A här får du lära dig att J
Schimpansen är nära
släkt med oss
människor och
har behov av
att kramas och
känna närhet
precis som vi.
• läran om djurens beteenden kallas etologi
• det finna medfödda och inlärda beteenden
• fiskar måste vara motiverade för att nappa
• fåglar sjunger för att locka till sig honor
• djur ”pratar” på många olika sätt med varandra
beteenden
7.1
Medfödda och inlärda beteenden
• revir är ett område som djuret försvarar
7
Läran om djurs beteenden
Djur kan bete sig på många olika sätt. Deras beteenden kan till exempel vara aggressiva, sexuella eller sociala. Läran om djurens beteenden
kallas etologi. De som studerar djurs beteenden kallas etologer.
Beteenden som djuren föds med kallas medfödda. De beteenden som
de lär sig under livet kallas inlärda.
Etologi
Hur gör djur?
Medfödda beteenden
Ibland föder etologer upp djur ensamma så att de inte har kontakt med
andra djur. Då kan de se vilka beteenden som är medfödda.
Fåglarnas flygförmåga är exempel på en medfödd egenskap. Det vet
vi eftersom fåglar som blivit uppfödda av människor lär sig flyga ändå.
Vår egen förmåga att gå är också medfödd. Ingen behöver lära oss att gå.
Förmodligen är också vårt leende, skratt och gråt medfödda beteenden. Även blinda barn kan le, skratta och gråta.
Att studera djurs beteenden är spännande. Förr när vi människor levde av jakt och fiske
kunde det till och med vara livsviktigt. Genom att ta reda på hur djuren betedde sig i
olika situationer kunde vi överlista dem och få mat för dagen.
Idag är läran om djurens beteenden en egen vetenskap som kallas etologi.
1 Varför tror du hundar hoppar upp på folk när de hälsar?
2 Varför tror du katten stryker sig mot dina ben när du kommer hem från skolan?
3 Vilka fördelar och nackdelar kan fiskar ha av att simma i stim?
Instinkter är medfödda
Medfödda beteenden som är typiska för en art kallas
instinkthandlingar. Att hundar viftar på svansen när
de är glada och att katter skjuter rygg när de är
arga är två sådana exempel. Djuren reagerar automatiskt utan att först tänka att de ska göra så.
Ofta kan det se ut som om djur är intelligenta fast de egentligen bara följer sina instinkter.
Många fåglar verkar kloka när de flyttar söderut inför vintern. Men det är bara en medfödd
flyttinstinkt som fågeln följer när dagarna blir
kortare och det blir svårare att få tag på mat.
Vargar har liknande
beteenden som våra hundar.
Här visar den undre vargen att
den ger sig genom att lägga
sig på rygg.
I
Forskaren på bilden försöker inte lära
de unga tranorna att flyga, utan att
hitta en ny flyttväg. Att flyga är en
medfödd egenskap, precis
som vår förmåga att
lära oss gå.
innehåll
J
7.1 Medfödda och inlärda beteenden
7.2 Hur ”pratar” djur?
64
65
ETO LO G I
E TO LO G I
Napp! Nyckelretningen från
fiskedraget har fått fisken
att hugga.
Med en rovfågelbild på fönstret
hindrar du småfåglar att flyga in
i glaset. Bilden av rovfågeln är
en nyckelretning som utlöser ett
flyktbeteende hos småfåglarna.
Nyckelretning startar instinkthandling
För att en instinkthandling ska sättas igång krävs en nyckelretning. Det
är ungefär som ett lås – det behövs en nyckel för att öppna låset.
En nyckelretning kan vara något djuret ser, känner, hör eller känner
lukten av. Vi kan se exempel på nyckelretningar hos fåglar. När föräldrarna landar med mat på bokanten skakar det till i boet. Det är en
nyckelretning som får ungarna att öppna näbbarna. Ungarnas öppna
gap är sedan den nyckelretning som får föräldrarna att mata ungarna.
