Open for business

advertisement
Förstudie –
Open for business
Genomförare:
Stiftelsen Hantverk & utbildning
Ansvarig: Pierre Mörck
1
Sammanfattning
Stiftelsen Hantverk & utbildning och Coompanion Dalarna har genomfört förstudier för att utveckla
idéer som kan stärka Dalarnas attraktionskraft med medfinansiering av Länsstyrelsen Dalarna.
Förstudierna har haft som syfte att inventera och kartlägga olika satsningar som genomförts både
nationeltt och i Dalarna inom området ungas entreprenörskap. Detta för att skapa en bild av hur
andra på ett framgångsrikt sätt har jobbat med ungas drivkrafter och skapat ett klimat som lockar
unga att utvecklas. Den ena studien har fokuserat på konceptet Open for business och
kompetensutveckling inom entreprenörskap/entreprenöriellt lärande. Den andra på de möjligheter
som finns att stimulera ungas entreprenörskap utanför skoltid. Förstudierna försöker ge en bild över
hur situationen ser ut i dagsläget när det gäller satsningar på entreprenörskap, vad det är för
svårigheter och vilket möjligheter som finns, samt vad det finns för framtida behov i Dalarna.
I kartläggningen av satsningar kring entreprenörskap och kompetensutveckling i, om och för
entreprenörskap har förstudierna märkt att Dalarna ligger en bit efter andra regioner i Sverige. Det
finns flertalet intressanta projekt och verksamheter som har genomförts och utvecklats på andra håll,
som sammantaget ger mycket erfarenhet och konkreta verktyg för hur vi kan jobba vidare.
Dalarna, främst landsbygden, står inför stora utmaningar gällande ett generationsskifte. Medelåldern
ökar och invånarantalet minskar på många håll. Förstudierna gör bedömningen att det krävs insatser
som kommer de unga och unga vuxna till gagn. Det handlar om att ta fram och lyfta arbetssätt som
stimulerar entreprenörskapet och viljan att skapa sin egen framtid.
Open for business och kompetensutveckling
Konceptet Open for business visar sig i kartläggningen vara ett arbetssätt som framgångsrikt har
arbetat med och för entreprenörskap för unga och unga vuxna. OFB:s verksamhet tar sig form i dels
arbete med skolorna och lokalsamhället samt i en vägledningsbutik – en sajt. Den fungerar som en
ungdomlig mötesplats där man på olika sätt får utveckla sin företagsamhet och sina erntreprenöriella
kompetenser.
Förstudien visar att OFB är ett strukturerat arbetssätt som överensstämmer med Skolverkets
uppmaning, att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd i utbildningen. Förhållningssättet i OFB
styrs av fyra grundstenar: entreprenörskapspyramiden, entreprenörskapsstegen,
entreprenörskapsvägarna och handling. Alla aktiviteter som genomförs i OFB kopplas till dessa
hörnstenar som utgör grunden i hela konceptet.
Förstudien ger förslag på att jobba vidare för en pilotkommun, där OFB genomförs och utvecklas
ytterligare.
Kartläggningen gällande kompetensutveckling i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande visar på
brister i insikt och kunskap om själva begreppet. Olika aktörer lyfter fram utmaningen med att arbeta
med entreprenörskap i skolan, inte minst på grund av den bristande kunskapen.
Förstudien lyfter fram tidigare och pågående satsningar och projekt inom entreprenörskap i skola och
entreprenöriellt lärande. Flera har varit framgångsrika och ger även insikter om vilka utmaningar som
arbetet stött på. En del har resulterat i arbetsmetoder och verktyg, som förstudien anser vara en bra
utgångspunkt för en eventuell satsning i Dalarna.
2
Ungas entreprenörskap utanför skolan
I kartläggningen över koncept för ungas entreprenörskap som i huvudsak är tänkta att genomföras
utanför skoltiden, på de ungas fritid eller under sommarlovet, har 17 olika koncept kartlagts.
Huvudfokus ligger på koncept där deltagaren arbetar med att ta fram en egen affärsidé och sedan
praktiskt arbeta med den för att tjäna pengar. Sju av koncepten genomförs under sommarlovet.
Vidare kartläggs några koncept som bygger på att deltagarna i grupp löser problem åt andra
uppdragsgivare samt några tävlingskoncept som går ut på att få sin affärsidé bedömd av en jury.
Förstudien visar att den största gruppen fokuserar på gymnasieelever som har sommarlov. Tre
koncept har högskolestudenter som huvudmålgrupp och ytterligare några koncept tillåter en större
blandning i målgruppen. Tidsmässigt varierar koncepten från ett dygn till ca. tio veckor.
I de flesta fall får deltagaren stöttning hela vägen från idéegenerering till praktiskt genomförande av
sin företagsidé. Till några av koncepten, inte bara de med tävlingsinslag, måste deltagaren söka med
en färdig affärsidé som en jury bedömer. I samtliga koncept där deltagaren arbetar med att utveckla
sin egen idé är det underförstått att det handlar om en företagsidé.
De flesta koncept går ut på att en hel grupp antas samtidigt och tillsammans genomgår ett
sammanhållet program. I några fall delas deltagarna in i grupper av arrangören medan deltagarna i de
flesta fall vår välja själva om de vill arbeta med sin idé enskilt eller tillsammans med andra. Deltagarna
som är med i en affärsplanetävling träffar sällan eller aldrig varandra.
Inom den stora gruppen av koncept som fokuserar på målgruppen gymnasieelever som har
sommarlov finns det en variation avseende vem som arrangerar insatserna. Kommunen är nästan
alltid inblandad, ibland bara som beställare men också som praktisk utförare. I olika utsträckning är
det privata näringslivet eller enskilda entreprenörer inblandade. Även storleken på eventuellt
startkapital och den tidsmässiga omfattningen varierar mellan sommarlovskoncepten.
Behovet av insatser för att stimulera ungas entreprenörskap utanför det som görs i skolan är tydligt.
Förstudien skulle gärna se en vidareutveckling av sommarlovsbaserade koncept samt av koncept som
bygger på ett deltagande under annan fritid som kvällar och helger. Sommarlovskoncepten bör kunna
spela en viktigare roll i framtiden då det redan idag är svårt för yngre unga att få sommarjobb och
den övriga fritiden ugör en outnyttjad potential vad det gäller entreprenörskapsfrämjande insatser.
3
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ..................................................................................................... s. 5
2. Open for business – konceptet .................................................................. s. 5
2.1 Arbetssätt och syn på entreprenörskap ................................................... s. 5
2.1.1 Entreprenörskapspyramiden – Individfokus ............................... s. 6
2.1.2 Entreprenörskapsstegen– Processen/rörelsen ........................... s. 7
2.1.3 Entreprenörskapsvägarna ............................................................ s. 8
2.1.4 Erfarenhetsbaserad inlärning....................................................... s. 8
2.1.5 Exempel på aktiviteter OFB ........................................................ s. 9
2.1.6 Tidigare resultat ........................................................................... s. 10
3. Kartläggning satsningar på entreprenöriellt lärande .............................. s. 11
4. Begrepp entreprenörskap.......................................................................... s. 11
5. Varför ska entreprenörskap finnas i dagens skola ................................... s. 12
6. Vad behöver lärare ..................................................................................... s. 12
7. Satsningar på entreprenöriellt lärande .................................................... s. 13
7.1 ENTRIS ....................................................................................................... s. 13
7.2 Tio teser om entreprenörskap ................................................................. s. 15
7.3 Growth ....................................................................................................... s. 16
7.4 Den företagsamma skolan (DFS) ............................................................. s. 17
7.5 Den företagsamma förvaltningen ............................................................. s. 20
7.6 STEPS ......................................................................................................... s. 22
7.7 Drivkraft Söderhamn ................................................................................ s. 25
7.8 E-Ship .......................................................................................................... s. 27
7.9 Påtända osläckbara själar .......................................................................... s. 31
7.10 Entreprenör – en som gör ....................................................................... s. 32
7.11 Så tänds eldsjälar ..................................................................................... s. 34
7.12 Vetlanda kommun ................................................................................... s. 35
8. Analys........................................................................................................... s. 37
9. Förslag på fortsättning ............................................................................... s. 39
4
1. Bakgrund
Flera av landsbygdskommunerna har under en tid brottats med strukturella problem.
Strukturförändringarna har bidragit till att befolkningen har minskat, där främst unga och de i
arbetsför ålder flyttar, vilket gör att medelåldern har ökat. Exempel på detta är bland annat Leksand
och Rättvik. I Leksand har medelåldern ökat med 2,6 år under en period på 12 år. Samtidigt är
invånarantalet det lägsta som har uppmäts sedan 1991. Rättvik har under samma period haft en
ökning av sin medelålder på ca 2,5 år. Detta är inte unika fall, utan en genomgående trend bland
mindre landsbygdskommuner. Problembilden indikerar bland annat att insatser måste göras inom
områden som kommer de unga och unga vuxna till gagn.
Det handlar om att hitta verktyg som stimulerar ta-sig-församheten, företagsamheten och
entreprenörskapet. Att de unga tar kontroll över den egna framtiden, och är den som skapar
sysselsättning. Inte nödvändigtvis bli en av dem som ”får eller vill ha ett jobb”. Tanken är att en fysisk
plats ska fungerar som en vägledningsbutik – ett centra – där främst unga och unga vuxna får hjälp
med att utveckla sina entreprenöriella kompetenser och ta kommando över sin egen framtid. 1
2. Open for business - konceptet
Open for business (OFB) är ett genomarbetat och strukturerat koncept med det övergripande syftet
att skapa aktiva och företagsamma unga och unga vuxna. Konceptet kommer ursprungligen från
Kanada och är utvecklat av CEED (Centre for Entreprenuership Education and Developement). Efter
detta har det genomförts i bland annat Sverige, Sydafrika, Holland och Tyskland. OFB är ett koncept
designat och riktat mot unga och unga vuxna för att träna och utveckla självkänsla, kreativitet och
företagsamhet, samtidigt som det handlar om att förändra attityder till företagande och
entreprenörskap.
I Kanada var konceptet mer riktat mot att få fler att starta företag. Anpassningen av OFB i Sverige
har lett till att OFB också har varit en skolaktör med unika aktiviteter för att träna entreprenöriella
kompetenser. Kompetenser som är användbara som företagare, men också som anställd eller
engagerad i andra sammanhang. Syftet med OFB har alltså breddats när konceptet kom till Sverige.
Aktiviteterna är alla baserade på den filosofi och pedagogik som används inom OFB.
OFB utgör en fysisk och mental plattform där unga människor får utrymme att upptäcka och utveckla
sina entreprenörskapsegenskaper, testa sina idéer, kartlägga sina möjligheter och se styrkan i
samverkan och nätverk. Drivkraften ska vara att skapa sitt eget arbetstillfälle i den egna regionen eller
ha eget företagande som ett alternativ till traditionell anställning och ha en positiv attityd till
företagsamhet. Målgruppen för konceptet är unga och unga vuxna mellan 7-30 år.2
OFB:s verksamhet tar sig form i dels arbete med skolorna och lokalsamhället samt i en
vägledningsbutik – en sajt. Den fungerar som en ungdomlig mötesplats där man på olika sätt får
utveckla sin företagsamhet. Elever och lärare erbjuds en mängd olika aktiviteter, workshops och
program som tränar självkänsla, kreativitet, företagsamhet etc.
Den fysiska mötesplatsen ska vara en attraktiv vägledningsbutik och mötesplats som har öppet för
drop-in service under vissa tider. Drop-in service innebär att kunden inte behöver boka tid, utan kan
komma när de har tid och möjlighet. Beroende på behov och ålder så erbjuds kunderna olika former
1
2
Slutrapport – Open for Business Kramfors
Slutrapport – Open for Business Sollefteå
5
av aktiviteter, såsom rådgivning, säljteknik, workshops, bokföring, kretivitet etc. Dessa aktiviteter har
det gemensamma att de ska sporra kunden att ta nästa steg och uppfylla sin dröm eller idé.
2.1 Arbetssätt och syn på entreprenörskap
Förhållningssättet grundar sig i uppfattningen att entreprenörskap inte är medfött utan kan utvecklas.
Konceptet genomsyras av ”lära genom att göra”, där aktiviteter och stöd anpassas efter var i
processen som individen befinner sig. Efter detta erbjuds lämpliga verktyg, såsom workshops, raketer,
program som kan kombineras med föreläsningar, konferenser och seminarier.
I grunden ligger fyra grundstenar som enskilt, och framförallt tillsammans skapar förutsättningar för
entreprenöriell utveckling. Dessa grundstenar är:
1.
2.
3.
4.
Entreprenörskapspyramiden
Entreprenörskapsprocessen/entreprenörskapsstegen
Entreprenörskapsvägarna
Handling (Learn by doing)
2.1.1 Entreprenörskapspyramiden - Individfokus
Pyramidens topp (specifik kunskap – det man vet)
Specifika kunskaper som behövs i varje enskild verksamhet. Består av specifika kunskaper som man
lär sig genom särskilda kurser och utbildningar samt genom intressen och erfarenheter. Här kan man
hitta språk, specifik yrkeskunskap – och områdeskunskap etc. Toppen behövs för att genomföra sin
specifika idé eller projekt.
Ex. marknadsföring, tala inför folk, bokföring, ryska, affärsplanering, hästridning etc.
Pyramidens mitt (anpassningsbara kompetenser – det man gör)
Här finns generella/anpassningsbara kompetenser. Kunskaper/färdigheter som underlättar för den
enskilda personen att anpassa sig till nya situationer som harmoniserar med basen.
Ex. kommunikativ, problemlösare, kreativt tänkande, samarbetsförmåga, förmåga att leda, lära sig av sina
misstag etc.
6
Pyramidens bas (personliga egenskaper, värderingar, attityder – den man är)
Personliga kvaliteter, egenskaper och attityder som är relaterade till den enskilda personen.
Ex. självkänsla, självförtroende, självständighet, drivande, risktagande, positiv, kreativ, flexibel, socialt
kompetent, förändringsbenägen, förmåga att lära in, ansvarsfull etc.
Pyramiden är ett viktigt reflektionsverktyg som visar att specifik kunskap inte betyder allt. Genom att
deltagaren gör entreprenörskap ges individen större möjligheter att ta steg framåt när det gäller
basen i pyramiden som ger stärkt självförtroende, ansvarskänsla, självkänsla, drivkraft, trygghet osv.
Specifik kunskap förmedlas i processen, men detta ska sedan appliceras i handling. På så vis ska
deltagaren inte passivt ta emot information, utan agera för att skapa en större förståelse. Om
enskilda deltagare vill ha mer kunskap ger handledaren tips på böcker, kurser eller liknande.
Alla pyramidens delar är viktiga för att utveckla entreprenörskapet. Däremot finns det en tanke med
att modellen har formen av en pyramid. Skulle den vara upp-och-ner hade den lätt vält omkull. Skulle
