Svensk förvaltning
Föreläsningarnas innehåll
Inledning
Makten!
Den svenska
förvaltningens korporativa
arv
Målen
Rättssäkerhet, effektivitet –
och demokrati
O
Organisationsmakten
Nivåer av politiskt ansvar
och territoriell organisering
Den kommunala
självstyrelsen
Utnämningsmakten
Grundläggande regelverk
Lagstiftningsmakten
Regelhierarki
g
g
j
Lagstiftningskedjan
Förvaltningslagen
Kontrollmakten
K t llt
Kontrolltyper:
politisk,
liti k
rättslig och ekonomisk
Finansmakten
Att styra med ekonomisk
politik
g
Avslutning
Policyprocessen: hur kan förvaltningen
styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130)
Fö
Förvaltningen
lt i
D ffolkvalda
De
lk ld
Initiering
Beredning
BESLUT
Implementering
p
g
Kontroll, utvärdering
BESLUT (2006/07:AU13 Ytterligare reformer inom
arbetsmarknadspolitiken)
Utskottets förslag till riksdagsbeslut [---]
7. Den nya myndigheten Arbetsförmedlingen
Riksdagen dels
antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, såvitt avser 48 a, 48 b, 48 g och 48 h §§,
b) lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,
c) lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,
d) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
e) lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade,
f) lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m.,
g) lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,
h) llag om ä
ändring
d i i llagen (1976
(1976:580)
580) om medbestämmande
db tä
d i arbetslivet,
b t li t
i) lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
j) lag om ändring i skollagen (1985:1100),
k) lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg,
l) lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
m) lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
län,
n) lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten,
o) lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
p) lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
q) lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser med den ändringen att 26 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 punkt 1,
g om ändring
g i lagen
g ((2006:469)) om behandling
g av p
personuppgifter
ppg
vid Inspektionen
p
för arbetslöshetsförsäkringen,
g ,
r)) lag
dels godkänner vad regeringen föreslår om att avveckla Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna och bilda en ny sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:89 punkterna 1, 3, båda i denna del, 5, 18, 20 och 23, bifaller delvis proposition 2006/07:89 punkt 19 och avslår motion
2006/07:A29 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) i denna del.
Reservation 8 (s)
Förändrad organisation av
svensk arbetsmarknadspolitik – det politiska perspektivet?
Arbetsmarknadsutskottets behandling av regeringens prop.
2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Utskottet uppskattar denna
inriktning.[--] Utskottet utgår från att
omvandlingen till en sammanhållen
myndighet kan förväntas leda till att
d samlade
de
l d resurserna kkan användas
ä d
mer effektivt, en inställning som även
AMS generaldirektör gav uttryck för i
sin information till utskottet
utskottet. [[---]]
Sammanfattningsvis anser utskottet
att den föreslagna nya myndigheten
Arbetsförmedlingen lägger grunden
för större effektivitet och rättssäkerhet
på arbetsmarknadspolitikens område.
Ut k tt t kan
Utskottet
k inte
i t ansluta
l t sig
i till den
d
kritik som framförts av
Socialdemokraterna [---]
[---D]en borgerliga regeringen
fortsätter att föra en politik som slår
hårt och skoningslöst mot de
arbetslösa. Detta är en politik som
ök kl
ökar
klyftorna
ft
och
h otryggheten
t
h t och
h
som leder till fler låglönejobb. [---]
Vi är också starkt kritiska till att
ombildningen av AMV sker utan att
ekonomiska resurser tillförs och till att
detta sker samtidigt som jobb- och
utvecklingsgarantin införs. Enligt vår
mening innebär detta uppenbara
risker för att stöd och kvalitet i
resurser till arbetssökande
b t ök d inte
i t kan
k
säkerställas.
Vi tillstyrker därför motion A29 i
denna del.
Den svenska förvaltningens
k
korporativa
ti arv (Rothstein i LBB)
• Definition: Institutionaliserad samverkan mellan
politiska institutioner och intresseorganisationer.
