Elmberger G, Skoog
L, Bergh J. Shorter survival times following endocrine
therapy in oestorgen- and progesterone-receptor positive breast cancer overexpressin HER2 and/or with an
increased expression of endothelial growth factor. Med
Oncol. 2009 Dec; 26(4):480-90.
• Tan BK, Lim GH, Czene K, Hall P, Chia KS. Do
Asian breast cancer patients have poorer survival than
their western counterparts? A comparison between
Singapore and Stockholm. Breast Cancer Res.
2009;11(1):R4.
• Adam H, Bygdeson M, de Boniface J . The oncological safety of nipple-sparingmastectomy - a Swedish
matched cohort study. Eur J Surg Oncol. 2014
Oct;40(10):1209-15. doi: 10.1016/j.ejso.2014.07.037.
Epub 2014 Aug 20.
• Colzani E, Johansson AL, Liljegren A, Foukakis T,
Clements M, Adolfsson J, Hall P, Czene K. Timedependent risk of developing distant metastasis in
breast cancer patients according to treatment, age
and tumour characteristics. Br J Cancer. 2014 Mar
4;110(5):1378-84. doi: 10.1038/bjc.2014.5. Epub
2014 Jan 16
• EBCTCG (Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group), McGale P, Taylor C, Correa C, Cutter
D, Duane F, Ewertz M, Gray R, Mannu G, Peto
PUBLIKATIONER
R, Whelan T, Wang Y, Wang Z, Darby S. Effect of
radiotherapy after mastectomy and axillary surgery
on 10-year recurrence and 20-year breast cancer
mortality: meta-analysis of individual patient data for
8135 women in 22 randomised trials. Lancet. 2014
Jun 21;383(9935):2127-35. doi: 10.1016/S01406736(14)60488-8. Epub 2014 Mar 19. Erratum in
Lancet. 2014 Nov 22;384(9957):1848.
• Falato C, Lorent J, Tani E, Karlsson E, Wright PK,
Bergh J, Foukakis T. Ki67 measured in metastatic
tissue and prognosis in patients with advanced breast
cancer. Breast Cancer Res Treat. 2014 Sep;147(2):
407-14. doi: 10.1007/s10549-014-3096-2. Epub
2014 Aug 17.
• Gonzalez V, Sandelin K, Karlsson A, Åberg W, Löfgren
L, Iliescu G, Eriksson S, Arver B. Preoperative MRI
of the breast (POMB) influences primary treatment in
breast cancer: a prospective, randomized, multicenter
study. World J Surg. 2014 Jul;38(7):1685-93. doi:
10.1007/s00268-014-2605-0
• Hajiebrahimi M, Cnattingius S, Lambe M, Hsieh CC,
Ahlgren J, Adolfsson J, Bahmanyar S. Birth size in
the most recent pregnancy and maternal mortality in
premenopausal breast cancer by tumor characteristics.
Breast Cancer Res Treat. 2014 Jun;145(2):471-80. doi:
10.1007/s10549-014-2956-0. Epub 2014 Apr 18.
• Hilborn E, Sivik T, Fornander T, Stål O, Nordenskjöld
B, Jansson A. C-X-C ligand 10 and C-X-C receptor
3 status can predict tamoxifen treatment response in
breast cancer patients. Breast Cancer Res Treat. 2014
May;145(1):73-82. doi: 10.1007/s10549-014-2933-7.
Epub 2014 Apr 9.
• Karlsson E, Appelgren J, Solterbeck A, Bergenheim M, Alvariza V, Bergh J. Breast cancer during
follow-up and progression - A population based
cohort on new cancers and changed biology. Eur J
Cancer. 2014 Nov;50(17):2916-24. doi: 10.1016/j.
ejca.2014.08.014. Epub 2014 Sep 17
• Karlsson E, Sandelin K, Appelgren J, Zhou W,
Jirström K, Bergh J, Wärnberg F. Clonal alteration of
breast cancer receptors between primary ductal carcinoma in situ (DCIS) and corresponding local events.
Eur J Cancer. 2014 Feb;50(3):517-24. doi: 10.1016/j.
ejca.2013.10.020. Epub 2013 Nov 22.
• Lundh MH, Lampic C, Nordin K, Ahlgren J, Bergkvist L, Lambe M, Berglund A, Johansson B. Sickness
absence and disability pension following breast cancer
– A population based matched cohort study. Breast
2014 Dec; 23(6): 844-51. E-pub 2014 Oct 11.
• Liljegren A, Unukovych D, Gagliardi G, Bjöhle J,
Wickman M, Johansson H, Sandelin K. No difference
in dose distribution in organs at risk in postmastectomy radiotherapy with or without breast implant
reconstruction. Radiat Oncol. 2014 Jan 9;9:14. doi:
10.1186/1748-717X-9-14.
