Bakgrundsinfo - fordonstvätt
Vad säger lagen?
o Tvättvattnet från fordonstvätt är att betrakta som ett avloppsvatten. Enligt miljöbalken är
utsläpp av avloppsvatten en miljöfarlig verksamhet och avloppsvattnet ska tas om hand så
att olägenheter för människor och miljön inte uppstår. Det ska inte släppas i dagvatten
eller direkt i miljön.
o Vidare står det i miljöbalken att alla som gör något där det finns risk för att skada
människors hälsa eller miljön är skyldig att försöka förhindra att en sådan skada uppstår
(försiktighetsprincipen).
o Därtill ska alla som använder kemiska produkter välja de alternativ där skadan på
människors hälsa och miljön blir så liten som möjligt (produktvalsprincipen).
Vad säger MVGs policy om biltvätt utanför biltvättsanläggning?
Vid enstaka tillfällen kan det vara okej att tvätta bilen hemma, men då är det viktigt att inte
avfettningsmedel och andra bilvårdsprodukter används. Låt bilen stå på en gräsmatta eller
grusplan. Då kan viss rening av tvättvattnet ske genom att det filtreras via marken innan det når
grundvatten och vattendrag. Det får inte finnas vattentäkter i närheten som kan påverkas. Läs
mer i MVGs rapport: ”Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt”.
Innehåll och verkan av bilvårdsprodukter
”Vid tvätt av fordon används olika typer av tvättmedel och andra produkter, bl.a.
avfettningsmedel och schampon. Produkternas innehåll och funktion kan översiktligt beskrivas
enligt följande:
Kallavfettningsmedel (lösningsmedelsbaserade), innehåller i huvudsak petroleumkolväten
och 2-4 % tensider. Petroleumbaserade avfettningsmedel kan bestå av normalparaffiner (C10C13) och aromatfri- eller lågaromatisk nafta. Avfettningsmedel baserade på vegetabiliska
produkter innehållande fettsyraestrar av t.ex. raps och kokos förekommer också.
Mikroemulsioner är avfettningsmedel med en lägre andel petroleumkolväten än vanliga
kallavfettningsmedlen, ca 5-30 %, där petroleumkolvätena är emulgerade i vatten med hjälp av 520 % tensider.
Alkaliska avfettningsmedel består av en vattenlösning av alkali (5-20 %), såsom
natriummetasilikat, kalium- eller natriumhydroxid, tensider (5-10 %), samt komplexbildare (t.ex.
NTA) mm. Produkternas pH-värden i brukslösning kan ligga på ca 12.
Schampo innehåller i huvudsak vatten och tensider men även andra ämnen kan förekomma,
såsom alkali och komplexbildare. Olika typer finns. I automattvättar förekommer t.ex.
skumschampo och borstschampo. Skumschampo är ett milt alkaliskt schampo och används
främst sommartid. Det appliceras tillsammans med luft för att ge upphov till ett skum vid
tvättning. Borstschampo används i borsttvättanläggningar och hjälper också till att hålla borstarna
rena. Borstschampo kan förutom vatten och tensider även innehålla lösningsmedel (t.ex.
alkoholer) och komplexbildare.
Vaxschampo är en annan typ där vaxer har emulgerats in. Vaxer används för att ge billacken ett
skyddande ytskikt. Vaxer innehåller kolväten med kolkedjelängder på ca C24-C34. Exempel på
förekommande vaxer är s.k. montanvax och carnubavax, som har syntetiskt respektive naturligt
ursprung.
Vanliga typer för bilrekonditionering är vax i ren (hårdvax) respektive löst form (flytande
hårdvax). Flytande vax innehåller även lösningsmedel, t.ex. lacknafta. I automattvättar
förekommer ofta kombinationsprodukter med både vax och sköljmedel, s.k. sköljvax.
Avrinningsmedel/sköljmedel används i automattvättar för att underlätta torkningen av bilen.
Kallas därför också för torkmedel. Produkterna innehåller ofta katjontensider som ger upphov till
en vattenavstötande ytfilm genom hög attraktionskraft till lackytor.
