Göteborgs universitet
Sociologiska institutionen
Knullnormativitetens diskurs
Helena Jäderberg
C-uppsatsarbete, 10 poäng
Sociologi, fördjupningskurs1 VT 2007
Handledare: Anna Hedenus
Abstract
Titel: Knullnormativitetens diskurs
Författare: Helena Jäderberg
Typ av projekt: C-uppsats i sociologi vid Göteborgs universitet.
Studien är inriktad på den sociala konstruktionen av sexualiteten, med fokus på
det vaginala heterosexuella samlaget. Bakgrunden är föreställningen om en
”Knullnormativitetens diskurs”, vilken innebär ett heteronormativt sätt att tala
och tänka om sexuell praktik som har det heterosexuella vaginala samlaget som
norm. Syftet är att undersöka denna diskurs och hur den kommer till uttryck
och/eller ifrågasätts i ett urval på 63 frågor och svar ur RFSU:s frågelåda, en
databas på Internet dit människor skickar sina frågor om sex, och får svar av
RFSU:s expertis. Diskurser kring manlig/kvinnlig sexualitet, och hur dessa är
relaterade till den knullnormativa diskursen är en viktig frågeställning. Använd
metod är diskursanalys, och stöd i analysen är litteratur och tidigare forskning på
temat sexualitet och genus. I analysen framkommer att samlag ibland sätts
synonymt med sex, och ofta beskrivs utifrån manlig aktivitet/prestation och
kvinnlig passivitet/tillgänglighet. Tidigare forskning har definierat detta som en
”pseudo reciprocal gift discourse”som karaktäriseras av ett utbyte. För att
tillfredsställa mannens naturliga sexdrift förväntas kvinnan lämna över sig själv
och bli tillgänglig, och i gengäld förväntas mannen prestera hennes orgasm.
Denna och den knullnormativa diskursen verkar vara ömsesidigt beroende.
Motdiskurser till dessa framkommer i materialet, exempelvis identifieras ”den
tillfälliga lösningens diskurs”, då expertisen ofta beskriver en lösning på
samlagsrelaterade problem i termer av tillfällig samlagspaus.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1. Bakgrund
1.2. Syfte och problemformulering
1.3. Frågeställningar
1.4. Disposition
2. Teori och metod
2.1. Teori och tidigare forskning
2.1.1. Sexualitet och kön som socialt skapade
2.1.2. Heteronormativt sex och sexuella avvikelser
2.1.3. Heterosamlag, kön och kropp
2.1.4. Manlig och kvinnlig sexualitet
2.1.5. Sexualitet som politisk aktivitet och normutmaning
2.2. Begrepp
2.3. Metod
2.3.1. Diskurser och diskursanalys
2.3.2. Val av empiriskt material
2.3.3. Tillvägagångssätt
3.Analys
3.1. Sex och samlag – betydelse och beskrivningar
3.1.1. Sex=samlag
3.1.2. Samlag=heterosamlag
3.1.3. Hur beskrivs samlaget?
3.1.4. Smeksex/onani/förspel
3.2. Mäns och kvinnors sexuella roller och problem
3.2.1. PRG-diskursen och manlig prestation
3.2.2. PRG-diskursen och kvinnlig tillgänglighet
3.2.3. Motdiskurser till PRG-diskursen
3.2.4. Manlig sexdrift och kvinnlig mognad
3.2.5. Den tillfälliga lösningens diskurs
4. Sammanfattning och diskussion
4.1. Normer kring samlaget och ifrågasättande av en knullnormativ diskurs
4.2. Diskurser kring kvinnlig och manlig sexualitet
4.3. Avslutande diskussion
Litteratur- och källförteckning
1
1
1
3
3
4
4
4
5
6
7
10
12
14
14
15
16
19
19
19
20
21
23
24
24
27
28
29
31
32
32
32
33
1
1. Inledning
1.1. Bakgrund
För mig var det kört redan från början. SAMLAGET, det mest naturliga och högst
på rangskalan av sexuella aktiviteter gav mig aldrig den minsta lilla orgasm. Vad jag
däremot fick var…SVAMPINFEKTION. […] En effektiv åtgärd var att ha sex utan
samlag, men då kändes det aldrig som RIKTIGT sex. Varför? Varför kunde jag inte
låta bli att betrakta Fredriks ex som den ideala sexuella kvinnan (och var det inte så
att HAN gjorde det också?) Varför hade samlag sådan status i jämförelse med allt
det andra? […] det är ju nästan som att det är tänkt att jag inte ska ha nåt sex, men
varför föddes jag med den här kåtheten i så fall (Österberg 2005, s.1-6)?
Hon som berättar heter Sofi, och är huvudperson i serienovellen ”Sexkomplex” av Li
Österberg. Även om Sofie är en fiktiv seriefigur är hennes problem, att lida av att bryta mot
normen genom att föredra en sexuell praktik framför en annan, i högsta grad verkligt.
Bakgrunden till att jag i mitt uppsatsarbete valt att undersöka, vad jag uppfattar som en
”knullnormativitetens diskurs”, handlar om min, utifrån mina egna och andras erfarenheter,
uppfattning om den (hetero)sexuella praktiken som styrd av sociala normer.
Att jag väljer att fokusera på vad jag benämner ”knullsexet”, alltså det vaginala
heterosamlaget med penis i slida, betyder inte att jag är kritisk mot utövandet av denna
handling, däremot är jag kritisk mot dess status och de konsekvenser detta får – och dessutom
intresserad av vilka normer som ligger bakom just denna status.
1.2. Syfte och problemformulering
Jag menar att det som jag här beskriver som knullnormativitet får ett antal konsekvenser för
människors uppfattningar om sex såväl som för deras sexuella praktik. Till att börja med
definierar de flesta sex som synonymt med penetrerande vaginalsamlag. Detta anses vara det
fulländade, mest naturliga sexet.
Många heterosexproblem är specifikt kopplade endast till den del av sex som är samlag.
Exempel på dessa problem kan vara vestibulit (samlagssmärtor), tjejen får aldrig orgasm
2
under ”vanligt sex”, ”för tidig” utlösning, ofrivillig graviditet eller rädsla inför det,
preventivmedelsbekymmer, urinvägsinfektioner, erektionsproblem vid själva penetrationen,
dålig självkänsla och relationer som bryts till följd av ett dåligt fungerande sexliv. Dessutom
är risken för könssjukdomar stor, jämfört med andra heterosexuella praktiker. Men som jag
upplever det existerar det ofta inte som alternativ att undvika eller minska på utövandet av
vaginala samlag och låta andra former av sex vara lika, eller mera betydelsefulla. Detta har
gett mig föreställningen om en knullnormativitetens diskurs, d.v.s. ett sätt att tala och tänka
om sexuell praktik som har det vaginala heterosamlaget som norm.
Knullnormativitet handlar alltså både om språk och praktik och går inte att skilja från
heteronormativiteten, som jag ser som basen för de dominerande normerna kring sexuell
praktik, och i denna är normen om det reproduktiva heterosamlaget en viktig del som har
påverkat och påverkar icke-heteronormativt sex till att bli något som setts ”onaturligt” och
stigmatiserats, eller ibland helt borträknats från att kallas sex.
Likt Liljeström (1990, s.19) ser jag också heteronormativiteten som grundad på
föreställningen om två könskategorier med en ”naturlig” och komplementär könsolikhet, och
därför har det heller inte varit möjligt eller intressant att tala om knullnormativiteten utan att
ta upp de könsrollsmönster som den både skapar och skapas av. Detta har framgått alltmer
under mitt uppsatsarbete, och därför tar uppsatsen också upp frågan om de socialt skapade
föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet, exempelvis i fråga om vem som är aktiv
och vem som är passiv.
Normer och diskurser kring sexuella praktiker är sociologiskt intressant eftersom sex är en
social praktik, och den räknas som en viktig del av människors liv. Den är viktig för
självuppfattning och relationer, och samtidigt fortfarande relativt tabubelagd, speciellt när det
inte fungerar bra. Detta skulle kunna betyda att normer riskerar att i extra hög grad
reproduceras och stå oemotsagda, och experters roll blir betydelsefull.
Mitt syfte med uppsatsen är därför att undersöka knullnormativitetens diskurs som en del av
en heteronormativ diskurs, och mer specifikt hur den kommer till uttryck i Riksförbundet för
sexuell upplysning (RFSU):s frågelåda, en databas på internet1 med c:a 600 frågor
1
http://www.rfsu.se/frageladan.asp 2007-03-31
3
1.3. Frågeställningar
Frågeställningarna för min analys är:
I vilken mån existerar och reproduceras normer kring sex, och i synnerhet normen kring det
vaginala samlaget, i ett specifikt sammanhang där sexproblem behandlas, nämligen RFSU:s
frågelåda?
I vilken mån ifrågasätter frågeställare och rfsu-expertisen en (dominerande) knullnormativ
diskurs? På vilka sätt? På vilka sätt gör de inte det?
Vilka diskurser kring kvinnlig och manlig sexualitet är närvarande och hur är dessa
relaterade till den knullnormativa diskursen?
1.4. Disposition
Uppsatsen består av fyra delar. I kapitel två går jag igenom teori och tidigare forskning på
tema genus och sexualitet, jag presenterar begrepp, min metod diskursanalys och dess
teoretiska förutsättningar , mitt empiriska material, och mitt tillvägagångssätt.
Jag har valt att baka samman resultatredovisning med viss diskussion i kapitel tre, som
jag kallar analys. Det kapitlet består av två delar, där första tar upp de beskrivningar av sex
och samlag som jag finner i mitt material, och del två går närmare in på mäns och kvinnors
sexuella roller, beskrivningen av deras specifika samlagsproblem, och lösningar på dessa.
Sammanfattning, slutsatser och ytterligare diskussion sker i uppsatsens avslutande kapitel.
4
2. Teori och metod
Jag kommer i följande kapitel att ta upp mitt grundläggande teoretiska perspektiv, och
forskning och teori på tema sexualitet och genus. Detta är min teoretiska bas. Utifrån min
frågeställning har jag valt att använda mig av diskursanalys som metod. Denna innefattar
också vissa teoretiska begrepp som jag kommer att ta upp i begreppavsnittet. Mitt sätt att
förstå och använda diskursanalys väljer jag att ta upp i metoddelen, då fokus för mig är att
använda diskursanalys främst som grundmetod.
2.1. Teori och tidigare forskning
2.1.1. Sexualitet och kön som socialt skapade
Det grundläggande perspektiv jag i denna uppsats har utgått ifrån är socialkonstruktivistiskt.
Jag ser kön, kropp och sexualitet som socialt skapat och formast, och biologin bestämmer inte
mer över sexuella praktiker än över andra sociala praktiker. Det har skrivits relativt mycket på
temat sexualitet av feministiska teoretiker/forskare, inom sociologi och genusvetenskap, men
även psykologi, och jag har i mitt arbete använt mig av en del av dessa studier i min koppling
mellan analys och diskussion kring den sociala praktiken.