• Sackey H, Magnuson A, Sandelin K, Liljegren G,
Bergkvist L, Fülep Z, Celebioglu F, Frisell J. Arm
lymphoedema after axillary surgery in women with invasive breast cancer. Br J Surg. 2014 Mar;101(4):3907. doi: 10.1002/bjs.9401.
• Sjöström M, Hartman L, Grabau D, Fornander T,
Malmström P, Nordenskjöld B, Sgroi DC, Skoog
L, Stål O, Leeb-Lundberg LM, Fernö M. Lack of
G protein-coupled estrogen receptor (GPER) in the
plasma membrane is associated with excellent longterm prognosis in breast cancer. Breast Cancer Res
Treat. 2014 May;145(1):61-71. doi: 10.1007/s10549014-2936-4. Epub 2014 Apr 9
• Stålhammar G, Rosin G, Fredriksson I, Bergh J, Hartman J. Histopathology. Low concordance of biomarkers in histopathological and cytological material from
breast cancer. 2014 Jun;64(7):971-80. doi: 10.1111/
his.12344. Epub 2014 Feb 5.
• Wärnberg F, Garmo H, Emdin S, Hedberg V, Adwall
L, Sandelin K, Ringberg A, Karlsson P, Arnesson
LG, Anderson H, Jirström K, Holmberg L. Effect
of radiotherapy after breast-conserving surgery for
ductal carcinoma in situ: 20 years follow-up in the
randomized SweDCIS Trial. J Clin Oncol. 2014 Nov
10;32(32):3613-8. doi: 10.1200/JCO.2014.56.2595.
Epub 2014 Oct 13.
• Zetterlund L, Stemme S, Arnrup H, de Boniface J.
Incidence of and risk factors for sentinel lymph node
metastasis in patients with a postoperative diagnosis of ductal carcinoma in situ. Br J Surg. 2014
Apr;101(5):488-94. doi: 10.1002/bjs.9404. Epub
2014 Feb 3.
85
86
REFERENSER
REFERENSER
1. Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård. Jämförelser mellan landsting. Socialstyrelsen: Artikelnummer 2013-12-1, ISBN 978-91-7555-111-1. SKL:
ISBN: 978-91-7585-008-5
2. Tabár, L et al. Swedish two.county trial: impact of
mammographic screening on breast cancer mortality
during 3 decades. Radiology. 2011;260(3):658-663.
3. Stephen B. Edge, et al. Using the American College of Surgeons Cancer Registry to Drive Quality. J
Oncol Pract. May 2013; 9(3): 149–151
4. www.skl.se Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan
landsting 2011. Sveriges kommuner och landsting
2011. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/
doc40010_1.pdf.
11. Andersson y, de Boniface J, Jönsson PE, Ingvar C,
Liljegren G, Bergkvist L, Frisell J; on behalf of the
Swedish Breast Cancer Group and the Swedish
Society of Breast Surgeons.Axillary recurrence rate
5 years after negative sentinel node biopsy for breast
cancer. Br J Surg.2012 Feb;99(2):226-231. doi:
10.1002/bjs.7820. Epub 2011 Dec 19.
12. Goyal A, Newcombe RG, Chhabra A, Mansel RE;
ALMANAC Trialists Group. Factors affecting failed
localisation and false-negative rates of sentinel node
biopsy in breast cancer--results of the ALMANAC
validation phase. Breast Cancer Res Treat. 2006
Sep;99(2):203-8. Epub 2006 Mar 16.
13. Svenska BröstcancerGruppen, SweBCG, (2013) Nationella riktlinjer för bröstcancer. DOI: http://www.
swebcg.se.
5. Eaker, S., et al., Regional differences in breast cancer
survival despite common guidelines. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, 2005. 14(12): p. 2914–8.
14. Svensk Förening för Bröstkirurgi, SFBK,(2009) Riktlinjer för bröstcancerkirurgi i Sverige http://www.
svenskkirurgi.se/brost/.
6. Malin, J.L., et al., Quality of breast cancer care:
what do we know? J Clin Oncol, 2002. 20(21): p.
4381–93.
15. The British Association of Surgical Oncology Guidelines for the management of breast cancer (2009
revision). BASO Breast Specialty Group. Eur J Surg
Oncol, 2009. 35 Suppl 1:1-22.
7. Eaker, S., et al., Differences in management of older
women influence breast cancer survival: results from
a population-based database in Sweden. PLoS Med,
2006. 3(3): p. e25.