För rengöring av bilfälgar finns också särskilda produkter. Dessa kan vara sammansatta av en
vattenlösning av alkalisalter, komplexbildare, alkoholer (t.ex. 2-aminoetanol) och tensider.
Användningen av produkter för fordonstvätt anpassas i regel till årstiden. Vid svåra
smutsförhållanden vintertid används i regel mera avfettningsmedel. Vad man använder som
avfettningsmedel kan variera mellan alkaliska produkter vid lättare smutsförhållanden till
mikroemulsioner eller petroleumbaserade avfettningsmedel vid svårare förhållanden. Sommartid,
när behovet av avfettning inte är lika stort, späds produkterna ut med mera vatten, och ofta
används istället bara alkaliska tvättmedel eller schampon.”
Källa: Naturvårdsverket – Branschfakta: Fordonstvättar – utgåva 1; s. 6-7
Tvättkemikalier
”I bilschampon och avfettningsmedel finns kemikalier som kan skada miljö och vattenlevande
djur. Även milda tvåltvättmedel och såpa innehåller sådana ämnen. Avfettningsmedel innehåller
ofta lösningsmedel, som bland annat ska lösa asfaltsfläckar och annan vårborttagen smuts som
fläckvis täcker bilen under vinterhalvåret. Kallavafettningsmedel är baserade på nafta som är en
petroleumprodukt som är särskilt skadligt för oss människor och för livet i våra vattendrag. Nafta
är cancerframkallande och kan vid yrkesmässigt bruk orsaka kroniska skador på nervsystemet. Nu
finns miljöanpassade avfettningsmedel utan nafta som fungerar likvärdigt med eller effektivare än
petroleumbaserade avfettningsmedel. De flesta avfettningsmedel och alla bilschampon innehåller
dessutom andra ämnen såsom tensider som vid tillräckligt höga koncentrationer medför att
vattenlevande organismer dör.”
Källa: Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, Göteborgs Stads Faktablad 41 – Tvätta inte på gatan!
Utsläpp från biltvättar
I Sverige tvättar vi bilen ca 30 miljoner gånger per år. En uppskattning av vad tvättvattnet från
dessa biltvättar innehåller ser ut så här:
5,5 ton tungmetaller, så som kadmium, bly, krom, nickel och zink
5000 ton avfettningsmedel, bilschampo och bilvax
2000 ton olja
Tvättvatten från fordonstvättar består både av föroreningar som tvättas bort från bilen och
kemikalier från bilvårdsprodukter. De ämnen som tvättas bort är metaller (tex kadmium, zink,
krom, nickel, bly och koppar) Det frigörs även däckpartiklar, olja, bränslerester, vägmaterial samt
ftalater som har en hormonstörande verkan.
Källa: Håll Sverige Rent http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=887
Tungmetaller är viktiga komponenter för att djur och växter ska kunna leva och fungera normalt.
Ofta behövs de dock bara i små mängder. I större mängder kan de vara mycket skadliga och
giftigheten beror helt på mängd och koncentration. Bly och kadmium är några av de mest
skadliga tungmetallerna.
Källa: Håll Sverige Rent http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2122
Bly
Utsläppen av bly kommer idag främst från industrin, biltvätt, ammunition och fiskesänken. Bly
tas upp av människor och djur genom lungorna och transporteras vidare i kroppen via blodet och
ansamlas i lever, njure och mjälte. Därefter sker en omfördelning och lagring i skelettet.
Utsöndringen av bly ur kroppen går mycket långsamt vilket gör att halterna i kroppen gradvis
ökar.
Bly kan skada nervsystemet redan vid låga halter. Barn och foster är särskilt känsliga. Skador på
nervsystemet kan leda till försenad mental utveckling, minnesförluster och bristande
koordination. I studier på barn har man funnit att blyhalter i blodet på 100ug/l har lett till
fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar.
Växter som exponeras för bly får ofta missfärgade blad med försämrad fotosyntes som följd.