Bourdieu skriver i ”den manliga dominansen” om hur kön avhistoriserats.
Avhistoriseringsprocessen innebär att något som egentligen är skapat historiskt och socialt
blir naturligförklarat och tas för att vara något evigt och oföränderligt (Bourdieu 1999, s.9899). På så sätt ses kön som essenser, med fasta kärnor (Liljeström 1994, s.102).
Med ett essentialistiskt perspektiv ses det naturliga som undertryckt av det sociala, men
utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv produceras det som anses ”naturligt” av det sociala.
(Liljeström 1990, s.20) .
Sexualiteten har, enligt sociologen Stevi Jackson (1996a, s.62-63) traditionellt ansetts stå
närmare biologin än andra sociala praktiker. Sexuella drifter och praktiker har förknippats
med det naturliga och djuriska. Jag betraktar liksom Jackson sex som en av alla sociala
5
praktiker, och att det är något som lärs in utifrån sociala skriptan. Men precis som kön har
avhistoriserats har också det heteosexuella samlaget i den dominerande diskursen
frånkopplats från den sociala reproduktionen, och de historiska mekanismer som skapat dess
status som det riktiga, mest naturliga och fullbordade ”standardsexet” har blivit osynliga.
Den biologiska kroppen finns också där, och kan känna fysisk smärta och njutning. Sex är
både fysiska och sociala erfarenheter (Holland m. fl.,1994 s.22). Kroppen kan ses som en
skärningspunkt mellan materiella och symboliska krafter, och utsättas för såväl fysiskt som
symboliskt våld. Symboliskt våld är när en ”godkänd” dominanshandling reproduceras, vilket
genom offrets egen medverkan har villkor och effekter som verkar även utan synligt yttre
tvång (Bourdieu 1999 s.53), Detta kan t.ex. vara när en person inte ser några andra
möjligheter än att rätta sig efter en viss norm, och motsvara sina egna och andras
förväntningar. Det kan förklara reproducerandet av vad jag kallar knullnormativiteten – när
normen att ha sex på ett visst sätt är tillräckligt stark ses inga andra valmöjligheter.
2.1.2. Heteronormativt sex och sexuella avvikelser
Pia Laskar har i ”Heterosexualitetens historia” undersökt kön, sexualitet och
njutningsnormer i sexmanualer från år 1800-1920.
Laskar (2005 s.346-49) kommer fram till att sexualiteten först kopplades till
heterosexuell fortplantning. Icke fortplantande (även heterosexuella) samlag ansågs då vara
olämpliga perversioner. Senare under 1800talet blev sexualiteten och det heterosexuella
samlaget mer och mer kopplat till kärlek och ömsesidig sexuell njutning. Den heterosexuella
njutningsnormen stabiliserades genom hotbilder mot samkönad sexuell praktik, onani, eller
utomäktenskapligt sex. (Som ett exempel antogs kvinnor som hellre hade sex med andra
kvinnor än samlag med en man ha ”för stor klitoris”, alltså en genital störning (Laskar 2005,
s.263-264). De sexuella handlingar som ”härmade fortplantningen” (d.v.s. heterosamlag) sågs
som självförverkligande projekt, andra handlingar var förknippade med ociviliserade
människor av lägre klass eller med icke-europeiskt ursprung, och även sexuell interaktion
mellan klasser och etniciteter framställdes som farlig.
6
Laskar använder begreppet heterosexuell samlagsnorm och menar ”idén att ett naturligt
och hälsosamt samlag karaktäriseras av att mannen ligger ovanpå kvinnan och penis
penetrerar slida”(Laskar 2005 s.24). Även när preventivmedel började användas och samlaget
inte längre i praktiken var en fortplantningsakt kvarstod alltså denna norm, som en del av
heteronormativiteten, och annan sexuell praktik fortsatte att bedömas gentemot denna.
Liljeström (1994 s.101) skriver vidare om hur tvåformighet är grunden för heterosexualitetens
diskurs, och även för normen om samlag som det naturliga sexet, då det innebär att
olikformade halvor söker varandra för komplettering och reproduktion.
Kulick menar att man kan lära sig något om penetrationssex genom att titta på hur det tänks
kring andra sexuella praktiker, och han tar oralsex som exempel. Anledningen till att oralsex
traditionellt setts som fult och dåligt är att det överskrider kroppsgränser – en övre, offentlig,
ren kroppsdel möter en nedre, privat, smutsig. Det penetrerande samlaget däremot bekräftar
kroppsgränserna. Dessutom är det oklarare att se vem som är aktiv och passiv vid
oralsexutövandet. På så sätt komplicerar det dominansförhållanden, medan penetrerande
samlag befäster dem (Kulick 2006 s.28).
2.1.3. Heterosamlag, kön och kropp
I Freuds teori om sexualitetens utveckling blir en kvinna sexuellt mogen genom att den
erotiska njutningspunkten förflyttas från klitoris till vagina (vilket underlättas av kvinnans
penisavund). Detta anses nödvändigt för en ”normal” feminin sexualitet (Jackson 1996a s.66).
Trots att det numera är känt att klitoris fysiologiskt är en central njutningspunkt hos kvinnan
som inte har något att göra med hennes grad av psykisk mognad lever enligt Jackson Freuds
diskurs kvar på det psykologiska planet, då kvinnor förväntas vara sexuellt passiva och se på
sex som synonymt med samlag (Jackson 1996a s.66).
Koedt skrev 1972 i den då banbrytande artikeln ”the myth of the vaginal orgasm” om
hur oförmåga till vaginal orgasm betraktats som en psykologiskt störd frigiditet, trots att man
egentligen vet och har vetat att det är klitoris som är stimulanskänsligast och det centrala vid
kvinnlig onani, och vid ”förspel” (Koedt 1996 s.113).
7
Det finns olika sätt att kritisera hur det vaginala samlaget beskrivs i en diskurs som har det
som norm. Moulton menar att genom att samlaget i propra sammanhang beskrivs med
symmetriska termer, exempelvis ”hon och han knullade med varann” till skillnad från ”han
knullade henne” ger det sken av att vara en handling som involverar män och kvinnor lika
mycket, när det egentligen är en aktivitet som fokuserar på mäns njutning och tillfredsställelse
(Moulton 1981, s.184-185). Då det uppstår problem i försök att skapa en kvinnlig orgasm som
biprodukt i denna process får kvinnor färre orgasmer än män, under vad som fortfarande
betraktas som jämlikt sex (Moulton 1981, s.188), och det handlar alltså i hög grad om
terminologi och grammatik och inte bara om ett manligt dominerat samhälle (Moulton 1981,
s.189).
Jag ser till skillnad från Moulton inte samlaget som nödvändigtvis fokuserande på enbart
mäns njutning och tillfredsställelse, och att säga att alla kvinnor föredrar klitorisstimulans
framför vaginal vore för kategoriserande. Jag håller dock med om hennes kritik mot att
sexuell praktik som ger kvinnor färre orgasmer ofta ändå betraktas som jämlik och naturlig.
Det går också att se det från andra hållet, att heterosex blir ojämlikt eftersom samlaget i
den dominerande diskursen tänks för osymmetriskt, som något sällan utfört aktivt av en
kvinna, och att det även påverkar sättet att ha samlag. Jackson (1996b s.176-77) nämner detta,
och att det saknas alternativa beskrivningar av heterosamlag av typen ”hon njöt av en full
vagina”.
2.1.4. Manlig och kvinnlig sexualitet
Holland/Ramazanoglu/Sharpe och Thomson har bearbetat intervjuer av 150 kvinnor i åldern
16-21, utförda i London och Manchester 1988-1990 (Holland m.fl., 1994 s.22). Att dessa
resultat eventuellt skiljer sig från svenska, nutida förhållanden måste tas i beaktande. Utifrån
deras material framkommer en passiv feminin sexualitet. Men i den, enligt Holland
dominerande diskursen kring sex anses det ändå vara en förhandling mellan jämlika
ansvarstagande individer. Paradoxen ligger då i att samtidigt som sexualitet inom diskursen
sägs vara en biologisk drift som män ej kan kontrollera sägs själva sexutövandet vara en
rationell beslutsprocess. Genom att kvinnors begär och lust inte ses som lika naturliga som
mäns blir det viktigaste i den feminina sexualiteten att vara passiv, tillfredställa männens
behov och undertrycka sina egna. Men för att göra det till ett propert samlag krävs också
kvinnans, verkliga eller fejkade orgasm För många av kvinnorna i studien är fejkade orgasmer
8
en del av ”normalt sex”, och de motiverar det med att den kvinnliga orgasmen inte är hela
världen för kvinnorna själva, men viktiga för mannen (Holland m.fl.,1994 s.29-31).
I Hollands intervjuer nämns/diskuteras inte kroppen av tjejerna, samtidigt som det är den
potentiellt oordnade kroppen som orsakar spänningar när den bryter idealet. Kvinnorna
upplever en alienation med sin kropp, som går igen även i andra sammanhang än vid
sexutövandet, på så sätt att kroppen pressas in i en konstruerad feminin modell, genom att
avlägsna lukter, behåring, tecken på mens o.s.v. (Holland m.fl. 1994 s.23-24). Holland kallar
detta disembodiment, vilket jag valt att översätta med avkroppsligande. Detta frånkopplar
också kvinnorna från deras kroppars möjligheter, men även när kvinnorna vet hur de kan
uppnå njutning hämmas de av heterosexualitetens sociala konstruktion (Holland m.fl.,1994
s.25-26). En motdiskurs skulle kräva ett återkroppsligande, ett återtagande av bekvämlighet
med sin egen kropp och sina begär. (Holland m.fl.1994 s.35)
Även i Beverly Skeggs studie av engelska vita arbetarklasskvinnor framkommer hur det
i deras strävan efter respektabilitet ingår att vara feminin, investera i heterosexuella
förhållanden, men egentligen inte vara aktivt sexuell, då det är historiskt förknippat med låg
klass, och farliga, orena, svarta eller lesbiska kvinnor (Skeggs 2000, s.189). Idealkvinnan i
denna diskurs bejakar inte sin egen sexualitet, utan enbart mannens (Skeggs 2000 s.209).
Psykologen Wendy Hollway utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv med fokus på genus,
och relationen mellan subjektivitet och betydelse. (Hollway 1989, s.33) I ett arbete som utgick
ifrån intervjuer identifierades tre diskurser.
”The discourse of male sexual drive” bygger på det mer generella antagandet att sex är
en biologiskt styrd handling, och stark drift, men i praktiken gäller detta (inom denna diskurs)
bara män, och deras drift. Kvinnors sexualitet antas styras mer av reproduktionsbehov än
sexbehov(Hollway 1989, s.54).
