med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati

Svensk förvaltning
Föreläsningarnas innehåll
Inledning
Makten!
Den svenska
förvaltningens korporativa
arv
Målen
Rättssäkerhet, effektivitet –
och demokrati
Organisationsmakten
Nivåer av politiskt ansvar
och territoriell organisering
Den kommunala
självstyrelsen
Utnämningsmakten
Grundläggande regelverk
Lagstiftningsmakten
Regelhierarki
Lagstiftningskedjan
Förvaltningslagen
Kontrollmakten
Kontrolltyper: politisk,
rättslig och ekonomisk
Finansmakten
Att styra med ekonomisk
politik
Avslutning
Policyprocessen: hur kan förvaltningen
styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130)
Förvaltningen
De folkvalda
Initiering
Beredning
BESLUT
Implementering
Kontroll, utvärdering
BESLUT (2006/07:AU13 Ytterligare reformer inom
arbetsmarknadspolitiken)
Utskottets förslag till riksdagsbeslut [---]
7. Den nya myndigheten Arbetsförmedlingen
Riksdagen dels
antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, såvitt avser 48 a, 48 b, 48 g och 48 h §§,
b) lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,
c) lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,
d) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
e) lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade,
f) lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m.,
g) lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,
h) lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
i) lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
j) lag om ändring i skollagen (1985:1100),
k) lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg,
l) lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
m) lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län,
n) lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten,
o) lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
p) lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
q) lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser med den ändringen att 26 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 punkt 1,
r) lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,
dels godkänner vad regeringen föreslår om att avveckla Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna och bilda en ny sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:89 punkterna 1, 3, båda i denna del, 5, 18, 20 och 23, bifaller delvis proposition 2006/07:89 punkt 19 och avslår motion
2006/07:A29 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) i denna del.
Reservation 8 (s)
Förändrad organisation av
svensk arbetsmarknadspolitik – det politiska perspektivet?
Arbetsmarknadsutskottets behandling av regeringens prop.
2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Utskottet uppskattar denna
inriktning.[--] Utskottet utgår från att
omvandlingen till en sammanhållen
myndighet kan förväntas leda till att
de samlade resurserna kan användas
mer effektivt, en inställning som även
AMS generaldirektör gav uttryck för i
sin information till utskottet. [---]
Sammanfattningsvis anser utskottet
att den föreslagna nya myndigheten
Arbetsförmedlingen lägger grunden
för större effektivitet och rättssäkerhet
på arbetsmarknadspolitikens område.
Utskottet kan inte ansluta sig till den
kritik som framförts av
Socialdemokraterna [---]
[---D]en borgerliga regeringen
fortsätter att föra en politik som slår
hårt och skoningslöst mot de
arbetslösa. Detta är en politik som
ökar klyftorna och otryggheten och
som leder till fler låglönejobb. [---]
Vi är också starkt kritiska till att
ombildningen av AMV sker utan att
ekonomiska resurser tillförs och till att
detta sker samtidigt som jobb- och
utvecklingsgarantin införs. Enligt vår
mening innebär detta uppenbara
risker för att stöd och kvalitet i
resurser till arbetssökande inte kan
säkerställas.
Vi tillstyrker därför motion A29 i
denna del.
Den svenska förvaltningens
korporativa arv (Rothstein i LBB)
• Definition: Institutionaliserad samverkan mellan
politiska institutioner och intresseorganisationer.
• Praktisk innebörd: Regeringen ger vissa
intresseorganisationer möjlighet att låta sig
representeras i statliga utredningar,
verksstyrelser, domstolar m.m.
• Födelse: Tidigt 1900-tal (offentliga
arbetsförmedlingar 1902)
• Störst inflytande: Arbetsmarknadens
organisationer.
• Motiv: integrera arbetarrörelsen i samhället,
”mildra intressemotsättningarna”.
Situationen i dag
• Storhetstid: från andra världskrigets
slut till slutet av 1980-talet.