• Praktisk innebörd: Regeringen ger vissa
intresseorganisationer möjlighet att låta sig
representeras i statliga utredningar,
verksstyrelser domstolar m
verksstyrelser,
m.m.
m
• Födelse: Tidigt 1900-tal (offentliga
arbetsförmedlingar 1902)
• Störst inflytande: Arbetsmarknadens
organisationer.
• Motiv: integrera arbetarrörelsen i samhället,
”mildra intressemotsättningarna”.
Sit ti
Situationen
id
dag
• Storhetstid: från andra världskrigets
sslut
ut till
t slutet
s utet av
a 1980-talet.
980 ta et
• Avgörande brott: SAF lämnade sin
plats i ämbetsverkens styrelser vid
början av 1990-talet.
• Intresseorganisationernas inflytande
lever vidare, men tvingas ta andra
former.
• Mer av pluralism?
Mål för svensk statsförvaltning
Den svenska statsförvaltningen skall, med höga krav på
rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, vara tillgänglig
och tillmötesgående
tillmötesgående. Den skall ha medborgarnas fulla
förtroende, ge näringslivet goda arbets- och
tillväxtförutsättningar samt vara framgångsrik och
respekterad
kt d i d
dett internationella
i t
ti
ll samarbetet.
b t t
Myndigheterna skall genomföra sina uppdrag med
– hög kvalitet,
kvalitet
– öppenhet,
– motiverade och kompetenta medarbetare
medarbetare,
– dugliga chefer och
– förändringsförmåga.
förändringsförmåga
(prop 1997/98:136)
(prop.
Rättssäkerhet i svensk
statsförvaltning
t t fö
lt i
Innebörd:
”Domstolar
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör uppgifter inom den
offentliga förvaltningen skall i sin
verksamhet beakta allas likhet inför
lagen samt iakttaga saklighet och
opartiskhet.”
(1 kap. 9 § RF)
Problem med rättssäkerhet i
svensk
k statsförvaltning?
t t fö
lt i ?
(Petersson)
Svårt att i efterhand utkräva
ansvar för misstag och
oegentligheter.
Ökade
Ök
d kkrav på
å flflexibilitet
ibilit t och
h
effektivitet.
Demokrati i svensk
fö
förvaltning
lt i
Innebörd?
Den representativa demokratins
uppdrags- och ansvarskedja där
folkviljan
j förmedlas indirekt.
Verksamheten förenlig med politikernas
beslut
V k
Verksamheten
h t tillgänglig
till ä li
Verksamheten öppen, offentlig
Problem med demokrati i
svensk
k fö
förvaltning?
lt i ?
(Petersson)
O d ge i de
Ordningen
demokratins
o a s uppd
uppdragsags oc
och
ansvarskedja (Generaldirektörer på DNdebatt,, myndigheter
y g
som bedriver
lobbyverksamhet)
Ansvarsutkrävande
Sjunkande medlemstal i partierna och
svårigheter rekrytera personer till
kommunala förtroendeuppdrag.
Effektivitet i svensk
fö
förvaltning
lt i
Innebörd?
Göra rätt saker,
saker vid rätt tidpunkt
tidpunkt, på rätt
sätt och kostnadseffektivt.
Lyckas förvaltningen i detta stärks det
medborgerliga förtroendet för
förvaltningen, men också för politikerna.
Problem med effektivitet i
svenskk fö
förvaltning?
lt i ?
Å ena sidan…
För stark betoning vid ekonomiska
effektivitetskrav? (jfr Försäkringskassan)
Kundanpassning, flexibilitet och konkurrens
inkräktar på rättssäkerheten?
Å andra sidan…
När förvaltningen uppfattas som ineffektiv
och/eller rigid undergrävs medborgarnas
förtroende för både politik och förvaltning.