”The have/hold discourse” bygger på tanken om det monogama heterosexuella paret
som bildar kärnfamilj, och har sex i reproduktivt eller relationsbindande syfte. Denna diskurs
kan, eftersom den enligt Hollway mer gäller för kvinnor än män, ses som ett komplement till
male sexdrive discourse (Hollway 1989s.55).
”The permissive discourse” är den sexuella revolutionens motdiskurs till ”the have/hold
discourse” som artikulerar rättigheter att uttrycka sexualitet på vilket sätt man vill så länge
ingen skadas. Denna diskurs utgår från samma biologiskt knutna perspektiv som manlig
9
sexdrift-diskursen, nämligen den naturliga sexdriften, och individens rätt att aldrig behöva
undertrycka sin ursprungliga sexualitet, men diskursen är ”gender blind” på så sätt att även
kvinnor antas ha denna sexdrift. Problemet är dock att de i den sexuella relationen
genusbundna positionerna från de tidigare diskurserna kvarstår (Hollway 1989, s.55-56).
I en studie med syftet att vidareutveckla Hollways identifiering av sexualitetsdiskurser
intervjuades 12 kvinnor och 13 män, studenter på Aston universitet i England (Gilfoyle m.fl.,
1993 s184)
I denna studie används ordet diskurs med betydelsen ”reglerat system av yttranden”
(Gilfoyle m.fl., 1993, s.182), och utifrån dessa intervjuer identifierades en diskurs kallad
”pseudo-reciprocal gift discourse”(betyder ungefär pseudoömsesidigt utbyte-diskurs, men jag
väljer att kalla det PRG-diskurs). Det centrala i denna diskurs är att män kräver heterosex för
att tillfredsställa sin naturliga sexdrift (detta hänger samman med ovan nämnda ”male sex
drive – discourse”). För detta behöver de se kvinnor som passiva behållare som ger sig själva
eller ger sex till partnern, och i gengäld måste mannen försöka tillfredsställa kvinnan, ge
henne orgasm eller njutning. Kvinnan blir här ett objekt i dubbel bemärkelse – hon både ges
bort, och är den som något ges till, medan mannen är det agerande subjektet.
Att ge efter, slappna av och helt lämna över sig själv i någon annans makt sägs vara en
nödvändighet för att en kvinna ska kunna njuta fullt ut av sex(Gilfoyle m.fl.1993, s.189-190).
Männen har alltså ansvar för sina kvinnliga partners orgasm – men förväntas också samtidigt
prestera sin egen orgasm.
Manne Forssberg beskriver hur det i sexfrågespalter ofta handlar om tjejers svårigheter att få
orgasm, och fejkandet för partnerns skull, men det har aldrig artikulerats möjligheten att killar
fejkar. Detta eftersom de anses vara ”alltid redo för skjut och sprut” – alltså inte ha några
problem att uppnå orgasm. Forsberg uppger att alla män han pratat med inför artikeln ibland
haft detta problem, men det tas sällan upp, och då det gör det anges alltid fysiologiska orsaker,
medicinering, undermedvetna hämningar och aldrig trötthet, otillräcklig kåthet, eller
långtråkigt samlag (Forssberg 2006).
Den framträdda passiva rollen verkar vara resultatet av två faktorer, dels att kvinnor speciellt
av männen antas ha en mycket svagare sexdrift, och får upp intresset för sex först när partnern
10
tar initiativet (Gilfoyle m. fl.,1993, s.192), dels att kvinnors orgasmer antas kräva mannens
medverkan, och kvinnans tillbakalutande (Gilfoyle m.fl., 1993 s.193).
Mannen får alltså en aktiv roll där han bär ansvaret för både aktivitet och njutning (Gilfoyle
m.fl.,1993, s.193). Om en kvinna njuter av sex beror det på att mannen, och hans teknik, är
bra. Sex och samlag refereras ofta till som ”job” och i tekniska termer och en lesbisk, eller en
autonom, kvinnlig sexualitet kan ej existera. Gilfoyle m.fl. (1993, s.195) menar att detta språk
påverkar relationen beträffande makt och jämlikhet även i vidare utsträckning än på det
sexuella planet, och positionerna verkar även förstärka en persons könsroll.
I stället för att se det som en positiv ”upplyst” diskurs att mannen tar ansvar för att ge
kvinnan njutning kan det alltså ses som ett exempel på hur män tar makten och tar ifrån
kvinnor deras roll som oberoende sexuell agent (Gilfoyle m.fl 1993 s.196).
Att det hos de flesta av männen i studien verkar finnas en medvetenhet om klitoris som en
central njutningspunkt för kvinnan visar sig i svaren på frågan vad som för kvinnan är vad
penis är för mannen. 4 svarade vagina, men dubbelt så många svarade klitoris (Gilfoyle
m.fl.1993 s.197-98). Att ge ett korrekt svar på denna knepigt ställda fråga är dock omöjligt,
vilket även forskarna insåg i efterhand, men det säger ändå något om respondenternas
medvetenhet att inte alla svarade vagina. Trots detta ligger fokus på det vaginala samlaget när
de i intervjuerna talar om sex.
Enligt Holland m.fl. (1996) saknas det ett språk eller en modell för en positiv feminin
sexualitet. Holland m.fl. betonar att det är lätt att säga att tjejer ska uppmuntras till att gå ifrån
en förtryckt negativ sexualitet som utgår ifrån mäns behov, men vad ska de uppmuntras till?
Hur ska de kunna förhandla om bättre sex med sina manliga partners när de inte mer
specificerat vet vad bättre sex skulle kunna innebära?(Holland m.fl.1996 s.251)
2.1.5. Sexualitet som politisk aktivitet och normutmaning
Queerteorin har utvecklats som kritik mot heteronormativitetens fasta identiteter, och de
heterosexuella njutningsnormer och uppdelningar i normala och avvikare som Laskar
beskriver (se 2.1.2.)
11
Queerteorin betonar enligt Rosenberg (2002 s.164) olikheter, men inte olikheter mellan
dikotoma kategorier, utan inom kategorierna. En särskiljande syn på olikhet ser på skillnader
essentialistiskt, och den leder till uteslutning och nedvärdering av annorlunda grupper.
Queerteorin betonar att olikheter alltid är produkten av sociala processer. Genom att se
olikheter som gradskillnader, inte artskillnader, skapas fler kategorier med mindre skarpa
gränser emellan, och därför färre normativa uteslutningar. Detta medför också en positiv
attityd till utforskandet av alterniva/nya sätt att ha sex.
I tidningen Ottars temanummer ”Penetration” finns artiklar som ifrågasätter normen om det
vaginala penetrerande samlaget. En artikel handlar om pegging, en relativt ny term för att
benämna ett samlag där det är kvinnan som, genom en strap-on-dildo penetrerar mannen. Det
som kan ge problem med denna typ av sex kan enligt en intervjuad kvinna vara att män
känner behov av att hela tiden poängtera att de är heterosexuella, de är rädda att i och med att
bli penetrerade förlora sin manlighet (Bernhardtz 2006 s.22-24), vilket också kan kopplas till
den tidigare beskrivna föreställningen om mannen som aktivt ger kvinnan njutning.
Det finns dock som Bernhardtz påpekar ett alternativt sätt att se på penetration som ett aktivt
omslutande och ställningar där den penetrerade är den mest aktiva parten, som rör sig, styr
takten o.s.v. (Bernhardtz 2006 s.24).
En motdiskurs till den heteronormativa diskursen kan också ses hos ”politiskt lesbiska”
kvinnor intervjuade av Camilla Kolm. Detta är kvinnor som tidigare definierat sig som
heterosexuella, men utifrån feministisk teori börjat ifrågasätta essentialistiska förklaringar och
beskrivningar av sexualitet (Kolm 2003 s.222), och ser möjligheten till andra val och
identiteter (Kolm 2003 s.213).
Utifrån en radikal/queerfeministisk analys stärks kvinnornas val att vara lesbiska.
Erotiseringen av maktskillnaden inom heterosexuell praktik är föremål för deras kritik, och
genom att bli/vara lesbisk kommer man ifrån att ”tända på överordning” ( Kolm 2003 s.215).
Men det finns också diskurser där man försöker ändra heterosexuella praktiker och utmana
heteronormativiten på andra sätt än genom att kliva ur en heterosexuell identitet. Jackson tror
att feminister är priviligierade på så sätt att många lyckas ändra sexuella begär och praktiker
även utan att övergå till lesbiskhet, då heterosexualiteten inte är fixerad på ett visst sätt.
Kvinnor som vill ha heterosex måste därför inte välja mellan att erotisera sin underordning
eller avstå från njutning (Jackson 1996b s.178).
12
Queerteori, politisk lesbiskhet, och alternativ heterosexuell praktik så som pegging
ifrågasätter alltså den essentialistiska synen på sexualiteten som något biologiskt och
oföränderligt, bortkopplat från det sociala, och visar att det finns motdiskurser där normer
gällande sexuell praktik utmanas.
2.2 Begrepp
Jag kommer att använda ordet kön i min analys, i stället för att skilja på bilogiskt kön och
socialt genus. Detta eftersom den materiella kroppen och den sociala är så ihoptvinnade och
svåra att skilja åt (Holland 1994 s.22), och jag vill liksom Liljeström (1990 s.19) lägga vikt
vid betydelsen av att försöka motsätta sig åtskiljandet av dessa, särskilt då denna studie syftar
till att avslöja diskursens roll för den sociala praktik som annars ofta i hög grad associeras
med det biologiska.
Att jag använder ett ord som knullnormativitet är inte helt okomplicerat, då ordet ”knulla”
även används för andra sexuella praktiker än heterosexuellt vaginalt samlag med penis och
slida, men jag vill betona vardagligheten i det jag undersöker och jag ser också ett slags
symbolisk poäng med att använda ”knulla” i rubriken. Jag tänker nämligen att samtidigt som
ordet för många fortfarande betyder penetrerande sex och inget annat, har det, genom dess
norm om att vara det ”riktiga sexet” blivit så pass synonymt med att ha sex överlag, att vissa
för att ”uppvärdera” även annan sexuell praktik låtit vidga ordets betydelse. Jag kommer
dock, p.g.a ordets icke-akademiska karaktär, inte att använda mig av ordet ”knulla” i
uppsatsens löpande text. Där skriver jag oftast samlag, och menar med det, trots att jag själv
blir heteronormativ i dessa fall, vaginalt heterosamlag där inte annat tydligt framgår.
Normativitet utgör det maktsystem som vidmakthåller och backar upp normer. Jag lånar
Rosenbergs definition av begreppet heteronormativitet: ”de institutioner, strukturer,
handlingar, relationer, som vidmakthåller heterosexualitet som något naturligt, enhetligt och
allomfattande”(Rosenberg 2002 s.101).