• Avgörande brott: SAF lämnade sin
plats i ämbetsverkens styrelser vid
början av 1990-talet.
• Intresseorganisationernas inflytande
lever vidare, men tvingas ta andra
former.
• Mer av pluralism?
Mål för svensk statsförvaltning
Den svenska statsförvaltningen skall, med höga krav på
rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, vara tillgänglig
och tillmötesgående. Den skall ha medborgarnas fulla
förtroende, ge näringslivet goda arbets- och
tillväxtförutsättningar samt vara framgångsrik och
respekterad i det internationella samarbetet.
Myndigheterna skall genomföra sina uppdrag med
– hög kvalitet,
– öppenhet,
– motiverade och kompetenta medarbetare,
– dugliga chefer och
– förändringsförmåga.
(prop. 1997/98:136)
Rättssäkerhet i svensk
statsförvaltning
Innebörd:
”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör uppgifter inom den
offentliga förvaltningen skall i sin
verksamhet beakta allas likhet inför
lagen samt iakttaga saklighet och
opartiskhet.”
(1 kap. 9 § RF)
Problem med rättssäkerhet i
svensk statsförvaltning?
(Petersson)
Svårt att i efterhand utkräva
ansvar för misstag och
oegentligheter.
Ökade krav på flexibilitet och
effektivitet.
Demokrati i svensk
förvaltning
Innebörd?
Den representativa demokratins
uppdrags- och ansvarskedja där
folkviljan förmedlas indirekt.
Verksamheten förenlig med politikernas
beslut
Verksamheten tillgänglig
Verksamheten öppen, offentlig
Problem med demokrati i
svensk förvaltning?
(Petersson)
Ordningen i demokratins uppdrags- och
ansvarskedja (Generaldirektörer på DNdebatt, myndigheter som bedriver
lobbyverksamhet)
Ansvarsutkrävande
Sjunkande medlemstal i partierna och
svårigheter rekrytera personer till
kommunala förtroendeuppdrag.
Effektivitet i svensk
förvaltning
Innebörd?
Göra rätt saker, vid rätt tidpunkt, på rätt
sätt och kostnadseffektivt.
Lyckas förvaltningen i detta stärks det
medborgerliga förtroendet för
förvaltningen, men också för politikerna.
Problem med effektivitet i
svensk förvaltning?
Å ena sidan…
För stark betoning vid ekonomiska
effektivitetskrav? (jfr Försäkringskassan)
Kundanpassning, flexibilitet och konkurrens
inkräktar på rättssäkerheten?
Å andra sidan…
När förvaltningen uppfattas som ineffektiv
och/eller rigid undergrävs medborgarnas
förtroende för både politik och förvaltning.
(Petersson)
POLITIKENS STYRMEDEL
(Petersson 2007)
ORGANISATIONSMAKT
UTNÄMNINGSMAKT
LAGSTIFTNINGSMAKT
KONTROLLMAKT
FINANSMAKT
ORGANISATIONSMAKTEN
Inrätta en myndighet
Slå samman ett antal kommuner
Lägga ned en myndighet
Omorganisera ett departement
/De/centralisera
m.m.
Två viktiga särdrag
1.Kommunal
självstyrelse
2.Självständiga
myndigheter
Två nivåer av politiskt ansvar
Riksdagen (riket)
Direktvalda kommunala församlingar
(RF 1:7)
primärkommuner (290 kommuner)
landstingskommuner (18 landsting
och två regioner, Skåne och Västra
Götaland)
Sveriges territoriella
organisering
STAT
LANDSTING/
REGION
(PRIMÄR)KOMMUN
Riksnivå
RIKSDAG
Regering
Centrala
ämbetsverk
[Sveriges kommuner och landsting
(SKL)]
Länsnivå
Länsstyrelser
Länsmyndigheter
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Kommunal nivå
Lokal
statsförvaltning
Lokala organ
KOMMUNSjukvårdsenheter FULLMÄKTIGE
Kommunalförbund
Kommunförbund
Regionförbund
Kommunal självstyrelse
Grundlagsreglerad (RF 1:1, 1:7, 1:8, 8:5)
” Den svenska folkstyrelsen
bygger på fri åsiktsbildning och på
allmän och lika rösträtt. Den
förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal
självstyrelse.”