den vara cylinderformad skulle den svaja och riskera att ramla omkull när det blåser. Genom att
modellen är uppbyggt likt en pyramid ges en förståelse för att botten är viktig att jobba med för att
kunna arbeta vidare med de övre lagren. För att utveckla sitt entreprenörskap måste kraften kommer
underifrån, genom att bygga upp självkänsla, självständighet, självkunskap, ansvar osv. På så vis kan
sedan den generella kunskapen och den specifika kunskapen appliceras på något stabilt.
Om vi enbart jobbar med specifik kunskap bygger vi tomma skal som identifierar sig med sin kunskap
istället för att bygga upp en hel person. Du är inte det du gör, utan den du är.
2.1.2 Entreprenörskapsstegen– Processen/rörelsen
Det finns sex nivåer på stegen. Dessa nivåer står för olika faser som en individ kan befinna sig i när du
möter den. Genom att identifiera var på stegen en individ befinner sig, så kan du ge denne rätt stöd
och hjälp. När det kommer till omedveten kan det exempelvis handla om att deltagaren inte är helt
på det klara när det gäller affärsidé, eller att deltagaren är omedveten om sin kompetens som
företagare och/eller entreprenör. Under processen gäller det att få deltagaren bekväm i sin roll och
att arbeta därifrån. Det är inte heller fel att ta ett steg ”bakåt”. Stegen sträcker sig från att vara
omedveten om sin egen potential och kapacitet till att man förverkligar sin idé, sitt projekt eller
annat.
7
2.1.3 Entreprenörskapsvägarna
Vägarna står för fem olika lärande sätt att utveckla sitt entreprenörskap. Dessa är nätverk, specifik
kunskap, planering, erfarenhet och mentorskap. Varje väg har sin metodik som möjliggör lärande
inom olika områden, och tillsammans stärker de varandra.
Den väg du väljer att lära dig på kan se ut på olika sätt, men ju smalare den är, desto svårare blir det.
Vi anser därför att du ska försöka använda så många av vägarna som möjligt parallellt för att nå de
mål du har satt upp.
2.1.4 Erfarenhetsbaserad inlärning
I en föränderlig värld hamnar vi individer ständigt i nya situationer som innebär problemlösning och
därför baseras alla aktiviteter på att man tränar sig i att omvandla problem och utmaningar till
möjligheter.
Principen för handling är en erfarenhetsbaserad lärandeprocess som utgår från individen och gör
entreprenörskap och företagande till något roligt och spännande! Det handlar om att inte planera
ihjäl sig och sin idé, utan istället testa sig fram och reflektera över resultaten och vilka lärdomar som
deltagaren har fått. Handling kompletteras sedan med reflektion, som ger lärande och nya mål.
Jag hör – jag glömmer
Jag ser – jag minns
Jag gör – jag förstår
8
2.1.5 Exempel på aktiviteter OFB
Aktivitet: Marknadsförare för en timme
Dela in gruppen i mindre grupper om ca 5 st. i varje grupp. Förklara för deltagarna att de nu får ca 15
min. på sig att komma på 20 idéer på hur man kan använda givet material till att marknadsföra
OFB/sig själva/skolan/sitt program el. dyl. t ex. om gruppen fått en stol, några hattar, papper och
pennor, en spegel, ett rep mm. Så kan man sätta på sig hatten och gå runt på stan och prata med folk,
man kan kanske göra en stor knut på repet och skriva en skylt till – Vi knyter kontakter? Ta stolen,
koka kaffe och ha ett ambulerande café - erbjud folk på stan en stunds skön vila på din stol och en
kopp kaffe medan du berättar om OFB/dig själv/skolan eller ditt program… Efter 15 min. går du runt
till grupperna och ber dom välja ut sina tre bästa marknadsföringsidéer. När grupperna gjort det
samlas man åter i (klass)rummet och dom får berätta för övriga gruppen vilket material dom hade
och vilka tre idéer dom har valt. När detta är gjort ber man grupperna (som ända fram till nu varit
omedvetna om att de faktiskt också skall genomföra sina marknadsföringsidéer på riktig) att gå ut på
stan och marknadsföra OFB/sig själva/skolan… Samlas åter om en timme. Reflektion
Aktivitet: Anatomi av en entreprenör
Fråga deltagaren om de känner till några entreprenörer, kända eller okända. Be dem kort tänka på de
olika egenskaper som en entreprenör har/kan ha. I grupper ska de nu beskriva en entreprenörs
egenskaper genom att tillsammans rita upp dessa på ett stort papper. De ska inte skriva orden, utan
gestalta dem på papperet – hur de vill. Ni har nu 10 minuter att rita. Efter ritandet så presenterar
varje grupp sin målning för klassen
Aktivitet: Företagare/Entreprenör för en dag
Företagare för en dag är en nyckelaktivitet i OFB, där deltagaren får en snabb ”smak” av
entreprenörskap. Under två dagar får deltagarna gå från teori till praktik. Första dagen börjar med
diskussioner om entreprenörskap och företagande. Frågor som: vad är entreprenörskap och vem är
entreprenör tas upp. Efter detta följer kreativitetsövningar för att komma på idéer på hur man kan
tjäna pengar. Utifrån dessa idéer får sedan varje grupp välja den idén som känns bäst. Resterande
delen av dagen går till förberedelser inför nästkommande dag, då gruppen går ut och säljer. Innan
dagens slut får grupperna presentera sina företag och sina förväntningar inför morgondagen. Dag två
startar med gemensam samling och peppning. Efter genomförandet, samlas gruppen och reflekterar
över dagen. Deltagarna får då kort presentera kort om sitt företagande.
Idén syftar på kraften att göra. Learn by doing, och att snabbt gå igenom idéprocessen för att direkt
praktisera.
Aktivitet: Giftön
En samarbetsövning där deltagarna tillsammans ska lösa en uppgift där det krävs lyhördhet, lyssnande
och engagemang. De behöver tillsammans komma fram till en strategi för att lyfta ett ”dokument” till
en säker plats i klassrummet.
Börja med att dela in gruppen i fyra grupper. Ställ dem i var sitt hörn med stolar framför. I mitten på
en lite ”ö” finns en telefonkatalog som är rullad med rep omkring. Dela ut diverse redskap så som
rep, sugrör, krokar och cykelremmar. Måla upp ett scenario:
Ni är en expedition på ett mycket viktigt uppdrag. Ett hemligt och mycket viktigt dokument har
färdats till ett säkert ställe för mänsklighetens räddning. Men oturligt nog så störtade helikoptern med
9
dokumentet i över en sjö och den var spårlöst borta. Men turligt nog var det ända som man hittade
var dokumentet som hade landat på en liten, liten ö man kan tyvärr inte ta sig ut till ön då sjön den
hamnade i var en giftsjö men dödligt vatten. Er uppgift är nu att tillsamman få tag på dokumentet och
föra det till säkert förvar. Till er hjälp har ni redskapen ni fått och era klipska hjärnor. Råkar något
redskap ramla i vattnet så kommer det att förtäras. (Eller rättare sagt så kommer ni som lärare att ta
det ifrån dem) Ni kan inte förflytta er till någon annans plats och inte ta er in till ön eller simma i
vattnet. Hur ska ni göra? Ni har ca 15 min på er innan ön sjunker ner i giftsjön.
Andra aktiviteter på OFB:
 Drop-in service med bollplank och vägledning för de som undersöker möjligheter, bär på
idéer för sin framtid, vill ta vara på och utveckla sin företagsamhet och sina entreprenöriella
kompetenser
 Speciella program och ”raketer”, främst mot skola (såsom Sommarlovsentreprenör, E4AD,
Idédagen, Ung & entreprenör etc)
 Workshops och andra aktiviteter med fokus på områden som stärker entreprenöriella
förmågor och kompetenser, som ökar medvetenheten om entreprenörskap och bidrar till
positiva attityder till företagande.
 Workshops, föreläsning, seminarier och kompetensutveckling för skolapersonal och kommun
för att stärka insikten, förståelsen och begreppsbilden för entreprenörskap
 Föreläsningar
 Seminarier
 Nätverksträffar för att skapa kontakter, ex ”Fika med entreprenör”
 Månadens lokala entreprenör som presenteras för att skapa bra föredömen
 En inbjudande, pulserande plats som lockar personer att komma in
2.1.6 Tidigare resultat
Tidigare erfarenheter från kommuner som har genomfört OFB visar på ett uppsving inom fler
områden. I Kramfors kommun gjorde man undersökningar om ungas inställning till företagande, där
andelen unga som såg sig ”helt” eller ”nästan helt” som egna företagare inom 10-15 år dubblerades
efter OFB. I samma studie var det även fler som ansåg sig har jobb framöver.3
Även erfarenheter från Sollefteå kommun visar på en positiv utveckling. Genomslagskraften var stor
och rapporten från Forum för Småföretagarforskning visar att OFB var det första stället som 18åringar skulle vända sig till om man hade tankar på att starta eget företag.4
Mittuniversitetet och Carina Holmgren har genomfört forskning på OFB, vilket visar på positiva
effekter av konceptet. Vidare påpekas hur OFB kan kopplas till skolans läroplaner och styrdokument.
Kontakter under förstudien:
Klas Brynte
Ulla Gredemyr
3
4
Slutrapport – Open for Business Kramfors
Slutrapport – Open for Business Sollefteå
10
3. Kartläggning satsningar på entreprenöriellt lärande
Förstudiens andra del handlar om att analysera hur andra insatser har arbetat med entreprenöriellt
lärande, för att ta fram förslag på hur en kompetensutveckling för kommun – och skolpersonal kan se
ut och läggas upp.
4. Begrepp entreprenörskap
Begreppet entreprenörskap har fram tills idag inte fått en tydlig tillskrivning. Det finns flera olika
definitioner av entreprenörskap och begreppet kan tolkas, och har tolkats på många olika sätt,
beskriver Skolverket. Detta har också medfört att det är lätt att lägga in egna betydelser i begreppet.
I genomgången av forskning, undersökningar och genomförda satsningar inom entreprenörskap finns
det en relativt samlad uppfattning om att entreprenörskap innefattar många olika kompetenser. I
texten ”Så tänds eldsjälar” sammanställs 22 kompetenser som ett entreprenöriellt lärande bygger
upp. Här märks bland annat ansvarstagande, kreativitet, självförtroende och självkänsla. Dessa
kompetenser lyfts också i flera andra texter, bland annat forskning och rapporter av andra
entreprenöriella engagemang (såsom Entris, 10 teser om entreprenörskap m.fl.) Framförallt är det
tydligt att fokus flyttas från att entreprenörskap enbart ses som företagande, till att vara ett begrepp
som är mer ämnesövergripande och innehar en vidare betydelse. Skolverket har följande definition
gällande entreprenörskap i skolan:
”Entreprenörskap i skolan är lika mycket ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet som det är kunskap
om företagande. Det handlar om att bevara och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och
självförtroende redan i tidiga år.”5
Tillväxtverket har tagit fram denna definition:
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar
möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala,
kulturella och ekonomiska sammanhang.”6
Johanisson och Madsen har en annan definition:
”Entreprenörskap kan ses som en form av företagsamhet. Människan besitter som barn generellt de
förmågor som förknippas med företagsamhet, nämligen tillitsfullt och engagerat agerande, initiativtagande,
nyfikenhet, upptäckarglädje, kreativt experimenterande med tillvaron, reflektioner över gjorda erfarenheter
och ständigt sökande efter utmaningar.”7
Sammantaget visar genomgången att det i många fall uppfattas svårt att implementera
entreprenörskap i skolan, beroende på att individer lyfter in sin egen betydelse i begreppet. Detta på
grund av frånvaro av en tydlig definition.
5
www.skolverket.se
www.tillvaxtverket.se
7
I Entreprenörskapets tecken – en studie av skolning i förnyelse
6
11
5. Varför ska entreprenörskap finnas i dagens skola?
Förr utbildade man sig för att passa in i ett arbetsliv som innebar långvarig och stabil anställning. Så
ser samhället och arbetsmarknaden inte längre ut och det är i detta som entreprenöriellt lärande tar
sin utgångspunkt. Förändringar som skett har gjort samhället till en rörlig arena som ställer mer
komplexa krav på individen när det gäller såväl ansvar som förmågan att fatta beslut och göra
ställningstaganden. För att manövrera på den här arenan, på ett såväl personligt och yrkesmässigt
plan, behöver elever under sin utbildning få möjlighet att träna på kompetenser som tidigare ansågs
viktiga enbart för entreprenörer.8
Det finns flera anledningar till varför entreprenörskap har blivit aktuellt kopplat till skolan. På en
samhällsnivå handlar det om landets utveckling. Att få fler entreprenörer kan bidra till att landet får
en större tillväxt, fler arbeten och därigenom en starkare ekonomi. På en regional nivå handlar det
sett till landsbygden om att få landsbygdsregioner att överleva.
På individnivå handlar det om att passa in i dagens och det kommande samhället. De förmågor och
kompetenser som entreprenörskap bidrar till är kompetenser som en individ behöver i det
nuvarande och framtida samhället. Ett samhälle som karakteriseras av ett högt tempo och ständiga
förändringar. Entreprenörskap ses som ett tankesätt som inte endast ska finnas som företag och i
företag (intraprenörskap) utan i alla situationer.
Skolverket beskriver att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Skolan
har fått i uppdrag att aktivt arbeta med entreprenörskap i hela utbildningen.9
Kritiken mot skolan handlar ofta om att skolan inte utbildar unga och unga vuxna för dagens
arbetsmarknad och dagens behov. Skolan utvecklar förmågor och arbetssätt som i många fall inte är
relevanta sett till dagens utveckling och samhälle. Skolan anses inte hänga med i samhällets snabba
förändringar och entreprenörskap kan vara ett arbetssätt som skolan implementerar för att klara av
framtiden.
6. Vad behöver lärare?
I en undersökning från 2005 visar resultatet att lärare efterfrågas följande för att ha största betydelse
för att öka sina möjligheter att stödja sina elevers personliga utveckling mot ökad kreativitet,
självständighet, initiativförmåga, ansvarstagande osv:
-
Ökad samverkan mellan skola och företag
Handledning
Studiebesök
Kompetensutveckling
Sett efter dessa behov, ser förstudien att behovet finns för att arbeta med dessa frågor. Framförallt är
slutsatsen att behovet finns för handledning och kompetensutveckling.
8
9
Growthprojektet – erfarenheter och lärdomar fram en lärande utvärdering, s. 7
www.skolverket.se
12
7. Satsningar på entreprenöriellt lärande
7.1 ENTRIS (Entreprenörskap i skolan)
En satsning i Skåne och Blekinge som riktar in sig mot personal i grund – och gymnasieskolor som
erbjudit utbildning i entreprenöriellt lärande och i frågor som handlar om samverkan mellan skola,
arbetsliv och samhälle. ENTRIS budskap är att entreprenöriellt lärande inte bara handlar om
företagande, utan i lika hög grad om att väcka elevers inre lust och att skapa en meningsfull skolgång.
Det som utmärker en entreprenör – att tänka nytt, planera, samarbeta, ta ansvar, är egenskaper alla
elever behöver för att klara sina studier och bli framgångsrika i vuxenlivet.10
Projektet ENTIS sammanfattar följande framgångsfaktorer:
En skolplan/policy som innefattar tydliga mål och strategier.
En skolledning som aktivt verkar för att genomföra strategin och uppnå målen.
Tillsätt en speciell processresurs som samordnar insatser i implementeringsfasen.
Diskutera noga igenom skolans kunskapssyn och förnya den pedagogiska verktygslådan.
Arbetet ska omfatta alla i arbetslaget men det behövs ändå några personer som är extra
motiverade att driva på arbetet. En hög grad av delaktighet är nödvändig.
 Det bör finnas en morot, till exempel lön, i förhållande till det man bidrar med till
utvecklingen.
 Det måste finnas tid för planering eftersom arbetsformen fordrar mycket kreativitet och
struktur när man inledningsvis ska knyta ihop olika ämnen.





