Perspektiv på den
kommunala
själv-
styrelsen
Serien Kommunerna i omvandling
Perspektiv på den
kommunala
Publikationsserien är avsedd att stödja handlingsmodeller och utvecklingsvägar för en livskraftig
kommun och en levande självstyrelse. Den kommunala servicen och en god livsmiljö kan tryggas
på ett hållbart sätt i hela landet genom koncept och
innovationer som lämpar sig för kommunernas allt
mer differentierade omvärld.
Kommunen tryggar invånarnas välfärd
är en komprimerad handbok om kommunens verksamhet
och tjänster samt finansieringen av dem. I publikationen
beskrivs kommunens roll när det gäller att trygga invånarnas
vardag och tillhandahålla service, liksom också grunderna för
finansieringen av den. Publikationen vänder sig särskilt till de
politiska beslutsfattarna och den professionella ledningen i
kommunerna. 2012.
själv-
styrelsen
Kommunen
tryggar
invånarnas
välfärd
Kommunalt
arbete
och produktivitet
Personalens betydelse för
resultatrik service
Samman-
Kommuninvånarens ro
ll
slagningsutredning i kommunerna
i service-
Uudistuva kunta
Opas lähivaiku
ttamisesta
utveck
lingen
nomgripande förändringar. I publikationen tas upp åtgärder
för att rekrytera nya anställda, främja längre arbetsliv för de
nuvarande anställda och utveckla personalledningen, resultaten och arbetshälsan. 2012.
Beställningsnummer 509409. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Beställningsnummer 509411. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Kommuninvånarens roll
i serviceutvecklingen
Perspektiv på den kommunala
självstyrelsen
Kommunens verksamhet baserar sig på invånarnas delaktighet och inflytande. I publikationen behandlas nya modeller
för medinflytande, där kommuninvånaren kan tas med i
planeringen och utvecklingen av service. 2012.
Vad innebär kommunal självstyrelse? Varför är självstyrelsen
värd att försvara? Svar på dessa frågor söks, förutom av Kommunförbundets sakkunniga också av beslutsfattare och forskare på kommunfältet. 2012.
Beställningsnummer 509408. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Kommunalt arbete och produktivitet
Personalens betydelse för
resultatrikt service
De kommunala beslutsfattarna och kommunkoncernernas
ledning ställs under de kommande åren inför uppgiften att
trygga servicen till kommuninvånarna och tillgången på kunnig arbetskraft och att hålla ekonomin i balans. Den offentliga
servicen och därmed det kommunala arbetet står inför ge-
Beställningsnummer 509410. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Sammanslagningsutredning
i kommunerna
I publikationen ges olika synvinklar på sammanslagning och i
komprimerad form erbjuds information om förutsättningarna,
organisationen och processen kring sammanslagningsutredningar. Publikationen vänder sig till kommunernas förtroendevalda och tjänsteinnehavare. 2012.
Beställningsnummer 509412. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Beställningar och försäljning
www.kommunerna.net/bokhandel
Perspektiv på den
kommunala självstyrelsen
Kommunerna i omvandling
Ny
Kommun
2017
3
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
Innehåll
1
2
3
4
5
Självstyrelsen gäller varje kommuninvånare....................................................................... 5
Vad innebär kommunal självstyrelse?................................................................................... 6
Självstyrelse innebär delaktighet och inflytande.......................................................................... 6
Självstyrelse är arbete för invånarnas välfärd............................................................................... 8
Självstyrelse är handlingsfrihet.......................................................................................................10
Självstyrelse är ekonomiskt handlingsutrymme.........................................................................10
Hurudant är förhållandet mellan kommunerna och staten?............................................ 12
Självstyrelsen en vågrörelse............................................................................................................12
Varför är självstyrelsen värd att försvara?.......................................................................... 14
Finns det något alternativ till självstyrelse?..................................................................................15
Vad har självstyrelsen för framtid?...................................................................................... 18
Publikation som använts som underlag: Arto Haveri, Jari Stenvall & Kaija Majoinen (red.) (2011): Kunnallisen itsehallinnon
peruskivet. [Den kommunala självstyrelsens grundpelare]. Acta nr 224. Finlands Kommunförbund och Föreningen för kommunalvetenskap.
