Omdömen, bedömning och betyg
Kontaktpersonmöte
2009 05 06
Program
På gång inom området….
Synpunkter utifrån tidigare frågeställningar
IUP med skriftliga omdömen
På gång…..
Skola 2011 – information från Skolverket – 25 maj
Seminarieserie ”IUP med skriftliga omdömen” – riktar sig till rektorer – ht
2009
Föreläsningar:
4/9-2009 12.30 – 16.00 ”Att skriva skriftliga omdömen”
29/10-2009 09.00-16.00 ”Lokal pedagogisk planering”
Sept 2009 – Presentation av diagnosmaterialet
DIAMANT – ma F-5
Kontaktpersonmöten ht 2009
1 sept
22 okt – deltagande i forskarkonferens
9 dec
Nätverket ”Bedömning med digitala verktyg” – kommentarbanker, lokal
pedagogisk planering/matriser
”Förstå och använda tal” 28-29/9 Studiecirkelledarutbildning 40 platser
Kommentarbanker
Nätverket bedömning med digitala verktyg
Workshop 28 april
”
Hit har du nått.
Så här ska vi
tillsammans
komma vidare.
Syftet med dagens arbete
Kommentarbanker ska tas fram och ingå i den gemensamma strukturen för
de skriftliga omdömena till hösten 2009.
Kommentarbankerna ska användas i den del av det skriftliga omdömet
som rör elevens kunskapsutveckling. En bank för den summativa
bedömningen och en bank för den formativa bedömningen.
Kommentarerna ska på ett tydligt sätt kopplas till de nationella målen och
differentieras för år 3 (svenska och matematik), 5 och 9.
Dessutom syftar framtagande till att understödja en professionalisering och
förenkling av lärarnas skriftliga bedömningar.
”De skriftliga omdömena ska innehålla en beskrivning av
elevens kunskaper i förhållande till den pedagogiska
planeringen och de nationella målen”
”Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med
t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras
med en mer nyanserad beskrivning för att göra
informationen om elevens kunskaper tydlig”
Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga
omdömen, sid 15.
Mindre bra exempel
Kämpa på
Ryck upp dig!
Bra
Ansträng dig
Tänk själv
Väldigt duktig tjej/kille
Det blir inga resultat
Du har en långt tradition av att inte räkna så värst mycket
Eleven utvecklas inte
Reflektera över det
Bedömningens inriktning
Årskurs 3
Årskurs 5
Årskurs 9
Summativ
Strävansmål
Uppnåendemål
Formativ
Betygskriterier
Så här gjorde vi….
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Bedömningens inriktning
Målen
Utgå från insamlade kommentarer
Komplettera med egna kommentarer
Progression
Gå tillbaka till målen.
Stämmer kommentarerna mot bedömningens inriktning?
Extrauppgift: fundera i grupper över kommentarernas form…
Kommentarbanker
Efter bearbetning, klara för skolor att använda from juni
Förhoppning att Nätverkets arbete ska fortsätta på skolorna
Nätverkets fortsatta arbete
Fortsatt arbete i ”ämnesgrupper”
Tre träffar. Föreläsning vid första tillfället.
Lokala pedagogiska planeringar utifrån ett ämnesområde
Ta med planeringen tillbaka till skolan och använda den i
undervisningen.
Ta med resultat och elevarbeten tillbaka till nätverket.
Utifrån bedömningar skapa bedömningsmatris.
Bedömning i formativt syfte
Att se det som ska ses
Att kunna kommunicera det man ser
Att finna bra sätt att kunna gå vidare på basis av vad man ser
Både en summativ och formativ bedömning.
Skriftliga omdömen
Förändringarna i förordningen är:
Skriftliga omdömen ska ges i varje ämne från årskurs 1
Omdömen kan ges om elevens utveckling i övrigt
Rektor beslutar om utformningen av dessa omdömen
Informationen ska grunda sig på en utvärdering
Informationen får även ges vid andra tillfällen än vid ett
utvecklingssamtal
Eventuella överenskommelser ska dokumenteras i
utvecklingsplanen
Förbudet mot att ge betygsliknande omdömen är borttaget
Utdrag ur ” Allmänna råd och kommentarer –
Den individuella utvecklingsplanen”
Utifrån sitt särskilda ansvar bör rektor
- ge skolans lärare förutsättningar att skapa ett gemensamt
förhållningssätt till arbetet med den individuella utvecklingsplanen
Skolans lärare bör
- ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas
kunskapsutveckling och lärande
- utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i
dokumentationen
Elevens lärare bör
- beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen
- informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och
kunskapskvaliteter som ska bedömas
Den individuella utvecklingsplanen bör
- konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska
utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål att
sträva mot
- stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den
individuella utvecklingsplanen
- utformas på ett sådant sätt att den underlättar kontinuiteten i
elevens lärande vid byten av lärare, grupp och skola
De skriftliga omdömena bör
-
utformas så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om
elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfta fram
elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande
-
ge en tydlig signal om eleven riskerar att inte nå de mål som ska ha
uppnåtts i slutet av tredje, femte och nionde skolåret
-
utformas så att där inte förekommer känsliga uppgifter som kan tänkas
omfattas av sekretess
Den framåtsyftande planeringen bör
sammanfattande ange vilka kunskaper och förmågor eleven ska
utveckla
sammanfattande beskriva skolans insatser för att stödja och
stimulera elevens fortsatta kunskapsutveckling
uttrycka positiva förväntningar på eleven
utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor
IUP och skriftliga omdömen
Lokal pedagogisk planering
1.Vilka mål att sträva mot man har utgått från.
