Att analysera diskurser
Diskursanalys som teori:
Samhällsvetenskaplig teori om relationen mellan språk
och samhällelig verksamhet/praktik
Diskursanalys som metod:
Metoder för att analysera texter
Kurslitteraturen: Bergström & Boréus: kapitel 8
Diskursteori
Kärnan i teorin:
Diskursen
sociala verkligheten
(sociala effekter av texter)
Teorins rötter
(1) Marxismen (överbyggnaden som en diskurs)
Marx: Den ekonomiska basen
överbyggnaden (ideologisk superstruktur)
Engels: Den ideologiska överbyggnaden har ett relativt oberoende
Gramsci: Hegemonibegreppet: för att vinna makten måste man etablera en
dominans på det politiska och kulturella fältet
I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja
oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad
av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar
samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad
reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det
materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga
livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras
vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.
Marx (1859) Till kritiken av den politiska ekonomin
The economic situation is the basis, but the various elements of the superstructure – political
forms of the class struggle and its consequences, constitutions established by the victorious
class after a successful battle, etc. – forms of law – and then even the reflexes of all these
actual struggles in the brains of the combatants: political, legal, philosophical theories,
religious ideas and their further development into systems of dogma – also exercise their
influence upon the course of the historical struggles and in many cases preponderate in
determining their form.
There is an interaction of all these elements in which, amid all the endless host of accidents
(i.e., of things and events, whose inner connection is so remote or impossible to prove that we
regard it as absent so and can neglect it) the economic movement finally asserts itself as
necessary. Otherwise the application of the theory to any period of history one chose would
be easier than the solution of a simple equation of the first degree.
Engels (1890): 417
(2) ”Linguistic turn”
Wittgenstein, Winch, Rorty
Språket konstituerar den sociala verkligheten
Vikten av att studera yttringar av språket – texten
(jfr Derrida: ”det finns ingenting utanför texten”)
(3) Postmodernismen
Focault: diskursiva formationer kan ses som uttryck för maktrelationer
Lyotard: ifrågasättandet av ”de stora berättelserna” (metanarrativen);
kritik av universialismen
Derrida: dekonstruktion av språket: lyfta fram det motsägelsefulla i
vad som sägs och skrives
(4) Det kommunikativa handlandet
Habermas: den ideala samtalssituationen;
kommunikationer
sociala förändringar
Diskursanalys
(1) Diskursbegreppet
Det talade och det skrivna: texten
Snävare och vidare innebörder
Diskurs/discourse: exempel på innebörder som ges begreppet:
”Discourse, in general terms, refers to actual practices of talking and writing.” Phillips &
Hardy (2002): 3
“… the preliminary definition of discourse as a particular way of talking about and
understanding the world (or an aspect of the world).” Jørgensen & Phillips (2002): 1
“’Discourse’ is used across the social sciences in a variety of ways, often under the influence
of Focault. ‘Discourse’ is used in a general sense for language (as well as, for instance, visual
images) as an element of social life which is dialectically related to other elements.
‘Discourse’ is also used more specifically: different ways of representing aspects of the
world.” Fairclough (2003): 214-15
(2) Typer av diskursanalyser
Discipliner: psykologi, sociologi, mediestudier, pedagogik, lingvistik,
statsvetenskap, företagsekonomi
Traditioner: exempel
Datamaterial: exempel
Data och traditioner inom diskursanalys
Examples of data
Interviews
Focus groups
Documents and records
Naturally occuring conversations
Political speeches
Newspaper articles
Cartoons
Novels
Källa: Phillips & Hardy (2002): 9
Examples of traditions
Conversation analysis
Focauldian research
Critical discourse analysis
Critical linguistics
Discursive psychology
Bakhtian research
Interactional linguistics
Ethnography of speaking
(3) Ansatser/traditioner
Focault:
Diskursiva ordningar (psykiatrin; lagstiftning) – uttryck för maktrelationer
i samhället
Sanningar – diskursiva konstruktioner; kunskapsregimer avgör vad som
är sanningar
Makten – diskursen skapar den sociala världen och uttrycker därmed
maktrelationer; diskursen sätter ramar för vad som kan diskuteras
Laclau + Mouffe:
Analyserar relationer mellan olika diskurser – den diskursiva kampen
Hur ska språkliga uttryck tolkas?
Hur strävar diskurser efter att vinna hegemoni?
Begrepp:
Artikulering (vilka element finns i en text?)
Signifikanter (vilka uttryck är centrala i en text?)
Antagonism (vilka motsättningar avspeglas i en text?)
The fact that every object is constituted as an object of discourse has nothing to do with
whether there is a world external to thought, or with the realism/idealism opposition. An
earthquake or the falling of a brick is an event that certainly exists, in the sense that it occurs
here and now, independently of my will. But whether their specificity as objects is
constructed in terms of 'natural phenomena' or 'expressions of the wrath of God' depends upon
the structuring of a discursive field. What is denied is not that such objects exist externally to
thought, but the rather different assertion that they could constitute themselves as objects
outside any discursive conditions of emergence.