Det är viktigt att poängtera att när jag använder begreppet heterosexualitet ligger fokus
på sexuella praktiker, alltså handlingarna i sig, och inte identitet. En hetero/homosexuell
13
praktik behöver inte innebära att personerna som praktiserar den definierar sig som
hetero/homosexuella.
Diskursanalytiska begrepp:
Diskursordning är den kombination av olika diskurser och diskursgenrer som delvis täcker
samma terräng inom ett socialt område eller institution (Winther-Jørgensen 2000 s.134), och
Fairclough betonar att diskursordningar är komplexa, heterogena och motsägelsefulla
(Fairclough 1992 s.218) RFSUexpertisen kan sägas vara en diskursordning som man kan
föreställa sig för en diskussion inom gruppen kring mallar att rätta sig efter i att besvara
allmänhetens frågor, t.ex. när det gäller ordval. Jag har i analysen också fokuserat på
motsägelser och interdiskursivitet i denna diskursordning.
Interdiskursivitet är när olika diskurser artikuleras antingen inom eller mellan
diskursordningar. Interdiskursivitet är intressant då diskursordningen kan vara öppen för
förändring särskilt när diskurser och genrer förs in från en annan diskursordning (WintherJørgensen 2000 s.76).
En motdiskurs är en diskurs som strider mot dominerande diskurs, och på sikt kan orsaka
diskursiv förändring, alltså ett förändrat sätt att tala som ger nya betydelser, och orsakar
förändring även av annan social praktik.
Transitivitet handlar om hur processer beskrivs genom agentskap, och vem som är subjekt och
objekt i relationer till varandra. Detta kan ses genom att grammatiskt analysera hur verb
används, t.ex. vem verben syftar till som agent, och om aktiv eller passiv form används
(Fairclough 1992 s.179-180). Ibland utelämnas helt vem som gör vad med vem genom
nominalisering exempelvis ”kläderna togs av” i stället för jag tog av honom kläderna
(Fairclough 1992 s.179). Analysverktyget transitivitet har varit av betydelse för mig
exempelvis vid analys av hur samlaget beskrivs.
14
2.3. Metod
2.3.1. Diskurser och diskursanalys
Det finns olika traditioner av diskursanalys och jag har valt att använda mig av kritisk
diskursanalys.
Faircloughs definition av diskurs är ”språkbruk såsom social praktik”, och mer specifikt
är en diskurs ”ett sätt att tala som ger betydelse åt upplevelser utifrån ett bestämt perspektiv”
(Winther-Jørgensen m.fl: 2000, s.72) En diskurs är enligt kritisk diskursanalys en social
praktik som står i ett dialektiskt förhållande, d.v.s. en tvåvägsrelation till andra sociala
praktiker. Den både speglar, formar och omformar dessa och syftet med kritisk diskursanalys
är att belysa den lingvistiskt diskursiva dimensionen hos sociala kulturella fenomen och
förändringsprocesser (Winther-Jørgensen m.fl: 2000, s.67).
Diskursiva praktiker har också ideologiska effekter, och diskursanalysen är kritisk i den
meningen att den vill klargöra diskursens roll i upprätthållandet av den sociala världen och de
sociala relationer som innebär ojämlika maktförhållanden (Winther-Jørgensen m.fl: 2000,
s69).
Detta motsvarar syftet med min uppsats – att se vilka diskurser som hänger ihop med sexuell
praktik, och hur det skapar ojämlika strukturer genom att vissa former av sexuell praktik anses
naturliga och andra blir mindre önskvärda, ibland patologiserade eller uteslutna ur kategorin
sexuella handlingar på så sätt att de inte räknas som ”riktigt sex”.
En av anledningarna till att jag valde diskursanalys framför t.ex. intervjuer var mitt
problemområdes känsliga karaktär. Jag ville analysera människors sätt att tala om sex, och
speciellt sex när det är problematiskt, och tänkte att det skulle vara svårare att få en
uppriktighet om det i en intervjusituation. Att göra analys av ett redan existerande skriftligt
material är också en praktisk fördel, då det kan läggas mer tid på analys än på
materialinsamling. Jag ville också som sagt fokusera på diskurserna, hur sex beskrivs, snarare
än att göra en annan typ av textanalys som fokuserar på hur folk har sex.
15
2.3.2. Val av empiriskt material
Jag har alltså som material valt RFSU:s frågelåda. Detta är en databas bestående av c:a 600
frågor som under åren inkommit till sidan, och svar på dessa, av sjuksköterskor, barnmorskor,
socionomer, kuratorer, psykoterapeuter och sexualupplysare.
Såväl de som frågar som de som svarar är anonyma.
Denna databas av frågor om sex finns tillgänglig för allmänheten på nätet, och är en av
de mest gedigna i sitt slag. Det är intressant att välja just RFSU, en sexualpolitisk
medlemsorganisation som aktivt vill motverka begränsande normer inom sexualitetens
område De gör detta tydligt i sitt idéprogram där bland annat följande står:
alla människor ska ges förutsättning att göra sina val i så stor frihet som möjligt.
Syftet med upplysning om sexualitet och samlevnad är att ge kunskap som gör
dessa val möjliga2
RFSU vill
* att samhället mycket aktivt bryter upp stereotypier och fördomar kring givna
roller och strukturer om vad som anses vara kvinnligt och manligt
* att en levande diskussion förs om alternativa sätt att uttrycka kärlek och
sexualitet” 3
Maria Bergström, en av RFSU:s mest synliga mediapersonligheter, och ansvarig för deras
frågelåda har i RFSU-tidsskriften Ottar skrivit en artikel med rubriken ”fuck fucking”, som
tar upp problemet kring penetrationsnormen. Hon skriver om hur hon inte oroas över att
sexualvanorna förändras, utan snarare över att de inte gör det, och att det är svårt att utgå ifrån
sina egna önskemål eftersom ”heteroknullet” har en så unik särställning som är svår att se som
en variant av sex, möjlig att välja, eller välja bort. ”Jag tror att vi måste vara tydligare i vårt
budskap och göra vaginalsexet mindre laddat. Att kunna säga ´skit i att knulla, gör det som
känns bra i stället” skriver Bergström (2006 s.17).
Även om Bergstöm bara är ansvarig för frågelådan, och de som svarar kanske har andra
inställningar finner jag det troligare att kunna hitta en motdiskurs till knullnormativiteten i
RFSU:s frågelåda än i de flesta andra sexfrågespalter, och detta gör det intressant att studera
just den.
2
3
http://www.rfsu.se/upload/PDF-Material/ideprogram2006.pdf s.2 2007-04-20
http://www.rfsu.se/upload/PDF-Material/ideprogram2006.pdf s.16 2007-04-20
16
Att frågelådan är bred, och verkar vara användbar och inge förtroende för ungdomar visar
dessa kommentarer på:
Jag måste säga att eran frågelåda är den bäst fungerande i hela Sverige, här
får man verkligen svar!.
instämmer helt med vad som sägs här, sidan är precis det jag sökte efter och
här fick jag svar på alla mina frågor nästan direkt.
Önskar bara att fler sådana seriösa sidor fanns och inte så mycket oseriöst
skit som finns på nätet tänker tipsa alla jag känner om denna sida. Tack på
förhand !
Jag är så glad att frågelådan finns! Man får svar på allt!Jag vet att jag inte är
ensam om mina probelm...otroligt... 4
Urvalet av frågor och svar för min analys gjordes genom sökningar i databasen på orden
”penetration” ”sexlust” ”samlag” ”sexuella problem” ”orgasmproblem” ”sexuell teknik och
praktik” ”debutfrågor” ”kvinnans kön” ”lubrikation” ”mannens kön” ”hetero” och ”homo”.
Sökorden användes för att få fram så många frågor på temat sexuell praktik som möjligt, och
när jag började känna igen alla frågor som kom upp var jag nöjd. Jag gjorde utifrån relevans
för min frågeställning och problemområde ett urval på 63 frågor för grundlig analys. Jag gick
i ett senare skede av analysen tillbaka till den ursprungliga databasen och kollade igenom
frågorna där en extra gång för att undvika felaktiga slutsatser beroende på mitt första urval.
Undersökningen bör dock ses i ljuset av hur detta urval gjorts, möjligheten att viktiga
annorlunda frågor inte kommit med, och att denna risk är större eftersom jag inte haft tillgång
till alla frågor direkt, utan har letat efter dem med sökord.
2.3.3. Tillvägagångssätt
Vad jag inte hade i åtanke då jag valde Faircloughs ganska lingvistiskt inriktade kritiska
diskursanalys som utgångspunkt var svårigheten med att analysera ett så pass stort material,
med systematiska lingvistiska grepp. Det hade blivit alltför tidskrävande, men samtidigt ville
17
jag inte minska urvalet i mitt material, utan jag ville att det skulle vara möjligt att säga något
om frågelådan som helhet. Jag valde därför att prioritera mitt ursprungliga syfte före min
ursprungligen tänkta metod, och uteslöt de flesta av Faircloughs analysverktyg, (förutom i en
del av analysen där jag studerar transitivitet i beskrivning av samlaget, ) men använde kritisk
diskursanalys som grundläggande metod för att visa förbindelser mellan diskursiv och social
(sexuell) praktik, att belysa och plocka fram diskurser och motdiskurser. Detta beror alltså
inte på att det skulle vara ointressant att göra en mer lingvistisk analys. Det skulle kunna ge
fler dimensioner i en ännu mer fördjupad analys. Själv har jag dock valt att i första hand
fokusera på att urskilja och definiera diskurser och motdiskurser i materialet, och att
undersöka hur materialet förhåller sig till de av andra forskare tidigare påvisade diskurser som
jag tagit upp i teorikapitlet.
Jag började min analys med ett par genomgångar av mitt urval, för att få en överblick av mitt
material, och samtidigt plocka ut stolpar. När diskurser började definieras, var en mind-map
till hjälp för mig. Materialet lästes om många gånger, och parallellt med detta lästes relaterad
litteratur, som också hjälpte till att sortera min analys. Jag fokuserade på att definiera
diskurser vid beskrivning av sex och samlag, mäns och kvinnors sexuella roller,
samlagsproblem, och problemlösningar.