Författare:
Sini Sallinen
1 upplagan
Textredigering:
ISBN 978-952-213-944-3 (häftad)
Hanna Kaukopuro-Klemetti
ISBN 978-952-213-945-0 (pdf)
Bilder:
Tryckeri: Lönnberg
Heli Sorjonen
Försäljning: Kommunförbundets publikationsförsäljning
© Finlands Kommunförbund
www.kommunerna.net/bokhandel
Helsingfors 2012
Beställningsnummer 509408
4
1 | Självstyrelsen gäller varje kommuninvånare
1 Självstyrelsen gäller varje
kommuninvånare
Den finländska välfärdsstaten bygger på de självstyrande
kommunernas verksamhet. Vi medborgare är hela livet
i kontakt med de tjänster som kommunerna producerar.
Kommunerna garanterar att vi får vård från spädbarnsålder
till livets slutskede, att vi kan ha det trivsamt i daghem och
lära oss i skolor, få rekreation i parker och färdas längs gator.
Kommunerna svarar för cirka två tredjedelar av de offentliga
tjänsterna och sysselsätter tillsammans med samkommunerna omkring 450 000 personer.
Kommunen har en viktig roll också när det gäller att främja
arbete och den lokala livskraften. Invånarnas lokala självstyrelse stöder den nationella välfärden, innovationspolitiken
och den lokala ekonomin.
De självstyrande kommunerna
har en viktig roll med tanke
på kommuninvånarnas service
och hela den finländska
samhällsekonomin.
Syftet med den pågående kommunreformen är att
trygga högklassiga och jämlika tjänster, förenhetliga
samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala
självstyrelsen. Kommunal självstyrelse är ett vitt begrepp som omfattar flera olika dimensioner.
I denna publikation diskuteras 2010-talets kommunala
självstyrelse och vart den är på väg. Vi hoppas att publikationen ska ge en strukturerad bild av den kommunala
självstyrelsens dimensioner och systemet som helhet.
Forskare inom området och kommunala beslutsfattare
som förverkligar självstyrelsen i sina förtroendeuppdrag
bidrar med sina egna perspektiv.
Publikationen ingår i serien Kommun i förnyelse inom
Finlands Kommunförbunds program Ny kommun 2017.
Syftet med publikationsserien är att stödja den verksamhet genom vilken man tillsammans med kommunerna bygger verksamhetsmodeller och utvecklingsvägar för en livskraftig kommun och en vital självstyrelse.
Genom att tillämpa koncept och innovationer som
lämpar sig för kommunernas allt mer differentierade
omvärld kan den kommunala servicen och en högklassig livsmiljö tryggas på ett hållbart sätt i hela landet.
5
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
2 Vad innebär kommunal självstyrelse?
Den grundläggande idén med kommunal självstyrelse är att
människor som bor inom samma område sköter de angelägenheter de anser vara gemensamma och gör sina val för
att bidra till välfärden och utvecklingen av området.
Kommunal självstyrelse och kommunal demokrati är inte
samma sak. Självstyrelse är ett vidare begrepp som inkluderar element som kommunal demokrati.
Kommunal självstyrelse innebär verksamhet som bygger på
invånarnas delaktighet och inflytande, arbete för invånarnas
välfärd, handlingsfrihet och ekonomiskt handlingsutrymme.
Ekonomiskt
handlingsutrymme
Verksamhet som
grundar sig på kommuninvånarnas delaktighet
Handlingsfrihet
Verksamhet för
invånarnas välfärd
Den kommunala självstyrelsen
Självstyrelse innebär delaktighet och inflytande
Kommuninvånarna kan vara delaktiga och utöva inflytande på tre olika sätt: genom att välja sina företrädare för
beslutsfattandet, genom direkt delaktighet och genom att
bidra till utvecklingen av servicen.
Vid representativ delaktighet röstar kommuninvånarna
på sina företrädare som ska fatta beslut om gemensamma
angelägenheter. Kärnan i det demokratiska beslutsfattandet
utgörs av kommunfullmäktige som väljs av kommuninvånarna genom direkta val. Kommunfullmäktige fattar de
strategiska besluten om kommunens verksamhet, tjänster
och utvecklingen av dem.
Kommuninvånarna har flera sätt för direkt delaktighet och
inflytande till sitt förfogande. Man kan påverka genom att
uttrycka sin åsikt till exempel vid samrådsmöten och kundråd som kommunen ordnar, genom att besvara kommunens
enkäter, genom att lägga fram initiativ till kommunfullmäktige eller genom att rösta i kommunala folkomröstningar.
6
När det gäller direkt delaktighet varierar praxisen i kommunerna, eftersom de själva kan bestämma vilka möjligheter
kommuninvånarna erbjuds för delaktighet och inflytande.