Motivation är nödvändig
Ibland räcker det inte med en nyckelretning för att ett beteende ska starta. Det
krävs tillräcklig motivation också. En mätt
fisk struntar till exempel i de mest raffinerade fiskedrag, medan en hungrig fisk
kan nappa på nästan vad som helst. Fisken
måste vara tillräckligt motiverad av hunger för att bli intresserad av draget.
Ibland händer det att djur som är starkt
motiverade inte kan få naturligt utlopp
för sina instinkter. Djur i djurparker kan
till exempel inte ge sig ut på några längre
jaktturer. Istället går de fram och tillbaka
innanför stängslet för att avreagera sig
och minska sin jaktinstinkt.
66
Inlärda beteenden – härmning och prägling
Många beteenden är inte medfödda utan inlärda under livet. Nya beteenden lärs ofta in genom härmning.
Småfåglar lär sig till exempel sjunga genom att ungarna härmar de vuxna. En del fåglar – som papegojor, kråkfåglar och starar – är dessutom duktiga på att
härma både andra fåglars läten och mänskliga ord.
Även vi människor lär oss att prata vårt språk genom
att härma andra i vår närhet. På så sätt får vi olika
dialekter.
Prägling är en sorts inlärning som bara kan ske
tidigt i ett djurs liv. När djurungar präglas på sina
föräldrar lär de sig känna igen sin egen art. Nyfödda
andungar präglas på och följer det första rörliga föremål de ser. Normalt är det andmamman. Men de kan
även präglas på en människa. Den präglade andungen
följer då människan istället för andmamman.
Upprepade försök
Nya beteenden kan också läras in genom upprepade
försök. Människoapor, hundar och delfiner har lätt för
att lära sig saker. Schimpanser kan till exempel lära sig
att stapla lådor på varandra för att kunna klättra upp
till en banan som hänger i taket. De gör upprepade försök tills de lyckas. En del apor kan genom upprepade förök även lära sig ett enkelt
teckenspråk och att använda verktyg.
Delfiner anses som kloka djur som har lätt för
att lära sig saker. I djurparker ser vi dem ofta i
fantastiska föreställningar.
Bofinken lär sig
sjunga av en vuxen
hane och får på så
sätt samma dialekt.
I testa dig själv 7.1 J
1
2
3
4 Vad startar instinkthandlingar?
5 Varför går många djur fram och tillbaka innanför stängslet i djurparker?
Vad är etologi?
Hur lär sig de flesta småfåglar att sjunga?
Nämn en medfödd egenskap hos oss människor.
67
hur pratar djur?
7.2
Hur ”pratar” djur?
Signaler i djurvärlden
Djuren kan inte prata som vi. Istället använder de olika signaler för att
förstå varandra. Signalerna kan vara beteenden som visar att de är intresserade av en hona eller hane, eller är beredda att slåss.
Form och utseende är också viktiga signaler. Det finns till
exempel små följefiskar som plockar bort parasiter runt
munnen på hajar utan att bli angripna. Deras utseende
skickar signaler till hajen som gör att den inte angriper
dem.
Många sociala djur som lever i grupp har utvecklat
komplicerade signaler för att förstå varandra. Bin kan
till exempel göra en sorts dansrörelser inne i bikupan
som berättar för de andra bina vart de ska flyga för
att hitta mat.
Det är också vanligt med doftsignaler mellan
djur av samma art. Myror lägger till exempel ut
doftspår runt myrstacken för att hitta tillbaka.
Livet i bikupan styrs av
bidrottningen. Hon är större än
de andra bina och syns i mitten.
Ljudsignaler
Många djur använder sig av olika sorters ljud för att meddela sig med
varandra eller orientera sig. Fladdermöss skickar till exempel iväg ljud
som inte vi kan höra. Ljudet studsar tillbaka och ger en ”ljudbild” av
omgivningen – ungefär som en radar.
Även valar använder olika sorters
ljud för att meddela sig med varandra. Delfiner är en sorts valar som
lever i grupp. De har ungefär
30 olika ljudsignaler som de
kombinerar med kroppslägen
och känsel till ett rikt språk.