Margareta Forsberg (2005 s.35) påpekar att heteronormativiteten påverkar utformningen, och
sätt att ställa frågor i de allra flesta statistiska undersökningar kring sexuell praktik, på så sätt
att utgångspunkten som regel är heterosexuell om en studie inte är explicit inriktad på
samkönad sexualitet. På liknande sätt löper även jag som diskursanalytisk forskare risken att
bli heteronormativ, och detta är något jag försökt vara vaksam inför, men det innebär inte
några garantier. Jag kan aldrig som forskare själv kliva ur en diskurs jag är en del av. Min
analys påverkas också oundvikligen av mina egna perspektiv, min feministiska förförståelse,
mina egna sexuella erfarenheter och min kritik av de normer jag sätter undersökningsfokus
på, trots att ambitionen alltid är att att ifrågasätta och reflektera även kring det jag tar för
självklart och tror att jag ”vet”. Det var också så att jag i början av analysarbetet drog flera
snabba förenklade slutsatser som jag senare fick ändra då jag efterhand blev alltmer
uppmärksam och självkritisk, kunde komma bort ifrån mina förutfattade meningar och se
komplexiteten i materialet.
4
http://www.rfsu.se/frageladan.asp 2007-05-20
18
Eftersom diskursanalys är konstruktivistisk forskning, görs inte heller något anspråk på
att beskriva sanningen, utan man har bilden av verkligheten, och hur den konstrueras socialt, i
fokus. (Sahlin 1999 s.90)
Ett etiskt dilemma med min undersökning är att jag analyserat verkliga människors privata
frågor, som de skickat in till frågelådan med syfte att få ett svar, inte i syfte att de skulle
publiceras, eller ännu mindre hamna under luppen på en uppsatsskrivande sociologistudent.
Jag försvarar detta med att frågorna redan ligger ute på nätet för allmän beskådan, och att de
som skickar in är medvetna om att vissa frågor läggs upp där, då det står tydligt skrivet på
hemsidan. Dessutom är de helt anonyma.
19
3. Analys
Citat ur mitt empiriska material markeras med ett nummer, som anger vilken fråga det
kommer ifrån. Förteckning över frågornas rubriker finns i uppsatsens källförteckning.
3.1. Sex och samlag – betydelse och beskrivningar
3.1.1. Sex=samlag
Det första jag tänkte på när jag innan uppsatsarbetet började fundera kring knullnormativitet
var att sex och samlag ofta sätts synonymt. Under granskningen av detta i materialet
framkommer vissa tydliga exempel på detta och andra inte lika glasklara, men som ändå tyder
på det.
När det gäller de som ställer frågor använder flera ordet sex när det senare eller tidigare
i texten framkommer att det är just samlaget de menar, och inte annan sexuell aktivitet.
Uttalanden av denna typ förekommer: ”jag och min tjej har försökt att ha sex flera gånger,
men det funkar inte! Trots att hon är fuktig så får hon jätteont när jag kommer in i henne”(21)
eller ”jag och min flickvän kan inte ha sex så ofta vi vill. Hon får skavsår inne i slidan när vi
har sex” (29).
I de flesta fall representerar RFSU en motdiskurs till detta, då de observerar svararnas
synonymsättande och i sitt svar påpekar ”sex är inte bara samlag”. De använder alltså inte
samma terminologi som de frågande, utan verkar försöka skapa en diskursiv förändring
genom att göra klara skillnader mellan sex (som kan innebära smeksex, oralsex o.s.v.) och den
form av sex som kallas samlag. Men det förekommer också att frågaren inte klargör att det är
samlag den menar när den säger sex, men att det i svaret utgås ifrån detta. Exempel:
Fråga: ”ibland när min tjej och jag har sex gör det ont även om hon har lust. Vad är
det som är fel? ”
svar: ”Att få ont vid samlag är kroppens sätt att säga till att något är fel…” (24)
En kvinna vars fråga bär rubriken ”sex=skönt?” är frustrerad över att det inte känns så skönt
att ha sex som hon tänkt sig, och hon undrar om de gör något fel. Hon skriver att hon älskar
sin pojkvän och att ha honom så nära, ”men för mig är det skönare när han rör vid klitoris än
20
själva sexet. Hur gör jag för att det ska bli skönare?” (hon menar samlag) (31). Detta är ett
tydligt exempel på hur en person som egentligen själv redan har lösningen på sitt ”problem”
begränsas av diskursen där samlag ses synonymt med ”själva sexet”. Samlaget betyder också
för henne en högre grad av närhet och detta skulle kunna relateras till tidigare nämnda
”have/hold-discourse”, där sex, som i detta fall betyder samlag, har en relationsbindande
funktion.
Även där frågaren inte sätter sex synonymt med samlag verkar samlaget kunna vara så viktigt
att det i praktiken blir synonymt med sex. Flera frågare beskriver samlagsproblem, och
berättar att de sällan har sex, eller helt slutat vilja ha sex p.g.a. detta problem.
Det verkar alltså som att den heterosexuella samlagsnorm som Laskar (2005 s.24) beskriver
ännu påverkar framför allt de som skickar in sina frågor till RFSU. Svararna verkar förhålla
sig till normen och försöker motverka den, men denna diskurs är så pass dominerande att det
ibland tas för givet även av svararna att det är samlag som menas när frågare säger sex.
Vid svar på en fråga om medelålder vid sexdebut (48), hänvisar svarare till fakta om
samlagsdebut utan att diskutera den eventuella skillnaden på sexdebut och samlagsdebut. Att
hänvisa till statistik är svårt att göra utan att reproducera samma normer som statistikens
utformning bygger på men ett sätt att undvika det är att diskutera statistiken, och det är inget
svararna gör i detta fall. Ej heller diskuteras, vid svar på en fråga om en kille märker att en tjej
är oskuld (50), att oskuld skulle kunna innebära något annat för en tjej än att ej ännu blivit
penetrerad i ett heterosexuellt samlag.
Det finns också frågor där det är tydligt att frågaren inte sätter sex synonymt med samlag,
t.ex. frågor som handlar om hur man kan göra det skönt för sin partner vid sex, genom att t.ex.
använda händerna.
3.1.2. Samlag = heterosamlag
I heteronormativitetens samlagsnorm ingår också en diskurs som förutsätter att de som har
samlag med varandra har heterosex. I mitt material är det ofta explicit uttalat redan i frågan
vem som har samlag med vem, och ibland även på vilket sätt, men även där det inte är det kan
21
jag inte enbart utifrån en analys av texten se en samlag=heterosamlagsdiskurs som
dominerande i svaren på frågorna.
Ibland beskriver frågaren sig t.ex. som en tjej som har problem när hon och pojkvännen
har sex, men både i dessa fall, och i de fall inga kön står utskrivna i frågan, producerar
svararna oftast en ickeheteronormativ diskurs genom att använda det könsneutrala ordet
”partner”. Trots detta terminologiska ställningstagande finns vissa undantag där svar blir
heteronormativa, till exempel undrar någon varför man inte kan ha sex när snoppen slaknar:
Visst kan man ha sex ändå, men man kan inte ha penetrerande sex. Man kan
smeka varandra, hångla, ha oralsex och mycket annat. Men att utföra ett samlag
där mannen för in sin penis i kvinnans slida är svårare vid slakt tillstånd (43)
Detta svar ifrågasätter att sex skulle vara bara samlag, men förutsätter samtidigt att sex och
samlag sker mellan två olika kön. Även i ett par frågor som handlar om samlagsproblem, och
smärta vid inträngande, förutsätts det av svararen vara ett vaginalt samlag som är
problematiskt, inte till exempel ett analt samlag mellan två killar, eller att det skulle kunna
vara en tjej som penetrerar.
Svararna vet om det är en kille eller tjej som skickat in frågan, eftersom kön kryssas i
formuläret när en fråga skickas, och det kan också vara så att frågan är redigerad, och att det i
den ursprungliga frågan tydligt framkommer sexualitet och vilken typ av samlag som tas upp,
men då läsarna på nätet inte har tillgång till denna information produceras fortfarande en
heteronormativ diskurs när den beskrivna aktiviteten förutsätts vara ett ”vanligt” vaginalt
heterosamlag utan att det görs tydligt i frågan.
3.1.3. Hur beskrivs samlaget?
Det Jackson (1996b s.67) påpekar om att alternativa mer ”kvinnligt aktiva” beskrivningar av
vaginala samlag saknas, stämmer överens med beskrivningarna av samlaget i mitt material.
När samlaget beskrivs närmare än genom att enbart använda orden sex/samlag, används ord
som penetration och inträngande, och inte exempelvis omslutande.
Jag har även undersökt beskrivningarna på grammatisk nivå, genom deras transitivitet.
22
”När han ska tränga in så gör det ont” (20)
”trots att hon är fuktig så får hon jätteont när jag kommer in i henne”(21)
”Varje gång jag ska stoppa in den försvinner ståndet”(3)
”Han kommer liksom inte helt in i mig och det gör lite ont”(54)
(mina kursiveringar.)
Det är i exemplena ovan heterosexuella vaginalsamlag som beskrivs av frågare, och det är
tydligt att det i beskrivningen av samlagen är en man som är agent, som utför en handling.
Framför allt hittas exempel som dessa bland frågor från män, och frågor som handlar om
kvinnlig samlagssmärta.
”den vanligaste orgasmen får en kvinna genom stimulering av klitoris och inte genom
penetration av slidan”(2) är exempel på hur det i svaren, däremot, ofta används
nominalisering – agenten försvinner, genom att det är oklart vem som utför penetrationen
eller stimuleringen. Detta skulle också kunna bero på att man vill undvika heteronormativitet.
När tjejen är upphetsad blir hon fuktig i underlivet och hennes blygdläppar sväller
och vidgas, en förberedelse på att kunna ta emot en penis. Detta underlättar också
för penis att tränga in (40)
(min kursivering)
I detta svar, när det gäller handlingen ”ta emot” är det däremot en tjej som är agent. Det hon
sägs utföra är dock att ”ta emot,” en handling som lätt kan associeras med passivitet, och i
efterföljande mening är det också penis som är agenten, som ska ”tränga in”. Även detta dock
en form av nominalisering, då det är en penis och inte en man som är agent. Detta svar är även
ett exempel på knullnormativitet och heteronormativitet, då det kan läsas som att anledningen
till att alla tjejer blir upphetsade är en förberedelse på att ta emot en penis.
I ett svar skrivs: ”det är ovanligt att kvinnor får orgasm endast genom att något åker ut och in
i slidan”(4) för att ifrågasätta föreställningen om att det är fel på kvinnor som inte får orgasm
genom vaginalsamlag. Svararna bidrar till en förändrad diskurs där klitorisorgasmen är i fokus
– en motdiskurs till den Freudinspirerade diskursen där vaginalorgasmen förutsätts vara den
”korrekta” orgasmen. Samtidigt bidrar de till att framställa samlaget enligt traditionell diskurs
- som en praktik som kvínnan ej är aktiv deltagare i.
23
Exempel på förekommande motdiskurser, med den lingvistiska beskrivningen av samlaget
utifrån passiv man/aktiv kvinna är få, men ett exempel på motdiskurs finns i en fråga: ”Tänk
om jag är för trång. Tänk om jag inte kan få in den. Vad ska jag göra då?”(55) Här är det
kvinnan som beskriver sig som agent i att ”få in” penis.
