1 st PET-flaska med kork, eller stor glasburk med lock
1 st kniv
Grus (vanligt grus från gårdsplanen passar bra)
Blomjord (en torvrik blomjord är generellt bra, men kolla vad de växter du vill plantera behöver)
Växter. Här är tips på några småväxta och tåliga växter som trivs i torvrik blomjord, samt i hög
fuktighet och svagt ljus (vilket det kommer bli i din flaskträdgård):
o Klätterfikus (Ficus pumila)
o Adiantum (Adiantum – flera arter)
o Saintpaulia (Saintpaulia – flera arter) – Dessa har vackra blommor som du dock måste
plocka bort när de faller av.
o Ögonfransbegonia (Begonia bowerae). Även andra begonior fungerar, så länge de har
jordstammar (vilket de flesta har).
o Glansmosslummer (Selaginella kraussiana)
o Fågelbobräken (Asplenium nidus)
o Oxalis (Oxalis – flera arter)
Du kan dock pröva med vilka krukväxter du vill, men det är viktigt att alla växter i samma
flaskträdgård har samma behov.
Om du vill kan du ha lite mossa som täcker jorden. Någon art i släktet flätmossor (Hypnum)
lämpar sig bra.
Vatten
Om du använder dig av en glasburk i stället för en PET-flaska behöver du tillverka lite verktyg som
du kan stoppa ner i den smala öppningen. Detta görs bäst genom att tejpa fast olika verktyg på
spetsen av bambupinnar:
o Sked – För att gräva i jorden.
o Gaffel – För att kratta i jorden.
o Kork – För att trycka på jorden.
o Rakblad – För att beskära växter.
Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
1. Ta bort etiketten från en PET-flaska. Skär av flaskan på mitten av det raka partiet (cirka 12 cm
från botten).
2. Diska båda delarna noggrant. Lägg överdelen åt sidan så länge.
3. Häll i 2–3 cm grus i botten av underdelen.
4. Häll i 5–7,5 cm blomjord ovanpå gruset.
5. Plantera dina växter. Gör ett hål stort nog för att rymma alla växtens rötter. Stoppa försiktigt ner
växten där och packa försiktigt jorden runt plantan.
6. Plantera mossa om du vill genom att försiktigt trycka dit den ovanpå jorden. Du kan täcka hela
jorden med mossa om du vill.
7. Vattna tills vattennivån når toppen av gruslagret, men inte mer.
8. Trä överdelen av PET-flaskan över underdelen, med korken påskruvad.
9. Målet är att din flaskträdgård ska klara sig utan att du lägger dig i något mer, men troligtvis
kommer du då och då behöva tillföra lite vatten samt rensa bort döda växtdelar.
Bild: containergardening.wordpress.com/2011/11/30/recycle-a-plastic-bottle-into-a-very-simple-mini-greenhouse-forseedling-growth-willem-van-cotthem-tine-dau.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
Flaskträdgården fungerar som ett ekosystem i miniatyr, där din växt är den dominerande individen.
Inuti flaskträdgården finns allt din växt behöver för att överleva, förutom solljus - vilket den dock får
när solen (eller en lampa) lyser genom flaskans väggar.
Gruset i botten fungerar som dränering av överflödigt vatten. Vattnet rinner alltså ner hit när jorden
och luften är mättade med vatten. Detta är viktigt så att jorden inte svämmas över, vilket framför allt
leder till att det blir syrebrist där. Då drunknar både rötter och mikroorganismer i jorden.
Blomjorden innehåller de mineralämnen (till exempel kväve, fosfor och kalium) som växterna
behöver för att leva. Tillsammans med det druvsocker som bildas i fotosyntesen bygger dessa ämnen
upp växten och underhåller växten. Jorden fungerar också som den behållare som växterna tar upp
vatten från, vilket behövs till fotosyntesen.
De växter som generellt trivs i en flaskträdgård är de som gillar till hög luftfuktighet och lite solljus.
Det är också fördelaktigt att de är småväxta.
Det du skapat i din flaska är ett eget ekosystem. Ett ekosystem är ett avgränsat område
innehållandes levande organismer (till exempel växter och bakterier) och deras miljö.