Satsningen med ENTRIS har resulterat i texten: ”Varför och Hur” som är samlade erfarenheter från
entreprenöriella lärprocesser i södra och västra Sverige. Den är uppdelad i fyra delar: Uppdraget,
Processer, Metoder och Resurser. I foldern Uppdraget kan du läsa om den bakgrund och de
samhällsförändringar som ligger till grund för förändringen inom den svenska skolan och hur det
passar in i en större omvärldsutveckling. I Processer får du ett exempel på hur arbetet mot ett
entreprenöriellt lärande på en skola kan gå till och i Metoder får du några tips på praktiska
hjälpmedel och länkar till organisationer som stödjer ett entreprenöriellt arbete i skolan. I sista
foldern, Resurser, hittar du kunskapsunderlag och lite om forskningen på området, men också tips
på var man kan finna tillskott av finansiella medel för att jobba med dessa frågor.11
Ett annat resultat av ENTRIS är:
Metodmaterial för skolpersonal i entreprenöriellt lärande, HUR - kan du, jag & vi göra?
Materialet bygger på kunskap och erfarenheter från ENTRIS 2.0. Kompetensutvecklingssatsningen
som under läsåren 2011/2012 och 2012/2013, erbjöd skolpersonal ett stort antal utbildningsinsatser
med fokus på entreprenöriellt lärande och samverkan skola/omvärld kopplat till ett hälsoperspektiv.
Materialet innehåller fl era användbara metoder som kan användas av personal i för-, grund- och
gymnasieskolan. Avsikten är att materialet ska stödja utveckling inom entreprenöriellt lärande,
synliggöra personalens och barnens/elevernas entreprenöriella kompetenser samt ge konkret och
praktiskt stöd för implementering av ett entreprenöriellt förhållningssätt i er förskola/skola.12
10
Foldern: ENTRIS – så här blev det s. 5
Folder: ENTRIS – Varför och Hur?
12
Metodmaterial för skolpersonal i entreprenöriellt lärande, HUR - kan du, jag & vi göra?
11
13
I materialet finns flera olika övningar och metoder som bidrar till entreprenöriell utveckling med
fokus på HUR gör jag/vi idag, och vad kan jag/vi tillsammans göra mer av?
Exempel på övningar och metoder är:

Checklista för Entreprenöriellt lärande & utvärdering
Tycker du det är svårt att skapa förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande i undervisningen? Här
får kollegor ett gemensamt stödverktyg för användning vid planerandet av arbeten som bygger på det
entreprenöriella förhållningssättet och de entreprenöriella kompetenserna! Handlar om att diskutera
kring de olika kompetenserna i pratbubblorna i materialet. Vilka känns angelägna just nu för er? Vad
står de för? Är det någon kompetens som känns ”utmanande”?13

Dialogspel
Spelet gör att ni på ett trevligt och enkelt sätt får möjlighet att gemensamt fräscha upp och reflektera
över ert pedagogiska arbete och uppdrag, utifrån ett entreprenöriellt synsätt. Det synliggör hur ni
gör idag, ger nya tankar och inspiration. Samla ihop några kollegor och spelet kan börja!
Spelet ger underlag och motivation för pedagogiska samtal i grupp. Det bidrar till givande dialog kring
er kunskapssyn, pedagogiska förhållningsätt, arbetet idag och vilka nya möjligheter ni ser i ett
entreprenöriellt verklighetsbaserat lärande.14

Diskussionskarusellen
Diskussionskarusellen är en ”brainstormande” övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är
effektiv, deltagaraktiv och kan användas med olika frågeställningar i flera olika sammanhang! Övningen
ger ett snabbt nuläge som du/ni kan arbeta vidare med. Vi ger er fem olika exempel på karuseller,
färdiga att använda! Deltagarna är aktiva och allas åsikter har lika värde. På kort tid samlar man ihop
gruppens/personalens gemensamma syn. Resultatet blir en bas att diskutera vidare kring eller att utgå
ifrån.15

Diskussionskort: Entreprenöriellt lärande, Samverkan Skola-Arbetsliv och Hälsa
Kortleken innehåller öppna frågor och det finns inget rätt eller fel. Här gäller det att vara så öppen
och modig som möjligt, det är då spelet ger som allra mest! Frågor kopplade till alla verksamheter
finns representerade bland korten. Känner man att en fråga inte är relevant går man bara vidare till
ett nytt kort. Med hjälp av korten kan samsyn och utvecklande diskussioner skapas. Den här övningen
är utformat som ett enkelt kortspel. Deltagarna drar olika frågor som ska besvaras för att belysa
olika utvecklingsområden, styrkor och utmaningar. Inga rätt eller fel finns.16

Fyra hörn
Fyra hörn är en övning som används för att komma igång med diskussioner och för att synliggöra
åsikter och värderingar. På ett lättsamt sätt aktiveras samtliga deltagare både i tanke och i kroppen.
Övningen blir ett annorlunda och roligt alternativ till de ofta vanligare stillasittande diskussionerna.
Övningsledaren läser upp själva frågan och förklarar tydligt vilket svarsalternativ respektive hörn står
för. Alternativt har ni valt att skriva ut A4 för respektive svarsalternativ. Ge deltagarna tid till att både
ta ställning och förflytta sig. Uppmana alla att ta ställning även om de inte håller med till fullo. Förklara
13
Ibid
Ibid
15
Ibid
16
Ibid
14
14
också från början att det är tillåtet att byta hörn om man vill det, efter hand som olika argument
dyker upp och man får en ny ståndpunkt. Därefter ber övningsledaren några deltagare motivera
öppet för hela gruppen. ”Varför har du ställt dig just där du står - hur tänker du?” Försök att få igång
en diskussion och spinn gärna vidare på de olika svaren.17

