Diskurs
• Språkanvändning (language-in-use)
• Språkanvändning i relation till sociala,
politiska och kulturella formationer
– Språkanvändning såsom reflekterande och
skapande sociala ordningar
• Centralt för att förstå samhället och
dess relation till människan, samt för att
förstå språket självt
Diskurs
• WJP: ”ett bestämt sätt att tala om och förstå
världen (eller ett utsnitt av världen)”
• Språket är strukturerat i mönster som våra
yttranden följer när vi agerar i olika sociala
domäner
• Diskursanalys: analysen av dessa mönster
• Diskursordning: ett antal diskurser som
strider i samma domän
D/D/diskurs (Gee mfl)
• diskurs:
•
– konkret språkanvändning i
text eller tal;
– språklig handling;
– avtryck av Diskurs
– En individualiserbar grupp
påståenden
D
d
D
D
d
d
D
d
d
Diskurs:
– Bakomliggande mönster
– Sätt att tala om och förstå
världen
– En reglerad praktik som
underligger ett antal
påståenden
– ”resurser” som vi kan använda i
diskurs
– (Språkligt kodade?) politiska,
sociala och kulturella
formationer
• Ideologier
• Aktiviteter, roller, institutioner
• Kunskap, sociala relationer,
social identitet
D/D/diskurs (Gee mfl)
• diskurs:
•
– Bakomliggande mönster
– Sätt att tala om och förstå
världen
– En reglerad praktik som
underligger ett antal
påståenden
– ”resurser” som vi kan använda i
diskurs
– (Språkligt kodade?) politiska,
sociala och kulturella
formationer
– konkret språkanvändning i
text eller tal;
– språklig handling;
– avtryck av Diskurs
– En individualiserbar grupp
påståenden
D
D
D
D
D
•
d
d
Diskurs:
• Ideologier
• Aktiviteter, roller, institutioner
• Kunskap, sociala relationer,
social identitet
DISKURS
–
d
d
d
–
–
den Diskurs man inte kan komma undan;
man har inget val
monolitisk?
Uppåtpilar?
Diskurs: relaterade begrepp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Communities of practice
Cultural communities (Clark 1996)
Discourse communitites
Distributed knowledge, distributed systems
Though collectives
Practices (Heidegger 1962; Bourdieu 1977)
Activity systems
Actor-actant networks (Latour 1987)
Forms of life (Wittgenstein 1958)
Varför diskursanalys nu?
• Ökat intresse för kunskapsbildning inom akademisk
forskning; hur skapas kunskap?
– Klassificering; indelning av fenomen i klasser, relationer
mellan klasser
– Klassificering blir möjlig i och med språket
– Språket är ett klassificeringsverktyg; ej neutralt medium för
överförande av kunskap
– ”linguistic turn” inom akademisk forskning
• Breddande av lingvistikens perspektiv
– Fram till c:a 70-tal: fokus på beskrivning av grammatik, uttal;
begränsat till enstaka satser
– Senaste 30 åren: ökat fokus på struktur hos konversationer
och texter; implicerad mening och kontextuell tolkning; hur
språk interagerar med ickeverbal kommunikation
Diskursanalysens fiender i olika
discipliner
• Lingvistik:
– Chomsky och all annan lingvistik som ej tar hänsyn till
kontext & språkanvändning
• Litteraturvetenskap:
– hermeneutik
• Idéhistoria:
– ideologikritik
• Etnologi:
– strukturalistisk antropologi
• Filmvetenskap:
– formalism
Diskursanalys
•
•
•
•
Socialkonstruktionism
Strukturalism
Poststrukturalism
Strukturmarxism
Socialkonstruktionism
• Kritisk inställning till självklar kunskap
– Verkligheten är bara tillgänglig för oss
genom våra kategorier (Kant)
– Vår kunskap och våra världsbilder är en
produkt av vårt sätt att kategorisera
världen
Socialkonstruktionism forts
• Historisk och kulturell specificitet
– De sätt på vilka vi uppfattar världen är historiskt
och kulturellt specifika och kontingenta
• De kunde varit annorlunda
• De förändras över tiden
– Diskursivt handlande:
• Bidrar till att konstruera den sociala världen
– Antiessentialistisk