(Petersson)
POLITIKENS STYRMEDEL
(Petersson 2007)
ORGANISATIONSMAKT
UTNÄMNINGSMAKT
LAGSTIFTNINGSMAKT
KONTROLLMAKT
FINANSMAKT
ORGANISATIONSMAKTEN
Inrätta en myndighet
Slå samman ett antal kommuner
Lägga ned en myndighet
Omorganisera ett departement
/De/centralisera
m.m.
T å viktiga
Två
ikti särdrag
äd
1.Kommunal
självstyrelse
j
y
2.Självständiga
2
Självständiga
myndigheter
Två nivåer av politiskt ansvar
Riksdagen (riket)
Direktvalda kommunala församlingar
(RF 1:7)
primärkommuner (290 kommuner)
landstingskommuner (18 landsting
och två regioner, Skåne och Västra
Götaland)
Sveriges territoriella
organisering
i i
STAT
LANDSTING/
REGION
(PRIMÄR)KOMMUN
Riksnivå
RIKSDAG
Regering
Centrala
ämbetsverk
[Sveriges kommuner och landsting
(SKL)]
Länsnivå
Länsstyrelser
Länsmyndigheter
y g
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Kommunal nivå
Lokal
statsförvaltning
Lokala organ
KOMMUNSjukvårdsenheter FULLMÄKTIGE
Kommunalförbund
Kommunförbund
Regionförbund
K
Kommunal
l självstyrelse
jäl t l
Grundlagsreglerad (RF 1:1, 1:7, 1:8, 8:5)
” Den svenska folkstyrelsen
bygger
ygg p
på fri åsiktsbildning
g och p
på
allmän och lika rösträtt. Den
förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt
statsskick
t t ki k och
h genom kommunal
k
l
självstyrelse.”
K
Kommunernas
dubbla
d bbl rollll
1. Del av den offentliga makten
upptar större delen av offentlig sektor
större delen av skatterna till kommunerna
Den offentliga maktens ”ansikte”.
2. Uttryck
y för medborgerlig
g
g självstyrelse
j
y
Tydliggör sambandet enskilt och allmänt
intresse Allmänviljans förverkligande? (jfr
intresse.
socken)
(Montin)
Kommunal förvaltning
290 kommuner
Kommunfullmäktige utgör parlament
Kommunstyrelsen leder och samordnar
arbetet (”samlingsregering”)
Nämnder ansvarar för olika områden
Exempel på kommunala
ansvarsområden är skola
skola, förskola
förskola, plan
planoch byggverksamhet, socialtjänst,
äldreomsorg fritid
äldreomsorg,
fritid, kultur
kultur, infrastruktur
infrastruktur.
Tre typer av uppgifter
1. Verksamhet reglerad i speciallag
Vad kommunerna måste göra (”vård-skola-omsorg”)
2. Allmän kompetens
Vad kommunerna får göra om de vill (fritid & kultur)
3. Verksamhet reglerad i särlagar
Vad kommunerna får göra om de vill, men där
handlingsutrymmet lagbeskuret (katastrofhjälp,
ungdomsorganisationer)
Kommunal självstyrelse? JA
JA: I Sverige får kommunerna göra vad de
vill så länge det inte är uttryckligen förbjudet
JA: Svenska kommuner har
beskattningsrätt
JA: Kommunerna kan bestämma sin egen
organisation
JA: Kommunalt planmonopol,
planmonopol dvs
dvs.
kommunen ansvarar för mark- och
vattenanvändning inom sitt territorium (jfr
dock Länsstyrelsen)
Länsstyrelsen).
(Montin, Petersson)
Kommunal självstyrelse?
j
y
NEJ
NEJ: Staten kan tvinga kommunerna att göra
sådant de egentligen kanske inte vill, anser sig ha
råd med etc.