Om du kastar upp en liten sten
i luften tror fladdermössen
kanske att det är en insekt och
dyker efter den.
68
E TO LO G I
Katter och hundars ”språk”
Ju högre utvecklade djuren är, desto viktigare är deras
”språk”. Hundar och katter är sociala djur som lever i grupper när de är vilda. Men när vi har dem som husdjur ser de
familjen som sin grupp.
Katter har speciella doftkörtlar på kinderna som de stryker mot alla i gruppen. Då kan katten lätt känna igen dem.
Det är därför katter gärna stryker sin doft mot benen på
människor.
Hundar och vargar har också ett välutvecklat luktsinne
och lever i en doftvärld på ett helt annat sätt än vi. De hälsar på andra i gruppen genom att slicka och nosa varandra i
mungiporna. Det är därför din hund hoppar upp på dig när
du kommer hem. Den hälsar genom att slicka dig i mungiporna. De använder också svansen för att visa vad de vill.
Katten har doftkörtlar på kinderna. När
en katt stryker sig mot ditt ben sätter
den sin egen doft på dig.
Att skrämmas eller inte synas
Djuren har utvecklat många olika sätt att överleva. Giftiga
eller illasmakande djur kan ha skarpa varningsfärger som gör
dem lätta att känna igen. En fågel som en gång smakat på en
nyckelpiga gör inte om det, eftersom den smakar så illa.
Ofarliga djur kan försöka likna farliga djur för att inte bli
uppätna. Det är därför en del blomflugor är gul- och svartrandiga och liknar den ”farliga” getingen.
Djur kan också klara sig från fiender genom att inte synas
så lätt. Många fågelhonor, ungar och ägg har samma färger
som omgivningen. De kamouflerar sig. Det är också vanligt
att djur spelar döda eller skadade för att klara sig eller för att
locka bort angripare från ägg och ungar.
Ett annat sätt att undkomma fiender är att röra sig tillsammans i en flock eller som fiskarna i ett stim. Djuren i
gruppen kan då lättare varna varandra och angriparen får
svårt att välja ut ett speciellt djur.
Kan du se fjärilen på trädstammen? Många djur
kamouflerar sig genom färg eller form för att
undgå fienden.
69
ETO LO G I
E TO LO G I
Revir – här bestämmer jag!
Många djur har revir. Det är ett område där djuret söker sin mat, bygger
sitt bo eller föder upp sina ungar.
För att få ha sina revir ifred talar
djuren på olika sätt om för andra djur
var reviren finns. Fåglar sjunger till exempel för att tala om för andra fågelhanar av samma art att reviret är upptaget, och för att locka till sig honor.
Djur är ofta aggressiva när de försvarar sitt revir, tävlar om honor och
försvarar sina ungar eller mat. Det är
till exempel inte ovanligt att hundar
morrar och försöker bita den som kommer för nära matskålen.
Val av partner
Många djur visar intressanta beteenden när
de väljer partner. En hona som blir uppvaktad
härmar ofta ungarnas beteenden, tigger mat
och låter sig matas. Det barnsliga beteendet
gör att hanen inte blir aggressiv, och på samma
gång får honan veta om hanen är bra på att
skaffa mat till ungarna.
En tjäderhona tittar på
när hanarna slåss om
henne. Tjäderspelet sker
på våren, ofta tidigt på
morgonen.
I testa dig själv 7.2 J
1 Vad kallas djur som lever i grupp?
2 Hur hittar fladdermöss sin mat?
3 Hur ”pratar” djur med varandra?
4 Vad är ett revir?
‘ sammanfattning ’
7.1
Medfödda och inlärda beteenden
• Etologi är läran om djurs beteenden. De som studerar djurs
beteenden kallas etologer.
Renarna använder sina horn när de slåss
om honorna. Men oftast räcker det med att
hota för att motståndaren ska ge sig.
Hanhunden
markerar sitt
revir när han
kissar mot träd
och stolpar på
promenaden.