Vad säger läroplanerna?
Dialogkorten gör att personal på ett trevligt sätt fräschar upp era kunskaper om ert uppdrag enligt
respektive läroplan. Dialogkorten synliggör hur ni gör idag men ger också nya tankar och inspiration
för hur ni skulle kunna göra.18
Det finns fler övningar och metoder som finns samlade i foldern/boken. Diskussionerna kan även
riktas mot olika grupper och arbetsområden beroende på ex förskola, gymnasiet eller koppling skolaarbetsliv. Kopplingar görs även till de olika läroplanerna.
7.2 Tio teser om entreprenör
Ett gratis studiematerial och lärarhandledning från Svenskt Näringsliv för grund- och gymnasieskolan.
Uppgifterna och uppdragen i denna bok är utformade i syfte att stärka elevernas entreprenöriella
förmågor. Uppgifterna till tio teser är omfattande och det gäller som lärare att välja det som utmanar
och stimulerar ungdomarna. Enligt Tio teser om entreprenörskap karaktäriseras det entreprenöriella
lärandet av att eleverna tar ett allt större ansvar och att arbetsuppgifterna ofta hämtas utanför skolan.
Det gäller att använda omvärlden som resurs i klassrummet. Detta innebär inte att läraren abdikerar
från sin roll som pedagogisk ledare och låter eleverna arbeta vind för våg. Tvärtom ställer det
entreprenöriella lärandet krav på ett ledarskap som noga följer eleverna i med- och motgång. Det
handlar om att leda utan att styra. Det entreprenöriella lärandet innebär inte att eleverna får betyg i
hur framåt eller kreativa de är. Det handlar istället om ett verktyg som peppar eleverna att nå
resultat.19
Foldern är uppdelad i kapitel som fokuserar på olika delar (eller teser) av entreprenörskapet.
1. Utvecklingen är experimentell
2. Entreprenörerna har en nyckelroll
3. Entreprenörer möter motstånd
4. Entreprenörer behövs inom alla samhällssektorer
5. Det handlar om mer än uppfinningar
6. Lagar och regler spelar roll
7. Attityder är viktiga
8. Invandrarnas betydelse har varit avgörande
9. Kvinnornas betydelse är underskattad
10. Utveckling innebär också avveckling
Genom att dela in texten i dessa olika delar, eller teser, visar ”Tio teser om Entreprenörskap” på att
entreprenörskap har en bredare betydelse än vad många har bilden av. Belysningen av olika ingångar
öppnar sinnet för andra definitioner. Efter varje tes finns det mer beskrivet om personer kopplade till
det specifika område som tas upp.
17
Ibid
Ibid
19
Folder: Tio teser om entreprenörskap s. 7
18
15
7.3 Growth
Ett projekt som hade till syfte att öka kompetens och kunskap kring entreprenöriellt lärande inom
gymnasie – och vuxenutbildning. Det primära målet för GRowth var att hitta arbetsformer som
främjar möjligheterna för de studerande att utveckla sitt kreativa tänkande och sin entreprenörsanda.
Projektet innefattade olika utbildningar eller tillfällen för kompetensutveckling. Det har även
arrangerats seminarier inom olika områden, såsom matematik, coachning osv.
För att utveckla lärarna inom entreprenörskap, fick dessa gå instruktörs – och ledarutbildningen
”Drömstart” för att ge eleverna nya verktyg och strukturer som stödjer integrationen av deras
drömmar/intressen, styrkor/svagheter, erfarenheter osv inom ramen för skolan. Tanken var att
”Drömstart” skulle främja de ungas inre motivation, entusiasm och framtidstro.
En annan del av utbildning var ”Så tänds eldsjälar” som riktade sig mot lärare i årskurs 7-9 för att
kunna organisera och bedriva en utbildning som främjar ett entreprenöriellt lärande. Särskilt viktigt
var att lära sig frigöra elevernas inre motivation. Kursen utgick ifrån materialet ”Så tänds eldsjälar”.
En annan viktigt del var arrangerandet av nätverksträffar och mötesplatser för förändringsledare och
skolledare sam för studie – och yrkesvägledare. Syftet var att deltagarna skulle nätverka och utbyta
erfarenheter mellan varandra., samt föra en dialog md projektgrupen.
Erfarenheterna efter projektet visar att satsningen gett mycket positiva resultat. Framförallt visar
uppföljning att personal uppskattar: strategiska tankar, kollegialt utbyte, verktyg och motivationen
som GRowth gav.20
I utvärderingen trycker utvärderarna på behovet av att bryta ner vad man menar med
entreprenöriellt lärande. Det saknas en tydlig definition och en särskiljning av detta begrepp i relation
till andra pedagogiska former. Attityderna bland deltagande parter visar på ett lyft när det gäller
attityder gentemot entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.21
20
21
GRowthprojektet – erfarenheter och lärdomar från en lärande utveckling, s. 14
Ibid, s. 24
16
7.4 Den företagsamma skolan (DFS)
DFS var ett utbildnings – och försöksprojekt som utvecklades av Västra Götalandsregionen inom
ramen för regionens tillväxtprogram. Projektets mål var att varje deltagande
kommun/skolorganisation skulle utforma en konkret handlingsplan för en mer entreprenöriell skola
och att denna handlingsplan skulle få vara prioriterad i organisationen under minst ett års tid.22
Projektet ska även bidra till att göra regionen ”ledande i kompetens och kunskapsutveckling” genom
satsningen på en mer kreativ och skapande skolmiljö med förstärkta band till näringslivet. 23
Projektet omfattade utveckling av en utbildning, genomförande av en testomgång av utbildningen samt
uppföljning av arbetet med handlingsplanerna. Tanken var att handlingsplanen skulle bli ett verktyg för
att fortsätta att driva det redan initierade arbetet.
Målet med DFS är att bidra till skapandet av den företagsamma skolan. Syftet är att utveckla såväl en
entreprenöriell förståelse som ett entreprenöriellt arbetssätt. Insatserna riktar sig i första steget till
beslutsfattare och skolledning, i ett andra steg till lärare och genom deras verksamhet slutligen till
eleverna. Projektet innehåller tre steg där de två första omfattar fyra utbildningsdagar.
I de två första stegen tas ett helhetsgrepp där en vetenskaplig referensram ska skapa en stabil grund,
vilken byggs på med erfarenhetsbaserade övningar där kunskaperna erhålls genom både teori och
egna upplevelser. "Gäster från verkligheten" förmedlar konkreta erfarenheter, tillsammans med
kurslitteratur och utifrån kursinnehållet skapas en egen handlingsplan för den egna skolan eller
kommunen. Handlingsplanen ska garantera att projektet får konkreta effekter och upplägget med tre
steg ska garantera att projektet lever under tillräckligt lång tid för att genomsyra skolans verksamhet.
Utbildningen som helhet ska ge både nödvändiga kunskaper och fakta om vikten av entreprenörskap,
kopplat till verkligheten, samtidigt som den ska ge egna färdigheter och inspiration för ett mer
kreativt och entreprenöriellt tänkesätt. Utbildningen vill främst förmedla ett angreppssätt och en
metodik, snarare än ett ytterligare inslag som skall tränga sig in i skolans stressade värld.24
Figur. Källa: Thomas Forslin, Västra Götalandsregionen
22
Den företagsamma skolan – en processtudie, s.1
Ibid, s.3
24
Ibid, s.6
23
17
Utbildningen är utformad som en målinriktad process och kan liknas vid en tre-stegs-raket där alla
delar är länkade till varandra, mot ett gemensamt slutresultat i form av en gemensam handlingsplan
för respektive kommun:
 Utbildning del 1 - Omfattar en omgång om fyra utbildningsdagar för två – fem
nyckelpersoner från respektive kommun.
 Utbildning del 2 - Omfattar två omgångar om fyra utbildningsdagar för mellan 4-22
personer från respektive kommun.
 Arbete med handlingsplaner - Efter att utbildning del 1 och del 2 genomförts har varje
kommun själv ansvarat för att anordna en träff med samtliga deltagare för att utifrån de
förslag på handlingsplaner som tagits fram i de båda utbildningarna arbeta fram en gemensam
handlingsplan för kommunen. Dagen är startpunkten för det fortsatta arbetet i kommunerna.
Fyra moment som utgjorde grundstommen i utbildningen:
1. En vetenskaplig referensram med teoretisk kunskap inom området entreprenörskap.
Syftet med den vetenskapliga referensramen är främst att skapa en entreprenöriell förståelse, d v s
förståelse för vad entreprenörskap är, varför entreprenörskap är viktigt, vad det betyder för
kommunerna och varför skolorna engageras i att stimulera entreprenörskap. Att definiera
entreprenörskap var centralt i detta moment eftersom en stark koppling till företagande kan skapa
motstånd hos lärarna.25
2. Praktiska övningar i kreativitet och metodikgenomgång av entreprenörskapslärande.
Dessa moment omfattade teori och övningar i kreativitet och entreprenörskap. Genom övningarna
fick deltagarna olika verktyg som kan användas för att stimulera kreativitet. Syftet med teorin, de
kreativa och praktiska övningarna var att skapa en entreprenöriell förståelse och ge tips och verktyg
för att arbeta, tänka och handla mer entreprenöriellt.26
3. Gäster från verkligheten. Bl a representanter från skolor med erfarenheter av att arbeta med
entreprenörskap i skolan samt företagare som delar med sig av sina erfarenheter av resan från
idé till företag.
Gäster från verkligheten var företagare som berättade om sina resor från idé till företag och
lärare/rektorer engagerade i att arbeta med entreprenörskap på olika nivåer i utbildningssystemet.
4. Diskussionspass och påbörjande av arbetet med handlingsplaner för att
Det centrala i DFS är att deltagarna ska arbeta fram en handlingsplan som skall fungera som ett
verktyg för det kommande arbetet med att stimulera entreprenörskap i skolorna. Under utbildningen
ägnades en eftermiddag åt olika övningar samt att utifrån en SWOT-analys inleda arbetet med att
utveckla handlingsplaner för respektive kommun.27
Sammantaget var det positiva utlåtanden, då 80 procent av deltagarna ansåg att utbildningen till stor
del hade gett dem verktyg, kunskap och/eller inspiration för ett fortsatt arbete med att utveckla ett
entreprenöriellt förhållningssätt.
25
Ibid, s. 8
Ibid, s. 8
27
Ibid, s. 8
26
18
7.5 Den företagsamma förvaltningen
Den företagsamma förvaltningen var steget innan ”Den företagsamma skolan” (DFS) som togs upp
tidigare. Såhär förklarar insatsen till en början:
Entreprenörskap blir allt viktigare. Nya företag är en förutsättning för morgondagens välfärdssamhälle
och affärsdrivande innovationer ska garantera framtidens konkurrenskraft. Runt om i världen söks
intensivt efter de lösningar och den miljö som bäst gagnar entreprenöriell utveckling. Många regioner
ser ett samband mellan sin egen överlevnad och ett mer entreprenöriellt samhälle. Hur kan vi
inspirera invånare i vårt län och våra kommuner att stanna kvar? Hur kan vi intressera nya företag att
starta och etablera sig i vår region? Hur kan vi bli mer företagsamma i vårt arbete?28
Definitionen av entreprenöskap tog DFF av dåvarande NUTEK (numer Tillväxtverket):
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar
möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala,
kulturella eller ekonomiska sammanhang.”
Pedagogiken och filosofin bygger på fyra grundprinciper som i sin samverkan skapar en helhetssyn av
entreprenörskap och entreprenörskapsutbildning. De fyra grundprinciperna är även verktyg och
kvalitetssäkring när det gäller utformande av aktiviteter och utbildningsprogram. Grundprinciperna är:




Entreprenörskapspyramiden
Entreprenörskapsstegen
De 5 lärovägarna
”Just do it”
Metodiken bygger på ”Learning by doing” och ovanstående grundprinciper. Vi tror att bästa
inlärningen sker genom att aktivt göra saker och sedan reflektera i grupp - vad man lärde sig och hur
kunskapen kan appliceras. Metodiken kallas ”Erfarenhetsbaserad Inlärningsmodell”.
28
Den företagsamma förvaltningen, s. 3
19
Utbildningens (Den företagsamma förvaltningen) upplägg
Föreberedelsefasen som är den inledande delen av utbildningen Företagsamma förvaltningen vänder
sig till en person i den aktuella regionen där utbildningen skall gå av stapeln.
Första steget (utbildningsdel ett) i tre-stegs-utbildningen vänder sig Företagsamma förvaltningen till de
personerna med chefsbefattning eller liknande med beslutanderätt från de olika förvaltningarna.
Andra steget (utbildningsdel två) vänder sig Företagsamma förvaltningen till anställda inom
förvaltningen som arbetar med frågor som gäller entreprenörer/företagare eller bemötande av dessa.
Tredje steget (utbildningsdel tre) väljer respektive förvaltning/kommun vilka fem deltagare som skall
delta i återträff, redovisning och reflektion.
Dag 1
 Introduktion, presentation, bakgrundbeskrivning, mål/syfte förväntningar samt grupp
diskussioner.
 Föreläsning med forskning kring entreprenörskap/företagande från FSF, forum för
småföretagarforskning.
 STARTcentrum introducerar en tvådagars entreprenörskapsövning
Dag 2
 Fortsättning på dag ett. Kvällen avslutas med reflektion på den övning deltagarna genomfört
under en och en halv dag.
Dag 3
 Föreläsningar från företagare som ger sin bild och berättar om sin erfarenhet av olika
bemötanden från förvaltningar, följt av frågestund och diskussioner i smågrupper.
 Kreativitetsövningar följt av grupparbeten och samkväm.
Dag 4
 Metaplanteknik för konkret idégenerering.
 Handlingsplan i grupper följt av redovisning i storgrupp för de uppgifter var och en tar med
hem att arbeta med.
Efter ovan nämnda genomförda utbildningsdel är det dags för samtliga deltagare att förankra den
handlingsplan som nu finns i sina egna förvaltningar på hemmaplan. Femton medarbetare i
förvaltningen skall väljas ut från respektive kommun/förvaltning för att delta i steg två av
Företagsamma förvaltningen. Detta görs vid tre olika tillfällen med fem deltagare från samma
förvaltning åt gången så att det även vid detta utbildningstillfälle blandar grupperna. Steg två
genomförs efter en tvåmånaders period från steg ett och är identisk med steg ett bortsett från att
deltagarna nu har en handlingsplan att arbeta aktivt med och vidareutveckla.29
29
Den företagsamma förvaltningen, s. 5
20
7.6 STEPS
Projekt STEPS ska utveckla och utöka deltagande skolors lärarlag och rektorers förutsättningar att
skapa en entreprenöriell, företagsam och jämställd skola som bättre speglar arbetslivets och
samhällets behov och förutsättningar. Detta ska främst ske genom verksamhets- och
organisationsutvecklande insatser. Projektet kommer att arbeta med lärarlagsutbildningar, granska
och utarbeta nya sätt att organisera sig kring elevers lärande och utvecklandet av entreprenöriella
och jämställda skolstrukturer.30
STEPS har definierat entreprenöriellt förhållningssätt på följande sätt: Entreprenöriellt lärande
innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser hos individer som till exempel att ta
initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla människans nyfikenhet,
kreativitet och tilltro till sin egen förmåga. Arbete med jämställdhet och entreprenörskap handlar om
att bryta mönster och finna nya vägar.31
STEPS har organiserat och bedrivit kompetensutveckling inom två områden:
 Kompetensutveckling för arbetslag och rektorer om pedagogiska former som möjliggör
jämställt entreprenöriellt lärande/förhållningssätt inom hela utbildningsområdet. Kompetens
gällande arbetslagens gemensamma arbete med att stödja elevers individuella entreprenöriella
lärprocesser.
 Kompetensutveckling för att utveckla den enskilda skolans organisation som möjliggör en
entreprenöriellt lärande/förhållningssätt samt ett jämställd och entreprenöriellt arbetssätt i
arbetslag.
STEPS erfarenheter och lärande kan sammanfattas i fem nyckelord; vision, ledarskap, organisation,
lärande och katalysatorer.

