0. Meta-etik – Grunderna
• Vad är meta-etik?
Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken?
1.
2.
3.
4.
Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor?
Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta?
Kunskapsteoretiska. T. ex.: Finns det moralisk kunskap?
Moralpsykologiska. T. ex.: Vilken är kopplingen mellan
moraliska omdömen och motivation?
Vad har dessa frågor gemensamt?
• De handlar inte om rätt och fel eller bra och dåligt. Istället
handlar de om utsagor eller omdömen som själva handlar
om rätt och fel. Därav namnet ”meta-etik”.
0. Meta-etik – Grunderna
• En alternativ terminologi:
1. Första ordningens etik handlar om rätt och fel, bra
och dåligt.
2. Andra ordningens etik handlar om första
ordningens etik.
• Första ordningens etik = Normativ etik
• Andra ordningens etik = Meta-etik
• Frågorna på förra sidan (semantiska osv.) är
andra ordningens frågor.
0. Meta-etik – Grunderna
• Den viktigaste frågan inom meta-etiken (på sätt
och vis en tredje ordningens fråga): Vilken av de
olika kategorierna av andra ordningens frågor är
primär?
• Det vanligaste svaret har varit: de semantiska
frågorna är primära.
Exempelvis: För att veta om det finns moraliska fakta
måste man först veta vilken sorts fakta dessa i så fall
skulle vara. Och för att veta det måste man veta vilken
sorts fakta moraliska omdömen handlar om (en
semantisk fråga).
0. Meta-etik – Grunderna
– Inom metaetiken försvaras ett stort antal olika
positioner som ger olika svar på de andra
ordningens frågor vi har sett.
– Om man utgår från att semantiska frågor är
primära kan man ordna dessa positioner i ett
flödesschema.
1.Uttrycker moraliska omdömen övertygelser?
Ja
Nej
2. Är dessa övertygelser deskriptiva?
Ja
Non-kognitivism
Nej
Deskriptiv kognitivism
Emotivism
(kap. 2)
Icke-deskriptiv kognitivism
(kap. 10)
3. Är dessa deskriptiva övertygelser ibland bokstavligen sanna?
Nej
Ja
3b. Är de ibland sanna i bildlig mening?
4. Är de sanna oberoende av
människors åsikter?
Ja
Ja
Nej
5. Är de sanna i kraft av
naturliga fakta?
Ja
Naturalism
(Kap. 4)
Nej
Relativism
(Kap. 7)
Nej
Non-naturalism
(Kap. 5)
Fiktionalism
(Kap. 10)
Misstagsteorin
(Kap. 3)
Kvasi-realism
(kap. 6)
1.Uttrycker moraliska omdömen övertygelser?
Ja
Nej
2. Är dessa övertygelser deskriptiva?
Ja
Non-kognitivism
Nej
Deskriptiv kognitivism
Emotivism
(kap. 2)
Icke-deskriptiv kognitivism
(kap. 10)
Kvasi-realism
(kap. 6)
3. Är dessa deskriptiva övertygelser ibland bokstavligen sanna?
Nej
Ja
3b. Är de ibland sanna i bildlig mening?
4. Är de sanna oberoende av
människors åsikter?
Ja
Ja
Nej
5. Är de sanna i kraft av
naturliga fakta?
Ja
Naturalism
(Kap. 4)
Nej
Relativism
(Kap. 7)
Nej
Non-naturalism
(Kap. 5)
Fiktionalism
(Kap. 10)
Misstagsteorin
(Kap. 3)
Fråga 1 är semantisk
Fråga 2 är psykologisk
Frågorna 3-5 är metafysiska
0. Meta-etik – Grunderna
– Några centrala termer.
Moralisk realism: moraliska fakta/egenskaper existerar
oberoende av människors omdömen.
Moralisk icke-realism (kallas också ”irrealism” och ”antirealism”): motsatsen till moralisk realism.
OBS! Eftersom R är komplex finns det två versioner av IR:
1. Stark IR: förnekar existensen av moraliska fakta över huvud
taget. [T.ex.: misstagsteorin]
2. Svag IR: förnekar existensen av omdömes-oberoende
moraliska fakta. [T.ex.: relativismen]
0. Meta-etik – Grunderna
Kognitivism: ett moraliskt omdöme uttrycker en
övertygelse.
K implicerar att moraliska omdömen kan vara sanna eller
falska (alternativt: att de kan ha sanningsvärde, eller att de är
”truth-apt”).
Non-kognitivism: ett moraliskt omdöme uttrycker inte
en övertygelse utan snarare något icke-kognitivt
mentalt tillstånd.
Ett mentalt tillstånd är kognitivt omm det kan ha ett
sanningsvärde – eller omm det beskriver verkligheten.
0. Meta-etik – Grunderna
Naturalism. Termen är tvetydig:
1.
2.
Metafysisk naturalism: Bara naturliga fakta existerar.
Ett naturligt faktum är ett sådant faktum som figurerar i
den vetenskapliga världsbilden. [Fisher]
MN är ingen specifikt meta-etisk tes. Många meta-etiska
teorier är förenliga med den.
Meta-etisk naturalism: en form av kognitivism enligt vilken
moraliska omdömen beskriver naturliga fakta.
Non-naturalism. Också en tvetydig term:
1.
2.
Metafysisk non-naturalism: förnekar MN.
Meta-etisk non-naturalism: förnekar MEN.
0. Meta-etik – Grunderna
Motivinternalism: den som anser sig vara
moraliskt skyldig att här och nu handla på ett visst
sätt måste också vara i viss mån motiverad att här
och nu handla på det viset.
Kommentar: denna formulering är betydligt mer
specifik än Fishers (s. 8), som handlar om moraliska
omdömen i allmänhet. En sådan generell form av
internalism är inte rimlig.
Motivexternalism: motsatsen till MI.
1. Öppna frågans argument
• G. E. Moore: Principia
Ethica (1903)
• ÖFA är utgångspunkten
för den moderna metaetiken. Andra
ståndpunkter kan ses som
responser på ÖFA. Därför
börjar vi här.
• Argumentets syfte: bevisa
att det är omöjligt att
definiera godhet.
G. E. Moore 1873-1958
1. Öppna frågans argument
• En första fråga: vad skulle det vara att ge en definition av godhet?
Svar (inte riktigt Moores): det är att finna en term eller beskrivning N
sådan att N och ’gott’ refererar till samma egenskap.
• Skilj på:
a) ”Godhet = N” [Definition]
b) ”För alla x, x är gott omm x är N” [Universell generalisering]
M förnekar att det är möjligt att visa att någon utsaga av typen (a) är
sann, men inte att det är omöjligt att visa att någon utsaga av typen
(b) är sann.
• Att tro att man kan definiera godhet är att göra vad M kallar det
”naturalistiska misstaget.”
Notera dock att M förnekar att det alls går att definiera godhet, inte
bara att det går att definiera det i naturliga termer.