70
• Det finns aggressiva, sexuella och sociala beteenden.
Hot och signaler kan ofta räcka
I naturen går strider sällan så långt att djuren dödar varandra. Ofta
räcker det med att de hotar varandra. Kraftiga horn kan till exempel
räcka för att skrämma en motståndare på flykt.
Hos djur som lever i flock, exempelvis höns och vargar, finns ofta
en rangordning som gör att djuren vet vem som ska äta eller para
sig först. Det är också ett sätt att undvika onödiga strider.
Det enklaste sättet att undvika strid är att inte gå in på varandras revir. För att visa var revirgränserna går brukar djur
därför märka ut dem med dofter. Antingen kissar eller bajsar
de längs gränsen eller så gnider de sina doftkörtlar mot träd
eller andra växter. På så sätt kan exempelvis rådjur lukta sig
till var grannens revir finns. Det är också därför hunden inte
nöjer sig med att kissa en gång på promenaden.
• Beteenden kan vara medfödda eller inlärda.
• Vår förmåga att gå är medfödd, medan vårt språk är inlärt.
Fisken nappar bara
om den är hungrig.
• Medfödda beteenden kallas instinkthandlingar.
• Nyckelretningar startar instinkthandlingar. En nyckelretning kan vara
något som djuret känner, ser, hör eller känner lukten av.
• Härmning, prägling och upprepade försök är olika sätt att lära sig nya
beteenden genom inlärning.
• Prägling är en sorts inlärning som sker tidigt i ett djurs liv.
7.2
Hur ”pratar” djur?
Bofinkshanen sjunger
för att locka honor.
• Djuren använder olika signaler för att meddela sig med varandra.
Former, färger, ljud, rörelser och dofter är exempel på signaler.
• Många djur klarar sig från fiender genom att härma en farlig art.
• Revir är det område där ett djur lever och som det försvarar. Där söker
djuret sin mat, bygger sitt bo eller föder upp sina ungar.
• Fåglar sjunger dels för att tala om att reviret är upptaget, dels för att
locka till sig en hona.
Hanhunden markerar
sitt revir.
71
Alla djur får i sig den
energi de behöver
genom att
äta det som
växterna en
gång tillverkat.
A här får du lära dig att J
• växternas byggmaterial finns i luften
• växterna binder solens energi i socker
• allt liv är beroende av växternas fotosyntes
• alla celler behöver syre
• all materia rör sig kretslopp
8
fotosyntes
8.1
Fotosyntesen fångar in solenergi
Ett klassiskt försök
Alla vet att det kan bli stora träd av små frön. Men varifrån kommer
egentligen allt material som bygger upp trädet? Den frågan låg bakom
ett klassiskt försök som holländaren van Helmont gjorde på 1600-talet.
Han planterade ett litet träd i en kruka. Men först vägde han trädet och
jorden var för sig. Sedan vattnade han, men tillförde inget annat. Efter
fem år vägde han trädet och jorden igen. Trädet hade ökat från 2 kg till
72 kg, men jorden hade bara minskat några gram i vikt.
Med sitt försök visade han att byggmaterialet till trädet inte kom
från jorden. Men varifrån kom det då? Själv gissade han på vattnet.
Men det skulle visa sig att det behövdes något mer.
Fotosyntes och
förbränning
Kretslopp av ämnen och flödande energi
Krukväxterna blommar, träden växer, gräsmattan är grön. Fiskarna simmar i sjön och
fåglarna flyger. Det finns bröd, mjölk och kött på matbordet. Dagstidningen finns i
brevlådan. Bilen går på bensin och huset är varmt tack vare ved eller olja.
Självklarheter alltsammans kan vi tycka. Men inget av allt det här vore självklart om inte
de gröna växterna hade förmåga att fånga in solljus vid sin fotosyntes.
1 Vilken mat skulle vi kunna äta om det inte fanns växter?
2 Hur får de gröna växterna sin mat?
3 Ger de gröna växterna oss något annat än mat?
Ett träd som får växa i en kruka
blir större och tyngre. Men
jorden minskar nästan inte alls
i vikt. Så varifrån tar trädet sitt
byggmaterial?