Kommunernas dubbla roll
1. Del av den offentliga makten
upptar större delen av offentlig sektor
större delen av skatterna till kommunerna
Den offentliga maktens ”ansikte”.
2. Uttryck för medborgerlig självstyrelse
Tydliggör sambandet enskilt och allmänt
intresse. Allmänviljans förverkligande? (jfr
socken)
(Montin)
Kommunal förvaltning
290 kommuner
Kommunfullmäktige utgör parlament
Kommunstyrelsen leder och samordnar
arbetet (”samlingsregering”)
Nämnder ansvarar för olika områden
Exempel på kommunala
ansvarsområden är skola, förskola, planoch byggverksamhet, socialtjänst,
äldreomsorg, fritid, kultur, infrastruktur.
Tre typer av uppgifter
1. Verksamhet reglerad i speciallag
Vad kommunerna måste göra (”vård-skola-omsorg”)
2. Allmän kompetens
Vad kommunerna får göra om de vill (fritid & kultur)
3. Verksamhet reglerad i särlagar
Vad kommunerna får göra om de vill, men där
handlingsutrymmet lagbeskuret (katastrofhjälp,
ungdomsorganisationer)
Kommunal självstyrelse? JA
JA: I Sverige får kommunerna göra vad de
vill så länge det inte är uttryckligen förbjudet
JA: Svenska kommuner har
beskattningsrätt
JA: Kommunerna kan bestämma sin egen
organisation
JA: Kommunalt planmonopol, dvs.
kommunen ansvarar för mark- och
vattenanvändning inom sitt territorium (jfr
dock Länsstyrelsen).
(Montin, Petersson)
Kommunal självstyrelse? NEJ
NEJ: Staten kan tvinga kommunerna att göra
sådant de egentligen kanske inte vill, anser sig ha
råd med etc.
NEJ: Den största delen av kommunernas
verksamhet (ca 80 %) är obligatorisk för dem att
utföra och regleras genom nationell lagstiftning
NEJ: Skatteintäkter från kommuner med god
skattekraft omfördelas till fattigare kommuner, ofta
i glesbygd (kommunalt utjämningssystem, ”robinhood-skatt”)
(Montin, Petersson)
Självständiga myndigheter
Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under
olika departement. I Sverige är myndigheterna självständiga och
ministrarna får inte gå in och detaljstyra myndigheternas arbete.
Ministerförvaltning
Det svenska systemet
Regeringen
Regeringen
Departement
Departement
(regeringens
stabsorgan)
Förvaltning
Förvaltning
/Förvaltnings/myndighet
Självständig organisatorisk enhet
inom den statliga eller kommunala
förvaltningen
(regleras bl.a. i Myndighetsförordningen (2007:515))
Myndighetstyper
• Riksdagsförvaltningen med dess
myndigheter (JO, RiR, Riksbanken)
• Regeringskansliet med myndigheter
Centrala ämbetsverk (HSV, Naturvårdsverket, Vägverket,
Socialstyrelsen)
• Kommunala myndigheter (kommun- och
landstingsstyrelse)
• Kommittéer
• Länsstyrelser
• Affärsverk (SJ, Luftfartsverket)
Organisationsmakt i praktiken: AMV
och AF (centralisering)
Arbetsmarknadsverket och den nya
myndigheten Arbetsförmedlingen
Vad gäller AMV föreslår regeringen att
myndigheten ombildas till en sammanhållen
myndighetsorganisation genom att
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och de 20
länsarbetsnämnderna avvecklas och en ny
myndighet, Arbetsförmedlingen, inrättas.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2008.