3.1.4. Smeksex, onani, förspel
På samma sätt som när Kulick (2006) granskar hur oralsex beskrivs eftersom man kan lära sig
något om en sexuell praktik genom beskrivningarna av en som avviker från denna, har jag i
min analys tittat på hur icke-samlag beskrivs. Hur ”sex med hand mot könsorgan” beskrivs
kan säga något om samlagets status inom diskursen. När även det kan kallas sex blir samlaget
inte längre synomymt med sex, utan blir ännu mer en form av sex bland andra. Om man
däremot kallar det för onani eller förspel riskerar man reproducera en diskurs där samlaget
bibehåller sin status som det naturliga fullbordade sexet.
När RFSUsvararna flyttar fokus från samlaget, och visar att det går att ha sex utan det,
används ordet smeksex. Exempel: ”…kanske enbart ha ”smeksex” utan krav på samlag under
en period, och bli tillfredsställd via stimulering av klitoris”(20). Ordet förspel används av
frågare, men, med något enstaka undantag, aldrig av svarare. Genom att utesluta ordet förspel
ur vokabulären reproduceras inte den dominerande diskursen där ”handsex” ses som ett
försteg på vägen till samlag. Ordet smeksex kan ställas på samma värdenivå som oralsex,
vaginalsex, analsex o.s.v.
Dock används också ordet onani i vissa sammanhang. Hur ordet onani används olika för
killar och tjejer tyder på en diskurs där handstimulans av det manliga könsorganet kan kallas
onani oavsett om det utfärdas av en själv eller av partnern - men motsvarande gäller inte det
kvinnliga könsorganet. I svar på fråga om hur två killar kan ha sex med varandra är ett av
exemplena att man kan onanera tillsammans eller onanera åt varandra. I ett par av svaren
kring för tidig utlösning föreslås att onanera före samlag, eller göra det till en del av förspelet
och låta partnern onanera. (Oklart här om det i förslaget menas att partnern onanerar åt sig
själv, eller åt frågaren, men i sammanhanget låter det senare mest rimligt).
24
På en motsvarande fråga om hur två tjejer har sex används uttrycket ”smeka varandra
med händerna” och när det föreslås att en manlig partner ska tillfredsställa en kvinna med
händer är det också med ord som ”smeka ”, ”smeksex”, eller ibland det lite mer specifika
”stimulera klitoris” .
Kanske beror denna skillnad på att onani förknippas mer med orgasm och utlösning, och
att män antas vara mer inriktade på det än kvinnor.
Frågare använder ofta lite längre beskrivningar som ”stimulera/tillfredsställa med händerna”,
men när bara ett enkelt ord används är det ”petting”.
Det definieras aldrig vad som är skillnaden mellan smeksex, onani, förspel eller petting
– det är ord som verkar kunna betyda samma sak, och vilket som används hänger på
kontexten, men inte på något helt konsekvent sätt. Detta är tecken på interdiskursivitet, och att
det är inte är fastslaget inom diskursordningen vilket ord som kan/bör användas för den
sexuella praktiken som jag personligen brukar kalla handsex. Detta trots att det bland RFSU:s
svar är ett av de oftast föreslagna sätten att ha sex på, när alternativ till samlag nämns.
Kanske beror denna icke-benämning på att denna sexuella praktik historiskt exkluderats från
att kallas sex överhuvudtaget, till skillnad från de sexuella avvikelser som var hotbilder i de
äldre sexmanualer Laskar beskriver. Kanske har det varit/är så underförstått att ett sexuellt
möte mellan man och kvinna leder till samlag, och smekningar utan detta mål har inte platsat
inom heterosexualiteten.
3.2. Mäns och kvinnors sexuella roller och problem
3.2.1. PRG-diskursen och manlig prestation
Pseudo reciprocal gift discourse, som jag kallar PRG-diskursen, har utförligare beskrivits i
teorikapitlet.
Genom typ av frågor, vad frågeställarna behöver hjälp med, hur frågorna ställs och hur
de besvaras, kan man se att denna diskurs är mycket vanligt förekommande i mitt material.
Många män har problem av typen tidig utlösning:
25
”det är ett stort problem för mig eftersom jag är rädd att det ska göra att jag förlorar
min flickvän” (1)
”hur länge ska man klara av att jucka utan att komma? […] finns det något man kan
göra för att bli uthålligare?”(10)
Problemet verkar, enligt ovanstående exempel från olika frågor ligga snarare i
prestationsviljan än i förlorad egen njutning. Frågorna får svar som innehåller ord som
”metoder”, ”skapa kontroll”, ”träna upp”, ”sätta ner känsligheten”, ”stop-start-tekniken”,
”övningar” eller ”knipa igen”.
Liksom i intervjuerna gjorda av Gilfoyle m.fl. beskrivs samlaget här i termer av manligt
jobbande, träning och teknik. För att samlaget ska fungera handlar det alltså om att träna upp
och att kontrollera sig, snarare än att ge sig hän och njuta.
Den mest extrema metoden som beskrivs är ”klämmetoden” som går till som följer:
När du närmar dig utlösning kliver hon av och klämmer hårt med tummen över det
ställe där strängen på undersidan penis fäster på ollonet. Det gör ont, signalerna
lägger sig och ni kan börja om. (12)
Detta svar avslutas med ”hur du än gör, glöm inte bort dig själv i sammanhanget. Njut
maximalt den korta tid det varar!” Detta är en stark motsägelse mot föregående förslag, vilket
tyder på stridande diskurser. Samtidigt som sex ses som en njutningsform, och frihet att njuta
är ett av rfsu:s ledord,5 är PRG-diskursen i samverkan med den knullnormativa diskursen
också så pass stark, med sitt fokus på kontroll och att prestera den kvinnliga partnerns orgasm
under samlag.
Även när det gäller kvinnor används ibland ord som ”träningssak” och ”tekniker”, men
då används orden inte i samband med att de ska prestera partnerns njutning, utan det handlar
om den orgasm de själva ska uppnå, bland annat genom att lära och visa mannen hur han ska
göra.
Tydligast framkommer PRG-diskursens dominans vid frågor specifikt om samlag, men det
finns också andra exempel, som ”Jag undrar hur jag ska göra för att min flickvän ska få
orgasm när vi har sex. Ibland tillfredsställer vi varandra med händerna, hur ska jag göra för att
hon ska ha det så skönt som möjligt då?”(46)
26
Ett annat manligt samlagsproblem är en erektion som försvinner precis vid, eller under
samlaget. Även här beskrivs problemen utifrån rädsla för partnerns missnöje, till exempel:
”jag tycker att situationen är väldigt jobbig och är rädd att detta ska ställa till det i vårat
förhållande” (14)
Problemen med bristande erektion vid penetration förklaras i svaren alltid med
prestationskrav, vilja att göra bra ifrån sig, rädsla att göra bort sig. Samtidigt som detta
beskriver känslor som säkert existerar reproduceras diskursen att män ska vilja göra bra ifrån
sig, och att de potentiellt kan göra bort sig. Problemlösningen som beskrivs är dock alltid att
strunta i att ha samlag ett tag – fokusera bort ifrån det ursprungliga problemet. Ett försök till
att åstadkomma en diskursiv förändring genom att föreslå ett flyttat fokus från själva
penetrationen.
Enligt RFSU:s svar ger prestationsdiskursen en prestationsångest som kan leda till
sexproblem. Men genom att förutsätta att problem beror på prestationsångest kan läsare också
tolka det som att de borde ha prestationsångest.
Den fejkade orgasmen som i studien av Holland m.fl. (1994: s.30-31) var vardag för många
av de intervjuade kvinnorna är ett exempel på hur denna diskurs också påverkar sexuell
praktik. I frågelådan finns ett exempel på detta:
Jag undrar om mannen känner när en tjej får slidorgasm?! Hur fejkar jag en orgasm?
Märker killen om jag fejkar?(34)
I svaret på denna fråga står att det är möjligt att han märker, men;
att fejka orgasm är att lura dig själv att uppleva njutning och att få din kille att tro att
han verkligen tillfredsställt dig, vilket är just vad han vill. Tala om för din kille vad
som känns bra och skönt för dig. Att få orgasm som tjej/kvinna innebär ofta att det
behövs smek och stimulering av klitoris (34)
Här flyttas tjejens ansvar från att låtsas att killen lyckas prestera, till att instruera honom så att
han lyckas på riktigt, vilket inte ligger helt i linje med PRG-diskursen då det gör henne delvis
aktiv, men det är fortfarande han som förväntas utföra tillfredsställandet.
5
RFSU:s idéprogram (2005): http://www.rfsu.se/upload/PDF-Material/ideprogram2006.pdf 2007-05-18
27
3.2.2. PRG-diskursen och kvinnlig tillgänglighet
PRG-diskursen innebär för kvinnor, som tidigare nämnts, att de förväntas ”ge sig själva” till
partnern, vara tillgängliga men passiva, utan ansvar för sin egen eller partnerns orgasm.
Exempel på passiva beskrivningar av samlaget togs upp redan i 3.1.3.
Däremot är det inte så att kvinnor på andra sätt i svaren uppmuntras till att vara helt
passiva, men kvinnan beskrivs/beskriver sig nästan aldrig som den som ger mannen eller sig
själv orgasm.
Kvinnornas återkommande problem verkar enligt frågeurvalet vara smärta vid samlag,
bristande sexlust, och svårighet att få orgasm. ”De få gånger det händer [att vi har sex] är det
nästan alltid för att jag känner mig pressad till det”(4), skriver en kvinna. Det uttrycks i
frågorna en prestationsångest gentemot partnern – men prestationen handlar om att kunna
vara tillgänglig, att överhuvudtaget kunna ha sex – inte om att göra det bra för partnern, och
här finns en markant skillnad.
I svaren nämns många psykologiska orsaker till problemen, som press på sig själv, eller att
”tankarna far runt i huvudet i stället för att bara ge sig hän och följa sin lust”(4), och tidigare
obehagliga samlag som sitter i minnet psykiskt eller fysiskt är också en vanligt nämnd orsak.
Jag och min flickvän kan inte ha sex så ofta som vi vill. Hon får skavsår inne i
slidan när vi har sex […]Detta är jobbigt eftersom vi inte kan ha sex på ett bra tag
för skavsåren måste läka. Och det orsakar frustrationer, mest från min sida. Jag vet
att jag inte ska pressa henne till att ha sex, men p.g.a. situationen blir det lätt så.