NEJ: Den största delen av kommunernas
verksamhet (ca 80 %) är obligatorisk för dem att
utföra och regleras
g
g
genom nationell lagstiftning
g
g
NEJ: Skatteintäkter från kommuner med god
skattekraft omfördelas till fattigare kommuner
kommuner, ofta
i glesbygd (kommunalt utjämningssystem, ”robinhood skatt”))
hood-skatt
(M ti P
(Montin,
Petersson)
t
)
Självständiga myndigheter
Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under
olika departement
departement. I Sverige är myndigheterna självständiga och
ministrarna får inte gå in och detaljstyra myndigheternas arbete.
Ministerförvaltning
Det svenska systemet
Regeringen
Regeringen
Departement
Departement
(regeringens
stabsorgan)
Förvaltning
Förvaltning
/Fö lt i
/Förvaltnings/myndighet
/
di h t
Självständig
Själ
tä di organisatorisk
i t i k enhet
h t
inom den statliga eller kommunala
förvaltningen
(regleras bl.a. i Myndighetsförordningen (2007:515))
M di h t t
Myndighetstyper
• Riksdagsförvaltningen med dess
myndigheter (JO, RiR, Riksbanken)
• Regeringskansliet med myndigheter
Centrala ämbetsverk (HSV, Naturvårdsverket, Vägverket,
Socialstyrelsen)
• Kommunala myndigheter (kommun- och
landstingsstyrelse)
• Kommittéer
• Länsstyrelser
Lä
t
l
• Affärsverk (SJ, Luftfartsverket)
Organisationsmakt i praktiken: AMV
och AF (centralisering)
Arbetsmarknadsverket och den nya
myndigheten Arbetsförmedlingen
Vad gäller AMV föreslår regeringen att
myndigheten ombildas till en sammanhållen
myndighetsorganisation genom att
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och de 20
länsarbetsnämnderna avvecklas och en ny
myndighet,
di h t Arbetsförmedlingen,
A b t fö
dli
iinrättas.
ätt
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2008.
(prop. 2006/07:89)
Jfr Rothstein, Bo: Den socialdemokratiska staten. Reformer och
ö a t g inom
o ssvensk
e s a
arbetsmarknadsbets a ads oc
och sskolpolitik.
o po t ((1986).
986)
förvaltning
UTNÄMNINGSMAKTEN
Avskeda en generaldirektör
Utarbeta en ”chefspolicy”
chefspolicy
Kompetensutveckla
Tillsätta en ny generaldirektör
Jämställdhetsintegrera
mm
m.m.
Ut ä
Utnämningsmaktens
i
kt
grund
d
Meritsystem
4 § lagen (1994:260) om offentlig
anställning
”Vid anställning skall avseende fästas bara
vid sakliga grunder
grunder, såsom förtjänst och
skicklighet.
Skickligheten skall sättas främst
främst, om
det inte finns särskilda skäl för något annat.”
Särskilda regler för anställda i
stat
t t och
h kommun
k
(Petersson)
• Strikta krav på ”saklighet och opartiskhet”
(RF).
• Bisysslor
Bi
l som kkan rubba
bb fö
förtroendet
t
d t ejj tillåt
tillåtna
(LOA).
straff & disciplinrättsligt ansvar för off.
• Både straffanställda som begår brott i tjänsten, el
åsidosätter sina skyldigheter (brott mot
tystnadsplikt sekretess regleras tt.ex.
tystnadsplikt,
ex i BrB)
• Särskilt anställningsskydd (t.ex. domare).
• Särskilda jämställdhetskrav (saklig grund)
• Höga krav på serviceinriktning (FörvL)
Utnämningsmakt
g
i praktiken: AF
Angeles
g
Bermudez Svankvist
CV: Tandläkare, chef Folktandvården
i Uppsala, förf. till: Management by
love. Att leda g
genom mångfald
g
((2002).
)
”Jag är mycket glad att en så driven,
effektiv och värderingsbaserad ledare
som Angeles nu kommer att tillträda
befattningen som generaldirektör och
chef för Arbetsförmedlingen. Jag är
yg om att hennes erfarenheter
övertygad
av att med kompetens och entusiasm
leda många människor i komplexa
miljöer
j
kommer att vara mycket
y
betydelsefulla för
Arbetsförmedlingens centrala uppdrag
- att förmedla arbete.”