(prop. 2006/07:89)
Jfr Rothstein, Bo: Den socialdemokratiska staten. Reformer och
förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik. (1986).
UTNÄMNINGSMAKTEN
Avskeda en generaldirektör
Utarbeta en ”chefspolicy”
Kompetensutveckla
Tillsätta en ny generaldirektör
Jämställdhetsintegrera
m.m.
Utnämningsmaktens grund
Meritsystem
4 § lagen (1994:260) om offentlig
anställning
”Vid anställning skall avseende fästas bara
vid sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklighet.
Skickligheten skall sättas främst, om
det inte finns särskilda skäl för något annat.”
Särskilda regler för anställda i
stat och kommun (Petersson)
• Strikta krav på ”saklighet och opartiskhet”
(RF).
• Bisysslor som kan rubba förtroendet ej tillåtna
(LOA).
• Både straff- & disciplinrättsligt ansvar för off.
anställda som begår brott i tjänsten, el
åsidosätter sina skyldigheter (brott mot
tystnadsplikt, sekretess regleras t.ex. i BrB)
• Särskilt anställningsskydd (t.ex. domare).
• Särskilda jämställdhetskrav (saklig grund)
• Höga krav på serviceinriktning (FörvL)
Utnämningsmakt i praktiken: AF
Angeles Bermudez Svankvist
CV: Tandläkare, chef Folktandvården
i Uppsala, förf. till: Management by
love. Att leda genom mångfald (2002).
”Jag är mycket glad att en så driven,
effektiv och värderingsbaserad ledare
som Angeles nu kommer att tillträda
befattningen som generaldirektör och
chef för Arbetsförmedlingen. Jag är
övertygad om att hennes erfarenheter
av att med kompetens och entusiasm
leda många människor i komplexa
miljöer kommer att vara mycket
betydelsefulla för
Arbetsförmedlingens centrala uppdrag
- att förmedla arbete.”
(S.O. Littorin, 12/6-08)
Bo Bylund
CV: Jur. kand., LO, Svenska
metallarbetareförbundet ,
statssekreterare i A-dep., GD
Arbetarskyddsstyrelsen, GD
Banverket.
”Bo Bylund har gjort ett bra arbete
med AMS och omorganisationen till
Arbetsförmedlingen. Den
organisatoriska förändringen av
Arbetsförmedlingen gör att
myndigheten nu går in i en ny fas,
vilket gör det lämpligt med ett
ledarbyte.”
(S.O. Littorin, 3/4-08)
LAGSTIFTNINGSMAKTEN
Rättsregler (lagar, förordningar,
föreskrifter) är den mest påtagliga
delen i den offentliga maktutövningen
Utveckling från detaljstyrning till
målstyrning till mål- och
resultatstyrning
Rättslig regelhierarki (Petersson)
1. Grundlagar, Europakonventionen,
EU:s förordningar & direktiv
2. Lagar
3. Förordningar
4. Föreskrifter, allmänna råd
5. Lokala och regionala statliga regler,
Kommunala regler, Avtalsregler
Regelhierarki men:
ingen författningsdomstol i
Sverige men…
om allmän domstol finner
att regel i strid med
bestämmelse i överordnad
författning får föreskriften ej
tillämpas (RF 11:14) men…
uppenbarhetsrekvisit.
Olika styrformer
DETALJSTYRNING
Detaljföreskrifter om
organisation, arbetssätt,
verksamhetens innehåll
m.m. m.m.
MÅLSTYRNING
Styrning genom
ramlagstiftning där politiken
överlåter åt förvaltningen att
bedöma hur målen bäst
uppfylls.
Lagstiftningsmakt i praktiken:
AF (Detaljstyrning)
Förordning (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
6 § Arbetsförmedlingen ska i samråd med den
som söker arbete upprätta en individuell
handlingsplan där den arbetssökandes
skyldigheter och planerade aktiviteter anges.