[…] måste hon ”härdas” eller finns det andra sätt?(29)
I detta exempel, sätts först och främst sex synonymt med samlag, vilket ger ”att vara
tillgänglig för sex” innebörden ”att vara tillgänglig för samlag”. Frågaren undrar om hans
flickvän måste härdas, vilket uttrycker nödvändigheten i denna hennes tillgänglighet för
honom. Detta exempel är inte speciellt representativt för frågelådan, då det uttrycker mer
manlig egoism än frågorna gör överlag, men svaret är intressant, då det inte reagerar på detta,
eller påpekar att sex är mer än samlag, utan enbart fokuserar på flickvännens smärta: ”Din
28
flickvän skulle sannolikt vara hjälpt av att prata med någon, dels en barnmorska, och dels en
kurator”.(29)
I svar på de frågor som handlar om svårighet att få orgasm under samlag poängterar RFSU
alltid att det är ovanligt med orgasm enbart av vaginal stimulans. Kvinnan uppmuntras till att
aktivt visa och säga till partnern vad hon tycker är skönt, som enligt följande exempel:
Men kanske viktigast av allt är att du tänker på dig själv när ni har sex. Fundera inte
över vad din partner tycker om ditten och datten. Njut, och visa hur det känns skönt
för just dig. (5)
Detta kan sägas vara en ”kompromissmotdiskurs” till PRG-diskursen, ”kompromiss” eftersom
det är hon som förväntas visa – men det kräver ändå kräver partnerns medverkan.
Detta sätt att uttrycka partnerns fulla eller halva ansvar för orgasmen/njutningen är typiskt när
det gäller den orgasm kvinnor ska nå. Det finns också bara ett exempel på en kvinna som
söker tips på hur hon aktivt kan göra det skönt för sin manlige partner (se 3.2.3) men flera
frågor av typen ”hur gör jag det skönt för min flickvän”.
3.2.3. Motdiskurser till PRG-diskursen
Ett svar skiljer sig ur mängden genom att sexproblemet tidig utlösning inte ses som ett riktigt
problem (trots att frågan är densamma som många andra) Här föreslås
var helt passiv. Fokusera dig på njutningen, var objekt och låt din partner stå för
agerandet. Att du får din orgasm innebär ju inte att föreställningen är slut. Ni kan
turas om att tillfredsställa varandra. Den gemensamma orgasmen är i mångt och
mycket en myt! (9)
Svararen föreslår samlagsförbud under viss tid, eller onani innan samlag, och skriver även att
”man skulle faktiskt kunna se den tidiga utlösningen som en förmåga till flera orgasmer under
samma samlag! En manlig variant på den kvinnliga multiorgasmen”.
29
Här har vi en motdiskurs mot PRG-diskursen på så vis att den uppmanar till manlig
passivitet, och också att minska betydelsen av samlaget till den grad att en snabb utlösning
inte ens ses som något problem.
Samtidigt tillåts motstridigheter existera i diskursordningen vilket märks i hur
motdiskursen uttrycks – ”var helt passiv, var objekt, låt din partner stå för agerandet” är tre
fraser som betyder ungefär samma sak, men upprepas för att ge ordentligt eftertryck. Men den
uppmanade passiviteten är egentligen inte så total- den sträcker sig inte längre än till hans
egen utlösning. Sedan ska de turas om att tillfredsställa varandra. Det förutsätts att i vanliga
fall är mannen aktivt subjekt både i att tillfredsställa partnern och sig själv.
Det finns ytterligare fall liknande detta där en frågande kille av svarare uppmuntras till
att vara passiv när det gäller den egna njutningen. Detta, tillsammans med
kompromissmotdiskursen nämnd i 3.2.2. visar att PRG-diskursen inte har någon säker
dominans i RFSU:s diskursordning, utan det finns också en diskurs där män förväntas kunna
vara passiva, och kvinnor delvis aktiva.
Det är svårare att hitta motdiskursexempel bland frågorna, men ett hittas:
Vi brukar ha petting och oralsex, finns det något sätt att liksom piffa upp det? något
som gör det ännu skönare för killen och som han kan tycka är spännande? Jag vill
inte ha samlag än. (52)
Här beskriver kvinnan sig som den aktiva, presterande partnerns njutning. Detta är dock inte
under samlag.
3.2.4. Manlig sexdrift och kvinnlig mognad
”Finns det någon statistik på om mäns sexlust/drift är större än kvinnors?”(7) frågar en
person. ”Nej det kan man inte säga. Sannolikt är lusten lika hög för män som kvinnor” svarar
RFSU men förklarar också den enligt dem förmodligen felaktiga uppfattningen om mäns
större sexdrift med social fostran som låter män tydligare uttfrycka sin sexualitet.
Enligt Gilfoyle m.fl.(1993) kommer PRG-diskursen ur föreställningen om en manlig
okontrollerbar sexdrift som måste få utlopp, och i gengäld måste han försöka tillfredsställa
kvinnan. Ovanstående exempel visar att RFSU i princip inte står bakom föreställningen, men
30
vissa exempel visar på att manlig-sexdrift-diskursen är grundläggande i synen på mäns
sexualitet även där.
En skillnad i förklaring mellan tjejer/killars problem är att det inte sägs något om samlag mot
sin egen vilja när det är en kille som får erektionsproblem – däremot är detta en väldigt
vanligt nämnd orsak när det gäller tjejernas problem med att p.g.a. smärta, spändhet eller
minskad lubrikation inte kunna genomföra ett samlag. Att problemen tolkas på detta sätt både
reproducerar och reproduceras av diskursen där killar alltid vill ha samlag. Där finns utrymme
för en tjej att inte vilja ha samlag, men inte för en kille. Som Manne Forssberg är inne på
fattas det en diskurs där det är ok för en kille att inte vara mogen eller tillräckligt kåt för ett
samlag, att föredra annan typ av sex, eller att inte kunna få orgasm eller utlösning.
Förklaringarna till att en tjej inte kan genomföra ett samlag kan vara:
”Kanske har du av olika anledningar haft sex fast du inte varit 100% sugen. Det är då lätt att
hamna i en negativ spiral”(4) eller ”det kan vara att ett tidigare samlag varit förenat med ett
obehag på grund av en svampinfektion eller en obalans i flytningen i slidan. När det sedan blir
dags för nästa samlag minns kroppen obehaget”(19)
Detta att den kvinnliga kroppen antas ”minnas” något helt av sig själv skulle kunna relateras
till Hollands teori om avkroppsligandet (Holland m.fl.1994) , att hon antas ha mindre kontakt
med sin kropp än mannen.
Detta beror troligen på att du och din kropp i samspel inte är riktigt beredda på att ha
samlag ännu. Kanske kan ni ha sex på andra sätt […] Vänta tills det känns som att
du i dina känslor, din lust, och i hur din kropp reagerar, vill ha samlag. (54)
Samtidigt kan man, som exemplen visar, se det som att det i svaren till tjejerna handlar väldigt
mycket om att lyssna till kroppen, och känna sig mogen och beredd på samlag. Det kan vara
ett sätt att försöka återkoppla kvinnan till sin kropp medan killarna förväntas redan känna sin.
Detta är också kopplat till vad jag skulle vilja kalla en mognadsdiskurs som bara gäller
för kvinnor och mognaden gäller att bli redo för samlag. Vaginalorgasmen däremot kopplas
inte direkt till mognad, (som i Freuds mognadsteori) utan till ålder och träning. Ett exempel på
detta är:”ju äldre man blir och med mer kunskap om sig själv så ökar även de vaginala
orgasmerna.”(31)
31
3.2.5. Den tillfälliga lösningens diskurs
En diskurs där det tydligt artikuleras en möjlig problemlösning som skulle kunna vara att
permanent avstå från samlag existerar inte. Att avstå nämns däremot väldigt ofta, men som en
tillfällig lösning, vid problem med bristande erektion/för tidig utlösning hos män, och
bristande lust/smärta vid samlag hos kvinnor, och den levereras på följande sätt ”vänta ett tag
med att prova just det som ger besvär” (19), ”strunta i samlaget så kommer detta som en
naturlig del så småningom…”(14), ”kanske enbart ha ”smeksex” utan krav på samlag under
en period” (20), ”det man behöver göra då är att ta flera veckors samlagspaus – men man
behöver inte sluta ha sex för det”(24).
Detta är
ingen motdiskurs till den knullnormativa, då samlaget fortfarande som synes är det
slutgiltiga målet.
Jag hittar i mitt material bara ett undantag från ”den tillfälliga lösningens diskurs”, och det är
svaret på frågan ”hur gör jag för att min flickvän ska njuta mer när vi har samlag?”(38).
”Är det så att din flickvän inte alls njuter av samlag, eller är det så att hon har svårt att få
orgasm? Sannolikt så är det orgasmsvårigheter du tänker på. Om hon inte njuter alls så skall
ni inte ha samlag.”(38).
Här sägs rakt ut att man inte ska ha samlag om man inte njuter, men samtidigt antas att det
troligare är orgasmsvårigheter som är problemet, vilket fortsätter att reproducera en diskurs
där människor antas vilja ha samlag.
32
4. Sammanfattning och diskussion
Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga
konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt
studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att
undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag
visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och
kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem
beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på
motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring.
Nedan kommer slutsatser att beskrivas utförligare, och därefter följer diskussion.
4.1. Normer kring samlaget och ifrågasättande av en knullnormativ diskurs
Diskursen med samlaget som norm reproduceras ibland genom att sex sätts synonymt med
samlag. Detta gör dock bara de som ställer frågor, och inte RFSU:s expertis, förutom vid tal
om sexdebut. RFSU försöker också motverka heteronormen genom användandet av ord som
partner, men ibland förutsätts ändå att ett samlag är ett heterosamlag.
När samlagsrelaterade problem behandlas ifrågasätter RFSU:s expertis i stor mån den
knullnormativa diskursen, men ersätter den med ”den tillfälliga lösningens diskurs”, där
samlaget fortsätter att vara ett slutmål, men med förslag om ett tillfälligt avbrott där det ersätts
med annan sexuell praktik. Genom att ofta nämna handlingen smeksex som alternativ, och
förtydliga att även detta är sex ifrågasätts också samlagets status, men det råder inte
konsekvens över vilket ord som används för denna praktik, vilket tyder på diskursiv
instabilitet.
4.2. Diskurser kring kvinnlig och manlig sexualitet
Beskrivningen av samlaget som en handling där man/penis är agent/subjekt är i frågorna
vanligast, och till viss del i svaren. Det saknas en diskurs där kvinnans kön beskrivs som
aktivt och omslutande av penis.
33
Artikeln av Gilfoyle m.fl. (1993)var inte någon utgångspunkt när jag påbörjade min analys,
men då deras inramning av vad jag i anlaysen kommer att kalla PRG-diskursen har visat sig
stämma väl överens med flera av de dominerande mönster som framkommer i min egen
analys, har denna kommit att få en central roll.
Pseudo Reciprocal Gift discourse karaktäriseras av ett utbyte. För att tillfredsställa mannens
naturliga sexdrift ger kvinnan sig själv, blir tillgänglig för honom, och i gengäld förväntas han
prestera och ge henne orgasm.