Även vattentransporten försämras. Den naturliga nedbrytningen i naturen går också långsammare
eftersom de mikroorganismer som medverkar vid dessa processer är metallkänsliga. Många
marklevande djur som till exempel daggmaskar kan ta upp bly direkt från marken och sedan föra
det vidare högre upp i näringskedjan till fåglar och andra djur.
Källa: Håll Sverige Rent http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2122
Kadmium
Kadmium är mycket giftigt och anses heller inte vara ett nödvändigt grundämne för levande
organismer. Vi föds med obefintliga halter kadmium i njurarna och halten ökar sedan i jämn takt
för att kulminera i 50-årsåldern. Halterna i njurbarken brukar då ligga på 30mg/kg. Metallen tas
effektivt upp i människan både från vatten, föda och luftföroreningar, och anrikas sedan i
njurarna.
Utsöndringen är mycket långsam vilket innebär att metallen lagras och koncentrationen ökar.
Kadmium orsakar njurskador, urkalkning av skelettet och är troligen även cancerogent
Kadmium sprids i naturen på flera olika sätt. Skrothantering och sopförbränning bidrar till
spridningen, liksom avloppsslam som används inom jordbruket. Kadmium anrikas effektivt i
växter, främst vete, ris och tobak. I försurade marker ökar lösligheten av kadmium i marken,
vilket gör att den blir mer lättillgänglig för växter.
Källa: Håll Sverige Rent http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2122
Zink
Zink är en livsnödvändig metall, men för hög zinkhalt är skadlig för exempelvis vattenlevande
organismer. Miljöfarligheten hos zinkföreningar beror i första hand på den mängd zinkjoner som
frisätts.
Källa: Naturvårdsverket http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/
Krom
Miljöfarligheten hos kromföreningar beror i första hand på mängden kromjoner som frisätts. De
flesta kromföreningar som finns i PRIO-registret är klassade som CMR (cancerogen, mutagen
eller reproduktionsstörande) och är miljöfarliga. De uppvisar även långtidseffekter och är
allergiframkallande.
Källa: Naturvårdsverket http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/
Nickel
Ämnet uppvisar långtidseffekter och är miljöfarligt. Vissa föreningar, till exempel nickelmonoxid
och nickeldioxid, är även cancerframkallande.
Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi och allergiskt kontakteksem. Nickelallergi
orsakas av långvarig hudkontakt med föremål som avger nickel, exempelvis smycken, klockor,
glasögon och liknande föremål. Symtomen är klåda, rodnad, svullnad, blåsor, fjällning och
sprickor som beror på en inflammation i huden.
Källa: Naturvårdsverket http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/
Koppar
Koppar kan ha negativ inverkan på mark, sjöar och vattendrag samt rötslam från
avloppsreningsverk. Ämnet är mycket giftigt för mikroorganismer. För människan kan
överdriven exponering av koppar innebära negativa effekter på ögon, näsa, lungor, njurar, lever
och matsmältningssystemet
Källa: Naturvårdsverket http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/
Olja
Oljeprodukter är en stor fara för organismer som lever på sjö- och havsbotten. Olja som når
grundvattnet kan även förstöra stora dricksvattentäkter.
Källa: Länsstyrelsen Stockholm
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-medmiljopaverkan/fororenade-omraden/Pages/miljo-och-halsoeffekter.aspx
Ftalater
Ftalater har en relativt låg akut toxicitet men långtidseffekter kan förekomma. Ftalater ansamlas
och är svårnedbrytbart i områden med låga temperaturer och dåliga syreförhållanden.
Dibutylftalat är mycket giftigt för vattenlevande organismer och potentiellt bioackumulerbart.
Källa: Länsstyrelsen Stockholm
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-medmiljopaverkan/fororenade-omraden/Pages/miljo-och-halsoeffekter.aspx
Länkar för mer information
Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt (MVG, uppdaterad 2008)
Naturvårdsverkets rapport om fordonstvättar (2005)
Naturvårdsverkets rapport om oljeavskiljare (2007)
Svenska Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval (extern länk)
SIS Miljömärkning, Svanen (extern länk)
SIS Miljömärkning, EU- blomman (extern länk)
www.hsr.se
www.gronabilister.se/
Kemikalieinspektionens PRIO-guide
