Svensk förvaltning Föreläsningarnas innehåll Inledning Makten! Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet, effektivitet – och demokrati O Organisationsmakten Nivåer av politiskt ansvar och territoriell organisering Den kommunala självstyrelsen Utnämningsmakten Grundläggande regelverk Lagstiftningsmakten Regelhierarki g g j Lagstiftningskedjan Förvaltningslagen Kontrollmakten K t llt Kontrolltyper: politisk, liti k rättslig och ekonomisk Finansmakten Att styra med ekonomisk politik g Avslutning Policyprocessen: hur kan förvaltningen styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130) Fö Förvaltningen lt i D ffolkvalda De lk ld Initiering Beredning BESLUT Implementering p g Kontroll, utvärdering BESLUT (2006/07:AU13 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken) Utskottets förslag till riksdagsbeslut [---] 7. Den nya myndigheten Arbetsförmedlingen Riksdagen dels antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, såvitt avser 48 a, 48 b, 48 g och 48 h §§, b) lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan, c) lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, d) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, e) lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade, f) lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m., g) lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder, h) llag om ä ändring d i i llagen (1976 (1976:580) 580) om medbestämmande db tä d i arbetslivet, b t li t i) lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), j) lag om ändring i skollagen (1985:1100), k) lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, l) lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, m) lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län län, n) lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, o) lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), p) lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, q) lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser med den ändringen att 26 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 punkt 1, g om ändring g i lagen g ((2006:469)) om behandling g av p personuppgifter ppg vid Inspektionen p för arbetslöshetsförsäkringen, g , r)) lag dels godkänner vad regeringen föreslår om att avveckla Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna och bilda en ny sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:89 punkterna 1, 3, båda i denna del, 5, 18, 20 och 23, bifaller delvis proposition 2006/07:89 punkt 19 och avslår motion 2006/07:A29 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) i denna del. Reservation 8 (s) Förändrad organisation av svensk arbetsmarknadspolitik – det politiska perspektivet? Arbetsmarknadsutskottets behandling av regeringens prop. 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken Utskottet uppskattar denna inriktning.[--] Utskottet utgår från att omvandlingen till en sammanhållen myndighet kan förväntas leda till att d samlade de l d resurserna kkan användas ä d mer effektivt, en inställning som även AMS generaldirektör gav uttryck för i sin information till utskottet utskottet. [[---]] Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna nya myndigheten Arbetsförmedlingen lägger grunden för större effektivitet och rättssäkerhet på arbetsmarknadspolitikens område. Ut k tt t kan Utskottet k inte i t ansluta l t sig i till den d kritik som framförts av Socialdemokraterna [---] [---D]en borgerliga regeringen fortsätter att föra en politik som slår hårt och skoningslöst mot de arbetslösa. Detta är en politik som ök kl ökar klyftorna ft och h otryggheten t h t och h som leder till fler