Genom brukardelaktighet och brukarinflytande har kommuninvånarna möjligheter att påverka framför allt de kommunala tjänsterna. Kommuninvånarna vill i allt högre grad
ha inflytande över de frågor och tjänster som gäller dem
själva och deras närmiljö. Genom att utgå från brukarna
kan man utveckla tjänster som tillgodoser deras behov och
förbättra kundtillfredsställelsen och kostnadseffektiviteten.
Detta kan förverkligas både genom att höra brukarna och
genom att involvera dem i utvecklingen av tjänsterna.
2 | Vad innebär kommunal självstyrelse?
”När man talar om kommuninvånarnas delaktighet bör
”Man kan bli delaktig på många olika sätt och olika ni-
man vara medveten om de många olika delaktighetsformer som finns att tillgå. Demokratiska innovationer
som spritts ute i världen, såsom till exempel medborgarråden, har i dag en allt viktigare roll. Visionen är att
man genom dessa nya modeller för delaktighet allt
bättre ska kunna svara på utmaningarna i det ständigt föränderliga samhället. I Finland bör vi ta tillfället
i akt och sträva efter att förverkliga de modeller för
inflytande som redan konstaterats vara bra, men också
utveckla våra egna finska demokratiinnovationer.
våer. Ofta är vi mest intresserade av frågor som gäller
vår närmiljö, men arbetet i den egna kommunen kan
utgöra en språngbräda ända till rikspolitiken. Det är inspirerande att märka att man kan påverka. Människor
vill inte alltid binda sig för långa tider eller regelbundna
möten. Ibland är det trevligt att vara med till exempel i
ett projekt som har en tydlig början och ett tydligt slut.
Människor vill ta ställning och bli hörda i det skede när
det ännu är möjligt att påverka. Det gäller att modigare införa nya, möjligheter till delaktighet.
Harri Raisio,
forskningsdoktor, Vasa universitet
Anni Laihanen,
kommunfullmäktiges ordförande, Taipalsaari
Ju mer kommunerna kan arbeta utifrån
de lokala behoven och förhållandena desto
starkare är den kommunala självstyrelsen.
7
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
Självstyrelse är arbete för invånarnas välfärd
Självstyrelse inbegriper kommunernas omfattande ansvar
för att trygga kommuninvånarnas välfärd. Kommunen
verkar enligt kommuninvånarnas behov för att stödja deras
välfärd. Kommunen arbetar också för en livskraftig region
och hållbar utveckling i enlighet med de lokala förhållandena och behoven.
Den verksamhet som stöder invånarnas välfärd har samordnats genom den riksomfattande lagstiftningen. Staten
förpliktar kommunerna att sköta vissa uppgifter och skyldigheter i synnerhet i anslutning till medborgarnas välfärdsrättigheter och -service. Den lagstiftningsmässiga samordningen av verksamheten har ökat i takt med att välfärdsstaten
byggts upp.
Självstyrande kommuner har en särskild möjlighet att ta de
lokala behoven i beaktande i sin verksamhet. Kommunerna
har rätt att genom egna beslut åta sig att sköta sådana
ärenden som de anser nödvändiga med tanke på de lokala
förhållandena och som de vill lägga till de uppgifter som staten ålagt dem. I och med dessa frivilliga uppgifter varierar
kommunernas verksamhet på olika håll i landet.
Ju större ansvar kommunerna
har för invånarnas välfärd som
helhet och ju större möjlighet
kommunen har att komplettera
de lagstadgade uppgifterna
genom egna beslut, desto
starkare är den kommunala
självstyrelsen.
8
”
Trots att lagstiftaren effektivt kan förplikta kommunen
till någon viss verksamhet, är det kommunen som förverkligar kommuninvånarnas rättigheter. Fullmäktige
kan till exempel bestämma strukturen på kommunens
servicesystem och dess centrala innehåll. En stor del
av kommunens subjektivt rättsliga serviceuppdrag
inkluderar också frivillighet. Också om någon serviceförmån skulle vara föreskriven i lag som en subjektiv
rättighet, kan förverkligandet av rättigheten stödjas
genom att utveckla det övriga serviceutbudet. Ett
bra exempel på detta är de olika serviceformerna i
anknytning till barndagvårdssektorn.
Asko Uoti,
professor, Tammerfors universitet
”
Tillhandahållande av service för medborgarna oberoende av boendeort bör vara ett gemensamt mål. Det
behövs en grundlig diskussion om vilka tjänster som
ska ordnas med gemensamma medel. Efter det kan
man komma överens om kommunernas och statens
uppgifter. De olika regionernas förhållanden bör beaktas när finansieringssystemet ses över. Då uppgifterna och finansieringen är i balans, kan kommunerna
använda sitt lokala kunnande för tillhandahållande
av service och på så sätt också förstärka områdets
livskraft.