Vision
Förskolor och skolor behöver en tydlig vision som är förankrad i verksamheten. En vision som är
levande och aktiv är viktig för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Visionen är det roder som håller
utvecklingen på rätt kurs och utgör en meningsskapande helhet. En vision kan också vara en del i en
profilering för att tydliggöra verksamhetens inriktning. Visionen ska vara något att sträva efter med
tydliga och realistiska mål utmed vägen. Visionen ska vara något som alla i verksamheten är delaktiga i
och arbetar aktivt mot. Förskolor och skolor med en väl förankrad vision som genomsyrar hela
verksamheten blir inte lika sårbara vid till exempel rektorsbyten.32

Ledarskap
Ett sunt och hållbart ledarskap präglas av viljan att driva långsiktiga, pedagogiska processer. Rektors
eller förskolechefens roll i ett utvecklingsarbete är av stor betydelse. Med sitt deltagande signalerar
de att insatserna är viktiga och prioriterade. Samtidigt får de större förståelse för var pedagogerna
befinner sig i processen och vilka förutsättningar som behövs för att driva processen framåt. En annan
framgångsfaktor är att utifrån vision arbeta långsiktigt. Rektor eller förskolechef ansvarar för att allt
arbete går i linje med visionen, till exempel utbildningsinsatser. En viktig förutsättning är att denne ser
sin roll som pedagogisk ledare, deltar vid och ger utrymme för t ex pedagogiska samtal. Det är också
viktigt att uppmuntra till samverkan, både inom skolan men också med aktörer i det omgivande
30
STEPS – Strategiskt Entreprenöskap i Skolan, s. 3
Ibid, s. 3
32
Ibid, s. 6
31
21
samhället. De förskolor/skolor som haft en drivande och engagerad ledare på plats under hela
processperioden har kommit längre i sin utveckling mot en entreprenöriell enhet.33

Organisation
En organisation som stöttar visionen och skapar förutsättningar för pedagogiska processer. En god
organisation är i samklang med det önskade arbetssättet och visionen. Den bygger på
styrdokumenten och forskning kring lärande samt möjliggör utvecklingsarbete. Elevers lärande och
önskade arbetssätt ska ligga till grund för hur verksamheten organiseras, istället för tvärtom. För att
kunna bedriva undervisning som t ex är ämnesövergripande, i projektform eller utanför
skolansbyggnadens väggar behöver organisationen anpassas efter det. T ex schema, lokaler och teknik
skall med andra ord främja lärsituationen och inte vara styrande. Organisationen behöver även
underlätta för pedagoger att mötas och samverka i sitt dagliga arbete. Här har organisationen en
avgörande roll! Byggandet av en organisation som stöttar ett entreprenöriellt och jämställt
förhållningssätt är en långsiktig process som behöver få ta tid. För att lyckas med utvecklingsarbetet
måste därför vinsterna vara tydliga för alla.34

Lärande
Målsättningen med STEPS var inte att starta, genomföra och slutföra något på ett och ett halvt år
(genomförandefasen) utan att bidra till en hållbar verksamhetsutveckling. När ett utvecklingsarbete
startar ska enheterna börja där de står och utgå från deras behov. Alla är unika och har sin vardag
som de måste utgå ifrån. I en längre process kan det vara viktigt att alla testar nya metoder eller
verktyg med elever/medarbetare mellan träffarna. Vi har kallat det att ”ta vägen via klassrummet”, dvs
att pröva det nya. Att lära genom att göra befäster kunskapen och det finns en erfarenhet att
reflektera över tillsammans vid nästa träff. Att inte fastna i en teoretisk och retorisk nivå. I en god
lärsituation har alla barn/elever samma förväntningar på sig att utvecklas och att lyckas. Den
inkluderar barnen och gör dem medvetet delaktiga i sitt eget lärande. Detta skapar ett sammanhang
och en meningsfullhet som stärker motivationen. En undervisning med kontinuerlig och
framåtsyftande bedömning av elevers lärande har en positiv inverkan på resultatet. Utöver bättre
resultat känner sig eleverna dessutom mer motiverade och tryggare i vad som förväntas kring
lärandet. Den goda lärsituationen grundläggs redan i förskolan. När pedagogerna medvetet utvecklar
miljön mot att bli mer entreprenöriell och jämställd involveras pedagogerna på ett sätt som utvecklar
deras eget lärande. Hela organisationen tar ett steg mot att bli mer lärande. Med det entreprenöriella
förhållningssättet tränas kompetenser såsom kreativitet, ansvarstagande, samarbete och förmågan att
omsätta idéer till handling/handlingskraft. Detta är några av de kompetenser som lyfts i alla tre
läroplanerna och de återfinns även i regeringens nationella strategi för entreprenörskap inom
utbildningsområdet.35

Katalysatorer
För att bedriva ett hållbart utvecklingsarbete behöver alla som arbetar i förskola och skola kunna se
sin verksamhet ur många olika perspektiv. Detta kan vara svårt att göra i en verksamhet man själv
ingår i. Processledarna varit en katalysator som vidgat perspektiven, ställt nyfikna och utmanande
frågor och stöttat utvecklingen både på arbetslags- och verksamhetsnivå. STEPS har valt att utgå ifrån
det goda som redan sker i verksamheten och sedan haka i redan befintliga processer. Processledarna
33
Ibid, s. 6
Ibid, s. 7
35
Ibid, s. 7
34
22
har lyssnat på och kartlagt verksamheternas behov. Därefter har de gemensamt med ledning och
personal organiserat skräddarsydd utbildning och handledning. I handledningen har processledarnas
uppgift varit att leda och driva utvecklingsprocesser på förskolorna och skolorna. Det har bland annat
inneburit att skapa forum för reflektion och lärande samtal. Processledarna har även varit ett stöd i
omvärldsbevakning genom kunskap om aktuell forskning, metoder och digitala verktyg. STEPS har
varit en katalysator som fått förskolor och skolor att gå från ord till handling! Implementeringen av
de nya läroplanerna har fungerat som en katalysator för projektet. STEPS fokusområden har legat i
linje med de tankar om entreprenörskap som återfinns i läroplanerna och som ska genomsyra hela
utbildningssystemet.36
Processledning:
Processledning har haft en central roll och fyllt en viktig funktion i projektet. En gemensam
utgångspunkt i processledning för alla (del-)regioner har varit att alla deltagare äger sin egen process
och att varje process är unik. Insatser som genomförts har därför behövt skräddarsys för att anpassas
till de olika enheterna. Processledningens funktion har varit att handleda och synliggöra enheternas
utvecklingsprocesser samt att fungera som en katalysator för dem i arbetet med jämställdhet och
entreprenöriellt lärande. Enheterna har fått kontinuerligt processtöd varvat med
kompetensutvecklande insatser.37
Metoder, utbildningar och andra aktiviteter
Då alla processer har varit unika har en stor mängd olika metoder och aktiviteter använts inom
projektet. Enheternas processer och de behov som uppstått under arbetet har styrt val av metod
och form. STEPS har prövat och utforskat kontinuerligt. Några av de förhållningssätt, metoder och
aktiviteter som använts är bedömning för lärande, coachande förhållningssätt, strategisk planering,
grupprocesser och lärande samtal.38
Under mobiliseringsfasen genomfördes kartläggningar där enheternas nuläge fastställdes. Utifrån
nuläget har vi strävat efter att skapa en kontinuitet i processerna samt ge enheterna konstruktiv och
lärande feedback under processens gång. Att möta deltagarna där de står så att utvecklingen har
kunnat ske utifrån deras egna förutsättningar har varit en viktig pusselbit i det fortlöpande arbetet
med enheterna.
Annat som har gjort stor skillnad i arbetsmetoder har varit den kontinuerliga kontakten med
skolledningen. I de aktiviteter där skolledaren själv varit aktiv och engagerad i aktiviteterna har
insatser varit mer framgångsrika än i de fall där skolledaren varit passiv och oengagerad. En ytterligare
framgångsfaktor i projektets arbetssätt har varit processtödet. Denna del i projektet har varit en
viktig katalysator i arbetssättet och successivt fått en allt större roll i alla (del-)regioners arbete med
de olika enheterna. En aktivitet som gjort stor skillnad är utformandet av processuppgifter som
deltagarna fått genomföra i undervisningen mellan träffarna och som därefter följts upp under
processtödet eller nästa kompetensutvecklingsinsats.39
36
Ibid, s. 8
Ibid, s. 14
38
Ibid, .s 14
39
Ibid, s. 15
37
23
7.7 Drivkraft Söderhamn - Att arbeta med entreprenöriellt lärande och
entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning
För att realisera kommunens visionsarbete med ”2012” för skolorna beslutade Söderhamns kommun
genom Nämnden för Lärande och Arbete (LA) och Barn och Utbildnings Nämnden (BUN) att starta
ett treårigt projekt ”Drivkraft Söderhamn 2006-2008”. Entreprenörskap i skolan handlar enligt
projektet inte bara om att utbilda framtidens företagare, inte heller handlar det enbart om att ge
framtidens medborgare större förutsättningar att skapa ett gott arbetsliv. Entreprenörskap i skolan
handlar lika mycket om att förändra skolans praktik, och inte minst på synen på vad kunskap är och
hur lärandet praktiseras. Uppdraget är att få tillstånd en innovativ och kreativ utveckling i skolorna1.
Barn och ungdomar som upplever att de är delaktiga och kan påverka får bättre självtillit och högre
grad av framtidstro.40
Målet med projektet var att barn och ungdomar i Söderhamns förskolor och skolor vid projektets
slut skall möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer.41
Detta skall ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt
förhållningssätt. Framtiden är NU! Söderhamns elever får i skolans alla verksamheter:





ha idéer, odla drömmar och fantasi
medvetet göra egna val samt ta ansvar för egna val
allt högre grad av delaktighet/inflytande
träna ”helikopterperspektiv”
bli företagare i sitt eget liv!
Aktiviteter
Projekt Drivkraft Söderhamn arbetar parallellt i två likvärdiga entreprenöriella spår, dels med
enterprenöriellt lärande och dels med entreprenörskap i skolan.