låglönejobb. [---] Vi är också starkt kritiska till att ombildningen av AMV sker utan att ekonomiska resurser tillförs och till att detta sker samtidigt som jobb- och utvecklingsgarantin införs. Enligt vår mening innebär detta uppenbara risker för att stöd och kvalitet i resurser till arbetssökande b t ök d inte i t kan k säkerställas. Vi tillstyrker därför motion A29 i denna del. Den svenska förvaltningens k korporativa ti arv (Rothstein i LBB) • Definition: Institutionaliserad samverkan mellan politiska institutioner och intresseorganisationer. • Praktisk innebörd: Regeringen ger vissa intresseorganisationer möjlighet att låta sig representeras i statliga utredningar, verksstyrelser domstolar m verksstyrelser, m.m. m • Födelse: Tidigt 1900-tal (offentliga arbetsförmedlingar 1902) • Störst inflytande: Arbetsmarknadens organisationer. • Motiv: integrera arbetarrörelsen i samhället, ”mildra intressemotsättningarna”. Sit ti Situationen id dag • Storhetstid: från andra världskrigets sslut ut till t slutet s utet av a 1980-talet. 980 ta et • Avgörande brott: SAF lämnade sin plats i ämbetsverkens styrelser vid början av 1990-talet. • Intresseorganisationernas inflytande lever vidare, men tvingas ta andra former. • Mer av pluralism? Mål för svensk statsförvaltning Den svenska statsförvaltningen skall, med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, vara tillgänglig och tillmötesgående tillmötesgående. Den skall ha medborgarnas fulla förtroende, ge näringslivet goda arbets- och tillväxtförutsättningar samt vara framgångsrik och respekterad kt d i d dett internationella i t ti ll samarbetet. b t t Myndigheterna skall genomföra sina uppdrag med – hög kvalitet, kvalitet – öppenhet, – motiverade och kompetenta medarbetare medarbetare, – dugliga chefer och – förändringsförmåga. förändringsförmåga (prop 1997/98:136) (prop. Rättssäkerhet i svensk statsförvaltning t t fö lt i Innebörd: ”Domstolar Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.” (1 kap. 9 § RF) Problem med rättssäkerhet i svensk k statsförvaltning? t t fö lt i ? (Petersson) Svårt att i efterhand utkräva ansvar för misstag och oegentligheter. Ökade Ök d kkrav på å flflexibilitet ibilit t och h effektivitet. Demokrati i svensk fö förvaltning lt i Innebörd? Den representativa demokratins uppdrags- och ansvarskedja där folkviljan j förmedlas indirekt. Verksamheten förenlig med politikernas beslut V k Verksamheten h t tillgänglig till ä li Verksamheten öppen, offentlig Problem med demokrati i svensk k fö förvaltning? lt i ? (Petersson) O d ge i de Ordningen demokratins o a s uppd uppdragsags oc och ansvarskedja (Generaldirektörer på DNdebatt,, myndigheter y g som bedriver lobbyverksamhet) Ansvarsutkrävande Sjunkande medlemstal i partierna och svårigheter rekrytera personer till kommunala förtroendeuppdrag. Effektivitet i svensk fö förvaltning lt i Innebörd? Göra rätt saker, saker vid rätt tidpunkt tidpunkt, på rätt sätt och kostnadseffektivt. Lyckas förvaltningen i detta stärks det medborgerliga förtroendet för förvaltningen, men också för politikerna. Problem med effektivitet i svenskk fö förvaltning? lt i ? Å ena sidan… För stark betoning vid ekonomiska effektivitetskrav? (jfr Försäkringskassan) Kundanpassning, flexibilitet och konkurrens inkräktar på rättssäkerheten? Å andra sidan… När förvaltningen uppfattas som ineffektiv och/eller rigid undergrävs medborgarnas förtroende för både politik och förvaltning. (Petersson) POLITIKENS STYRMEDEL (Petersson 2007) ORGANISATIONSMAKT UTNÄMNINGSMAKT LAGSTIFTNINGSMAKT KONTROLLMAKT FINANSMAKT ORGANISATIONSMAKTEN Inrätta en myndighet Slå samman ett antal kommuner Lägga ned en