Eija-Riitta Niinikoski,
Nivala stadsstyrelse
Luku | luvun otsikko
9
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
Självstyrelse är handlingsfrihet
Självstyrelse är ekonomiskt handlingsutrymme
Enligt principen om handlingsfrihet har kommunerna möjlighet att ordna sin verksamhet på det sätt som de anser mest
ändamålsenligt. Kommunerna har för tillfället stor beslutanderätt när det gäller att organisera och arrangera tjänster.
De lagstadgade skyldigheterna från statens sida har varierat
under årtiondenas gång.
Ekonomiskt handlingsutrymme ses som kommunens ekonomiska förutsättningar att fatta självständiga beslut om
verksamheter och tjänster. Det innebär att kommunerna
har en verklig möjlighet att påverka sin egen ekonomiska
utveckling genom att besluta om sina inkomster och utgifter
och om sina tillgångar och skulder. I bedömningen av det
ekonomiska handlingsutrymmet är det viktigt att utvecklingstrenden för kommunens ekonomi är hållbar på lång sikt
och att skuldsättningen är behärskad.
Handlingsfriheten möjliggör olika organisationer och sätt att
ordna tjänster i de olika kommunerna. Kommunerna kan
anpassa sin verksamhet till de rådande förhållandena enligt
det lämpligaste, effektivaste och mest ändamålsenliga sättet. Handlingsfriheten innebär också att kommunerna vid
behov kan ordna service i samarbete med andra kommuner.
”
Det är staten som ska se till att kommunerna har de
resurser som behövs för ändamålet i fråga. Det här
kravet, som går under namnet finansieringsprincipen,
har tills vidare uppfyllts bristfälligt. Ursprungligen var
kommunalskatteinkomsterna avsedda för att täcka de
uppgifter som kommunerna själva hade åtagit sig. I
takt med att de lagstadgade skyldigheterna har ökat
har kommunerna varit tvungna att täcka utgifterna
med inkomsterna från kommunalskatten. Samtidigt
har kommunernas förutsättningar att utveckla näringspolitiken och kommunen inskränkts. Utvecklingen står
i allvarlig konflikt med rätten att utöva en tillräcklig
prövningsrätt, vilket ingår i den kommunala självstyrelsen. Kommunernas rättigheter bör ytterligare preciseras i grundlagen.
Aimo Ryynänen,
professor emeritus, Tammerfors universitet
10
Genom ett gott ekonomiskt handlingsutrymme kan kommunerna bättre klara av skyldigheter och ansvar som
fastställts i lagstiftningen. Dessutom kan kommunen med
stöd av ett brett ekonomiskt handlingsutrymme bättre åta
sig att sköta även andra uppgifter enligt omständigheter och
behov i regionen.
Det ekonomiska handlingsutrymmet bygger på flera olika
faktorer, bland annat inkomstskattesatsen, skuldsättningen,
över-/underskottet, de likvida medlen och kommunens
uppgifter, dvs. för vilka ändamål kommunen behöver intern
finansiering.
Den kommunala självstyrelsen
är desto större ju friare tyglar
kommunen har att själv
organisera sin verksamhet och
tillhandahålla service.
2 | Vad innebär kommunal självstyrelse?
Det faktiska ekonomiska handlingsutrymmet beror på skattesatsnivån och taxorna vid en viss tidpunkt. En låg kommunalskattesats och låga avgifter ger mer handlingsutrymme,
eftersom det är möjligt att höja dem vid behov. Ett överskott som uppstått i balansräkningen ger ekonomiskt handlingsutrymme, eftersom det kan användas för att utveckla
och upprätthålla tjänster och för att göra investeringar på
kort eller lång sikt.
En hög kommunalskattesats och höga avgifter innebär
begränsat handlingsutrymme, eftersom det är svårt att höja
dem ytterligare. Ett relativt stort underskott i balansräkningen indikerar att det ekonomiska handlingsutrymmet är
begränsat. Man kan inte längre utöka kommunens verksamheter och kommunen måste eventuellt stödja sig på låntagning. Det ekonomiska handlingsutrymmet för kommuner
som är beroende av statsandelar är också svagt.
”
Utan tillräckliga ekonomiska förutsättningar har kommunerna ingen möjlighet till en verklig självstyrelse.