2. Hur man har konkretiserat dessa för att passa den årskurs som
undervisningen avser.
3.Vilket stoff (fakta, begrepp, teorier och modeller) man använder för att
eleverna ska kunna utveckla de förmågor och kompetenser som är
beskrivna (i mål att sträva mot samt i bedömningens inriktning) samt
vad man kommer att undervisa om när det gäller färdigheter samt
förmågor.
4.Vad man kommer att bedöma i elevernas arbete och hur man gör detta.
Lokal pedagogisk planering – Det var en gång……
(sagor)
Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven:
utvecklar sin förmåga att läsa och förstå. Tolka och uppleva
texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med
texten till dess syfte och karaktär.” (Ur kursplanen i svenska)
Målet med undervisningen är att du ska:
utveckla ditt skriftspråk och bli bättre på att skriva.
få mer kunskap om vad en saga är och vilka typiska kännetecken
som en saga brukar innehålla.
komma i kontakt med olika sorters texter.
kunna skriva och/eller rita en egen saga.
Detta skall bedömas:
din förmåga att berätta, skriva och rita en egen saga och ta med olika
sagofigurer och kännetecken som är typiska för en saga.
Detta skall du få undervisning om:
hur en saga är uppbyggd och vad den kan innehålla.
att det finns olika sorters sagor.
Genomförande:
Du kommer att få
lyssna på sagor som din lärare läser.
läsa sagor själv.
läsa och berätta en saga för en kompis.
tillsammans med dina klasskamrater träna på att skriva en saga gemensamt.
berätta, skriva och rita en saga där du tar med de typiska kännetecken som
brukar vara med i en saga.
Dokumentation
Ett skolexempel
ANVISNINGAR DOKUMENTATION
Varje termin skriver vi Anvisningar. De revideras efter nya
förordningar och efter utvärderingar av tidigare
dokumentationsmallar och diskussioner.
Att läsa:
Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen. (Texten är en länk till Skolverket och
till den publikation som ni fått kopierade till era fack)
Mer lästips på edu.stockholm.se under Bedömning och betyg.
DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA
På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
IUP
Vad: En framåtsyftande sammanfattning av elevs kunskaps- och sociala
utveckling som skriv av mentor, elev och vårdnadshavare under
utvecklingssamtalet.
När: IUP skrivs (minst) en gång per termin.
Vem: Mentor skriver. (Alla undervisande lärare kan läsa).
Var: IUP skriv i mall i Stockholm Skolwebb
DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA
På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
Skriftliga omdömen
Vad: En tydlig information om elevs kunskap i relation till de nationella
målen. En klar signal om eleverna riskerar att inte nå de mål som ska
ha uppnåtts i slutet av det tredje, femte och nionde skolåret. Ska också
lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter samt sociala utveckling.
Vem: Undervisande lärare skriver. Mentor kan läsa alla dokument.
Var: Skriftliga omdömen skriv i mall i Stockholm Skolwebb. (Underlag i
Skolwebben).
DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA
På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
LUS
Vad: En beskrivning av elevs läsutvecklingsprocess.
När: LUS skrivs (minst) två gång per termin (kalendariefört) i år 1-6.
Vem: Svensklärare skriver.
Var: LUS skriv i mall i Stockholm Skolwebb
DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA
På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
ÅP
Vad: För elever med behov av särskilt stöd ska mentor upprätta ett
åtgärdsprogram. Det finns nya mallar som vi ska använda from vt 09.
45a – Åtgärdsprogram, 45b – Bilaga till Åtgärdsprogram med
elevhälsouppgifter. 46 – En uppföljning av Åtgärdsprogrammet.
När: ÅP skrivs vid behov.
Vem: Mentor upprättar.
Var: ÅP skriver vi inte i Skolwebben, utan i en wordmall (kan skrivas
digitalt). Mallarna finns att hämta i personalrummet i SSW samt under
G:/../all personal/Mallar ÅP. Dessutom finns mallarna på UtbF Intranät.
Utvärdering, arbete och revidering
Varje läsår, på vårterminen, utvärderas de mallar för skriftliga
omdömen som använts. Dels i ämnesgruppen, men även i
arbetslaget.
Ämnesgruppen reviderar eventuellt ämnets mallar för skriftliga
omdömen, samt kommentarbanker som används.
Efter första terminen med Skriftliga omdömen i Stockholms
skolwebb så utvärderades mallarna av ett antal vårdnadshavare
och elever.
Överenskommelser efter utvärdering
För varje elev bör läraren välja maximalt tre stycken
utvecklingsområden som kan användas till eleven IUP.
Ämnesgrupperna och arbetslagen har samtalat om vad ”valet av
plupp innebär”, så att vi tänker lika.
Målen i ämnesdokumenten som lärarna bedömer utifrån den
två- eller tregradiga skalan är baserad på årskursens mål.
Efter gruppernas plupp-förslag tar skolledningen beslut om
gemensamma progressionsnivåer.