Entreprenöriellt lärande i skolan
Är en strategi, en struktur och samtidigt en pedagogisk form för att arbeta med skolans mål att sträva
mot. Eftersträvansvärt är en pedagogisk form som stimulerar elevers entreprenöriella kompetenser,
det vill säga varaktiga kompetenser som leder till ökad självtillit med motivation, ansvarkänsla och
framtidstro.
 Entreprenörskap i skolan
Syftar på aktiviteter där eleverna tränas i arbetslivet eller får prova på att driva företag. Detta ger
erfarenheter av och kunskap om dels arbetsliv, dels egenföretagandets villkor. Inom projekt Drivkraft
utvecklas dels samverkansformer mellan skola och arbetsliv, dels ökade möjligheter att pröva på
företagande.42
40
Drivkraft Söderhamn, s. 3
Ibid, s. 4
42
Ibid, s. 5
41
24
Översiktsbild, : Söderhamns modell för samverkan skola arbetsliv från förskola tom åk:9.
Förslag på aktivitet:
Sommarlovsentreprenörer har som mål att ge gymnasieungdomar chansen att skapa en egen
verksamhet utifrån en egen idé och genom den möjligheten utveckla sitt entreprenörskap och
entreprenöriella kompetenser under 5 veckor på sommarlovet.
Under projektet genomförde även en kurs koppalt till högskolan Gävle: ”Entreprenörskapets didaktik
i skolan – vad är det som hämder när det tänder?”
Utöver ovanstående har allmänna insatser gjorts för entreprenöriellt lärande och entreprenörskap
såsom t ex föreläsningar och inspirationsdagar, för ledare och lärare, som gett underlag för att
reflektera över uppdraget och att finna balans mellan de två synsätten gällande resultatförbättringar
som existerar inom skolan; fokus på brister och svagheter genom träning och kontroll (extern
motivation) och fokus på intressen, idéer och styrkor genom frigörelse (intern motivation).
Huvuduppdraget i Drivkraftprojektet är att möjliggöra stöd till entreprenöriell kompetens för ledare
och lärare. Ledare och lärares uppdrag är att i sin tur ”äga processen” för att utveckla innovativa och
kreativa lösningar som möjliggör för elever att lära för livet och inte enbart för skolan.43
Mot bakgrund av intervjusvar från projektet dras följande slutsatser:
 För att kunna åstadkomma ett framgångsrikt förändringsarbete behöver man först och främst
skapa forum för öppna och förtroendebyggande dialoger mellan skolledare och pedagoger,
samt avsätta särskild tid för skolutveckling och pedagogisk utveckling.44
 Beslutsprocesserna behöver göras mer demokratiska och det behöver läggas större vikt vid
att förankra de bärande tankarna bakom förändringarna i den vardagliga verksamheten och
bland de människor som berörs av dem (dvs. även föräldrar). Ett större mått av delaktighet
43
44
Ibis, s. 7
Ibid, s. 29
25
och förankring skulle också kunna lägga grunden till en mer samstämmig, tillåtande och
kreativ skolkultur.45
 Entreprenörskapsbegreppet lägger i sig onödiga hinder i vägen och bör därför tonas ner eller
överges till förmån för en större tonvikt vid behoven av att stärka elevers självförtroende
och vid de demokratiska aspekterna av det entreprenöriella lärandet. Genom att mer explicit
lägga tonvikten vid inflytandefrågor och elevers delaktighet kan förändringsarbetet på ett mer
direkt sätt dels anknyta till de problem och behov skolpersonalen ser i sin vardag, dels till de
förändringar rådande läroplan syftar till.46
 För att undvika ytterligare polariseringar inom skolan bör man också tona ner den
förändringsretorik och det tal om den ”gamla” och ”nya” skolan som ofta används av
projektets förespråkare. I praktiken är skillnaderna inte lika tydligt avläsbara när det gäller
vilka former av undervisning enskilda lärare bedriver eller i synen på vilka förhållningssätt och
kunskaper som är viktiga att lära ut. En mer framkomlig väg skulle därför kunna vara att i
stället utgå från ett processperspektiv och ett mer nyanserat synsätt, som kan skapa större
acceptans för de variationer som finns inom skolan ifråga om arbetssätt och synsätt. Därmed
öppnas också för möjligheten att komma fram till en mindre förenklad och gemensam bild av
skolan, med större fokus på det man faktiskt är överens om.47
 Genomgående för samtliga skolor är att lärarna tycker att de har otillräckliga resurser, och
att man därför behöver ventilera resursfrågan, liksom frågan om de svaga och ”svåra” eller
”problematiska” eleverna (dvs. elever som är omotiverade och oengagerade). I grund och
botten handlar det om var gränserna går för vad den ”nya” pedagogiken kan åstadkomma,
och för vad som är en resursfråga, en social fråga eller en samhällsfråga.48
 Genom att i större utsträckning dokumentera, samla och delge erfarenheter och resultat
som visar hur de former av lärande som Drivkraft efterlyser kan omsättas i ordinarie
undervisning och bli ett djupgående och uthålligt arbetssätt skulle också mångas skepsis kunna
övervinnas. I nuläget kan det sägas finnas ett överskott av positiv retorik och visionära idéer,
och ett underskott av goda exempel som är vardagsnära och långsiktigt tillämpbara. Det
gäller då även att tydliggöra praktiska svårigheter, och att i högre grad se till olika
elevgruppers perspektiv.49
45
Ibid, s. 29
Ibid, s. 29
47
Ibid, s. 29
48
Ibid, s. 30
49
Ibid, s. 30
46
26
7.8 E-ship – Entreprenörskap i skolan
E-ship, ett projekt för att integrera entreprenörskap i skolan; från förskola till universitet. E-ships
övergripande mål har varit att ta fram och testa modeller för att främja positiva attityder till
entreprenörskap i skolan. Detta har gjorts på så sätt att nya modeller, arbetssätt och ny kunskap
långsiktigt kan integreras i det dagliga skolarbetet.50
E-ships definition av begreppet Entreprenörskap:
»Entreprenörskap i skolan handlar dels om att förmedla kunskap om hur man startar och driver företag och
dels om att eleverna uppmuntras utveckla och använda entreprenöriella egenskaper såsom kreativitet,
ansvarskänsla och nyfikenhet.«51
Modell för lokal anpassning
Utifrån dessa faktorer har E-ship byggt en modell för en skola eller kommun där det entreprenöriella
förhållningssättet finns på alla nivåer.
Förankring
Integreringen är inget arbete som kan vila på enskilda eldsjälar. En gemensam syn på skola, kunskap,
lärande och entreprenörskapets relation till skolan är central. Därför behöver man reda ut
begreppen redan från början och skapa ett gemensamt engagemang som sträcker sig från klassrum till
kommunledning. Helt avgörande för att lyckas integrera entreprenöriellt lärande och
entreprenörskap är att ledningen medverkar medvetet och stöttande. Skolledaren är den person som
50
51
Folder: Entreprenörskap i skola – E-shiphandboken
Ibid, s. 9
27
ytterst kan hjälpa eller stjälpa beroende på sitt ledarskap. Den kommunala förankringen är också
väldigt viktig. Kommunledningskontoret liksom skol- och utbildningsförvaltningar bör vara överens
om vad de vill åstadkomma. Om de tillsammans med samtliga skolledare är engagerade, ökar
chanserna att nå längre. Delaktigheten inkluderar naturligtvis även kommunpolitikerna, såväl inom
näringslivs- som skolfrågor. Den politiska ambitionen är viktig att tydliggöra och kommunicera.
Fortbildning
Kunskap är A och O i ett förändringsarbete. I skolan och förskolan har naturligtvis pedagogerna,
studie- och yrkesvägledarna och skolledarna en nyckelroll. Därför har utbildningar i entreprenörskap
genomförts för skolledare och pedagoger inom ramen för E-ship.
Praktiska verktyg
Hur gör man i praktiken? Hur omsätts entreprenöriellt lärande i verkligheten, i klassrummet eller på
förskolan? Färdiga verktyg förenklar arbetet för pedagogen och kan ge inspiration att utveckla egna
idéer och arbetssätt. Men det är viktigt att verktygen kopplas till en större process på skolan. De blir
då ett bra komplement till värdegrundsarbetet. Även om det finns färdiga verktyg kan utveckling av
egna verktyg och metoder blir ett sätt för pedagogerna och skolan att äga frågan. nöriellt. Ex på
verktyg finns att hämta inom organisationer som UF (Ungt Företagande), Snilleblixtarna, FinnUpp,
FEED - företagare för en dag, Transfer och Drömäventyr.
Samverkan närsamhället
Det är värdefullt med engagerade och motiverade företagare i skolornas omgivning och som vill bidra
till skolans utveckling. I samverkan finns vinster för pedagogerna och företagarna - men framförallt för
eleverna! Långvariga relationer mellan skola och näringsliv är ofta en utmaning. Felaktiga bilder av
varandras verksamheter kan försvåra samarbetet. I dessa fall är kommunikation, samarbete och
transparens lösningen. Det är också viktigt att skolan ser omgivningen som en resurs.
Förvaltning
Det är viktigt att från början ha långsiktigheten i fokus; att veta vart man vill nå och hur man ska göra
för att nå dit. Några gemensamma nämnare på de skolor som lyckats extra bra i E-ship är att de
sedan början på läsåret lagt upp tydliga mål och strategier hur de vill arbeta med entreprenörskap på
ett väldigt konkret sätt. Gemensamt för dessa skolor är att de har en ledare som både kan och vågar
leda sina pedagoger mot ett och samma mål.52
Viktiga tankar:
Tid till idéutbyte
Ett viktigt led i att få kontinuitet i den entreprenöriella verksamheten på skolan är att pedagogerna
träffas, utbyter idéer, samarbetar och stöttar varandra.
Personell resurs
För att hålla den entreprenöriella lågan brinnande i kommunen behövs att det finns en resurs, en
spindel i nätet, som ansvarar för att anordna träffar för erfarenhetsutbyte, mässor, större
kommungemensamma utställningar och som finns tillhands för skolpersonalen.
52
Ibid, s. 26-34
28
Handlingsplaner
Kommunala skolplaner är viktiga styrdokument som bör innehålla klara riktlinjer för
entreprenörskapsarbetet i skolan, både hur man ser på entreprenörskap och hur man bör jobba med
det. Det förstärker även arbetet om det tydliggörs att entreprenörskap i skolan ska vara en del i det
ordinarie skolarbetet och inte något som sker som ett enstaka projekt.
Erfarenheterna visar att när förändringen börjar underifrån, har den bäst chans att lyckas. Det är bra
om det börjar i klassrummet bland elever och pedagoger för då bygger det på verkliga problem och
behov. Det skapar delaktighet och lägsta nivån får mandat medan den högsta nivån stödjer.
Det finns ytterligare ett alternativ. Då är det verksamhetscheferna och politikerna i nämnden som
jobbar för att få in entreprenörskap i skolan i viktiga styrdokument. Sedan gäller det att få med
skolledarna och därefter pedagogen. Informationen kan dock riskera att stanna på vägen och inte nå
ut till pedagogerna. Då blir det ingen riktig förändring. I båda fallen är skolledaren central som länken
mellan ledning och pedagoger. För att lyckas är det angeläget med en blandning; förankring och
drivkraft hos pedagogerna liksom en politisk vilja i kommunen.
Att prata och att göra
Något förenklat kan man säga att deltagarna i E-ship har utarbetat två olika fokusmodeller: en
pratamodell och en göramodell. Prata-modellen har fokus på attitydpåverkan. Genom utbildning,
möten, konferenser, seminarier och liknande aktiviteter har vikten av entreprenörskap
kommunicerats till pedagoger, skolledning, politiker och chefer. Målet har varit att deltagarna i nästa
led ska föra betydelsen av entreprenörskap vidare. Detta gör att prata-modellen har varit mer
inriktad på pedagoger än på elever.
Göra-modellen
Handlat om att praktiskt utveckla entreprenöriella arbetsformer för olika skolstadier. I förskoleåldern
har man till exempel förändrat pedagogiska miljöer och inslag. I de tidiga skolåren har man utvecklat
kontakterna med näringslivet. För senare skolstadier har olika typer av ’prova på-företagande” eller
arbetslivskontakter förbättrats. Göra-modellen har på så vis handlat om att demonstrera innebörden
i entreprenörskap. Detta har även lett till att arbetet med att påverka skolledning och pedagoger har
gått via enskilda pedagoger och elever.
Viljan var att implementera entreprenörskap i skolan. Sammanfattningsvis har deltagarna skönjt en
röd tråd i implementeringen. Den röda tråden måste vävas specifik för varje enskild skola, kommun
och dess lokala, unika behov och förutsättningar.
Exempel på aktiviteter som har genomförts under E-ship finns tillgängliga på www.velis.se. Beroende
på var i utbildningssystemet du arbetar och vill fokusera på, finns det förslag på verktyg och metoder.
Den perfekta modellen är alltid unik, beroende på situation och kommun. E-ship har ändå tagit fram
vissa framgångs – och problemfaktorer som kan underlätta utvecklandet av den lokalt perfekta
modellen.53
53
Ibid, s. 26-34
29
Skola – Näringsliv – Kommun
Tänk på helheten, att skolan är en del av ett större sammanhang. Det räcker inte med en enskild
pedagog eller skola. Eldsjälar kan brinna ut, eller byta jobb. För att ändra strukturen måste arbetet
ske på alla nivåer.
Grundläggande utbildning
Begreppet entreprenörskap är knutet till många associationer, myter och stereotyper. Därför är det
viktigt att vara tydlig med vad entreprenörskap står för och vad det kan innebära i skolan.
Goda ambassadörer
På många skolor och förskolor finns pedagoger som har erövrat begreppet entreprenörskap – där är
det nu en naturlig del av undervisningen och ses inte som någonting extra. Utan dessa pedagoger, är