(S.O. Littorin, 12/6-08)
Bo Bylund
CV: Jur. kand., LO, Svenska
metallarbetareförbundet ,
statssekreterare i A-dep.,
p GD
Arbetarskyddsstyrelsen, GD
Banverket.
”Bo Bylund har gjort ett bra arbete
med AMS och omorganisationen till
Arbetsförmedlingen Den
Arbetsförmedlingen.
organisatoriska förändringen av
Arbetsförmedlingen gör att
myndigheten nu går in i en ny fas
fas,
vilket gör det lämpligt med ett
ledarbyte.”
(S O Litt
(S.O.
Littorin,
i 3/4
3/4-08)
08)
LAGSTIFTNINGSMAKTEN
Rättsregler (lagar, förordningar,
föreskrifter)
ö es te ) ä
är de
den mest
est påtag
påtagliga
ga
delen i den offentliga maktutövningen
Utveckling från detaljstyrning till
målstyrning till mål- och
resultatstyrning
Rättslig regelhierarki (Petersson)
1. Grundlagar, Europakonventionen,
EU:s förordningar & direktiv
2. Lagar
3. Förordningar
4 Föreskrifter,
4.
Föreskrifter allmänna råd
5. Lokala och regionala
g
statliga
g regler,
g ,
Kommunala regler, Avtalsregler
Regelhierarki men:
ingen författningsdomstol i
Sverige men…
om allmän domstol finner
att regel i strid med
bestämmelse i överordnad
författning får föreskriften ej
tillämpas (RF 11:14) men…
uppenbarhetsrekvisit.
Olika styrformer
y
DETALJSTYRNING
Detaljföreskrifter
j
om
organisation, arbetssätt,
verksamhetens innehåll
m.m. m.m.
MÅLSTYRNING
Styrning
y
gg
genom
ramlagstiftning där politiken
överlåter åt förvaltningen att
b dö
bedöma
h
hur målen
ål bä
bästt
uppfylls.
Lagstiftningsmakt i praktiken:
AF (Detaljstyrning)
(D t lj t i )
Förordning (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
6 § Arbetsförmedlingen ska i samråd med den
som söker arbete upprätta en individuell
handlingsplan där den arbetssökandes
skyldigheter och planerade aktiviteter anges.
Planen ska upprättas senast inom trettio dagar
från det att den enskilde anmäler sig som
arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den
som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare.
D t lj t i
Detaljstyrningens
b
baksida
k id
Den offentliga sektorns tillväxt och ökade
komplexitet överbelastar de centrala
styrningsorganen.
styrningsorganen
Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken :
AF
( Målstyrning )
Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende
Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
Mål
Matchning på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt genom att
effektivt sammanföra dem som söker arbete med
dem som söker arbetskraft.
Mål t i
Målstyrningens
b
baksida:
k id
Hot mot rättssäkerhet och demokrati
genom
ge
o (ytte
(ytterligare)
ga e) maktförskjutning
a t ö s jut g
från politiker till förvaltning.
Lö i ?
Lösning?
Mål- och
resultatstyrning
y
g
Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken
2: AF
Resultatstyrning)
Återrapportering (enl. samma
regleringsbrev)
1. Arbetsförmedlingen ska redovisa
1
måluppfyllelsen samt hur myndigheten
arbetar för att nå målen för politikområdet
och verksamhetsgrenen.