myndighet Omorganisera ett departement /De/centralisera m.m. T å viktiga Två ikti särdrag äd 1.Kommunal självstyrelse j y 2.Självständiga 2 Självständiga myndigheter Två nivåer av politiskt ansvar Riksdagen (riket) Direktvalda kommunala församlingar (RF 1:7) primärkommuner (290 kommuner) landstingskommuner (18 landsting och två regioner, Skåne och Västra Götaland) Sveriges territoriella organisering i i STAT LANDSTING/ REGION (PRIMÄR)KOMMUN Riksnivå RIKSDAG Regering Centrala ämbetsverk [Sveriges kommuner och landsting (SKL)] Länsnivå Länsstyrelser Länsmyndigheter y g LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Kommunal nivå Lokal statsförvaltning Lokala organ KOMMUNSjukvårdsenheter FULLMÄKTIGE Kommunalförbund Kommunförbund Regionförbund K Kommunal l självstyrelse jäl t l Grundlagsreglerad (RF 1:1, 1:7, 1:8, 8:5) ” Den svenska folkstyrelsen bygger ygg p på fri åsiktsbildning g och p på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick t t ki k och h genom kommunal k l självstyrelse.” K Kommunernas dubbla d bbl rollll 1. Del av den offentliga makten upptar större delen av offentlig sektor större delen av skatterna till kommunerna Den offentliga maktens ”ansikte”. 2. Uttryck y för medborgerlig g g självstyrelse j y Tydliggör sambandet enskilt och allmänt intresse Allmänviljans förverkligande? (jfr intresse. socken) (Montin) Kommunal förvaltning 290 kommuner Kommunfullmäktige utgör parlament Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet (”samlingsregering”) Nämnder ansvarar för olika områden Exempel på kommunala ansvarsområden är skola skola, förskola förskola, plan planoch byggverksamhet, socialtjänst, äldreomsorg fritid äldreomsorg, fritid, kultur kultur, infrastruktur infrastruktur. Tre typer av uppgifter 1. Verksamhet reglerad i speciallag Vad kommunerna måste göra (”vård-skola-omsorg”) 2. Allmän kompetens Vad kommunerna får göra om de vill (fritid & kultur) 3. Verksamhet reglerad i särlagar Vad kommunerna får göra om de vill, men där handlingsutrymmet lagbeskuret (katastrofhjälp, ungdomsorganisationer) Kommunal självstyrelse? JA JA: I Sverige får kommunerna göra vad de vill så länge det inte är uttryckligen förbjudet JA: Svenska kommuner har beskattningsrätt JA: Kommunerna kan bestämma sin egen organisation JA: Kommunalt planmonopol, planmonopol dvs dvs. kommunen ansvarar för mark- och vattenanvändning inom sitt territorium (jfr dock Länsstyrelsen) Länsstyrelsen). (Montin, Petersson) Kommunal självstyrelse? j y NEJ NEJ: Staten kan tvinga kommunerna att göra sådant de egentligen kanske inte vill, anser sig ha råd med etc. NEJ: Den största delen av kommunernas verksamhet (ca 80 %) är obligatorisk för dem att utföra och regleras g g genom nationell lagstiftning g g NEJ: Skatteintäkter från kommuner med god skattekraft omfördelas till fattigare kommuner kommuner, ofta i glesbygd (kommunalt utjämningssystem, ”robinhood skatt”)) hood-skatt (M ti P (Montin, Petersson) t ) Självständiga myndigheter Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under olika departement departement. I Sverige är myndigheterna självständiga och ministrarna får inte gå in och detaljstyra myndigheternas arbete. Ministerförvaltning Det svenska systemet Regeringen Regeringen Departement Departement (regeringens stabsorgan) Förvaltning Förvaltning /Fö lt i /Förvaltnings/myndighet / di h t Självständig Själ tä di organisatorisk i t i k enhet h t inom den statliga eller kommunala förvaltningen (regleras bl.a. i Myndighetsförordningen (2007:515)) M di h t t Myndighetstyper • Riksdagsförvaltningen med dess myndigheter (JO, RiR, Riksbanken) • Regeringskansliet med myndigheter Centrala ämbetsverk (HSV, Naturvårdsverket, Vägverket, Socialstyrelsen) • Kommunala myndigheter (kommun- och landstingsstyrelse) • Kommittéer • Länsstyrelser Lä t l • Affärsverk (SJ, Luftfartsverket) Organisationsmakt i praktiken: AMV och AF (centralisering) Arbetsmarknadsverket och den nya myndigheten Arbetsförmedlingen Vad gäller AMV föreslår regeringen att myndigheten ombildas till en sammanhållen myndighetsorganisation genom att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och de 20 länsarbetsnämnderna avvecklas och en ny myndighet, di h t Arbetsförmedlingen, A b t fö dli iinrättas. ätt Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. (prop. 2006/07:89) Jfr Rothstein, Bo: Den socialdemokratiska staten. Reformer och ö a t g inom o ssvensk e s a arbetsmarknadsbets a ads oc och sskolpolitik. o po t ((1986). 986) förvaltning UTNÄMNINGSMAKTEN Avskeda en generaldirektör Utarbeta en ”chefspolicy” chefspolicy Kompetensutveckla Tillsätta en ny generaldirektör Jämställdhetsintegrera mm m.m. Ut ä Utnämningsmaktens i kt grund d Meritsystem 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ”Vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.” Särskilda regler för anställda i stat t t och h kommun k (Petersson) • Strikta krav på ”saklighet och opartiskhet” (RF). • Bisysslor Bi l som kkan rubba bb fö förtroendet t d t ejj tillåt tillåtna (LOA). straff & disciplinrättsligt ansvar för off. • Både straffanställda som begår brott i tjänsten, el åsidosätter sina skyldigheter (brott mot tystnadsplikt sekretess regleras tt.ex. tystnadsplikt, ex i BrB) • Särskilt anställningsskydd (t.ex. domare). • Särskilda jämställdhetskrav (saklig grund) • Höga krav på serviceinriktning (FörvL) Utnämningsmakt g i praktiken: AF Angeles g Bermudez Svankvist CV: Tandläkare, chef Folktandvården i Uppsala, förf. till: Management by love. Att leda g genom mångfald g ((2002). ) ”Jag är mycket glad att en så driven, effektiv och värderingsbaserad ledare som Angeles nu kommer att tillträda befattningen som generaldirektör och chef för Arbetsförmedlingen. Jag är yg om att hennes erfarenheter övertygad av att med kompetens och entusiasm leda många människor i komplexa miljöer j kommer att vara mycket y betydelsefulla för Arbetsförmedlingens centrala uppdrag - att förmedla arbete.” (S.O. Littorin, 12/6-08) Bo Bylund CV: Jur. kand., LO, Svenska metallarbetareförbundet , statssekreterare i A-dep., p GD Arbetarskyddsstyrelsen, GD Banverket. ”Bo Bylund har gjort ett bra arbete med AMS och omorganisationen till Arbetsförmedlingen Den Arbetsförmedlingen. organisatoriska förändringen av Arbetsförmedlingen gör att myndigheten nu går in i en ny fas fas, vilket gör det lämpligt med ett ledarbyte.” (S O Litt (S.O. Littorin, i 3/4 3/4-08) 08) LAGSTIFTNINGSMAKTEN Rättsregler (lagar, förordningar, föreskrifter) ö es te ) ä är de den mest est påtag påtagliga ga delen i den offentliga maktutövningen Utveckling från detaljstyrning till målstyrning till mål- och resultatstyrning Rättslig regelhierarki (Petersson) 1. Grundlagar, Europakonventionen, EU:s förordningar & direktiv 2. Lagar 3. Förordningar 4 Föreskrifter, 4. Föreskrifter allmänna råd 5. Lokala och regionala g statliga g regler, g , Kommunala regler, Avtalsregler Regelhierarki men: ingen författningsdomstol i Sverige men… om allmän domstol finner att regel i strid med bestämmelse i överordnad författning får föreskriften ej tillämpas (RF 11:14) men… uppenbarhetsrekvisit. Olika styrformer y DETALJSTYRNING Detaljföreskrifter j om organisation, arbetssätt, verksamhetens innehåll m.m. m.m. MÅLSTYRNING Styrning y gg genom ramlagstiftning där politiken överlåter åt förvaltningen att b dö