De gröna växterna kan
fånga in solens energi
så att den blir till nytta
för dem själva och allt
levande.
I
innehåll
8.1 Fotosyntesen fångar in solenergi
8.2 Förbränningen frigör energi
J
Kolatomer från luften
Träd och alla andra växter består mest av vatten och olika kolföreningar
– ämnen som innehåller kolatomer. Vattnet tar växterna från marken.
Men varifrån kommer alla kolatomer?
Svaret som van Helmont inte kände till var att kolatomerna finns
i luften omkring oss. Luft består mest av kvävgas och syrgas. Men där
finns också koldioxid, en gas som är uppbyggd av en kolatom och två
syreatomer. Idag vet vi att det är från luftens koldioxid som växterna
hämtar sina kolatomer.
8.3 Kretslopp och energi
72
73
FOTO S Y N TE S O C H F Ö R B R Ä N NING
F OTOSYNTES
OTO S Y N T E S O
OCH
CH FÖ
ÖRBRÄNNING
RBRÄNNING
Fotosyntes – luftens koldioxid bildar druvsocker
Med hjälp av koldioxid från luften kan växter bilda kolföreningar som
socker. Det sker i växternas celler och kallas fotosyntes. Vid fotosyntesen
förenas koldioxid och vatten med hjälp av ljusenergi från solen.
Då bildas energirikt druvsocker. Samtidigt bildas syre som
växten släpper ut till luften. Så här kan fotosyntesen sammanfattas:
Läppceller
Koldioxid + vatten + solenergi k druvsocker + syre
Klyvöppning
Fotosyntesen sker i små gröna ”korn” i växternas celler. Där finns det gröna färgämnet klorofyll som har förmågan att binda solenergi.
Foto betyder ljus och syntes betyder sätta samman. Ordet
fotosyntes berättar alltså att något sätts samman med hjälp
av ljus.
Genom miljontals små
öppningar i bladen tar växten in
koldioxid och släpper ut syre.
Druvsocker ger mat och byggmaterial
Att växter behöver ljus visste du säkert redan. En krukväxt som står i ett mörkt rum
blir snabbt blek och dör så småningom.
Utan ljus står fotosyntesen stilla och växten kan inte göra druvsocker. Och utan
druvsocker som mat svälter den helt enkelt ihjäl.
Men druvsocker används inte bara
som mat i växten. Det används också
som byggmaterial för att växa, blomma
och bilda frön. Druvsockret omvandlas
då till stärkelse och cellulosa.
Stärkelse bildar växten för att lagra druvsockret, till exempel i frön,
lökar eller rotknölar. Potatis innehåller till exempel mycket stärkelse.
Cellulosa bildar hårda fibrer som är ett bra byggmaterial i trädstammar, grenar och blad.
Proteiner, fetter och vitaminer
En del växter omvandlar också druvsockret till
proteiner som de lagrar i bönor och ärter. Andra
växter bildar istället mycket fetter. Raps, solros
och olika nötter är några exempel. Växterna
kan också bilda vitaminer som gör dem till
nyttig mat.
Av druvsockret kan växter
göra stärkelse. Potatis
innehåller mycket stärkelse.
Växter tillverkar
också proteiner och
fetter. Solrosfrön är
rika på fetter.
Syreatom
Kolatom
Väteatom
I testa dig själv 8.1 J
Vatten
Vid fotosyntesen bildar
koldioxid och vatten
druvsocker och syre.
Solenergin som fångats
in lagras i druvsockret.
74
Koldioxid
Syre
Växtcell med
klorofyll
Druvsocker
1 Vad betyder ordet fotosyntes?
2 Vilka ämnen behövs och vilka bildas vid fotosyntesen?
3 Vad kallas det gröna färgämnet i växterna?
4 Vad händer med solenergin som växterna fångar in i fotosyntesen?
5 Druvsocker kan ombildas till andra ämnen i växten. Vilka?
75
f…rbrŠnning
8.2
Förbränningen frigör energi
Allt liv behöver energi
Både växter och djur måste ha mat för att leva. Tack vare fotosyntesen
kan växter göra sin egen mat. De fångar in solenergi och binder den i
druvsocker. En del av sockret används sedan som mat.