2. Arbetsförmedlingen
bets ö ed ge ska
s a särskilt
sä s t
redovisa vilka resultat som uppnåtts samt
hur myndigheten arbetar för att
säkerställa att:
– verksamheten bedrivs på ett effektivt,
enhetligt
h tli t och
h rättssäkert
ätt äk t sätt,
ätt
– arbetssökande och arbetsgivare har
tillgång till en likvärdig service i hela
landet,
– verksamheten
k
h t utformas
tf
så
å att
tt hänsyn
hä
tas till skilda förutsättningar i olika delar
av landet,
– verksamheten leder till ökad geografisk
och yrkesmässig rörlighet,
rörlighet
– verksamheten utformas så att den anpassas efter den
enskildes förutsättningar,
– verksamheten utformas så att den inte snedvrider
konkurrensförutsättningarna på arbetsmarknaden,
– verksamheten utformas så att arbetstillfällen inte trängs
undan, såvida det inte är arbetsmarknadspolitiskt
motiverat,
– verksamheten ökar mångfalden och motverkar
diskriminering i arbetslivet,
– arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en
omställningsförsäkring och att
– information om lediga arbeten aktivt inhämtas.
Återrapporteringen av punkt 1 och 2 ska ske samlat
senast den 17 november 2008.
Men: nya lösningar skapar
nya problem…
bl
• Omfattande innehåll i myndigheternas
RB gö
gör att regeringens
ege ge s prioriteringar
p o te ga blir
b
otydliga (”allt prioriterat”)
• Ökad arbetsbörda står inte i proportion
till nytta
•Svårt att formulera mål klart och entydigt
vilket ökar risken för att...
•...politiken uppdrar åt förvaltningen att
göra sådant som går att utvärdera
”Riksdagen stiftar lag”
RF:s ord tyder på att riksdagen är ensam
lagstiftare – verkligheten är mer
sammansatt. Inte minst fäster svensk
rättskipning förhållandevis stor vikt vid
lagstiftningens förarbeten.
Lagstiftningskedjan
g
g
j (j(jfr Petersson s. 144))
http://www.lagrummet.se/rattsinformation/alla/)
Kommittédirektiv. Regeringen formulerar riktlinjerna för
utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Utredning: kommitté (enmansutredare, parlamentarisk
utredning)
Utredningsbetänkande (ex. SOU 1999:100)
Remiss med remissvar (myndigheter & organisationer ges
tillfälle lämna synpunkter på regeringens förslag)
lagrådsremiss: det förslag till prop.text som regeringen
skickar till Lagrådet för granskning innan prop. lämnas till
riksdagen.
Dagens boktips: LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20
http://www.lagradet.se/yttranden/Tillstandsplikt%20for%20kampsportsmatcher.pdf
Förslaget till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
1§
Uttrycket
y
”kampsport”
p p
är svårdefinierat och kan som sådant bli
svårtillämpat för myndigheter och domstolar. Som avgörande rekvisit enligt
den föreslagna lagen gäller att ”slag, sparkar eller annat våld” som träffar
motståndarens huvud är tillåtna. Denna bestämning av lagens
tillä
tillämpningsområde
i
åd ger visserligen
i
li
en antydan
t d om vilka
ilk sporter
t som
avses, men den förefaller så vidsträckt att även ishockey, handboll, fotboll
m.fl. sporter kan komma att träffas. Slag, sparkar eller annat våld kan vid
utövandet av sådana sporter komma att riktas mot spelarens huvud
huvud. I
dessa fall ingår emellertid inte slag, sparkar eller annat våld som normala
företeelser, utan de är, i den mån de förekommer, oavsiktliga. Det är
uppenbarligen inte meningen att sporter av dessa slag skall omfattas av
lagen. Lagrådet medger gärna att det är svårt att finna en adekvat term
men föreslår att ordet ”avsiktligt” infogas före ”träffa” i första stycket i syfte
att närmare begränsa lagens tillämpningsområde.
L
Lagstiftningskedjan,
tift i
k dj
fforts.
t
Regeringens lagförslag: proposition
Riksdagsbehandling: motioner,
motioner
utskottsbetänkanden, debatt, beslut, skrivelse.