Planen ska upprättas senast inom trettio dagar
från det att den enskilde anmäler sig som
arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den
som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare.
Detaljstyrningens baksida
Den offentliga sektorns tillväxt och ökade
komplexitet överbelastar de centrala
styrningsorganen.
Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken :
AF
( Målstyrning )
Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende
Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
Mål
Matchning på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt genom att
effektivt sammanföra dem som söker arbete med
dem som söker arbetskraft.
Målstyrningens baksida:
Hot mot rättssäkerhet och demokrati
genom (ytterligare) maktförskjutning
från politiker till förvaltning.
Lösning?
Mål- och
resultatstyrning
Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken
2: AF
Resultatstyrning)
Återrapportering (enl. samma
regleringsbrev)
1. Arbetsförmedlingen ska redovisa
måluppfyllelsen samt hur myndigheten
arbetar för att nå målen för politikområdet
och verksamhetsgrenen.
– verksamheten utformas så att den anpassas efter den
enskildes förutsättningar,
– verksamheten utformas så att den inte snedvrider
konkurrensförutsättningarna på arbetsmarknaden,
– verksamheten utformas så att arbetstillfällen inte trängs
undan, såvida det inte är arbetsmarknadspolitiskt
motiverat,
2. Arbetsförmedlingen ska särskilt
redovisa vilka resultat som uppnåtts samt
hur myndigheten arbetar för att
säkerställa att:
– verksamheten ökar mångfalden och motverkar
diskriminering i arbetslivet,
– verksamheten bedrivs på ett effektivt,
enhetligt och rättssäkert sätt,
– information om lediga arbeten aktivt inhämtas.
– arbetssökande och arbetsgivare har
tillgång till en likvärdig service i hela
landet,
– verksamheten utformas så att hänsyn
tas till skilda förutsättningar i olika delar
av landet,
– verksamheten leder till ökad geografisk
och yrkesmässig rörlighet,
– arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en
omställningsförsäkring och att
Återrapporteringen av punkt 1 och 2 ska ske samlat
senast den 17 november 2008.
Men: nya lösningar skapar
nya problem…
• Omfattande innehåll i myndigheternas
RB gör att regeringens prioriteringar blir
otydliga (”allt prioriterat”)
• Ökad arbetsbörda står inte i proportion
till nytta
•Svårt att formulera mål klart och entydigt
vilket ökar risken för att...
•...politiken uppdrar åt förvaltningen att
göra sådant som går att utvärdera
”Riksdagen stiftar lag”
RF:s ord tyder på att riksdagen är ensam
lagstiftare – verkligheten är mer
sammansatt. Inte minst fäster svensk
rättskipning förhållandevis stor vikt vid
lagstiftningens förarbeten.
Lagstiftningskedjan (jfr Petersson s. 144)
http://www.lagrummet.se/rattsinformation/alla/)
Kommittédirektiv. Regeringen formulerar riktlinjerna för
utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Utredning: kommitté (enmansutredare, parlamentarisk
utredning)
Utredningsbetänkande (ex. SOU 1999:100)
Remiss med remissvar (myndigheter & organisationer ges
tillfälle lämna synpunkter på regeringens förslag)
lagrådsremiss: det förslag till prop.text som regeringen
skickar till Lagrådet för granskning innan prop. lämnas till
riksdagen.
