Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete

advertisement
Introduktion:
Genusperspektiv
på
utvecklingssamarbete
Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar
med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra
dig och din organisation att granska ert arbete och er organisation utifrån ett
genusperspektiv. Vi bjuder också in er till erfarenhetsutbyte och
kompetensutveckling inom området.
Forum Syd, senast uppdaterad i november 2005
Metoder för förändring
Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas
utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program organisationerna bedriver
tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen
och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i grunden om ett
förändringsarbete.
Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar
lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större
sammanhang för att se hur det påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö,
hiv/aids, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv
inom dessa områden till stöd för - och ibland i samarbete med - andra svenska
organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kompetentutveckling och rådgivning inom
flera områden.
Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och
informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i
kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.
Metoder för förändring är titeln på Forum Syds nya skriftserie som startar hösten
2005. Första delen i skriftserien handlar om genus i utvecklingssamarbetet. Denna
introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Läs mer på www.forumsyd.se
2
Med kön som utgångspunkt
En tiondel av världens inkomster tillfaller världens kvinnor. Enbart detta faktum visar att
jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig grundförutsättning för en hållbar
utveckling. Lägg dessutom till att 90 procent av alla parlamentariker är män och det blir
än tydligare att arbetet för demokrati och en rättvisare värld måste leda till förbättringar
för både kvinnor och män.
Men receptet är inte enbart fler projekt som riktar sig till kvinnor. Snarare handlar det
om att utmana de strukturer i samhället och hos oss själva - som gör att den orättvisa
fördelningen kvarstår.
Forum Syds utgångspunkt är att en kritisk granskning av könsmaktsordningen1 är
nödvändig för att utvecklingssamarbetet ska kunna bidra till minskad fattigdom och en
värld där människor får sina rättigheter uppfyllda. Därmed blir frågan om jämställdhet
viktig för alla organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete i någon form oavsett vilket fokus vi har i övrigt.
Att börja granska den rådande könsmaktsordningen innebär att undersöka på vilket sätt
maktstrukturer gynnar vissa grupper på andra gruppers bekostnad. Vi behöver upptäcka
hur ”det vanliga sättet” att göra saker tenderar att osynliggöra kvinnors villkor och
erfarenheter.
Genom vårt handlande befäster vi ofta rådande föreställningar om vilka uppgifter kvinnor
och män förväntas ha och hur kvinnor och män förväntas vara. Det gäller både
samhällets strukturer och vårt sätt att vara som enskilda individer. Det är därför viktigt
att hela tiden ha med en kritiskt tänkande kring genus2 för att genusperspektivet ska få
effekt på vårt arbete. Frågeställningar kring kön och jämställdhet är inte något som kan
slängas in på slutet när omvärldsanalysen och projektbeskrivningen redan är klar.
Medvetenhet och kunskap om könsmaktsordningen bör finnas med redan från början av
projekt, i information om utvecklingsfrågor, kampanjer, utbildningar och annan
verksamhet.
Vi behöver redan från start ifrågasätta vårt sätt att formulera problem och behov inom
utvecklingssamarbetet och ställa oss frågor som: Vad och vilka inkluderas egentligen i
det gängse sättet att beskriva problem och behov och vad och vilka finns inte med i
beskrivningarna?
Hur ser levnadsvillkoren ut för de grupper som inte nämns? Vad får könstillhörighet för
konsekvenser för fattigdom, vanmakt och osäkerhet?
Denna introduktion i genusperspektiv ger några grundläggande redskap i
hur du och din organisation kan påbörja ett arbete med att integrera genusperspektivet i
utvecklingssamarbetet och i arbetet i Sverige. Vi tror att läsningen ger mersmak och att
vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder kurser och
seminarier i genusperspektiv och har publicerat en särskild skrift kring genusperspektivet
Gör KÖN till en fråga om makt. Den kan beställas via vår hemsida www.forumsyd.se. På
hemsidans avdelning Metoder för bättre bistånd hittar du också länkar och litteraturtips.