det svårt att driva arbetet vidare på enheterna. De behövs som katalysatorer för att implementera
arbetet på sin egen skola eller förskola. Men det är angeläget att även involvera och fördela ansvaret.
Äga frågan
Låt förskolorna och skolorna äga frågan. Förändringsarbete bör ligga på de som i vanliga fall arbetar
med verksamheten, det vill säga pedagoger och skolledare. Det är därför viktigt att varje skola och
förskola får arbeta med begreppet utifrån sina egna förutsättningar och prioriteringar.
Rätt person på rätt plats
Det är viktigt att pedagoger som får kompetensutveckling kan ta med ny kunskap hem och att de har
möjlighet och mandat att integrera den på sin enhet eller skola. Här är skolledarens roll mycket viktig
för att skapa forum för arbetet. Det är också viktigt att även skolledaren har grundläggande kunskap
om entreprenöriellt lärande.
Bra verktyg
Det räcker inte med inspiration och kunskap! Där fyller verktygen sin funktion, oavsett om de är
färdiga koncept eller om de utvecklas som egna initiativ. En verktygslåda med metoder som kan
anpassas för olika utbildningsnivåer och behov, ger en röd tråd i entreprenörskap.
Kombinationer av insatser
En viktig framgångsfaktor är kombinationen av verktyg, metoder och personella resurser.
Regionala och lokala resurser
En bra idé som vuxit fram inom E-ship är att skapa regionala och lokala nav. Kommunerna avsätter
medel för en personell resurs som finns tillhands för kommunens skolor för att få kontinuitet. Dessa
personer kan sedan stötta arbetet med entreprenörskap i skolan.
Skolledarens roll
Flera av E-ships pilotprojekt vittnar om att det är på de skolor där ledaren är både positiv och
engagerad som det händer saker. Det går inte att bygga ett sådant här förändringsarbete enbart på
eldsjälar, även om de är viktiga i processen. Faran med eldsjälar är som alltid att de tvärtom kan bli
utnyttjade och risken är stor att de ”brinner ut”.
30
Pedagogens roll
Pedagogerna har en mycket viktig roll i förändringsarbetet. De möter eleverna dagligen och kan på
ett naturligt sätt införa entreprenörskap i undervisningen. Den pedagog som äger frågan och känner
sig delaktig kanske också är mer motiverad att arbeta med frågan. Detta kan stimuleras exempelvis
genom att ledningen belönar enskilda initiativ.
Förvaltingschef och tjänsteman
Som yttersta chef för kommunens förvaltning av skolan kan verksamhetsansvarig ge resurser i form
av bland annat tid och mandat för att arbeta med frågorna i respektive verksamhet. Det gäller då att
inte se hinder i form av schema eller ekonomi. Uppföljning är ett viktigt verktyg för att sedan se om,
och hur, planerna för entreprenörskap i skolan tas om hand i vardagen. Både förvaltningschef och
tjänstemän kan aktivt driva frågan om entreprenörskap i skolan inom de ramar som politiken ger.
Utmaningar
Det är mycket viktigt att båda delarna i entreprenörskapet betonas: Företagarkunskaper och
entreprenöriella egenskaper. Det handlar om allt från begreppsförvirring när entreprenörskap inte
är definierat till att alla inte har samma uppfattning och grundförståelse. Det är av största vikt att
inventera vad som finns innan man börjar; vad görs redan, vad kan vi bygga vidare på, vad behöver
utvecklas.54
7.9 Påtända osläckbara själar
Boken är unik i sitt slag, då den ger ett inifrånperspektiv gällande 16 elevers resor genom
gymnasieåren. Initiativet att skriva boken är deras eget liksom allt arbete med produktionen. Boken
är bara en indikation på vad som kan ske när elever ges tillit, förtroende, support när de frågat efter
den och ett likvärdigt bemötande.55
I texten finns det beskrivet hur klassen under gymnasietiden har arbetar med ett entreprenöriellt
förhållningssätt som genomsyrar hela utbildningen och inte bara ses som ett ämne.
”Många förknippar entreprenörskap med företagande, men för oss har det mer handlat om de
egenskaper som förknippas med människor som förverkligar idéer. Det har även bidragit till att vi
blivit mer motiverade, vi har lärt känna oss själva bättre, vi kan se lösningar på olika problem och vi
kan ta för oss mer. Det är just de här aspekterna av entreprenörskap vi tar störst del av.”56
Många tror att entreprenöriellt lärande är en ny metod. Men vi menar att det är ett nytt perspektiv
att betrakta lärande utifrån som grundar sig i det samhälle vi lever i idag. Det handlar alltså inte
endast om att byta metoder, utan att även väva in nya influenser; rön från andra vetenskapliga fält
samt att spela in ”nya” kulturella och värdemässiga antaganden i utbildningen.57
Genom hela boken får läsaren följa klassen och läsa om deras reflektioner kring den skolgång som till
en början uppfattades som konstig och jobbig. Genomsyrande för hela boken är hur deltagande
elever visar upp på skillnaderna mellan det traditionella lärandet och det entreprenöriella lärandet.
54
Ibid, s. 34-57
Påtända osläckbara själar, s. 10
56
Ibid, s. 19
57
Ibid, s. 11
55
31
Detta belyses sedan på olika sätt, såsom: eget ansvar, rätt och fel, utmaningar, sammanhållning i
klassen, relationen lärare-elev, självförtroende, självkänsla, förväntningar osv.
Boken ger en bra inblick i hur entreprenörskap kan lyftas in i utbildning som ett förhållningssätt/en
pedagogik och inte ett separat ämne eller en specifik aktivitet.
7.10 Entreprenör – en som gör
Projektet Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen har drivits med syfte att långsiktigt kraftsamla
och stimulera intresset för entreprenörskap i skolan samt öka samarbetet mellan skola och arbetsliv i
regionen. Projektets ambition har varit att sprida och integrera kunskap, kompetens och engagemang
för frågan om entreprenörskap i skolan till nyckelpersoner inom regionen.
Visionen var att skapa en positiv attityd till entreprenörskap, utveckla företagsamhet och öka
kunskapen om företagandets villkor bland de unga i regionen.
”När vi planerade för projektet gjorde vi det med fokus på att flytta över kunskap om
entreprenörskap i skolan ut i kommunerna i syfte att bredda kompetensbasen. Samtidigt ville vi stötta
kommunerna i arbetet med att sprida, informera och inspirera om entreprenörskap i skolan”58
Ambitionen var att varje kommun skulle delta med tre deltagare. Projektet rekommenderade
kommunerna att sprida deltagandet med en person från förvaltningen, en person med
omvärldskunskap (gärna SYV) och en pedagog. Syftet med de olika rollerna var att skapa en stark
förankring i olika delar av skolan.59
Deltagarna samlades vid åtta tillfällen för att lyssna, diskutera och arbeta med olika aspekter av
entreprenörskap i skolan, samt för att arbeta med sina egna handlingsplaner. Mellan varje tillfälle fick
deltagaren med sig uppgifter att jobba med på hemmaplan. Varje utbildningstillfälle var en dag. Vi
valde att lägga upp programmen så här:
TILLFÄLLE 1: ENTREPRENÖRSKAP – BAKGRUND, VARFÖR OCH HUR
Innehåll: Introduktion till processutbildningen. En föreläsning om ”Vikten av kreativitet” med Teo
Härén, presentation av Nuteks ”Entreprenörsbarometer” och ”Lärares attityder till
entreprenörskap”, presentation av Snilleblixtarna, First Lego League, Företagsresan och Ung
Företagsamhet. Grupparbete runt argument för entreprenörskap i skolan.
TILLFÄLLE 2: ENTREPRENÖRSKAP – VARFÖR, HUR OCH DEN EGNA
KOMMUNPROCESSEN
Innehåll: Kommunvis introduktion, presentation av Finn upp, Av Egen Kraft och Transfer. Forum för
Småföretagsforskning presenterar sin studie ”Entreprenörskap i grund- och gymnasieskola, ett
nordiskt perspektiv”, grupparbeten runt strategi och planering.
58
59
Entreprenör – en som gör, s. 59
Ibid, s. 59
32
TILLFÄLLE 3: ENTREPRENÖRSKAPETS KOPPLING TILL GY -07 OCH LPO -94 SAMT
ERFARENHETSUTBYTE
Innehåll: Entreprenörskap kopplat till Gy -07 (Skolverket) och Lpo -94 (Mats Johansson), information
om kommittén ”Arbetslivet som lärmiljö”, erfarenhetsutbyte mellan kommunerna samt
presentationer av Esbri och Stiftelsen Företagsam.
TILLFÄLLE 4: ENTREPRENÖRSKAP SOM VERKTYG OCH MÄNNISKAN PÅ FRAMTIDENS
ARBETSMARKNAD
Innehåll: Möte med Rinkeby Business Lab och John Higson som startade Bondens Marknad och
Street, workshop med Företagsresan samt samtal om människan på framtidens arbetsmarknad, lett av
Maria Rankka med deltagare från näringsliv och organisationer. Erbjudande till kommunerna om
nyckelfärdiga halvdagsseminarier.
TILLFÄLLE 5: JAG OCH ENTREPRENÖRSKAPET SAMT ENTREPRENÖRSKAP OCH
JÄMSTÄLLDHET
Innehåll: Övningar runt temat ”Jag och entreprenörskapet”, Inga-Lill Bergman om jämställdhet och
entreprenörskap, fokus på handlingsplanen, återkoppling runt konferensen Samverkan Skola –
Näringsliv. Förslag till ”Mall handlingsplaner” delades ut.
TILLFÄLLE 6: KLARAR DEN SVENSKA SKOLAN FRAMTIDENS UTMANINGAR OCH
ENTREPRENÖRIELLA ELEVER?
Innehåll: Presentation av arbetsmaterial om jämställdhet och entreprenörskap, möte med elever från
Broby Grafiska gymnasium och diskussion om entreprenöriellt lärande, presentation av rapporten
”Skola 2021” av Kairos Future, Signhild Arnegård Hansen och erfarenhetsutbyte.60
TILLFÄLLE 7: HANDLINGSPLANER, ENTREPRENÖRSKAP OCH NO SAMT SPONSRING I
SKOLAN
Innehåll: Lärdomar om projektet eNat, presentation av Adolfsbergsskolan i Örebro som arbetat med
att få in entreprenörskap i den lokala arbetsplanen samt vägen dit, om sponsring i skolan.
Grupparbeten kring de lokala handlingsplanerna med fokus på SMARTA mål och utveckling av
planerna genom erfarenhetsutbyte mellan kommuner.
TILLFÄLLE 8: AVSLUTNINGSKONFERENS OCH SUMMERING
Innehåll: Det nationella perspektivet, om en ny nationell strategi för entreprenörskap i skolan, det
regionala perspektivet, individperspektivet och konkreta exempel på vad de deltagande kommunerna
gör nu.61
Lärdomar av projektet:
 Ha konkreta mål i projektet som är mätbara och tidsatta.
 Det är viktigt att det finns en tydlig och uttalad ambition från de deltagande kommunerna.
Att de verkligen vill delta i projektet, förstår målen och är villiga att jobba mot dessa.
60
61
Ibid, s. 60
Ibid, s.61
33
 Säkerställ att deltagarna är rätt personer och att de är där för att det ingår som en
arbetsuppgift i deras tjänst att delta. Det borgar för genomförandekraft, effekt och
långsiktighet.
 För att det ska bli verklighet måste ambitionen få fäste i de befintliga strukturerna i
kommunen, dvs i kommunens skolplan och/eller skolornas lokala arbetsplaner och/eller i
pedagogisk personals tjänstebeskrivning.
 Alla kommuner har olika sätt att hantera frågan, det måste få vara så.
 Skapa öppenhet runt projektet – dela med er av presentationer, dokumentation, material och
gör det lättillgängligt. Uppmuntra till samverkan över kommungränser och mellan skolor. Lär
och ta av varandras idéer och upplägg så går det snabbare!
 Länet är en bra plattform för projekt av det här slaget. I dag har Stockholms län runt 50
personer som är ytterst kompetenta på området. De kommer naturligtvis att flytta runt i
arbetslivet, men förhoppningsvis stannar de i regionen.
7.11 Så tänds eldsjälar
En bok som genomgånde beskriver varför entreprenörskap är viktigt idag. Vad är entreprenörskap
och vilka kompetenser involverar detta begrepp. I uppföljning till texten finns också exempel på hur
man kan arbeta med entreprenörskap i skolan på olika vis. Entreprenörskap beskriv i texten utifrån
dokumentet ”Core competences för ling-long learing” från EU:
”an individual´s ability to turn ideas into action. It inclueds creativity, innovation, risk-taking, as well as the
ability to plan and manage projects. This supports eveyone in day to day life at home and in society,
employees in being aware of the context of their work and being bale to seize opportunities, and is a
foundation for more specific skills and knowledge needed by entrepreneurs establishing social or commersial
activity.”62
Entreprenöriellt lärande beskrivs som:
”handlar inte primärt om att öka elevernas motivation för ett enskilt ämne, utan snarare att stimulera
grundläggande inre motivation. En motivation som genomsyrar hela tillvaron, precis som hos en eldsjäl.”63
Boken tar upp 22 kompetenser som stimuleras hos de elever vars lärprocess understödjs genom den
pedagogiska form för entreprenöriellt lärande.64 Dessa delas sedan upp i tre kategorier: 1. Personligt
ledarskap och självkunskap 2. Ta-sig-församhet och 3. Förändringskompetemser och lärande.65
Efter genomgången av dessa kompetenser fokuserar texten på det entreprenöriella lärandet och
beskriver dels den pedagogiska plattformen för entreprenöriellt lärande. Vidare lyfter den även fram
olika aspekter av rollen som pedagog för att visa hur pedagogen ska förhålla sig till det
entreprenöriella lärnadet. Efter detta tar boken upp konkreta exempel på hur pedagogen kan arbeta
med det entreprenöriella lärandet, ex projektorienterat arbetssätt.66
62
European Commission, 2005b:18
Så tänds eldsjälar, s. 26
64
Så tänds eldsjälar, s. 31
65
Ibid, s. 31
66
Ibid, s. 103
63
34
7.12 Vetlanda kommun – arbetsplan för Samverkan Skola-Arbetsliv
Samverkan mellan skola och arbetsliv, entreprenörskap, består enligt arbetsplanen av två delar. Dels
kontakter med arbetsliv och omvärld, dels ett förhållningsätt i skolans undervisning. Syftet med en