Dagens boktips: LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20
http://www.lagradet.se/yttranden/Tillstandsplikt%20for%20kampsportsmatcher.pdf
Förslaget till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
1§
Uttrycket ”kampsport” är svårdefinierat och kan som sådant bli
svårtillämpat för myndigheter och domstolar. Som avgörande rekvisit enligt
den föreslagna lagen gäller att ”slag, sparkar eller annat våld” som träffar
motståndarens huvud är tillåtna. Denna bestämning av lagens
tillämpningsområde ger visserligen en antydan om vilka sporter som
avses, men den förefaller så vidsträckt att även ishockey, handboll, fotboll
m.fl. sporter kan komma att träffas. Slag, sparkar eller annat våld kan vid
utövandet av sådana sporter komma att riktas mot spelarens huvud. I
dessa fall ingår emellertid inte slag, sparkar eller annat våld som normala
företeelser, utan de är, i den mån de förekommer, oavsiktliga. Det är
uppenbarligen inte meningen att sporter av dessa slag skall omfattas av
lagen. Lagrådet medger gärna att det är svårt att finna en adekvat term
men föreslår att ordet ”avsiktligt” infogas före ”träffa” i första stycket i syfte
att närmare begränsa lagens tillämpningsområde.
Lagstiftningskedjan, forts.
Regeringens lagförslag: proposition
Riksdagsbehandling: motioner,
utskottsbetänkanden, debatt, beslut, skrivelse.
Utfärdande: Lagar och förordningar publiceras i
Svensk författningssamling (SFS)
Tillämpning: Rättspraxis utvecklas
(Vägledande domar från HD, RegR m.fl.
domstolar samt avgöranden från myndigheter)
Förvaltningslagen (1986:223)
Reglerar förvaltningsmyndigheters
handläggning av ärenden.
Lagen gäller förvaltningsmyndigheter och
avser (huvudsakligen)
ärendehandläggning.
För all verksamhet föreskriver lagen att
följande åligger förvaltningen:
a) serviceskyldighet
b) myndighetssamverkan
Centrala begrepp i
Förvaltningslagen
Förvaltningsmyndighet
Ärendehandläggning
Självständig organisatorisk enhet
inom den statliga eller kommunala
förvaltningen. Hit räknas även
kommunala nämnder, styrelser.
Högre, mer formell,
abstraktionsnivå än det faktiska
handlande som sker inom
myndigheten. (jfr undervisning
resp. betygsättning)
Vad är inte myndigheter?
Politiska beslutsorgan som
riksdag, kommun/landstingsfullmäktige samt bolag,
stiftelser m.m. Obs! att även
dessa i vissa fall omfattas av
FörvL.
(jfr tidigare termen
myndighetsutövning: ”utövning av
befogenhet att för enskild bestämma
om förmån, rättighet, skyldighet,
disciplinpåföljd, avskedande eller
annat jämförbart förhållande”)
Vägledande principer vid
myndighetsutövning
• Legalitetsprincipen
• Objektivitetsprincipen
• Proportionalitetsprincipen
• Effektivitetsprincipen
• Officialprincipen
• Offentlighetsprincipen
KONTROLLMAKTEN
”Panoptikon”
Utvärdera/följa upp
Överklaga
Inrätta en myndighet
(Riksrevisionen,RiR)
Rösta
Typer av kontrollmakt
Politisk kontroll
Rättslig kontroll
Ekonomisk kontroll
Politisk kontroll: riksdagen
Riksdagens kontrollmakt:
Fråga
Interpellation
Konstitutionsutskottet
(adm. samt politisk granskning)
Misstroendeförklaring (kan riktas mot alla
statsråd, minst en tiondedel av riksdagen skall stå bakom
väckandet)
Politisk kontroll: kommunerna
Folkomröstning (på begäran av kommuninnevånarna)
Dialog, Samråd
Fullmäktige kan ändra
sammansättningen på
kommunens/landstingets styrelse och
nämnder
Valfrihet (”rösta med fötterna”)
Rättslig kontroll
Lagrådet
Förvaltningslagens bestämmelser om
t.ex. jäv
Rättslig kontroll av tjänstemän
Rättslig kontroll av politiker (viss immunitet
för folkvalda, sskt åtal mot statsråd beslutas av
KU och prövas av HD, motsv. riksrättsåtal)
Rättslig kontroll, forts.