• Den sociala världen är inte given på förhand och har
inga inre ”essenser” - en uppsättning
äkta/stabila/autentiska karakteristika
• Även om kunskap och identited i princip alltid
är kontingenta, så är de i konkreta situationer
alltid relativt låsta
Socialkonstruktionism forts
• Kunskap påverkas av sociala processer
– Påverkas = skapas och upprätthålls
– Kunskap frambringas i social interaktion
• Bygger upp gemensamma sanningar
• Kämpar om vad som är sant och falskt
Socialkonstruktionism forts
• Kunskap och social handling
– I en bestämd världsbild blir några former
av handling naturliga och andra otänkbara
– Olika världsbilder leder till olika handlingar
– Den sociala konstruktionen av kunskap får
konkreta sociala konsekvenser
Strukturalism
• Teckenrelationen är abiträr
– Världen tilldelas betydelse genom sociala
konventioner
– De enskilda tecknens betydelse kommer från
deras relation till andra tecken
• Langue = ett teckensystem; språkets struktur
– Langue är fast och oföränderligt
• Parole = det konkreta språkbruket
– Parole bygger på Langue
Poststrukturalism
• Språket är inte en avspegling av en redan
existerande verklighet (Saussure)
– relationen tecken-verklighet är arbiträr
• Språket är strukturerat i diskurser (mönster)
– Inte ett system som hos Saussure utan flera system där
betydelserna skiftar från diskurs till diskurs
• Diskursiva mönster bevaras och förändras i
diskursiva praktiker, d v s konkreta kontexter där
språket sätts i spel
– Distinktionen langue-parole löses upp
– Langue är dynamiskt, ej statiskt som hos Saussure
Idealism? Relativism?
• Finns verkligheten?
– Ja, och den är socialt konstruerad
– ”den sociala verkligheten”, d v s den verklighet som vi
människor lever i
– Vi kan inte iakttaga utan att samtidigt förstå och tolka
• Finns sanning?
– Ja, och den är alltid relativ till en diskurs
– Det finns ingen Sanning utanför alla diskurser
• (är denna sanning i sig diskursrelativ? Eller nonsens?)
• Finns ”den fysiska världen”?
– Ja, men den får bara betydelse genom diskurs
– Däremot påverkas vi av den fysiska världen på sätt som inte
är direkt beroende av vår tolkning av den (affordances)
• Även om man inte köper detta, så finns vissa
delar av verkligheten som definitivt är socialt
konstruerade
–
–
–
–
Språk
Nationer
Ideologier
Religioner
• Om man är intresserad av hur dessa delar av
verkligheten konstitueras i språklig
interaktion, så är diskursanalysen intressant
Strukturmarxism m.m.
• Foucault
– Ville klarlägga reglerna för vilka utsagor
som blir accepterade som meningsfulla
(och sanna) under en viss historisk epok
• Althusser; Strukturmarxism
– Lärare till Foucault
– Ideologin interpellerar individen och tilldelar
därmed en subjektsposition (identitet, roll)
– Motstånd är ej möjligt
Subjekt och ideologi
• Foucault, Althusser: Subjektet är decentrerat
– Subjektet är inte en autonom och suverän enhet, utan
skapas i diskursen
– ”Jaget använder inte längre språket för att uttrycka sig självt;
det är snarare språket som talar genom personen. Det
enskilda jaget blir ett medium för kulturen och dess språk”
(Kvale)
• Senare teorier förkastar denna determinism;
människor kan göra motstånd mot ideologier
– Människor är både ”språkets herrar och slavar”
(Barthes)
Tre varianter på (kritisk)
diskursanalys
• ”Diskursteori” (Laclau & Mouffe)
• ”Kritisk diskursanalys” (Fairclough)
• ”Diskurspsykologi” (Potter & Wetherell)
Diskursteori (Laclau & Mouffe)
• Mest poststrukturalistisk - allt är diskurs
– Diskursen konstituterar den sociala världen
– Betydelse kan aldrig låsas fast
• Diskurser omformas ständingt i diskursiv kamp med
andra diskurser för att uppnå hegemoni
• Fokus på ”de stora diskurserna” (DISKURS?)
