Medietolkning (Lindgren)
Mediernas språk och innehåll:
Kvantitativ innehållsanalys, textanalys,
(enkel) diskursanalys, retorikanalys,
samtalsanalys, bildanalys och berättelseanalys
Denna kurs:
Hur man kan relatera texten till bredare
kulturella mönster/teorier
Lindgrens modell:
Text – kontext - sociohistorisk nivå
Semiotik
Semiologi (Saussure)
Semiotik (Peirce)
Semiotik = läran om tecken och betydelser
Parole = Tillfällig, faktisk språkanvändning
Langue = kulturell grammatik,
underliggande sociala konventioner
Barthes
- Språklig nivå, Denotation (beteckning av
första ordningen)
- Associativ/symbolisk/mytologisk nivå,
Konnotation (beteckning av andra
ordningen)
Verklighetskonstruktion alltid ideologisk
Ideologi/myt = världsbild, sätt att se på
världen
Levi-Strauss, Myt
- Varför förmedlas denna (typ av) historia,
vilka syften har den och vilka värderingar
återspeglar den?
- Vilka är berättelsernas minsta element
och lagar?
Binära motsatspar
Glamour:
- (den framgångsrika och lyckliga) hjältinnan
får bekymmer med en rik man
- de bråkar och bryter upp
- de återförenas och går till sängs
- slutligen är hjältinnans identitet
återuppbyggd, dvs. framgångsrik och
lycklig
Hjältinna = ljushårig, vit hy, medelklass,
smal, ung
Hemhjälp = mörkt hår, brun hy, mindre
attraktiv, äldre
Samtida semiotik
Tidig semiotik inriktad på själva texten (jfr.
Ricoeurs kritik)
* Hur olika texter positionerar/adresserar
läsarna på olika sätt
* Inte en dominerande ideologi
* Studier av faktiska tittare
Grundläggande semiotiskt synsätt
Tecknet, vad tecknet hänvisar till och
tecknets användare
text
producent
läsare
betydelser
referent
Samtida semiotik öppen både för de
underliggande värderingarna (langue) och de
skiftande betydelserna i den konkreta
språkanvändningen (parole)
Textuell analys
Text = alla meningsbärande kulturella
uttryck
Text = Består av tecken (uttryck och
innehåll i godtycklig relation)
Text = återger (speglar) inte bara, utan
konstruerar, omvärlden/verkligheten.
Text = det meningsfulla resultatet av mötet
mellan innehåll och läsare
Text = är i princip mångtydig
Text = är intentionell
Text = mer eller mindre öppen i betydelse
Teckenfunktioner
Referentiell funktion
Metaspråklig funktion (intertextualitet,
genrer, konventioner)
Formell funktion
Tilltalsfunktioner (expressiv, konativ
fatisk funktion)
Kontextuell funktion
Texters betydelse är resultatet av ett samspel
mellan producent, texten i sig och
konsument. Texter är bärare av olika
meningspotentialer, skapade (mer eller mindre
avsiktligt) av en eller flera producenter och
som ständigt åter- och omskapas av dem
som tolkar texten beroende på intertextuella
och kontextuella faktorer.
Frågor till analys/tolkning
Referentiell nivå:
1.Vad handlar texten om? Vilka ämnen
eller teman tar texten upp?
2.Hur framställs
ämnen/händelser/aktörer? Vilka
påståenden görs, vilka argument förs
fram, vilka perspektiv/synvinklar
framträder?
Metaspråklig nivå:
1. Vilken genre förekommer texten i?
2. Vilka framställningsformer använder
texten?
3. Vilka språkbruk eller koder utnyttjar
texten?
4. Vilka stildrag finns?
Formfunktion:
1.Vilken textuell struktur har texten?
2.Vilken (audio)visuell struktur har texten?
Tilltalsfunktion:
1. Vem är det som talar i/genom texten?
2. Vem är det som tilltalas i/genom texten?
3. Vilken relation skapas mellan talande och
tilltalad (vilka omfattas/utestängs)?
Kontextnivå:
1. När/var/varför skapades texten?
2. Vem skapade texten?
3. Vilka är textens mottagare?
4. Vilka relationer har deltagarna till
varandra?