Överklaga myndighetsbeslut (länsrätt, kammarrätt,
regeringsrätt)
Möjligheten att upphäva beslut inom en
myndighet
Riksdagen: JO
Regeringen: JK, kommissioner
Ingen författningsdomstol i Sverige men om
allmän domstol finner att regel i strid med
bestämmelse i ö-ordnad författning får
föreskriften ej tillämpas , RF 11:14
Ekonomisk kontroll
Fyra steg i den ekonomiska
styrningen:
Skattebeslut
Budgetprocess
Verksamhetsstyrning
Revision
Riksrevisionen (RiR)
•
Självständig myndighet under riksdagen (2003, ersatte
RRV, RR)
•
Ledning: tre riksrevisorer (kompromisslösning)
•
•
Har en styrelse knuten till sig (/f.d./ riksdagsledamöter)
Två typer av granskning
Effektivitetsrevision: granskar hur statens budget
används, verksamhet, genomförande och resultat av
statens verksamhet.
Årlig revision: granskning av årsredovisningarna för
Regeringskansliet samt myndigheter som lyder under
regeringen (ej AP-fonderna)
•
•
FiU ansvarar för att revision sker av RiR
Granskningarnas genomslag i riksdagen?
Kontrollmakten (sammanf.)
Överklaga beslut
inom myndighet, förvaltningsdomstol
Riksdagens kontrollorgan
Justitieombudsmannen, KU:s granskning, interpellation/fråga,
misstroendeförklaring, Riksrevisionen. Utskotten.
Offentlighetsprincipen
Myndigheter med uppdrag att utvärdera/utöva
tillsyn över vissa områden
Riksrevisionen (lyder under riksdagen, se ovan)
Statskontoret, Justitiekanslern
Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten,
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Politiskt ansvarsutkrävande i allmänna val
FINANSMAKTEN
Lansera ett ”superpaket” (prop.
2008/09:1), en ”robin-hood-skatt”, en
”wärnerssonpeng” etc.
Byta utgiftsområde för ett anslag
Mål- och resultatstyra med pengar:
ersättning/genomförd operation.
Tre övergripande sätt att styra genom
ekonomisk politik (Petersson)
1. Stabiliseringspolitik: ”balansera” konjunktur,
arbetslöshet, inflation, handelsbalans.
a) Finanspolitik (användning av skatter och
offentliga utgifter)
b) Penningpolitik (riksbankens uppgift att
upprätthålla kronans värde)
2. Fördelningspolitik: påverka t.ex.
inkomst- och förmögenhetsfördelning
genom skatter och transfereringar –
mellan individer, ”inom” individen.
3. Strukturpolitik: öka effektiviteten i
användningen av produktionsfaktorer,
t.ex. förbättra matchning på
arbetsmarknaden, främja
näringsgrenar etc.
För att omsätta stabiliserings-,
fördelnings- och strukturpolitiken i
praktiken fyra steg i den
ekonomiska styrningen:
Skattebeslut
Budgetprocess
Verksamhetsstyrning
Revision
Förvaltningens roll i en
demokrati: idealbilden
Medborgare &
civilsamhälle
Förvaltningen
tillämpar
Kanaler f.
politisk
påverkan
BESLUT
Statens
centrala
institutioner
Policyprocessen: hur kan förvaltningen
styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130)
Förvaltningen
De folkvalda
Initiering
Beredning
BESLUT
Implementering
Kontroll, utvärdering
Svensk förvaltning
Inledning
Den svenska
förvaltningens korporativa
arv
Målen
Rättssäkerhet, effektivitet –
och demokrati
Organisationsmakten
Nivåer av politiskt ansvar
och territoriell organisering
Den kommunala
självstyrelsen
Utnämningsmakten
Grundläggande regelverk
Lagstiftningsmakten
Regelhierarki
Lagstiftningskedjan
Förvaltningslagen
Kontrollmakten
Kontrolltyper: politisk,
rättslig och ekonomisk
Finansmakten
Att styra med ekonomisk
politik