Kommunen kan dock inte själv helt påverka sitt ekonomiska handlingsutrymme. Befolkningsutvecklingen
och -strukturen inverkar direkt på hurudana resurser
kommunerna har att tillgå och hur stort behovet av
att använda dessa resurser är. Kommunens läge spelar
också en roll. När det gäller kommunens ekonomiska
handlingsutrymme är det viktigaste ändå balansen
mellan kommunens uppgifter och finansieringen.
Lotta-Maria Sinervo,
universitetslektor, Tammerfors universitet
”
Ju större ekonomiskt
handlings­utrymme kommunen
har, desto starkare är den
kommunala självstyrelsen.
Den kommunala självstyrelsen är inte huggen i sten.
De som brinner för kommunen vill att den ska hållas
där den är, men utomstående krafter försöker rucka
på den. Val och regeringar som byts ut är som storm
och vind som försöker påverka kommunerna med sin
politiska vikt. Ur mitt perspektiv är det statsmaktens
beslut om fler och fler skyldigheter som är den största
orsaken till att kommunalekonomin sviktar, och det
faktum att det inte finns några extra resurser att
hämta för att sköta skyldigheterna.
Kari Karasti,
kommunfullmäktiges ordförande, Posio
11
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
3 Hurudant är förhållandet mellan
kommunerna och staten?
Den kommunala självstyrelsen tryggas i grundlagen. Enligt
lagen ska kommunernas förvaltning grunda sig på kommuninvånarnas självstyrelse. I grundlagen föreskrivs om
kommunernas beskattningsrätt. Grundlagen ålägger staten
att genom lag utfärda bestämmelser om kommunernas
uppgifter och om grunderna för kommunernas förvaltning.
Genom grundlagen tryggas den kommunala självstyrelsen i
vårt samhälle. Staten kan därför inte skrota kommunsystemet genom att upplösa alla kommuner och överföra deras
uppgifter till sig själv. Grundlagen innebär däremot inte att
de nuvarande kommungränserna är skyddade. Staten kan
genom detaljerade villkor som fastställts i lag ändra kommunindelningen och kommungränserna.
Grundlagen tryggar demokratin i vårt kommunala självstyrelsesystem. Kommuninvånarna beslutar själva om sina
gemensamma angelägenheter och är med och påverkar på
många olika sätt. Dessutom är kommunen den närmaste
förvaltningsnivån för kommuninvånarna och den producerar
tjänster som är så nära kommuninvånarna som möjligt.
Kommunalbeskattningen ingår i den kommunala självstyrelsen. Staten kan inte ta denna rättighet av kommunerna.
Enligt grundlagen kan staten genom lag ge föreskrifter om
kommunernas uppgifter, förvaltning och verksamhet. Staten
kan inte påföra nya uppgifter eller ålägga kommunerna att
agera på ett visst sätt genom bestämmelser eller anvisningar på en lägre nivå än lag.
12
Självstyrelsen en vågrörelse
Det finns inte något exakt mått för i vilken utsträckning
staten kan ålägga kommunerna att agera på ett visst sätt
och utöka antalet lagar som är förpliktande för kommunerna. Staten har reglerat kommunernas verksamhet och
uppgifter i varierande mån under årens lopp. Den har ibland
skärpt greppet och ibland gett kommunerna friare tyglar för
verksamheten. Den kommunala självstyrelsen har på så vis
befunnit sig i en vågrörelse och tidvis varit mer omfattande
och tidvis mer begränsad.
När det bedöms i vilken mån staten kan blanda sig i kommunernas verksamhet och uppgifter står mål och värderingar av två olika slag emot varandra. Statens inblandning
har motiverats med allmänna samhälleliga välfärdsmål och
nationella grundläggande rättigheter som stöds genom lagstiftning av staten. Däremot har detta motverkats genom en
omfattande självstyrelse som garanterar att kommunerna
klarar av att genomföra dessa samhälleliga mål.
Staten ser till att kommunerna har verkliga ekonomiska
förutsättningar att klara av sina uppgifter. Samtidigt som
staten föreskriver uppgifter i anslutning till välfärdstjänsterna, sörjer den för de ekonomiska förutsättningarna att sköta
dem. I praktiken innebär det här att staten beviljar kommunerna statsandelar för skötseln av uppgifter. Statsandelarnas belopp har varierat, vilket har påverkat kommunernas
handlingsutrymme i fråga om ekonomin. Om statsandelarna
har skurits ner, har kommunerna varit tvungna att höja skatterna, åtminstone om det inte har funnits några sparobjekt.
3 | Minkälainen on kunnan ja valtion välinen suhde?
