Socionomen i sitt sammanhang • skilda förutsättningar och varierande sammanhang • Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. • Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta med förändring • Den professionella yrkesrollen förhandlas fram sammanhanget i vilket vi är anställda. • Vårt professionella uppdrag Socialt arbete • Saknar en gemensam kunskapsbas och vägar för kunskapssökande • Saknas en primär institutionell bas • Primärt uppdrag varierar med praktikens sammanhang Praktikens mål påverkas av: • • • • • Idéer bakom organisationen Professionell kunskap Arbetsgivares förväntningar Klientens förväntningar Våra egna ”ramar” för praktiken Överensstämmande/ konflikt – förhandling Fyra element som konstruerar det sociala arbetets praktik: • Institutionella sammanhanget • Professionens formella kunskapsbas • Syfte/mål med det praktiska arbetet • Ramarna för praktiken Institutionella sammanhanget • • • • Offentlig policy lagstiftning organisationers riktlinjer accepterad praxis. • Saknas given institutionell bas, jmf sjuksköterska 1 Professionens formella kunskapsbas • Påverkad och utvecklad utifrån flera perspektiv, tvärvetenskaplig • En rad teorier om och för det sociala arbetets praktik • grundläggande professionella värderingar • Formella kunskaper • Saknar samsyn för kunskapsinhämtning Praktikens ändamål, syfte • Formell anställning, uppdrag • Professionellt handlingsutrymme • Interaktion mellan sammanhang och professionella kunskaper • Klientens behov och hur vi arbetar med insatser Ramarna för praktiken • • • • Teorier, arbetsmodeller från praktiken Erfarenheter, fingertoppskänsla Förmåga Förvärvade kunskaper Diskurs Minska klyfta mellan teori och praktik genom dialog Diskursanalys förklarar • ”structures of knowledge, claims and practices through we understand, explain and decide things…they are frameworks or grids of social organisations that make some actions possible whilst precluding others” Parton (1994) • grundantagande som driver många hälsooch välfärds organisationer • spänning och konflikt inom organisationen /mellan organisationer • Vem som anses vara expert / klient • Konstruktionen av klientens behov och insatser Influerar vad som är sant, rätt och rationellt 2 Dominanta diskurser inom hälso- och välfärdsorganisationer • Socialarbetare är sällan expert • Genom att förstå diskurserna kan vi kommunicera effektivare i organisationen • Kritiskt analysera sammanhanget, identifiera möjligheter till för att påverka för klienter och vårt professionella handlingsutrymme • Biomedicin • Ekonomi • Lag Biomedicin Ekonomisk diskurs, neo-classism • Termen är hämtad ur medicinsk sociologi, som refererar till idéer och praktik associerad med medicin med biologisk ansats/ursprung • Formar praktikens sammanhang huvudsakligen inom hälso- och sjukvård • Sjukhus, Rehabilitering, Psykiatrin • Ramar för samhällsbeslut • Offentlig sektor som inköpare snarare än leverantör • Individer som rationella aktörer • Valfrihet • ”Oproduktiva” individer liten rätt att få stöd från samhället Lag som diskurs Service diskurser • Skapar roll och förutsättningar för arbetet • ”formellt logiskt system av lagar” • Beslut grundas ”objektivt” utifrån lag istället för värderingar, sociala strukturer eller socialt sammanhang • Förutsätter att lagen är rationell • Psykologisk diskurs • Sociologisk diskurs 3 Psykologisk diskurs • Kunskap om individen och förändring • Professionellt förhållningssätt/ ”hjälpar”-relation, empati • Självkännedom, självmedvetenhet • Psykologiska begrepp för bedömning och praktiska strategier Sociologisk diskurs • Socialt arbete som tillämpad socialvetenskap • En rad perspektiv för förståelse och tolkning av mänskligt beteende i sociala sammanhang • Synliggör strukturer • Kritiskt granska mening och effekt av vårt arbete Begränsningar • Fokus på individ tar fokus från strukturer och sociala orättvisor • Belyser inte kulturella och strukturella problem • Individens ansvar • Ej inriktat på att förebygga sociala problem Begränsningar: • Kunskap om samhälle socialt arbete är handlingsinriktat • Beskriver hela sociala system – socialt arbete har begränsat fokus Teoriutveckling Tvärvetenskapligt, ett ämne med importerade teorier Medvetet och kritisk granska diskurser istället för att se dem som sanningar för socialt arbete • Idéer från service diskurser anpassas till socialt arbete, till den specifika kontexten för praktiskt arbete • Kunskap om detta förhållande underlättar för arbetet med att anpassa teorin till sammanhanget Alla diskurser har sina anspråk på sanningen. 4 Hinder för teoriutveckling • • • • • Teori / praktik Teori ej användbar i praktiken Teoriutveckling – tillämpning Skapar teori i praktiken Oartikulerad kunskap Identifiera, använda och utveckla teori • Ansvarsskyldighet – klient, arbetsgivare - utveckla och förklara vad, varför, hur och vart – teori grundad i praktiken • Förbättra kvalitén på arbete – kritiskt granska det sunda förnuftet • Öka förmågan för kreativa lösningar • Kännedom om teoretiska ramar – utveckla praktiska strategier Diskussions fråga: • Vilka utmaningar ställs vi inför utifrån de etiska riktlinjerna för socionomer i den verksamhet du gjort din VFU? • Ersätter lag och riktlinjer behovet av teoretiska och vetenskapliga kunskaper? • Genom att beskriva vårt arbete kan vi ifrågasätta, komplettera och jämföra mot nya arbetsmetoder/modeller • Effektiviteten ifrågasätts hur kan vi ge svar på tal? • Etisk skyldighet att inte glömma målet med arbetet. • Styrkor och begränsningar • Reframing our practice as contextual…means we reframe our practice as working with environment, rather than despite enviroments. We see our self as part of a context, ourselves responsible for aspects of that context. In this way, we see possibilites för change, for creating different microclimates within broader contexts.” 5