genomtånkt och förankrad struktur för samverkan är att underlätta kontakterna mellan olika ktörer
och därmed bidra till att utveckla barns och elevers entreprenöriella förnmågor, liksom skolans
arbets- och udnervisningsmetoder i ett långsiktigt perspektiv.67
Enligt Vetlands kommuns arbetsplan definieras entreprenörskap i skolan som:
”ett pedagogiskt förhållingssätt i klassrummet lika mycket som det är en kunskap om arbetsliv och
egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga
och självförtroende redan från tidiga åldrar.”68
Genomförande översikt:69
67
Arbetsplan för Samverkan Skola-Arbetsliv, s. 3
Ibid, s. 3
69
Ibid, s. 7
68
35
Arbetet förs i tät samverkan med Näringslivsutveckling i Vetlanda AB (NUVAB). Nuvab har cirka
280 medlemsföretag, som representerar hela näringslivets flora av branscher, samt samtliga stora och
medelstora företag. Nuvab har deltagit aktivt i att ta fram ”Arbetsplan för samverkan skola-arbetliv”.
Varje företag ska utse en kontaktperson som har i uppdrag att ansvara för företagets kontakter med
skolan. Nuvab ska ansvara för att samordna träffar och samverkan mellan företagen för att de ska lära
av varandra och kunna leva upp till planen.70
Erfarenheterna säger att behovet finns för ett strukturerat sätt att arbeta med entreprenörskap som
en röd tråd i utbildningen. Annars finns risken att efter projektets avslut, då projektledare slutat,
avstannar aktiviteterna.71
Att det finns en arbetsplan som garanterar kontinuitet och likvärdighet i barns och elevers
möjligheter att komma i kontakt med arbetslivet är ett skäl till att den röda tråden (arbetsplanen)
tagits fram.72
70
http://www.svensktnaringsliv.se/skola/grundskolan/vi-maste-hitta-bra-samverkansformer_134898.html
Ibid
72
http://www.svensktnaringsliv.se/skola/grundskolan/elever-vinnare-nar-skola-och-foretagsamarbetar_134888.html
71
36
8. Analys
OFB är en plattform som tidigare har visat sig framgångsrik, i både frågeformulär, uppföljningar och
forskning. Det gäller att anpassa konceptet efter behov och förutsättningar. Samtal har här förts med
tidigare genomförare för att ta del av erfarenheter.
OFB visar potential till att vara en verksamhet och ett arbetssätt som skapar den röda tråden av
entreprenörskap som skolan ska ha enligt Skolverket. Det finns olika aktiviteter beroende på var i
utvecklingen och utbildningssystemet som deltagaren befinner sig. Tidigare satsningar på OFB visar
upp goda resultat i uppföljningar. Bland annat visar fler en positivare attityd gentemot företagande.
Vidare visar även fler upp en konstruktivare bild när det gäller arbete och eget skapande av
möjligheter.
Tidigare projekt visar att det är viktigt att anpassa utbildningen med utgångspunkt i vilket läge som
målgruppen ligger. De flesta satsningar som har genomförts visar på behovet av en grund att stå på.
Denna grund skapas bäst genom att bygga starkt från början. Kompetensutveckling och utbildning i,
om och för entreprenörskap tycks vara av stor betydelse. Det förtydligas också i tidigare avsnitt, med
erfarenheter från ex. Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen. Detta för att skapa en gemensam
syn på begreppet som underlättar det vidare arbetet. En annan viktig del är att hela organisationen är
med och att förankringen görs både ”uppåt” och ”neråt”. Erfarenheter påvisar vikten av att utbildning
ges till både kommun – och skolpersonal. Om det inte finns en förståelse hos förvaltningen, blir det
också svårare att implementera arbetssätt och förhållningssätt vidare i skolan.
En utmaning med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i skolan är just att ta fram en
gemensam bild av vad entreprenörskap och entreprenöriellt lärande betyder. Projektet ”Den
Företagsamma Skolan” beskriver: ”Likt många andra fanns det olika definitioner som fluktuerade,
vilket gav svårigheter att kommunicera. Handlingsplanen skulle då vara ett dokument som samlade
den gemensamma bilden som kunde följas upp och skrivas om vartefter processen fortskred.”73
Förstudien har visat att insikts – och kompetensnivån om entreprenörskap är relativ låg i området.
Framförallt är den skiftande bland både skol – och kommunpersonal. Begreppet associeras ofta med
företagande, kapitalism, en rädsla för att släppa in omvärlden och nya tankesätt i skolan. Vidare finns
uppfattningen att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är ett ytterligare ämne som
pedagoger ska lära ut. Även här tycks alltså behovet finnas för kompetensutveckling. Entreprenörskap
i den form som lyfts fram hos exemplen i förstudien ska inte ses som ett enskilt ämne, utan som ett
pedagogiskt förhållningssätt som genomsyrar alla ämnen och hela skolgången.
I och med att det inte finns en tydlig tillskrivning av begreppet entreprenörskap, blir det i
förlängningen också svårt att kommunicera ut och få en samlad bild av vad entreprenörskap betyder.
Detta har också märkts under förstudien, då intervjuer med skolpersonal har visat att begreppet
entreprenörskap ofta möts av suspekta blickar bland skolpersonal. Förstudiens slutssats är att det
utifrån detta behov behövs skapa en gemensam bild av vad entreprenörskap betyder. Ofta handlar
det om företagande, ekonomi, kapitalism osv. Skolan behöver jobba med att bredda begreppet och
sina associationer för att inkludera mer än detta. Tidigare projekt och satsningar visar på behovet av
kompetensutveckling. Undersökningar som gjorts visar också på att lärare själva lyfter fram behovet
av grundläggande utbildning i, om och för entreprenörskap. Utbildning bör även involvera
73
Folder: Den Företagsamma Skolan
37
diskussioner mellan kommun – och skolpersonal. Samtidigt förordas också att dessa diskussioner
även förs i arbetslagen och mellan skolchef och lärare.
Skolchefens betydelse lyfts fram i många fall. Ledningens agerande och aktiva medverkan kan och bör
inte förringas. Arbetet med entreprenörskap måste lyftas fram på flera sätt. Detta bör synas i
skolplanerna på ett mycket tydligare sätt. Det handlar då om att lyfta fram och uppmärksamma
betydelsen av entreprenörskap i dagens skola. Förstudiens slutsats är att det finns en del
utvecklingspotential i majoriteten av skolplanerna. Framförallt borde skolaplanen ha en tydlig
definition av vad entreprenörskap betyder för den enskilda kommunen.
I koppling till skolplanerna, visar andra exempel (ex. Den Företagsamma Skolan) på betydelsen av
handlingsplaner/arbetsplan kopplat till skolplanen. Genom att ta fram en handlingsplan blir arbetet
tydligare och de skapas bättre förutsättningar för att arbetet kommer att fortsätta och
implementeras i verksamheten på längre sikt. I detta arbete har det visat sig viktigt att inkludera flera
i processen. Det handlar inte om ett ”top-down” perspektiv, inte heller om enbart ett ”bottom-up”.
Det har istället visat sig viktigt att mixa förhållningssätten för en starkare förankring. Även Vetlanda
kommuns erfarenheter med sitt arbete visar att arbetsplan är betydelsefullt för att förankra arbetet
under lång period och inte enbart vara knutet till enstaka eldsjälar.
Att samla skola – och kommunpersonal för att bolla och diskutera entreprenörskap tycks vara en bra
plattform. På så vis får de bolla och ge sin syn på entreprenörskap, ta del av andras erfarenheter och
tillsammans bygga vidare för att effektivisera processen.
Via dessa erfarenheter har också en idé på kompetensutveckling tagit form. Det handlar i dagsläget
om att ta fram en grundläggande utbildning som arbetar med begreppet entreprenörskap för att
skapa en samlad och gemensam bild av begreppet entreprenörskap. Utmaningarna är till lika de som
projektet ”Den förtagsamma skolan” och ”Företagsamma förvaltningen” ville lösa. Därav finns det en
vinst i att ta delar av deras upplägg, som med vissa anpassningar skulle skapa stor nytta. Som nämnts
tidigare har andra satsningar visat på fördelen att samlas kring en definition av begreppet
entreprenörskap. Det handlar om en övergripande samlad benämning som genomsyrar både
kommun – och skolpersonal. Fler av de exempel som lyfts fram i förstudien visar att
implementeraingen av processen är blir enklare om det finns en definition som utgångspunkt.
Förstudien visar att Dalarna ligger relativt långt efter när det gäller entreprenörskap och
entreprenöriella satsningar i skolan. Främst märks Ung Företagsamhet. Denna verksamhet har
förstudien inte fokuserat på, då målet har varit att kartlägga konceptet OFB och olika satsningar på
kompetensutveckling inom entreprenörskap. Kopplat till regionens situation kommer det att krävas
satsningar för att skapa förutsättningar för entreprenöriella unga och unga vuxna som skapar sin egen
framtid. Regionens situation handlar bland annat om stigande medelålder och generationsskiften både
bland företag och i företag. Detta märks framförallt på landsbygden. Region Dalarna har satt som
vision att Dalarna ska vara ”Sveriges bästa ungdomsregion”.74 För att nå dit bör arbetet för det breda
entreprenörskapet lyftas fram än mer. Det märks i andra fall hur regioners arbete och fokus på
utveckling har gett resultat. Bland annat i Skåne med ENTRIS som förstudien tagit upp tidigare.
Förstudien har sett att processen med att lyfta in entreprenörskap i skolan bör föra med sig insikten
om att det tar tid. Det handlar för många inblandade om ett helt nytt tankesätt som ska
74
www.regiondalarna.se
38
implementeras. Fler av de exempel som förstudien tagit upp visar också på att processen är lång, i
många fall 4-5 år. Det visar på behovet av att involvera personal och skapa förutsättningar för dessa
att ta arbetet vidare. Kompetensutveckling och stöd som i längden ska göra att kommun – och
skolpersonal själva kan ta över pinnen och arbeta självständigt med entreprenörskapet, för bättre
möjligheter att överleva i längden. Det ska inte enbart ses som aktiviteter, utan också som en
pedagogisk form vilken kan appliceras på alla ämnen och tillfällen.
9. Förslag på fortsättning
Då skolverket tydligt och klart säger att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela
utbildningen måste skolan hitta sätt för att implementera detta. Förstudien har visat på några
satsningar som har genomförts i Sverige. Förstudien visar också att OFB är ett sådant koncept som
visat sig framgångsrikt.
Förstudien finner att behovet av att hitta den röda tråden inte är isolerat till någon enskild kommun,
utan snarare generellt. Denna uppfattning baseras på intervjuer med aktörer i olika kommuner, som
uttrycker liknande utmaningar och behov. Förstudien ger förslag på att arbeta vidare för att hitta en
pilotkommun som ett första steg. Diskussionerna har kommit längst med Leksands kommun. Här
märks skola-arbetslivsgrupp, skola och kommun. Gällande kommunen har det under förstudien
presenterats upplägg för utskottet för lärande och stöd.
Efter pilotprojekt, finns sedan möjligheter att ta arbetssättet vidare till andra kommuner. Tanken är
att konceptet OFB ska utvecklas och anpassas till utmaningar lokalt och regionalt. OFB ger en bra
grund, samtidigt som det finns det stora möjligheter att utveckla arbetssättet beroende på
förutsättningar. En utmaning för det fortsatta arbetet är kommunernas utrymme för insatser.
Behovet är dock stort, vilket uttrycks av flera intervjupersoner.
Förstudien har också kartlagt kompetensutvecklingsprojekt för entreprenöriellt lärande i skolan. I
vanliga fall är det enstaka lärare som genomgått en utbildning inom entreprenörskap. För att få ett
djupare genomslag visar förstudien flera exempel på att det behövs en genomgripande
kompetensutveckling hos både kommun – och skolpersonal för att effektivt kunna implementera
förhållningssättet. Faran är annars stor att frågan drivs av enskilda eldsjälar som riskerar att släckas
eller försvinna. Risken är också att skolchefer och/eller förvaltningschefer inte har förståelse för
entreprenörskapet och kan då inte driva frågan på ett rättvist sätt. Den gemensamma förståelsen och
grund för diskussion lyfts fram.
Förslaget som förstudien ger, är att kompetensutvecklingsinsatser bör ges till både skol – och
kommunpersonal. Dels på grund av att implementeringen effektiviseras, men också på grund av att
det då blir lättare att ta fram en gemensam bild av begreppet entreprenörskap, som sedan kan lyftas
in i skolplaner, utbildningsplaner och handlingsplaner. Att förankra begreppet och arbetssättet
entreprenörskap i någon typ av plan har visat sig av stor vikt i tidigare projekt och satsningar
En insikt av förstudien är att kompetensutveckling i entreprenörskap för skola – och
kommunpersonal kan, och bör vara ett enskilt projekt. Tidigare erfarenheter visar att själva
utbildningsprocessen är krävande. Utmaningar i form av invanda beteendemönster, förhållningssätt,
begreppsförvirring och implementering gör att utbildning/kompetensutvecklingen ofta tar tid och
kräver resurser. Slutsatsen är att detta område behöver analyseras för att ta fram ett underlag för
kommunerna i området. Denna förstudie har inte haft som mål, eller utrymme att kartlägga och
39
analysera detta djupare. Däremot har behovet uppmärksammats och uttryckts i diskussioner med
olika aktörer.
40
Download
Random flashcards
Create flashcards