bedöma h hur målen ål bä bästt uppfylls. Lagstiftningsmakt i praktiken: AF (Detaljstyrning) (D t lj t i ) Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 6 § Arbetsförmedlingen ska i samråd med den som söker arbete upprätta en individuell handlingsplan där den arbetssökandes skyldigheter och planerade aktiviteter anges. Planen ska upprättas senast inom trettio dagar från det att den enskilde anmäler sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare. D t lj t i Detaljstyrningens b baksida k id Den offentliga sektorns tillväxt och ökade komplexitet överbelastar de centrala styrningsorganen. styrningsorganen Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken : AF ( Målstyrning ) Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Mål Matchning på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Mål t i Målstyrningens b baksida: k id Hot mot rättssäkerhet och demokrati genom ge o (ytte (ytterligare) ga e) maktförskjutning a t ö s jut g från politiker till förvaltning. Lö i ? Lösning? Mål- och resultatstyrning y g Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken 2: AF Resultatstyrning) Återrapportering (enl. samma regleringsbrev) 1. Arbetsförmedlingen ska redovisa 1 måluppfyllelsen samt hur myndigheten arbetar för att nå målen för politikområdet och verksamhetsgrenen. 2. Arbetsförmedlingen bets ö ed ge ska s a särskilt sä s t redovisa vilka resultat som uppnåtts samt hur myndigheten arbetar för att säkerställa att: – verksamheten bedrivs på ett effektivt, enhetligt h tli t och h rättssäkert ätt äk t sätt, ätt – arbetssökande och arbetsgivare har tillgång till en likvärdig service i hela landet, – verksamheten k h t utformas tf så å att tt hänsyn hä tas till skilda förutsättningar i olika delar av landet, – verksamheten leder till ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet, rörlighet – verksamheten utformas så att den anpassas efter den enskildes förutsättningar, – verksamheten utformas så att den inte snedvrider konkurrensförutsättningarna på arbetsmarknaden, – verksamheten utformas så att arbetstillfällen inte trängs undan, såvida det inte är arbetsmarknadspolitiskt motiverat, – verksamheten ökar mångfalden och motverkar diskriminering i arbetslivet, – arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring och att – information om lediga arbeten aktivt inhämtas. Återrapporteringen av punkt 1 och 2 ska ske samlat senast den 17 november 2008. Men: nya lösningar skapar nya problem… bl • Omfattande innehåll i myndigheternas RB gö gör att regeringens ege ge s prioriteringar p o te ga blir b otydliga (”allt prioriterat”) • Ökad arbetsbörda står inte i proportion till nytta •Svårt att formulera mål klart och entydigt vilket ökar risken för att... •...politiken uppdrar åt förvaltningen att göra sådant som går att utvärdera ”Riksdagen stiftar lag” RF:s ord tyder på att riksdagen är ensam lagstiftare – verkligheten är mer sammansatt. Inte minst fäster svensk rättskipning förhållandevis stor vikt vid lagstiftningens förarbeten. Lagstiftningskedjan g g j (j(jfr Petersson s. 144)) http://www.lagrummet.se/rattsinformation/alla/) Kommittédirektiv. Regeringen formulerar riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer. Utredning: kommitté (enmansutredare, parlamentarisk utredning) Utredningsbetänkande (ex. SOU 1999:100) Remiss med remissvar (myndigheter & organisationer ges tillfälle lämna synpunkter på regeringens förslag) lagrådsremiss: det förslag till prop.text som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan prop. lämnas till riksdagen. Dagens boktips: LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 