Utfärdande: Lagar och förordningar publiceras i
Svensk författningssamling (SFS)
Tillämpning: Rättspraxis utvecklas
(Vägledande domar från HD, RegR m.fl.
domstolar samt avgöranden från myndigheter)
Fö lt i
Förvaltningslagen
l
(1986
(1986:223)
223)
Reglerar förvaltningsmyndigheters
handläggning av ärenden.
Lagen gäller förvaltningsmyndigheter och
avser (huvudsakligen)
(
g )
ärendehandläggning.
För all verksamhet föreskriver lagen att
följande åligger förvaltningen:
a) serviceskyldighet
b) myndighetssamverkan
Centrala begrepp i
Förvaltningslagen
Förvaltningsmyndighet
Ärendehandläggning
Självständig organisatorisk enhet
inom den statliga eller kommunala
förvaltningen. Hit räknas även
kommunala nämnder, styrelser.
y
Högre, mer formell,
abstraktionsnivå än det faktiska
handlande som sker inom
myndigheten.
y g
(j
(jfr undervisning
g
resp. betygsättning)
Vad är inte myndigheter?
Politiska beslutsorgan som
riksdag, kommun/landstingsfullmäktige samt bolag,
stiftelser m.m. Obs! att även
dessa i vissa fall omfattas av
FörvL.
(jfr tidigare termen
myndighetsutövning: ”utövning
utövning av
befogenhet att för enskild bestämma
om förmån, rättighet, skyldighet,
disciplinpåföljd, avskedande eller
annat jämförbart förhållande”)
Vägledande principer vid
myndighetsutövning
di h t tö i
• Legalitetsprincipen
• Objektivitetsprincipen
• Proportionalitetsprincipen
• Effektivitetsprincipen
• Officialprincipen
• Offentlighetsprincipen
KONTROLLMAKTEN
”Panoptikon”
Utvärdera/följa upp
Överklaga
Inrätta en myndighet
(Riksrevisionen,RiR)
Rösta
T
Typer
av kontrollmakt
k t ll kt
Politisk kontroll
Rättslig
g kontroll
Ekonomisk kontroll
P liti k kkontroll:
Politisk
t ll riksdagen
ik d
Riksdagens kontrollmakt:
Fråga
Interpellation
Konstitutionsutskottet
((adm. samt p
politisk g
granskning)
g)
Misstroendeförklaring (kan riktas mot alla
g skall stå bakom
statsråd,, minst en tiondedel av riksdagen
väckandet)
P liti k kkontroll:
Politisk
t ll kkommunerna
Folkomröstning (på begäran av kommuninnevånarna)
Dialog Samråd
Dialog,
Fullmäktige kan ändra
sammansättningen på
kommunens/landstingets styrelse och
nämnder
Valfrihet (”rösta
( rösta med fötterna”)
fötterna )
Rätt li kkontroll
Rättslig
t ll
Lagrådet
Förvaltningslagens bestämmelser om
t.ex. jäv
Rättslig kontroll av tjänstemän
Rättslig kontroll av politiker (viss immunitet
för folkvalda, sskt åtal mot statsråd beslutas av
KU och prövas av HD, motsv. riksrättsåtal)
Rätt li kkontroll,
Rättslig
t ll fforts.
t
Överklaga myndighetsbeslut (länsrätt, kammarrätt,
regeringsrätt)
Möjligheten
ö
att upphäva
ä beslut inom en
myndighet
Rik d
Riksdagen:
JO
Regeringen: JK, kommissioner
Ingen författningsdomstol i Sverige men om
allmän domstol finner att regel i strid med
b tä
bestämmelse
l iö
ö-ordnad
d d fö
författning
f tt i får
få
föreskriften ej tillämpas , RF 11:14
Ek
Ekonomisk
i k kkontroll
t ll
Fyra steg i den ekonomiska
sty
styrningen:
ge
Skattebeslut
Budgetprocess
Verksamhetsstyrning
Revision
Rik
Riksrevisionen
i i
(RiR)
•
•
•
•
•
•
Självständig myndighet under riksdagen (2003, ersatte
RRV, RR)
Ledning: tre riksrevisorer (kompromisslösning)
Har en styrelse knuten till sig (/f.d./ riksdagsledamöter)
Två typer av granskning
Effektivitetsrevision: granskar hur statens budget
används, verksamhet, genomförande och resultat av
statens verksamhet.