Djur däremot kan inte göra sin egen mat – de har ingen fotosyntes.
De måste istället äta växter eller andra djur för att få i sig energi.
Men när energin i maten ska användas i cellerna går det till på precis
samma sätt hos djur och växter. Energin frigörs genom förbränning.
Förbränning är som baklänges fotosyntes
Vid förbränningen i cellerna sönderdelas druvsockret till koldioxid och
vatten. Den energi som varit bunden i sockret frigörs då och kan bli till
rörelse- och värmeenergi. Energin kan cellerna använda för att arbeta.
Muskelceller behöver till exempel mycket energi. Förbränningen i cellerna kallas även cellandning och kan sammanfattas så här:
F OTO S Y N T E S O C H F Ö R B R Ä N N I N G
All förbränning kräver syre
Förbränningen i cellerna liknar inte den vi
kan se i en sprakande vedbrasa. I våra celler sker förbränningen istället vid ungefär
37°C. Men i båda fallen frigörs energi samtidigt som koldioxid och vatten bildas. I brasan försvinner koldioxiden och vattnet med
röken. Hos djuren försvinner samma ämnen
med utandningsluften.
All förbränning kräver syre. En vedbrasa
som inte får syre slocknar snabbt. På samma
sätt är det i cellerna. Om de inte får tillräckligt med syre stannar förbränningen. Då
slutar cellen att fungera.
Russin är torkade
vindruvor och innehåller
mycket druvsocker.
När du äter ett russin
förbränns druvsockret
och du får energi direkt.
Druvsocker + syre k koldioxid + vatten + energi
Om vi jämför med fotosyntesen ser vi att förbränningen är precis
samma reaktion – fast baklänges. Den koldioxid som växten fångade in
vid fotosyntesen sprids nu åter till luften.
I vedens cellulosa finns
solenergi lagrad. Eldar vi
upp den kan vi åter njuta
av energin som ljus och
värme.
Syreatom
Kolatom
I testa dig själv 8.2 J
Väteatom
Vatten
Vid förbränningen frigörs
energin i druvsockret. Atomerna
i druvsockret och syret bildar
koldioxid och vatten.
Syre
Druvsocker
76
Energi frigörs
i djur- eller
växtcell
1 Vad kallas den förbränning som ger energi i cellerna?
2 Är förbränningen likadan i växters och djurs celler?
3 Vilket ämne måste cellerna ha för att förbränna druvsockret?
4 Vilken förbränningstemperatur har vi människor normalt i cellerna?
5 Vilket ämne bildas av druvsockrets kolatomer vid förbränningen?
6 Vad behöver vi energin från förbränningen till?
7 Berätta om skillnaden mellan hur växter och djur skaffar sig mat.
Koldioxid
77
kretslopp&energi
8.3
Toppkonsument
Förstahandskonsument
Producent
Andrahandskonsument
F OTO S Y N T E S O C H F Ö R B R Ä N N I N G
Kretslopp och energi
Producenter och konsumenter bildar näringskedjor
De gröna växterna tillverkar, producerar, mat genom sin
fotosyntes. De kallas därför producenter. Djuren däremot äter, konsumerar, växterna och kallas därför
konsumenter. Växter och djur bildar på så sätt tillsammans en ”kedja” där både ämnen och energi
flyttas från en organism till en annan. En sådan
kedja kallas för en näringskedja.
Först i en näringskedja finns alltid en grön
växt, en producent. Djur som bara äter växter
kallas förstahandskonsumenter. Rovdjur som
äter växtätare kallas andrahandskonsumenter.
De djur som kommer sist i näringskedjan kallas
toppkonsumenter och är oftast rovdjur. Människan
Tredjehandsär en typisk toppkonsument.
konsument
En näringskedja från växtplankton till människa.