http://www.lagradet.se/yttranden/Tillstandsplikt%20for%20kampsportsmatcher.pdf Förslaget till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 1§ Uttrycket y ”kampsport” p p är svårdefinierat och kan som sådant bli svårtillämpat för myndigheter och domstolar. Som avgörande rekvisit enligt den föreslagna lagen gäller att ”slag, sparkar eller annat våld” som träffar motståndarens huvud är tillåtna. Denna bestämning av lagens tillä tillämpningsområde i åd ger visserligen i li en antydan t d om vilka ilk sporter t som avses, men den förefaller så vidsträckt att även ishockey, handboll, fotboll m.fl. sporter kan komma att träffas. Slag, sparkar eller annat våld kan vid utövandet av sådana sporter komma att riktas mot spelarens huvud huvud. I dessa fall ingår emellertid inte slag, sparkar eller annat våld som normala företeelser, utan de är, i den mån de förekommer, oavsiktliga. Det är uppenbarligen inte meningen att sporter av dessa slag skall omfattas av lagen. Lagrådet medger gärna att det är svårt att finna en adekvat term men föreslår att ordet ”avsiktligt” infogas före ”träffa” i första stycket i syfte att närmare begränsa lagens tillämpningsområde. L Lagstiftningskedjan, tift i k dj fforts. t Regeringens lagförslag: proposition Riksdagsbehandling: motioner, motioner utskottsbetänkanden, debatt, beslut, skrivelse. Utfärdande: Lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) Tillämpning: Rättspraxis utvecklas (Vägledande domar från HD, RegR m.fl. domstolar samt avgöranden från myndigheter) Fö lt i Förvaltningslagen l (1986 (1986:223) 223) Reglerar förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Lagen gäller förvaltningsmyndigheter och avser (huvudsakligen) ( g ) ärendehandläggning. För all verksamhet föreskriver lagen att följande åligger förvaltningen: a) serviceskyldighet b) myndighetssamverkan Centrala begrepp i Förvaltningslagen Förvaltningsmyndighet Ärendehandläggning Självständig organisatorisk enhet inom den statliga eller kommunala förvaltningen. Hit räknas även kommunala nämnder, styrelser. y Högre, mer formell, abstraktionsnivå än det faktiska handlande som sker inom myndigheten. y g (j (jfr undervisning g resp. betygsättning) Vad är inte myndigheter? Politiska beslutsorgan som riksdag, kommun/landstingsfullmäktige samt bolag, stiftelser m.m. Obs! att även dessa i vissa fall omfattas av FörvL. (jfr tidigare termen myndighetsutövning: ”utövning utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande”) Vägledande principer vid myndighetsutövning di h t tö i • Legalitetsprincipen • Objektivitetsprincipen • Proportionalitetsprincipen • Effektivitetsprincipen • Officialprincipen • Offentlighetsprincipen KONTROLLMAKTEN ”Panoptikon” Utvärdera/följa upp Överklaga Inrätta en myndighet (Riksrevisionen,RiR) Rösta T Typer av kontrollmakt k t ll kt Politisk kontroll Rättslig g kontroll Ekonomisk kontroll P liti k kkontroll: Politisk t ll riksdagen ik d Riksdagens kontrollmakt: Fråga Interpellation Konstitutionsutskottet ((adm. samt p politisk g granskning) g) Misstroendeförklaring (kan riktas mot alla g skall stå bakom statsråd,, minst en tiondedel av riksdagen väckandet) P liti k kkontroll: Politisk t ll kkommunerna Folkomröstning (på begäran av kommuninnevånarna) Dialog Samråd Dialog, Fullmäktige kan ändra sammansättningen på kommunens/landstingets styrelse och nämnder Valfrihet (”rösta ( rösta med fötterna”) fötterna ) Rätt li kkontroll Rättslig t ll Lagrådet Förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. jäv Rättslig kontroll av tjänstemän Rättslig kontroll av politiker (viss immunitet för folkvalda, sskt åtal mot statsråd beslutas av KU och prövas av HD, motsv. riksrättsåtal) Rätt