8. Gennari R, et al. Breast carcinoma in elderly
woman: features of disease presentation, choice
of local and systemic treatments compared with
younger postmenopausal patients. Cancer 2004; Sep
15;101(6):1302-10.
9. Fisher, B., et al., Twenty-year follow-up of a randomized trial comparing total mastectomy, lumpectomy, and lumpectomy plus irradiation for the
treatment of invasive breast cancer. N Engl J Med,
2002. 347(16): p. 1233–41.
10. Veronesi, U., et al., Twenty-year follow-up of a randomized study comparing breast-conserving surgery
with radical mastectomy for early breast cancer. N
Engl J Med, 2002. 347(16): p. 1227–32.
16. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård 2013 – Stöd för styrning
och ledning – Preliminär version
17. Socialstyrelsen (2007 Nationella riktlinjerför bröstcancersjukvård. Medicinskt och hälsoekonomiskt
faktadokument www.socialstyrelsen.se.
18. Svensk Förening för Patologi: KVAST / Bröstpatologi www.svfp.se.
19. Voogd, A.C., et al., Differences in risk factors for
local and distant recurrence after breast-conserving
therapy or mastectomy for stage I and II breast cancer: pooled results of two large European randomized
trials. J Clin Oncol, 2001. 19(6): p. 1688-97.
20. Liukkonen S, Leidenius M, Saarto T, Sjöström-Mattson J. Breast cancer in very young women. Eur J Surg
Oncol. 2011 Sep 19. [Epub ahead of print] PMID:
21937191 [PubMed - as supplied by publisher].
REFERENSER
21. van de Vrande S, et al. The value of intraoperative
frozen section examination of sentinel lymph nodes
in breast cancer. Eur J Surg Oncol. 2009. 35(3):27680.
22. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group
(EBCTCG). Effects of radiotherapy and of differences in the extent of surgery for early breast cancer on
local recurrence and on 15-year survival: an overview
of the randomised trials. Lancet 2005; 366: 20872106
23. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group
(EBCTCG). Effect of radiotherapy after breast-conserving surgery on 10-year recurrence and 15-year
breast cancer death: meta-analysis of individual
patient data for 10 801 women in 17 randomised
trials. Lancet 2011; 378: 1707-60 DOI: 10.1016/
S0140-6736(11)61629-2.
24. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group
(EBCTCG). Overview of the randomized trials of radiotherapy in ductal carcinoma in situ of the breast.
JNCI Monographs 2010, 41: 162-177.
25. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group
EBCTCG. Comparisons between different polychemotherapy regimens for early breast cancer: meta-analyses of long-term outcome among
100000 women in 123 randomised trials. Lancet.
DOI:10.1016150140-6736(11) 61625-5 (published
online 6 Dec 2011).
26. Dowsett M, Cuzick J, Ingle, J, Coates A, Forbes J,
Bliss J, Buyse M, Baum M, Buzdar A, Colleoni M,
Coombes C, Snowdon C, Gnant M, Jakesz R, Kaufmann M, Boccardo F, Godwin J, Davies C, Peto R.
Meta-analysis of breast cancer outcomes in adjuvant
trials of aromatase inhibitors versus tamoxifen. J Clin
Oncol 2010; 28: 509-518.
27. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group
(EBCTCG). Relevance of breast cancer hormone
receptors and other factors to the efficacy of adjuvant
tamoxifen: patient-level meta-analysis of randomised
trials. Lancet 2011; 378: 771-84 DOI: 10.1016/
S0140-6736(11)60993-8.
28. Baselga J, Perez EA, Pienkowski T, Bell R. Adjuvant
trastuzumab: a milestone in the treatment of HER2-positive early breast cancer. Oncologist. 2006; 11
Suppl 1:4-12.
29. Vrijens, F, Stordeur, S, Beirens, K., Devriese, S, Van
Eycken, E, Vlayen, J. Effect of hospital volume on
processes of care and 5-year survival after breast
cancer: A population-based study on 25 000 women.
Breast, Volume 21, Issue 3, June 2012, Pages 261266
30. Wilson AR, Marotti L, Bianchi S, Biganzoli L,
Claassen S, Decker T, Frigerio A, Goldhirsch A,
Gustafsson EG, Mansel RE, Orecchia R, Ponti A,
Poortmans P, Regitnig P, Rosselli Del Turco M,
Rutgers EJ, van Asperen C, Wells CA, Wengström y,
Cataliotti L; EUSOMA (European Society of Breast
Cancer Specialists). The requirements of a specialist
Breast Centre. Eur J Cancer. 2013 Nov;49(17):357987. doi: 10.1016/j.ejca.2013.07.017. Epub 2013
Aug 19
87
Grafisk formgivning: tinalindholm.se