1
Könsmaktsordning är benämningen på den struktur som särskiljer människor utifrån kön och som tillskriver
män och det maskulina högre status. Gruppen män har en överordnad ställning i relation till gruppen kvinnor
som har en underordnad position.
2
Genus är det socialt och det kulturellt konstruerade könet som utgår från en social tolkning av biologiskt kön.
3
Annat material som kan vara av intresse är bland annat Stockholms FN-förenings skrift
”Hur är det ställt? – En skrift om kvinnor och män i utvecklingssamarbetet” som ni kan
beställa på www.sfn.se
Sida har uppdaterat sin policy Promoting Gender Equality. I samband med denna
revidering finns intressant material att beställa direkt från Sida, bland annat ”Kön spelar
roll Om jämställdhet i utvecklingssamarbetet”, ”Kort om … Jämställdhet gör världen
rikare”.
Jämställdhet – mål för utvecklingssamarbete
Kvinnors och mäns olika tillgång till resurser, valmöjligheter och makt bottnar i hur
samhällen ser på kvinnor och män. Det påverkar deras rättigheter som individer, som
medlemmar i sociala grupper och som medborgare i ett visst land. Världen över fråntas
kvinnor sina mänskliga rättigheter just på grund av att de är kvinnor.
Trots skillnaderna mellan (och inom) olika samhällen går det att tala om strukturer som
ger män större möjligheter att göra livsval och att definiera sig själva och sin omvärld.
Kvinnor har en underordnad ställning och har i regel ett mycket mindre handlings- och
livsutrymme än männen i samma samhälle. Denna struktur benämns här
könsmaktsordning (andra termer är genussystemet, genus- eller könsordning samt
patriarkat).
Mäns överordning och kvinnors underordning är förstås relativ och syns mest när man
granskar samma sociala grupp. Det finns fattiga män som har mycket liten kontroll över
sina liv liksom det finns kvinnor som har höga poster inom i näringsliv och politik.
Majoriteten kvinnor i världen tillskrivs dock i praktiken ett lägre värde i samhället än män
och saknar en rad grundläggande mänskliga rättigheter just på grund av att de är
kvinnor.
En demokratisk och hållbar utveckling måste självfallet garantera både kvinnor och män
deras mänskliga rättigheter och rätt till kontroll över sina liv. Målet om jämställdhet utgår
från lika värde, lika rättigheter och skyldigheter och avser att avskaffa alla former av
diskriminering på grund av kön. Så länge detta inte är uppnått är målet om jämställdhet
avgörande för att utvecklingssamarbetet ska bidra till rättvisa och rättighetsbaserade
hållbara samhällen.
Allt utvecklingssamarbete som finansieras med medel från Sida ska syfta till att minska
fattigdomen (se www.sida.se).
Denna ska ske med utgångspunkt i de mänskliga
rättigheterna. Det handlar om en rättighetsbaserad utveckling som utgår från de berörda
kvinnornas och männens intressen och behov. (Se Sveriges Nya Politik för Global
Utveckling www.regeringen.se/sb/d/108/a/1639). Redan med denna övergripande
målsättning blir det uppenbart att vi måste ha redskap för att undersöka hur fattigdom
slår olika mot kvinnor och män. De snäva kriterier på fattigdom som vi ofta använder
säger oss väldigt lite om kvinnor och mäns faktiska villkor.
Genusperspektiv – en fråga om makt
Genus3 är benämningen på den sociala och kulturella tolkningen vi gör av de biologiska
könen. De biologiska skillnader vi konstaterar mellan kvinnor och män används ofta som
argument för olika roller, uppgifter och ställning inom familjelivet, på arbetsmarknaden
och i samhället. Hur vi ”gör kvinna” och hur vi ”gör man” varierar över tid och i rum, men
3
Genus är svenskans motsvarighet tillengelskans gender. Även begreppet kön används i för att beskriva den
sociala och kulturella konstruktionen av manlighet och kvinnlighet.