Den solenergi som
växterna fångat in vid
fotosyntesen blir till
rörelse- och värmeenergi
hos hästen.
Energi förloras som värme
Ämnen i naturen kan röra sig i kretslopp. Men den energi som finns
bunden i ämnena kan inte användas hur många gånger som helst. Vid
förbränningen omvandlas energin i druvsockret till rörelse- eller värmeenergi. Förr eller senare övergår all energi till värmeenergi. Det blir
varmt när djuren rör sig och du själv blir varm av en språngmarsch.
Värmeenergin är svår att återanvända. Den sprider sig istället till
omgivningen och till slut ut i rymden. Ny solenergi måste hela tiden
tillföras vår jord.
Producent
Ämnen rör sig i kretslopp
Alla växter och djur dör förr eller
senare. Då är det dags för bakterier,
svampar och smådjur som äter av
de döda djuren. Sådana organismer
kallas nedbrytare.
När nedbrytarna äter sönderdelas
de döda djuren och växterna till enkla näringsämnen. Då kan nya växter
ta upp näringsämnena ur jorden med
sina rötter. På det här sättet fortsätter ämnenas vandring i naturen. Vi
säger att de rör sig i kretslopp.
78
Konsument
Ämnen rör sig
i ett ständigt
kretslopp.
Näringspyramiden
Växterna lagrar bara en liten del av solenergin i druvsockret. När djuren sedan äter går
den mesta energin förlorad som rörelse- och
värmeenergi.
Det kan vi visa i en så kallad näringspyramid.
Varje steg uppåt i pyramiden motsvarar ett
nytt steg i näringskedjan. För varje steg räcker
energin till allt färre djur. Därför minskar hela
tiden ”lådornas” storlek.
I en näringspyramid kan vi
visa att mängden energi
och antalet organismer
minskar för varje steg i uppåt
i näringskedjan.
4 kg toppkonsumenter
22 kg andrahandskonsumenter,
som räcker till
150 kg förstahandskonsumenter, som räcker till
1 000 kg producenter räcker till
Nedbrytare
79
FOTO S Y N TE S O C H F Ö R B R Ä N NING
I testa dig själv 8.3 J
1
2
3
4 Förklara skillnaden mellan en producent och en konsument.
5 Rita en näringskedja där du själv är toppkonsument.
6 Förklara varför det finns så få toppkonsumenter jämfört med producenter.
Vad måste alltid en näringskedja börja med?
Ge exempel på en toppkonsument.
Vad lever nedbrytarna av?
‘ sammanfattning ’
8.1
Fotosyntesen fångar in solenergi
• Vid fotosyntesen bildar växterna druvsocker och syre av luftens koldioxid och
vatten från marken.
• Det energirika druvsockret kan användas som mat i växten. Det kan även lagras
som stärkelse eller bilda cellulosa. Cellulosa används som byggmaterial i växten.
• Även fetter, proteiner och vitaminer bildas.
8.2
Träd byggs upp av
luft och vatten.
Förbränningen frigör energi
• Celler förbränner druvsocker för att få energi. Det kallas förbränning eller
cellandning.
• Druvsockret sönderdelas vid förbränningen med hjälp av syre. Energi frigörs då
samtidigt med koldioxid och vatten.
8.3
Kretslopp och energi
• Näringskedjor börjar alltid med gröna växter. De kallas producenter.
Vid förbränning
frigörs energi.
• Växter äts av växtätare som sedan kan ätas av olika rovdjur. De som äter av
producenterna kallas konsumenter.
• Nedbrytare sönderdelar döda organismer till enklare ämnen som växterna kan
ta upp. Ämnena rör sig så sätt i kretslopp i naturen.
• Energin från solen fångas in av växterna. Den kan användas som kemisk energi
eller rörelse- och värmeenergi. Till slut förloras värmeenergin ut i rymden.
Ny solenergi måste hela tiden tillföras jorden.
Alla ämnen rör
sig i kretslopp.
80