– Och hur subjekt styrs av diskurserna
• Ej så empirisk
Kritisk diskursanalys (Fairclough)
• Diskurs är bara en aspekt av sociala praktiker
– Mer marxistisk än diskursteorin
• Fokus på förändring (kontra reproduktion)
– hur nya betydelser bygger på etablerade
betydelser
• Intertextualitet
– Hur en text bygger på element och diskurser från
andra texter
• Empirisk - studerar (mest) texter
Diskurspsykologi (Potter &
Wetherell)
• En form av socialpsykologi
– Fokus på hur människor använder diskurser för att
framsälla sig själva fördelaktigt
– Ej fokus på inre psykologiska förhållanden
• Individer är aktiva språkbrukare som kan
påverka diskursen
• Ej så interesserad av ”de stora diskurserna”
• Fokus på individers aktiva språkbruk, ofta i tal
Skillnader
• Diskursens roll i konstituerandet av
världen
– CDA: diskursiv praktik är en typ av social
praktik; andra typer är t ex ekonomi,
infrastruktur
– Diskursteori: alla praktiker är dikursiva
• Analytiskt fokus
Skillnader mellan de olika
teorierna
• Syn på diskursen som konstituerad eller
konstituerande:
Diskurs er konstituerende
Laclau og Mouffes
Diskursteori
Diskurs
psykologi
Dialektisk forhold
Diskurs er konstitueret
Kritisk
diskursanalyse
(Foucault)
(Althusser)
(Gramsci)
(Historisk
materialisme)
Skillnader mellan de olika
teorierna
• Analytiskt fokus
Vardagsdiskurs
Diskurs
psykologi
Abstrakt diskurs
Kritisk
diskursanalyse
Laclau og Mouffes
Diskursteori
Reflexivitetsproblemet
• Hur ska man förhålla sig till den ”sanning”
som forskaren producerar?
– Diskursteori: problemet ignoreras; Laclau &
Mouffe skriver som om deras teori var objektiv
sanning
– Diskurspsykologi: försöker förhålla sig till
problemet
– CDA: anser sig kunna skilja på ideologiska och
icke-ideologiska diskurser
• Winther-Jörgensen & Phillips:
– Forskaren ska överväga och försöka redogöra för hur man
står i förhållande till de diskurser man undersöker, och vilka
konsekvenser ens bidrag till den diskursiva konstruktionen
av vår omvärld kan få
• Tyvärr är forskaren själv kanske den minst lämpade
för detta. Lösningen är nog istället en fortgående
dialog mellan kontrahenter, där intersubjektiv sanning
(d v s den enda sanning som finns) kan uppnås.
Denna dialog fortgår kontinuerligt i forskningsvärlden.
Gemensamt för de tre (kritiska)
diskursanalyserna
• Syn på språk och verklighet
– Vårt sätt att tala återspeglar inte neutralt vår omvärld, våra
identiteter och sociala relationer…
– … utan spelar en aktiv roll i skapandet och förändringen av
dem
• Målsättning
– att bedriva ”kritisk forskning”, d v s utforska och klarlägga
maktrelationer i samhället, och peka på möjligheter till social
förändring
– Men diskursanalysen kan vara intressant även om man
”bara” vill förstå hur språk fungerar
Fotnot s. 9; WJP
Några användningar av beteckningen
”diskursanalys” faller dock utanför detta fält.