Motdiskurser finns, då RFSU:s expertis ibland uppmuntrar till viss manlig passivitet, och att
kvinnan ska säga och visa hur hon vill ha det. Det finns dock ingen motdiskurs som ”vänder
på steken”, och antar att kvinnan ska ta ansvar för både sin egen och mannens orgasm.
PRG-diskursen och den knullnormativa diskursen går i varandra och verkar vara ömsesidigt
beroende i en heteronormativ diskursordning, och det är därför jag valt att ge PRG-diskursen
en så pass central roll i mitt arbete. En knullnormativ diskurs där det naturliga är en aktivt
penetrerande man och en passiv kvinna som ligger stilla och tar emot hans penis i sig
reproducerar PRG-diskursen, medan icke-knullnormativt heterosex ifrågasätter PRGdiskursen på så sätt att det ger utrymme för en mer aktiv kvinna som tar ansvar för och
presterar mannens orgasm, och kanske också sin egen.
Det är också främst i frågor som berör samlag som PRG-diskursen märks som tydligast, och
det är där den också verkar orsaka de påvisade problemen i form av mäns prestationssvårighet
och kvinnors tillgänglighetssvårighet.
Diskursen där mannen förutsätts ha en större sexdrift och alltid vilja ha samlag, medan
kvinnan förutsätts behöva vara mogen och beredd märks i hur könens respektive
samlagsproblem förklaras.
4.3. Avslutande diskussion
Att komma fram till exakt hur mycket knullnormativitetens diskurs dominerar i mitt material
har varken varit möjligt eller egentligen speciellt viktigt. Klart är att den i många fall gör det,
men att det också finns exempel på motdiskurser. Maria Bergströms tydliga ”skit i att
knulla”(se 2.3.2.) hittas dock ingenstans.
34
”Den tillfälliga lösningens diskurs” kan dock förstås på så sätt att det är svårt för RFSU
att helt ifrågasätta frågeställarens diskurs. För frågaren är samlaget viktigt – det är därför de
skickar in sin fråga. Att då föreslå en problemlösning som består i att helt avstå från samlag
skulle på ett sätt vara samma som att inte besvara frågan. Dessutom blir ett ifrågasättande av
heterosamlaget också ett ifrågasättande av kvinnlig och manlig sexualitet.
Samtidigt vill jag ändå mena att RFSU har ett större ansvar än att bara besvara en
persons frågor i och med att frågelådan ligger ute på nätet där många ungdomar söker svar på
sina sexuella funderingar.
De dominerande diskurserna vid tal om sex verkar stämma mer överens med mäns intressen
än kvinnors, menar Gilfoyle m.fl.(1993). Själv vill jag inte dra den slutsatsen att en diskurs
med aktiv man och passiv kvinna nödvändigtvis ligger i mäns intresse, och de
prestationsångestrelaterade problem den diskursen verkar bidra till hos män, särskilt vid
samlagsutövande, har tydligt visat sig i materialet.
En förändring av den knullnormativa diskursen skulle för både män och kvinnor innebära en
större valfrihet i sexuell praktik. Kvinnor som lider av samlagssmärtor eller helt enkelt tycker
att det är tråkigt att ha samlag skulle lättare kunna avstå från det, utan att känna att de behövde
avstå från sex. Om samlag sågs som en praktik bland många skulle det vara möjligt att säga
nej till det på samma sätt som att nu säga nej till t.ex. oralsex eller analsex.
Även om det verkar vara så att män har lättare än kvinnor att få orgasm vid samlag, och att de
sällan får ont av det, kan man inte förutsätta att alla män gillar samlag bäst, och de kan även
ha andra samlagsrelaterade problem. För att kunna genomföra ett samlag behöver de ha
tillräcklig erektion vilket av olika anledningar inte alltid är fallet, och de har ofta
prestationsångest inför att kunna ”hålla på” länge nog så att kvinnan ”hinner” få orgasm innan
hans utlösning. Dessa problem skulle avdramatiseras med en förändring av den
knullnormativa diskursen. Annan typ av sex, som att t.ex. turas om med att tillfredsställa
varandra med händerna har också fördelar i att parterna helt kan fokusera både på sin egen
och på partnerns njutning.
Att samlaget upplevs negativt av en hel del kvinnor, och prestationsångestartat av många män
är dock som jag visat inte frikopplat från de manliga/kvinnliga rollerna, och jag tror att en
förändring av dessa, och en diskurs där det under ett samlag är möjligt och önskvärt att
35
kvinnan ”knullar” och presterar lika mycket/lite som mannen, också skulle förändra samlagets
betydelse och skulle kunna göra det mer njutningsfullt för båda parter.
Jag hade från början tanken att jämföra diskurser i frågelådan med en annan frågespalt, men
p.g.a. tidsfaktorn gav jag snabbt upp den idén. Det skulle dock vara intressant att se hur
svaren i frågelådan eventuellt skiljer sig från svaren i frågespalter som inte har lika tydliga
sexualpolitiska ståndpunkter.
Att undersöka diskursiv förändring över tid genom nedslag vid olika tidpunkter,
liknande Laskars undersökning av sexmanualer, fast i modern tid, skulle också vara
spännande. Har knullnormativitetens och PRG-diskursens dominans ökat eller minskat, och
vad skulle det i så fall kunna bero på? Hur har exempelvis den heterosexuella diskursen och
praktiken påverkats av att queerteorin vunnit mark på vissa områden?
36
Litteratur- och källförteckning
Litteratur:
Bergström, Maria (2006): ”Fuck fucking” i Ottar nr 3 2006
Bernhadtz, Victor (2006): ”Pegging - När kvinnan tar makten över kuken” i Ottar nr 3 2006
Bourdieu, Pierre (1999): Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos
Fairclough, Norman (1992): Discourse and social change. Cambridge: Polity press
Forsberg, Margareta (2006): Ungdomar och sexualitet, en forskningsöversikt år 2005.
Stockholm: Statens folkhälsoinsitut
Forssberg, Manne (2006): ”Fejkar killar orgasm?” i Ottar nr 4 2006
Gilfoyle, Jackie, Jonathan Wilson & Brown (1993): ”Sex, organs and audiotape: A discourse
analytic approach to talking about heterosexual sex and relationships” i Kitzinger, Celia &
Wilkinson, Sue (red): Heterosexuality, a feminism and psychology reader. London: Sage
publications ltd
Holland, Janet, Caroline Ramazanoglu, Sue Sharpe & Rachel Thomson, (1994): ”Power and
desire: the embodiment of female sexuality” i Feminist review nr 46.
Holland, Janet, Caroline Ramazanoglu, Sue Sharpe & Rachel Thomson, (1996): “Pressured
pleasure: Young women and the negotiation of sexual boundaries” i Jackson, Stevie & Scott,
Sue (red), Feminism and sexuality. Edinburgh university press ltd.
Hollway, Wendy, (1989): Subjectivity and method in psychology, London: Sage publications
ltd
Jackson, Stevi (1996a): ”the social construction of female sexuality” i Jackson, Stevie &
Scott, Sue (red), Feminism and sexuality. Edinburgh university press ltd.
Jackson, Stevi (1996b): ”Heterosexuality, power and pleasure” i Jackson, Stevie & Sue Scott,
(red), Feminism and sexuality. Edinburgh university press ltd.
Koedt, Ann (1996): ”The myth of the vaginal orgasm” i Jackson, Stevie & Scott, Sue (red),
Feminism and sexuality. Edinburgh university press ltd.
37
Kolm, Camilla (2003): ”Politiskt lesbisk i senmodern tid” i Johansson, Thomas & Lalander,
Philip (red): Sexualitetens omvandlingar – politisk lesbiskhet, unga kristna och
machokulturer. Göteborg: daidalos
Kulick, Don (2006): ”Det orala och det normala” i Ottar nr 3 2006
Laskar, Pia (2005): ett bidrag till Heterosexualitetens historia, kön sexualitet och
njutningsnormer i sexhandböcker 1800-1920. Stockholm: Modernista
Liljeström, Marianne (1990): ”Institutionaliserad heterosexualitet och undersökning av
könssystem” i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 1990.
Liljeström, Marianne (1994): ”Om den heterorelaterade verkligheten och kvinnors liv” i
Björk, Gunnela & Jónasdottir, Anna (red): Teorier om patriarkatet – betydelser,
begränsningar och utvecklingslinjer. Örebro: Kvinnovetenskapligt forum högskolan.
Moulton, Janice (1981): ”sex and reference” i Vetterling–Braggin, Mary (red): Sexist
language. Totowa: Rowman and Littlefield
Rosenberg, Tiina (2002): Queerfeministisk agenda, Avesta: Bokförlaget Atlas
Sahlin, Ingrid (1999): Diskursanalys som sociologisk metod i Sjöberg, Katarina: Mer än kalla
fakta – kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Skeggs, Beverly (2000): Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg:
Daidalos
Winther-Jørgensen, Marianne & Louise Phillips (2000): Diskursanalys som teori och metod,
Lund: Studentlitteratur
Österberg, Li (2005): ”Sexkomplex” i Agnosis nr3, Sandviken: [email protected]
Internet:
RFSU:s idéprogram (2005): http://www.rfsu.se/upload/PDF-Material/ideprogram2006.pdf
2007-04-20
RFSU:s frågelåda: http://www.rfsu.se/frageladan.asp 2007-03-31, 2007-05-20
38
Rubrikföteckning över citerade frågor/svar ur frågelådan:
1. Jag lider av för tidig utlösning
2. Det känns jobbigt att min flickvän vill ha en dildo
3. Oskuld, med erektion som försvinner
4. Varför har jag ingen lust till min pojkvän längre?
5. Jag har ingen sexlust längre
7. Mäns och kvinnors sexlust – är det någon skillnad?
9. Jag har testat stop-start-tekniken men den funkar inte på mig
10. Vad är för tidig utlösning?
12. Finns det en tjock kondom som gör mig mindre känslig?
14. Ibland förlorar jag ståndet, varför?
19. vestibulit?
20. Varför gör det ont när min kille tränger in i mig?
21. Vi kan inte ha samlag – det gör för ont på min tjej
24. Min tjej får ont av samlag, även om hon är upphetsad
29. Min flickvän har skavsår i slidan
31. Sex=skönt?
34. Märker killen om jag fejkar?
38. Vill att min flickvän ska njuta mer av samlag
40. Ska man sära på blygdläpparna innan samlag?
43. Varför kan man inte ha sex när snoppen slaknar?
46. Hur ska jag göra det skönt för min flickvän?
48. Det är pressande att fortfarande vara oskuld
50. Kan en kille känna att en tjej inte är oskuld?
52. Jag vill överraska min kille med något nytt
54. Min kille kommer inte in i mig
55. Kan jag vara för trång