13
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
4 Varför är den kommunala självstyrelsen
värd att försvara?
Kommuninvånarnas åsikter förmedlas till beslutsfattarna.
Ett demokratiskt styrt beslutsfattande är det bästa sättet att
förmedla servicetagarnas vilja och önskemål till beslutsfattarna. Kommuninvånarna känner de politiska beslutsfattarna
och har lätt att vara i kontakt med dem och följa upp deras
beslut.
Verksamheten är öppen och transparent. Alternativa beslutsförslag utarbetas i kommunen och effekterna avvägs
omsorgsfullt. Kommunen informerar om sin verksamhet
och service och sina planer och om de beslut som fattats.
Kommuninvånarna vet vilka slags beslut som fattats och
hurudana alternativ som utreds.
Självstyrelsen gör gemensamma värdeval möjliga liksom en
mångsidig beredning av beslut och avgöranden. I kommunernas verksamhet har de förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas arbete förenats. De förtroendevaldas uppgift är att
välja värderingar som är gemensamma för kommuninvånarna och att fatta strategiska beslut som är ändamålsenliga
med tanke på invånarnas välfärd och utvecklingen av området. Tjänsteinnehavarnas uppgift är att bereda och verkställa
de förtroendevaldas beslut. Båda är viktiga med tanke på
att få till stånd hållbara beslut och avgöranden.
Kommuninvånarna har många olika möjligheter till delaktighet. Kommunerna kan påverka hur deras skattepengar används. Kommuninvånarna kan välja det sätt för delaktighet
som passar dem bäst, vilket omfattar allt från mångåriga
kommunala förtroendeuppdrag till framförande av personliga åsikter.
Gemensamma beslut fattas nära medborgarna. Genom ett
invånarnära beslutsfattande och på förvaltningsnivå tryggas
verksamheter och tjänster som tillgodoser kommuninvånarnas och områdets behov. På så sätt har beslutsfattarna
maximal lokal kännedom och goda möjligheter att bekanta
sig med de lokala förhållandena. Dessutom kan man undvika onödig byråkrati.
14
Beslutens effekter bedöms ur ett helhetsperspektiv och på
lång sikt. Nära kommuninvånarna kan kommunerna beakta
effekterna av besluten för invånarna, miljön, organisationen,
personalen och ekonomin såväl på kort som på lång sikt.
Kommunen är den enda aktör som kan beakta den lokala
servicen i dess helhet.
4 | Varför är den kommunala självstyrelsen värd att försvara?
Även de beslut som fattas inom andra sektorer än social- och hälsovården kan till exempel ha stor inverkan på
befolkningens hälsa och välfärd. I planeringen av byggande,
boende, trafik, planläggning, utbildning och arbetskraftspolitik måste man alltid beakta hur besluten inverkar på
invånarnas hälsa och sociala välfärd.
Kommuninvånarnas välfärd sköts som en helhet. Kommunen har ett omfattande ansvarsområde när det gäller
kommuninvånarnas välfärd. Kommuninvånarnas behov av
service är lätt att överskåda då helhetsansvaret för välfärden ligger hos en aktör.
Självstyrelsen möjliggör ett fungerande och effektivt
samarbete mellan olika sektorer. Servicen som tillgodoser
kommuninvånarnas behov utgör en omfattande helhet.
Fungerande service förutsätter samarbete mellan olika
aktörer, men också att sambandet mellan olika tjänster
och verksamheter beaktas. I kommunen sköts samarbetet
mellan olika sektorer på bästa sätt inom en och samma
organisation under en gemensam ledning och ett politiskt
helhetsansvar.
Kommuninvånarna bemöts jämlikt. I och med att det kommunala självstyrelsesystemet producerar välfärdstjänsterna
är dess viktigaste roll att behandla kunderna lika. Kommunen väljer inte ut sina kunder utan alla kommuninvånare
omfattas jämlikt av servicesystemet och är berättigade till
välfärdstjänsterna.
Genom självstyrelse förstärks den lokala livskraften. Kommunerna tillhandahåller välfärdstjänster men upprätthåller och främjar också den lokala och regionala livskraften.
Den kommunala självstyrelsen gör det möjligt att trygga
en övergripande lokal livskraft och ekonomisk tillväxt och
välfärd. Kommunerna identifierar områdets starka sidor och
bedriver ett långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete. Kommunerna är starka utvecklingsdrivkrafter i sina områden.
Självstyrelse möjliggör mångskiftande, lokala lösningar. De
självstyrande kommunerna har en möjlighet att organisera
förvaltningen, verksamheten och servicen självständigt.