Ordet ”diskursanalys” har exempelvis inom
lingvistiken använts för att beteckna analys av
relationer mellan satser och yttranden på
mikronivå (till exempel Brown & Yule 1983).
Diskursanalys har också använts för att
beteckna analysen av de sätt på vilka
människor använder mentala scheman för att
förstå berättelser (Van Dijk & Kintch 1983)
Diskursanalys i lingvistiken
•
•
•
•
Studerar språkanvändning (diskurs) i kontext
Fokus på konkret vardagsdiskurs
Deskriptiv, ej kritisk
Använder inte begreppet Diskurs; istället: kontext,
situation, aktivitet, roller, institution, etc.
• Ofta begränsad insikt i hur språkanvändning kan
påverka Diskurs (kontext)
– fokus på D d , t ex hur man toklar ett yttrande utifrån dess
kontext
– Språket ses som statiskt
– Diskurser ses som statiska
• Fokus på yttranden som informationsbärande
Några varianter på deskriptiv
diskursanalys
•
•
•
•
•
•
•
Pragmatik & talaktsteori (Austin, Grice, Searle)
Conversation Analysis (Sacks, Schegloff, Jefferson)
Interaktionell sociolingvistik (Goffman, Gumperz)
Kommunikationsetnografi (Hymes)
Textlingvistik (van Dijk, Halliday)
Rhetorical Structure Theory (Mann & Thompson)
Narrativanalys
Pragmatik & talaktsteori
• Austin, Grice, Searle, Levinson
• Språkanvändning i kontext
• Talaktsteori: yttranden som handlingar
– performativitet
• Hur språkliga yttranden tolkas i kontext
– Implikatur
– Presupposition
• Detaljerade analyser
– Härleda kontextuella tolkningar från generella principer för
kommunikation
• Ofta (men inte alltid) påhittade exempel
– Armchair linguistics
Conversation Analysis
• Etnometodologi
• Sacks, Schegloff, Jefferson
• Empiriskt iakttagbara mönster i transkriberad talad interaktion
– Sekvensiell organisation, adjacency pairs, turn-taking
• Beskrivning av mönster i form av regelsystem
• Metodologisk princip: ej gå bortom vad konversationsdeltagarna
själva orienterar sig mot
• Senare utveckling mot kritisk CA
• Diskurspsykologi bygger delvis på CA och etnometodologi
• Kritisk Diskursanalys (CDA) använder sig av lingvistiska verktyg
och relaterar sig till näraliggande discipliner
Variation inom arten
diskursanalys
• Kritisk/deskriptiv
– Kritisk: uttalad ambition att förändra Diskurser, ej bara
beskriva
– Deskriptiv: ingen (uttalad) ambition att förändra
• Diskurs som konstituerad eller konstituerande
– Deskriptiv fokuserar på hur Diskurs (aktivitet etc)
konstituerar diskurs ()
– Kritisk fokuserar på påverkan av diskurs på Diskurs ()
• Fokus på konkret vardagsspråk eller abstrakt diskurs
– Fokus på diskurs, Diskurs eller DISKURS
• Syn på reflexivitet
– Endast relevant om man ser Diskurs som delvis konstituerad
• Kritisk diskursanalys: diskurs påverkar Diskurs
• Deskriptiv diskursanalys: Diskurs påverkar diskurs
(språkanvändning)
• Kan vi tänka oss en lingvistiskt detaljerad deskriptiv
diskursanalys som fokuserar på hur diskurs påverkar
Diskurs?
– Hur språkanvändning påverkar våra språkliga kategorier och
andra sociala formationer
– Fokus på språksystemets dynamik (poststrukturalism)
Ytterligare andra sorters
diskursanalys
• Språket är bara ett av många
teckensystem
• Diskursanalytisk metod kan appliceras
på andra teckensystem,
kommunikationsteknologier
• ”Medieorienterad diskursanalys”
– Kittler, Bolter & Grusin, …