Årlig revision: granskning av årsredovisningarna för
Regeringskansliet samt myndigheter som lyder under
g
g ((ejj AP-fonderna))
regeringen
FiU ansvarar för att revision sker av RiR
Granskningarnas genomslag i riksdagen?
K t ll kt (sammanf.)
Kontrollmakten
Överklaga beslut
inom myndighet, förvaltningsdomstol
Riksdagens kontrollorgan
Justitieombudsmannen, KU:s granskning, interpellation/fråga,
misstroendeförklaring, Riksrevisionen. Utskotten.
Offentlighetsprincipen
Off
tli h t
i i
Myndigheter med uppdrag att utvärdera/utöva
tillsyn
y över vissa områden
Riksrevisionen (lyder under riksdagen, se ovan)
Statskontoret, Justitiekanslern
Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten
Socialstyrelsen,
Strålsäkerhetsmyndigheten,
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Politiskt ansvarsutkrävande i allmänna val
FINANSMAKTEN
Lansera ett ”superpaket” (prop.
2008/09:1),
008/09 ), en
e ”robin-hood-skatt”,
ob
ood s att , en
e
”wärnerssonpeng” etc.
Byta utgiftsområde för ett anslag
Mål- och resultatstyra med pengar:
ersättning/genomförd operation.
Tre övergripande sätt att styra genom
ekonomisk politik (Petersson)
1. Stabiliseringspolitik: ”balansera” konjunktur,
arbetslöshet inflation
arbetslöshet,
inflation, handelsbalans
handelsbalans.
a) Finanspolitik (användning av skatter och
offentliga
ff tli utgifter)
t ift )
b) Penningpolitik (riksbankens uppgift att
upprätthålla kronans värde)
2. Fördelningspolitik: påverka t.ex.
inkomsto st oc
och förmögenhetsfördelning
ö öge ets ö de
g
genom skatter och transfereringar –
mellan individer,, ”inom” individen.
3. Strukturpolitik: öka effektiviteten i
användningen av produktionsfaktorer
produktionsfaktorer,
t.ex. förbättra matchning på
arbetsmarknaden främja
arbetsmarknaden,
näringsgrenar etc.
För att omsätta stabiliserings-,
fördelningsö de
gs oc
och st
strukturpolitiken
u tu po t e i
praktiken fyra steg i den
ekonomiska styrningen:
y
g
Skattebeslut
Budgetprocess
Verksamhetsstyrning
Revision
Förvaltningens roll i en
d
demokrati:
k ti id
idealbilden
lbild
Medborgare &
civilsamhälle
Förvaltningen
tillämpar
Kanaler f.
politisk
påverkan
BESLUT
Statens
St
t
centrala
institutioner
Policyprocessen: hur kan förvaltningen
styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130)
Fö
Förvaltningen
lt i
D ffolkvalda
De
lk ld
Initiering
Beredning
BESLUT
Implementering
p
g
Kontroll, utvärdering
Svensk förvaltning
Inledning
Den svenska
förvaltningens korporativa
arv
Målen
Rättssäkerhet effektivitet –
Rättssäkerhet,
och demokrati
Organisationsmakten
Nivåer
å av politiskt ansvar
och territoriell organisering
Den kommunala
självstyrelsen
jäl t l
Utnämningsmakten
Grundläggande regelverk
Lagstiftningsmakten
Regelhierarki
g
g
j
Lagstiftningskedjan
Förvaltningslagen
Kontrollmakten
K t llt
Kontrolltyper:
politisk,
liti k
rättslig och ekonomisk
Finansmakten
Att styra med ekonomisk
politik