Kommunerna bestämmer själva om de mest lämpliga och
effektiva verksamhetsformerna inom det egna området.
Därför är kommunernas kapacitet att bemöta olika förändringar god. Kommunerna kan snabbt anpassa sin verksamhet lokalt om omständigheterna förändras.
Finns det något alternativ till självstyrelse?
Utan kommunal självstyrelse skulle vårt välfärdssamhälle
med en jämlik och täckande servicehelhet urholkas. Det är
endast systemet med kommunal självstyrelse som kan se
till de behov som invånarna har och utveckla områdets livskraft. En jämlik och täckande servicehelhet kan garanteras
endast genom ett demokratiskt beslutsfattande och fortsatt
ansvar för både finansiering och tillhandahållande av service.
Utan det kommunala självstyrelsesystemet finns en risk för
att serviceproduktionen splittras. Om företag på den fria
marknaden skulle producera tjänsterna, skulle ingen enskild
aktör se till helheten i serviceproduktionen eller medborgarnas välfärd på ett övergripande plan. Risken är då att också
kostnaderna stiger.
Utan kommunal självstyrelse finns det en risk för att medborgarna förlorar förtroendet för den offentliga sektorn.
Kommuninvånarna litar på en offentlig aktör som verkar så
nära dem som möjligt.
Om det inte fanns någon kommunal självstyrelse skulle det
demokratiska systemet upplösas. Systemet med kommunal
självstyrelse har en grundläggande betydelse med tanke på
det demokratiska systemet i vårt land. Om demokratin inte
är förankrad på lokal nivå nära medborgarna sätts hela det
demokratiska förvaltningssystemet på spel.
15
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
16
Luku | luvun otsikko
Självstyrelse hos oss och på annat håll
Finland har vi en omfattande kommunal självstyrelse i internationell jämförelse.
• IBeslutsfattandet
är demokratiskt, åtskilt från staten och den statliga kontrollen är mini
mal. I länder där man håller på att utveckla kommunal självstyrelse tar man ofta exempel
från det finländska och nordiska självstyrelsesystemet.
Finland har kommuninvånarna omfattande möjligheter till delaktighet och inflytande
• Igenom
att de kan framföra sina åsikter direkt och påverka utvecklingen av servicen. I
kommunerna prövar man också i stor utsträckning olika inflytandemetoder. I ett internationellt perspektiv är det här är ingen självklarhet.
Finland finns det knappt någon korruption och förvaltningens verksamhet är transparent.
• II vissa
länder får kommuninvånarna mindre information om kommunens verksamhet och
beslut och kan inte lita på en opartisk beredning av alternativen och beslutsfattandet.
Finland har kommunerna möjlighet att utföra frivilliga uppgifter som de åtagit sig ge• Inom
egna beslut. I ett internationellt perspektiv är det vanligare att den lokala nivån
endast verkställer de beslut som fattats på statlig nivå. Någon möjlighet att komplettera
de lagstadgade uppgifterna med lokala uppgifter finns nödvändigtvis inte.
i Finland har beskattningsrätt. Det är inte i alla länder som kommunerna
• Kommunerna
har beskattningsrätt och befogenheter att besluta om storleken på den lokala skatten. Då
är kommunernas ekonomiska handlingsutrymme litet, eller till och med obefintligt.
i Finland har stor självständig beslutanderätt när det gäller fördelningen av
• Kommunerna
de ekonomiska resurserna.
i Finland kan tillämpa olika modeller i olika regioner för organiseringen av
• Kommunerna
förvaltningen, verksamheten och servicen. I vissa länder har kommunerna inte så stora
möjligheter att besluta om organiseringen och inte har de heller nödvändigtvis rätt att
samarbeta med andra kommuner.
17
Kommunförbundet | Perspektiv på den kommunala självstyrelsen
5 Vad har självstyrelsen för framtid?
Kommunerna ska tillgodose kommuninvånarnas behov i vår
allt mer komplicerade värld. Hela det kommunala systemet
är i ett brytningsskede. För att fungerande självstyrande
kommuner ska kunna tryggas framöver, måste vi finna svar
på många komplicerade frågor.
Kommunerna måste förnya sig för att servicen ska motsvara
kommuninvånarnas behov ännu bättre. Det här innebär att
kommunen måste omdefiniera sin grundläggande uppgift.