Laclau & Mouffe (1985): 108
Fairclough:
Analysera konkreta texter
Undersöka förändringar i betydelser
Intertextualitet: mötet mellan olika texter
Samtidighet (collocation): koppling mellan nyckelord och
andra ord
Användning av lingvistiska analysredskap
Discourse Analysis
Ontology
Epistemology
Constructionist - assumes that reality is socially constructed
Meaning is fluid and constructs reality in ways that can be posited
through the use of that can be ascertained through the use of interpretive
methods
Data Source
Textual meaning, usually in relation to other texts, as well as practices of
production, dissemination, and consumption
Method
Qualitative (although it can involve counting)
Categories
Exploration of how participants actively construct categories
Inductive/Deductive
Inductive
Subjectivity/Objectivity Subjective
Role of context
Can only understand texts in discursive context
Reliability
Formal measures of reliability are not a factor although coding is still
justified according to academic norms; differences in interpretation are
not a problem and may, in fact, be a source of data
Validity
Validity in the form of “performativity” i.e., demonstrating a plausible case
that patterns in the meaning in some way.
Reflexivity
Necessarily high - author is part of the process Not whereby meaning is
constructed.
Källa: Hardy, Harley & Phillips (2004)
Tillämpningar av diskursanalys
(1) Globalisering (Phillips & Hardy 2002: 7-8)
Kvantitativ: undersöka grad av globalisering och dess samband
med andra faktorer
Kvalitativ: undersöka konsekvenser av globalisering för grupper av
individer
Diskursanalys: undersöka framväxt av och uttryck för
globaliseringsdiskussionen som uttryck för maktrelationer i vår
samtid
(2) Folkhälsa som pedagogiskt projekt (Ulf Olsson)
Syftet: synliggöra hur föreställningar om folkhälsan hos svenska
myndigheter har utvecklats över perioden från 1930-tal till 1990-tal
Teori: Diskursen är ett uttryck för ett maktperspktiv inom detta
politikområde; hur vill myndigheterna forma medborgarna?
Material: Offentliga utredningar
Metod: Analysera texter under beaktande av
- mjölighetsvillkor: vad pekas ut som problem?
- styrnig-makt: hur söker man påverka individer i önskad riktning?
- vetande: hur brukas kunskap i ett disciplinerande syfte?
Resultat: Olika diskurser urskiljes:
- den passiva närvaron (1930-tal)
- den passiva frånvaron (1950 - 70-tal)
- den aktiva närvaron (1970 – 90-tal)
(3) Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik (Ulf
Mörkenstam)
Syfte: Analysera den svenska samepolitiska diskussionen under en längre
tidsperiod från 1800-talet fram till slutet av 1900-talet
Teori: Diskursen har betydelse för hur samhällets maktrelationer kan
upprätthållas och föreställningar om samer institutionaliseras genom
lagstiftningen inom detta område
Material: Offentliga utredningar
Metod: Användning av analogikedjor för att påvisa vad som är diskursens
kärna; analysera texter utifrån hur man identifierar: problem – orsak – lösning
Analys: Redogörelser för hur diskursen tar form för olika tidsperioder;
illustrativa citat tas med i framställningen
Resultat: olika föreställningar om samen kan urskiljas: den nomadiserande
renskötaren; icke renskötande; renskötaren som bärare av samisk kultur;
samer som grupp. Utverkandet av särrättigheter för samer har medverkat till att
upprätthålla samernas underordnade position i det svenska samhället.
(4) Diskrimineringens retorik: en studie av svenska
valrörelser 1988 - 2002 - SOU 2006:52 (Kristina Boréus)
Syfte: Kartlägga förekomsten av strukturell diskriminering med språkliga medel
riktad mot människor som uppfattas som icke etniskt svenska i de fem senaste
valrörelserna (s. 11)
Teori: Diskursen är ett uttryck för maktrelationen i samhället; icke etniskt svenska
människors underordning i det svenska samhället som det framgår av diskurser
under valrörelserna
Material: Valmaterial från partierna; tidningsartiklar; TV-inslag
Metod: Påvisa diskursiva diskrimineringsformer genom att analysera de olika
texterna
Analys: Påvisa förekomster av olika former av diskriminering under de skilda
valrörelserna; jämföra förekomster mellan olika valrörelser
Resultat: Diskriminerande diskurser förekommer i valrörelserna;
rekommendationer läggs fram om hur man kan undvika den diskursiva
diskrimineringen:
- undvika överdriven uppdelning i ”svenskar” och ”invandrare”
- motverka nedvärdering
- motverka objektifiering (utgå från rättighetsperspektiv i stället för att urskilja
”invandrare”)
Exempel på diskursanalyser i litteraturen:
Sutherland, Claire (2005) ”Nation-building through discourse theory”,
Nations and Nationalism, 11 (2), 185-202.
Simhandl, Katrin (2006) ”’Western gypsies and travellers’ – Eastern roma’:
the creation of political objects by the institutions of the European Union”,
Nations and Nationalism, 12 (1), 97-115.
Diez, Thomas (2001) ”Europe as a discourse battleground: discourse
analysis and European integration studies”, Cooperation and Conflict, 36
(1): 5-38.
San Martin, Pablo (2002) ”A discourse reading of the emergence of
Asturian nationalist ideology”, Journal of Political Ideologies, 7(1), 97-116.
”Symposium: Discourse Analysis and Political Science”, European Political
Science, 2, 2002 (1) 48-67.
Howarth, David et al. (2000) Discourse theory and political analysis:
identities, hegemonies and social change, Manchester: Manchester
University Press.