I ditt ekosystem sker två dominerande processer; fotosyntes och cellandning. Fotosyntes görs i de
gröna delarna av växterna (men kan även göras av alger och vissa encelliga organismer). Det är en
kemisk reaktion som består i att koldioxid från luften och vatten med hjälp av solljus bildar syrgas och
druvsocker. Syrgasen släppt ut i luften medan druvsockret används som energikälla och
byggnadsmaterial i växten. Cellandning sker i (nästan) alla celler, både i växten och hos organismer i
jorden. Det är också en kemisk reaktion, som i stort sett är fotosyntesen baklänges. Här reagerar
druvsocker med syrgas från luften och bildar koldioxid och vatten samtidigt som energi frigörs.
Organismer som fotosyntetiserar (producenter) får druvsockret från sin egen fotosyntes, medan
andra (konsumenter) måste äta någon annan organism för att få i sig det. Energin som frigörs vid
cellandningen används till olika processer i cellerna, till exempel reparation av DNA eller celldelning.
I ett ekosystem cirkulerar alltså ämnen och energi i egna kretslopp. Koldioxid, till exempel, tas
alltså upp från luften av producenterna för att användas i fotosyntesen, men bildas sedan i deras
egen cellandning. Koldioxid bildas också vid konsumenternas cellandning.
Syrgas tas alltså upp från luften och förbrukas i både producenters och konsumenters cellandning,
medan det bildas vid producenters fotosyntes.
Vatten finns i överallt; i luften, marken och inuti alla organismers celler. Vatten förbrukas i
fotosyntesen, men bildas i cellandningen.
Mineralämnen (till exempel fosfor, kväve och kalium) finns i jorden. De tas tillsammans med
vatten upp av växternas rötter och används för att bygga upp och underhålla växten. Mineralämnen
frisläpps åter till marken tack vare en viss grupp organismer som äter på ett sätt som sönderdelar
rester av andra organismer till sina beståndsdelar. Denna typ av organismer (till exempel bakterier,
svampar och daggmaskar) kallas nedbrytare.
Energi tillförs hela tiden flaskträdgården i form av solenergi. Denna solenergi blir sedan till kemisk
energi i det druvsocker som bildas vid fotosyntesen. När druvsockret bryts ner i cellandningen frigörs
denna kemiska energi och blir till någon användbar energiform för organismen, till exempel
rörelseenergi. Slutligen omvandlas den till värme, som kan lämna flaskträdgården.
Förutom kretslopp av energi och ämnen är det intressant att fundera på organismers krav på
miljön. De kräver till exempel rätt temperatur, rätt mängd vatten och rätt näring. De förhållanden i
miljön som påverkar en organism kallas miljöfaktorer. Miljöfaktorer kan vara antingen biotiska
(levande) eller abiotiska (icke-levande).
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående
frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.
Hur länge kan jag hålla locket stängt på min flaskträdgård utan att växterna börjar dö?
Vilka växter kan jag få att trivas i en flaskträdgård?
Vad händer om jag tillför växtnäring till flaskträdgården?
Vad händer om jag vattnar flaskträdgården med för lite eller för mycket vatten?
Vad händer om flaskträdgården får för mycket eller för lite solljus?
Vad händer om jag andas ut några gånger i flaskträdgården och sedan stänger locket?
Vad händer om jag utsätter flaskträdgården för stark värme eller kyla?
Vad händer om jag har några insekter i flaskträdgården?
Vad händer om jag tillsätter koldioxid i flaskträdgården innan jag tätar den? För att tillverka
koldioxid kan du blanda bakpulver och ättikssprit i en behållare. Du kan kontrollera att du fått
koldioxid i behållaren genom att föra ner en tänd tändsticka (den kommer då slockna). ”Häll”
sedan gasen genom en tratt och ner i flaskan (koldioxid är tyngre än luft).
Kan du lista ut något smart sätt att odla växten uppochner i flaskan? Vad händer?
Du kan även ha i insekter i din flaskträdgård. Dessa äter av växterna, men kanske även av varandra,
och tillför en ny dimension till kretsloppet av näring och energi. Här kan man börja prata om en
näringskedja, vilket är detsamma som en beskrivning av vem som äter vem. Det sker dock inga nya
processer än de som är beskriva ovan.
Se undersökningen på film. Surfa in på www.marthastewart.com/917984/how-garden-bottle, eller
scanna streckkoden nedan med din mobil.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
