Östersjön är ett väldigt ungt hav som flera gånger under de senaste

Increased sensitivity to antifouling paints in Fucus vesiculosus growing under salinity
stress in the Baltic Sea
Peter Sylvander
Östersjön är ett väldigt ungt hav som flera gånger under de senaste 15 000 åren har skiftat
mellan att vara en sötvattenssjö och ett salt hav. Denna varierande miljö har gjort det omöjligt
för arter att anpassa sig helt till rådande saltförhållande och de flesta arter som lever där idag
är marina arter som egentligen föredrar saltare förhållanden. Det faktum att arterna redan är
stressade av saltförhållandena skulle kunna innebära att individer i Östersjön är känsligare för
ytterligare stressfaktorer, som t.ex. föroreningar, än individer som lever i saltare miljöer, som
t.ex. i Skagerack. Det finns även andra anledningar till en högre känslighet i östersjön som
t.ex. det faktum att en förorening i sötvatten får en högre relativ koncentration än ett lika stort
utsläpp i saltvatten på grund av den mindre mängden joner i vattnet.
I den här studien jämfördes känsligheten för båtbottenfärger mellan blåstång (Fucus
vesiculosus) som växer i Östersjön och blåstång som växer i Skagerack. Fyra olika färger
undersöktes, varav två var traditionella giftiga färger och två var s.k. giftfria färger. Påverkan
på algerna undersöktes genom att låta målade petriskålar placerade i vatten stå på skakbord i
två veckor och läcka ut eventuella giftiga ämnen och sedan exponera alger för lakvattnet i
olika koncentrationer och mäta hur det påverkade deras förmåga till fotosyntes. Den
fotosyntetiserande förmågan undersöktes med hjälp av Pulse Amplification Method (PAM)
där man mäter fotosyntes genom att mäta den fluoroscens som uppkommer i fotosyntesen.
Tre olika responser gällande algernas fotosyntetiserande förmåga undersöktes.
För en av de två giftiga färgerna och båda ”giftfria” färgerna fanns en negativ påverkan av
lakvattnet på blåstångens fotosyntetiserande förmåga. Att även de s.k. giftfria
båtbottenfärgernas lackvatten påverkade algerna negativt tyder på att de, till skillnad mot vad
tillverkarna påstår, läcker giftiga ämnen.
En större känslighet hos algerna i Östersjön upptäcktes och i flera fall upptäcktes en
försämrad förmåga till fotosyntes hos algerna från Östersjön när algerna från Skagerack inte
visade tecken på negativ påverkan alls. Anledningen till den större känsligheten hos
östersjöalgerna är inte känd men det står klart att denna skillnad i känslighet, oavsett
anledning, måste beaktas när man utformar lagar som reglerar användandet av båtbottenfärger
och andra biocider i Östersjöområdet.
Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2007
Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för växtekologi, Uppsala
Universitet
Handledare: Pauline Snoeijs & Norbert Häubner