Unga längtar bort trots kärlek till staden
-
Landskrona har 9 000 personer mellan 7-25 år och risken är att många av dem lämnar
staden om de inte erbjuds reellt inflytande och arenor att uttrycka sig på.
Kultursociologen Lars-Göran Karlsson kom med ett manande budskap på föreläsningen den 7
april. Baserat på intervjuer och studier av bl a kommunledningens egna slutsatser menade han
att de unga var underrepresenterade i satsningar på kultur och att Landskrona måste förbättra
sin position för att leva upp till målen i regeringens proposition för ungdomspolitik.
Från publiken hördes invändningar med en hänvisning till att många kommer till Landskrona
för att idrotta och då uttrycker stor uppskattning av utbudet.
- Det stämmer säkert och Landskrona är inte ensam om att satsa för lite på ungas kultur. Men
man får kanske betala ett jämförelsevis högt pris för sina ungdomskulturpolitiska
underlåtenhetssynder p g a av den starka segregationen i staden.
Riskerna med att lämna grupper av unga utanför illustrerades av Philip Lalander, professor i
socialpsykologi, som beskrev grunderna för hur man vetenskapligt ser på konsekvenserna av
utanförskap.
- Alla människor har en mycket stark drivkraft av bli bekräftade och uppleva respekt för
den man är. Ungdomar som inte klarar skolan utan blir betraktade som ”losers”
riskerar att hamna i helt fel sammanhang i jakten på bekräftelse, framhöll Philip
Lalander.
Han beskrev hur en karriär mot kriminalitet mycket väl kan tillfredsställa grundläggande
mänskliga behov av att bli sedd och bekräftad och kopplingen till Lars-Göran Karlssons
studie blev tydlig.
Lars-Göran Karlsson betonade gång på gång att Landskrona får betala ett oförtjänt högt pris
för otillräckliga satsningar på ungdomars delaktighet och kultur.
Ett av hans förslag var att skapa utrymme för unga att ordna ”events”. Någon i publiken
påekade att man redan har en modell kallad ”snabba cash”, pengar som kan sökas för att
ordna möten för unga.
- Tiodubbla det! Var Lars-Göran Karlssons svar.
Han framhöll hur viktig kompisskapet är för unga. Men umgänget med jämnåriga blir än
svårare i resurssvaga familjer då man oftast bor ganska trångt och inte har så mycket att
erbjuda.
- Det har gjorts en undersökning bland gymnasieelever där de bl a tillfrågas om vad de
gör om tio år. Trots att de älskar sin stad säger en tredjedel att de kommer att bo
utomlands. Materialet är inte analyserat än men med erfarenhet från tidigare studier
vill jag påstå att det främst handlar om unga pojkar som vill återvända till det gamla
hemlandet. Där hoppas de bli sedda och respekterade, menade han.
En i publiken menade att de unga inte tar till sig de möjligheter som erbjuds. Lars-Göran
Karlsson invände att de svagaste inte ens kan formulera vad de önskar av livet. De minst
inaktiva är också minst benägna att beskriva vad de saknar.
Han hänvisade till statistik som visar att Landskrona har många unga i kategorin resurssvaga.
Andelen öppet arbetslösa ungdomar och ungdomar i arbetslöshetsåtgärder 2009 var 6.7 % i
kommunen, jämfört med 5.4 % i Skåne och 5.8 % i landet som helhet. Andelen individer i
åldern 17 år eller yngre som fick ekonomiskt bistånd var 14.6 %, en nivå betydligt över
genomsnittet för både länet som för landet som helhet.
- Många av dessa kan inte ens formulera en dröm om framtiden. Ekonomisk segregation och
ojämlikhet är farlig för ett samhälle, underströk han.
Samverkan med civilsamhället
Philip Lalanders studie i Landskrona handlar egentligen om Unga KRIS (Kriminellas
revansch i samhället). Unga KRIS har fått pengar av Allmänna Arvsfonden för satsningar på
flera håll i landet och uppdraget att utvärdera satsningen har gått till Philip Lalander.
- Utvärderingen blir inte offentlig förrän den sista april men när det gäller Landskrona kan
man säga att Unga KRIS haft goda kontakter med det etablerade samhället och i deras nätverk
finns nu bland Rotaryföreningen och Landskronahem. De vuxna i Unga KRIS har jobbat med
ett stort engagemang och erbjudit en hjälp som offentliga aktörer inte klarar av, sa Philip
Lalander.
Modellen att söka samverkan med civilsamhället i form av företag och ideella föreningar
framhölls av båda föreläsarna som en viktig pusselbit i arbetet med att förhindra en
marginalisering av unga.
- En stads utveckling bygger på ungas delaktighet. För Landskronas del är det viktigt att skapa
attraktiva mötesplatser i centrum. Många mötesplatser skapar trygghet, vilket i sin tur skapar
en positiv spiral för stadens utveckling, framhöll Lars-Göran Karlsson.
Fotnot:
Philip Lalanders utvärdering kommer att finnas tillgänglig på Allmänna Arvsfondens hemsida
från den sista april.