li kkontroll, Rättslig t ll fforts. t Överklaga myndighetsbeslut (länsrätt, kammarrätt, regeringsrätt) Möjligheten ö att upphäva ä beslut inom en myndighet Rik d Riksdagen: JO Regeringen: JK, kommissioner Ingen författningsdomstol i Sverige men om allmän domstol finner att regel i strid med b tä bestämmelse l iö ö-ordnad d d fö författning f tt i får få föreskriften ej tillämpas , RF 11:14 Ek Ekonomisk i k kkontroll t ll Fyra steg i den ekonomiska sty styrningen: ge Skattebeslut Budgetprocess Verksamhetsstyrning Revision Rik Riksrevisionen i i (RiR) • • • • • • Självständig myndighet under riksdagen (2003, ersatte RRV, RR) Ledning: tre riksrevisorer (kompromisslösning) Har en styrelse knuten till sig (/f.d./ riksdagsledamöter) Två typer av granskning Effektivitetsrevision: granskar hur statens budget används, verksamhet, genomförande och resultat av statens verksamhet. Årlig revision: granskning av årsredovisningarna för Regeringskansliet samt myndigheter som lyder under g g ((ejj AP-fonderna)) regeringen FiU ansvarar för att revision sker av RiR Granskningarnas genomslag i riksdagen? K t ll kt (sammanf.) Kontrollmakten Överklaga beslut inom myndighet, förvaltningsdomstol Riksdagens kontrollorgan Justitieombudsmannen, KU:s granskning, interpellation/fråga, misstroendeförklaring, Riksrevisionen. Utskotten. Offentlighetsprincipen Off tli h t i i Myndigheter med uppdrag att utvärdera/utöva tillsyn y över vissa områden Riksrevisionen (lyder under riksdagen, se ovan) Statskontoret, Justitiekanslern Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Politiskt ansvarsutkrävande i allmänna val FINANSMAKTEN Lansera ett ”superpaket” (prop. 2008/09:1), 008/09 ), en e ”robin-hood-skatt”, ob ood s att , en e ”wärnerssonpeng” etc. Byta utgiftsområde för ett anslag Mål- och resultatstyra med pengar: ersättning/genomförd operation. Tre övergripande sätt att styra genom ekonomisk politik (Petersson) 1. Stabiliseringspolitik: ”balansera” konjunktur, arbetslöshet inflation arbetslöshet, inflation, handelsbalans handelsbalans. a) Finanspolitik (användning av skatter och offentliga ff tli utgifter) t ift ) b) Penningpolitik (riksbankens uppgift att upprätthålla kronans värde) 2. Fördelningspolitik: påverka t.ex. inkomsto st oc och förmögenhetsfördelning ö öge ets ö de g genom skatter och transfereringar – mellan individer,, ”inom” individen. 3. Strukturpolitik: öka effektiviteten i användningen av produktionsfaktorer produktionsfaktorer, t.ex. förbättra matchning på arbetsmarknaden främja arbetsmarknaden, näringsgrenar etc. För att omsätta stabiliserings-, fördelningsö de gs oc och st strukturpolitiken u tu po t e i praktiken fyra steg i den ekonomiska styrningen: y g Skattebeslut Budgetprocess Verksamhetsstyrning Revision Förvaltningens roll i en d demokrati: k ti id idealbilden lbild Medborgare & civilsamhälle Förvaltningen tillämpar Kanaler f. politisk påverkan BESLUT Statens St t centrala institutioner Policyprocessen: hur kan förvaltningen styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130) Fö Förvaltningen lt i D ffolkvalda De lk ld Initiering Beredning BESLUT Implementering p g Kontroll, utvärdering Svensk förvaltning Inledning Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet effektivitet – Rättssäkerhet, och demokrati Organisationsmakten Nivåer å av politiskt ansvar och territoriell organisering Den kommunala självstyrelsen jäl t l Utnämningsmakten Grundläggande regelverk Lagstiftningsmakten Regelhierarki g g j Lagstiftningskedjan Förvaltningslagen Kontrollmakten K t llt Kontrolltyper: politisk, liti k rättslig och ekonomisk Finansmakten Att styra med ekonomisk politik