Den kontextuella nivån - diskurser
Mills, S. Discourse
Winther Jörgensen & Phillips. Diskursanalys
som teori och metod
Michel Foucault - Norman Fairclough
Diskurs
1. Diskurs: Bestämt sätt att tala om och
förstå (utsnitt av) världen
Överskrider den enskilda texten och
genomsyrar andra texter och praktiker
Hellspong & Ledin (1997) "de
grundläggande tanke- och handlingsmönster
som utmärker olika slags verksamheter".
2 Diskurs: Styrande/dominerande
betydelsemönster (makt)
Representationens ideologiska funktioner
3 Diskurser: Olika/konkurrerande
perspektiv
Silverman (2000): "Discourse analysis
focuses on how different versions of the
world are produced through the use of
interpretive repertoires".
4 Mönstren (re)produceras i sociala
praktiker - förändring
Diskurser är historiskt uppkomna och
ändras över tid
5 Diskurs dialektiskt till andra delar av
samhället
6 Individer positioneras genom diskurs
(men kan göra motstånd)
Hur studera diskurs?
- Vilka grundläggande tanke- och
handlingsmönster synliggörs i texten
(underliggande värderingar, perspektiv,
konventioner)?
- Finns det andra (populär)kulturella
texter/fenomen/genrer som bygger på
liknande värderingar, perspektiv eller
konventioner? Vilka är dessa?
- Vem/vilka ligger bakom valet av
representation? Vilka är effekterna av valet
för de olika intressen som de inblandade
har? Finns det rivaliserande diskurser
närvarande?
- Vad mer än texten bidrar till diskursen?
- Vilka positioner/roller skapas genom
diskursen? I vilken mån tillåter, öppnar
diskursen upp för alternativa positioner?
Sociohistorisk nivå
Fördjupa diskussionen om
diskurser/återkommande mönster med hjälp
av tidigare forskning och teori.
Marxism
Ideologiteori
Postmodernitet
- Upphävande av åtskillnad mellan kultur och samhälle
- Betoning av stil på bekostnad av substans
- Upphävande av åtskillnad mellan konst och
populärkultur
- Upplösning av tid och rum
- De stora berättelsernas död
Feminism
Postkolonialism
Globalisering
Vilken teori eller vilket perspektiv som blir
relevant beror på vad ni hittar i era texter.
Lindgrens tolkningsmodell:
a) Börja med att studera en text
(en populärkulturell yttring),
utifrån sju olika funktioner
b) Relatera texten till andra
texter/genrer/diskurser (trender,
tendenser, linjer): vad finns/syns?
c) Relatera diskurser till teorier
om varför detta finns/syns (just
nu), hur det hör ihop med övrig
samhällsutveckling (och
eventuella konsekvenser)
Skönhetsdiskurs
Kändisdiskurs
Privatdiskurs/vanlighetsdiskurs
Självhjälpsdiskurs
Förnedringsdiskurs
Diskursanalys – litteraturtips
Bell, A. & Garrett, P. (red.) 1998. Approaches to Media Discourse. Blackwell: Oxford.
Börjesson, M. & Palmblad, E. 2007. Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Chouliaraki, Lilie & Fairclough, Norman. 1999. Discourse in Late Modernity: Rethinking
Critical Discourse Analysis. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Fairclough, Norman. 1992. Discourse and Social Change. Oxford: Polity Press.
Fairclough, Norman. 1995. Media Discourse. London: Edward Arnold.
Jaworski, A. & Coupland, N. 2006. The discourse reader. London: Routledge.
Johnstone, Barbara. 2008. Discourse analysis. Oxford: Blackwell.
Lauerbach, G. & Fetzer, A. 2006. Political discourse in the media: cross-cultural perspectives.
Amsterdam: J. Benjamins Pub. Co.
Lundgren, Kristina. (1997). "Diskursanalys vs. massmedieretorik". I:
Rhetorica Scandinavica, nr. 2/97:64-76.
Mills, Sara. 2004. Discourse. London: Routledge.
Svensson, C. 1998. “Massmedieretorik och diskursanalys - måste de utesluta
varandra?“. I: Rhetorica Scandinavica, nr 5. s. 59-66.
Van Dijk, T.A. 2007. Discourse studies, v. 1 -5. London: Sage.
Van Dijk, Teun. 1988. News as Discourse. Lawrence Erlbaum. New
Jersey.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise. 2000. Diskursanlays som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur.
Kolla också tidskrifterna: Discourse & Society och Discourse Studies