Kommunen måste övergå från att enbart vara en tillhandahållare av service till att vara en aktör som stärker den
övergripande livskraften i området och ger invånarna möjlighet till välfärd. Detta förutsätter att kommunerna har ett
verkligt ekonomiskt handlingsutrymme så att de kan åta sig
att sköta uppgifter genom sina egna beslut.
Samtidigt som kommunen förändras, ändrar också kommuninvånarnas roller och skyldigheter. Den nya situationen
tvingar oss att tänka på var gränserna för kommunens och
kommuninvånarnas ansvar ska dras? I ansvarsfrågan har vi
på 2010-talet kommit till vägs ände, eftersom fler uppgifter
inte mer kan läggas på kommunernas axlar.
Det finns ett behov av att utveckla genuint nya metoder
och ny praxis när det gäller delaktighet och inflytande för
kommande generationer. Det är i synnerhet viktigt att
begrunda hur vi kan förbättra kommuninvånarnas möjligheter att påverka de tjänster som är nära dem. Framtidens
delaktighetsformer ger kommuninvånarna och de kommunanställda möjligheter att tillsammans utveckla tjänsterna.
Dessutom bör barnens och de ungas delaktighet och fostran
till delaktighet uppmärksammas. De nya delaktighetsformer
som de unga tar till sig kan också vara den praxis som anger
18
framtidens möjligheter att delta och påverka.
Staten har reglerat och styrt kommunernas verksamhet
centralt, så att kommunsystemet ska bibehållas enhetligt
och likabehandling av medborgarna förverkligas. Nu ser det
ut som om det i stället för enhetlighet är viktigt att kommunerna har en så stor frihet som möjligt att besluta hur de
organiserar sin verksamhet och sköter sina uppgifter.
Kommunerna och staten kan i framtiden vara samarbetspartner i växelverkan i allt högre grad. Staten och kommunerna ansvarar gemensamt för välfärdstjänsterna och för
bemötandet av utmaningarna i omvärlden. Kommunernas
förtroende för staten har dock försvagats avsevärt. Kommunerna och staten bör ha jämlika möjligheter att förverkliga sina intressen och mål och till verklig växelverkan. På
så sätt kunde man också åstadkomma ett mer delat ansvar
och styrning med bättre resultat.
Systemet med självstyrande kommuner är så betydelsefullt
med tanke på välfärdsstatens framtid, att det är skäl att
trygga systemets kontinuitet och hållbarhet. Den kommunala självstyrelsens omfattning kommer högst troligt att variera också i framtiden. Grundidén har dock varit den samma
i över 150 år, och består förhoppningsvis också i framtiden,
enligt Snellmans ideal.
5 | Vad har självstyrelsen för framtid?
”
Idén med självstyrelsen är att vägen blir till när vi går
och att samhället skapas genom allt vi gör tillsammans. Självstyrelse erbjuder medborgarna många
möjligheter att mötas och lära sig förstå livets mångfald. Utan andras närvaro individualiseras människorna
och blir utlämnade åt sig själva. Kunskapen om kommunernas förhållanden är splittrad och kan inte enkelt
koncentreras till staten. Lokala organisationer skapar
och tillämpar kunskapen snabbare och effektivare än
staten. Kommunernas olika lösningar konkurrerar
sinsemellan och de idéer som konstaterats vara bra
sprids snabbt till andra kommuner.
Risto Harisalo,
professor, Tammerfors universitet
”
Möjligheten att påverka sitt liv och sin livsmiljö, och
rädslan för vad likgiltighet kan leda till motiverar till
aktivitet. En känsla av att kunna påverka och skyldigheten att bära ansvar får människor att engagera sig
och det mänskliga och sociala kapitalet att generera
det gemensamma och det individuella goda. Det här
är också en källa till inspiration för de kommunala
beslutsfattarna. Självständiga kommuner utgör en god
struktur, framför allt för att människor känner att de
kan besluta om sina egna angelägenheter och om de
fattar dåliga beslut följer tråkigheter för dem själva.
Denna cocktail av makt och ansvar är en ännu starkare
motiverande faktor än den lokala identiteten i sig.
Markku Pyykkölä,
ledamot i Kervo stadsfullmäktige och stadsstyrelse,
ordförande för framtidsutskottet
”Erfarenheten borde hafva lärt, att menniskorna sätta
högsta värde på, att sjelfva ordna de samhällsformer, de
skola underkasta sig. Men det borde stå kommunerna
fritt, att så göra eller icke, att stanna vid det gamla eller
öfvergå till det nya, allt som de anse sin fördel fordra.”
J. V. Snellman, Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 1860 (om kommunalväsendets
reformerande)
19
8/2012
www.kommunerna.net