4
särskiljandet av det som betraktas som manligt och kvinnligt, och över- och
underordningen, består genom könsmaktsordningen. Genus handlar om dessa
konstruktioner av kvinnlighet och manlighet4 och inte om inneboende egenskaper hos
kvinnor eller män. I ett genusperspektiv fokuseras relationer mellan kvinnor och män och
på vilket sätt dessa relationer påverkar kvinnor och mäns ställning och livsvillkor i olika
miljöer. Men även relationerna mellan män och mellan kvinnor är av betydelse för att
förstå hur kvinnor och män återskapar det som i samhället uppfattas som normalt och
naturligt hos flickor, kvinnor, pojkar och män.
Genus uppfattas ofta som något som bara berör kvinnor och blir något som kommer vid
sidan av de stora frågorna. Visst handlar genusperspektivet om kvinnors rättigheter. Det
behövs fortfarande särskilda initiativ för att stärka kvinnors organisering och inflytande.
Men det behövs också stöd till organisationer som ifrågasätter bilden av vad som är
manligt och hur mäns självkänsla kopplas till makt och kontroll. Både kvinnor och män
bör granska de mekanismer i samhället som upprätthåller en skev maktbalans och som
tvingar in kvinnor och män i snäva roller som anger hur vi bör vara och får agera.
Genusperspektivet belyser hur maktrelationer i samhället stärker eller försvagar
individers och gruppers möjligheter att utöva och få sina mänskliga rättigheter uppfyllda.
Relationen mellan kvinnor och män, och hur konstruktionerna av genus ser ut på en viss
plats och vid en viss period, hjälper oss att förstå hur makt hänger samman med genus
och vilka konsekvenser av underordning detta ger. Genusperspektivet visar att mäns och
kvinnors olika villkor och rättigheter kan förklaras med tolkningarna av vad som är
manligt och kvinnligt. Perspektivet synliggör hur makten är ordnad och hjälper oss att
förstå orsakerna till kvinnors brist på inflytande och varför män ges vissa privilegier.
Perspektivet öppnar även dörrar för analys av andra maktstrukturer. Klass, ålder,
sexualitet, tillhörighet till stad eller landsbygd, hudfärg och funktionsnedsättning är några
av många kategorier som påverkar individers status i samhället och rätt till värdiga liv.
Att arbeta med genusperspektiv handlar inte enbart om att identifiera diskriminering och
orättvisor på grund av enskilda individers eller gruppers kön. Det innebär också att
ifrågasätta det normala och de som uppfattas som ”naturliga” uppgifter och roller för
kvinnor respektive män. Om vi bara gör vi som ”vi alltid har gjort” och bekräftar att
kvinnor gör och har ansvar för vissa saker, och män gör och har ansvar för andra
uppgifter, kommer inte våra samarbeten att leda till någon reell förändring för flertalet
kvinnor. Vi når kanske enskilda individer men utmanar inte de strukturer som hindrar
kvinnor att vara fullvärdiga medborgare och som försvårar för män att välja bort den
dominerande bilden av vad och hur en man ska vara.
Börja med er egen organisation
Många gånger glömmer vi bort att våra egna värderingar och vår egen organisation
också bör präglas av verksamhetens mål och syften. Arbetar vi med att utveckla andra
organisationers kapacitet bör vi förstås stanna upp och titta på oss själva. Hur ser det ut
hos oss, vilka kunskaper och attityder är det vi förmedlar inom organisationen och i
relation till andra?
Att arbeta för ökad jämställdhet och att ifrågasätta normerna som styr kvinnor och mäns
liv är en stor utmaning. Vi kan förstås gå olika långt i våra krav, men oavsett om vi vill få
en jämn könsfördelning av deltagare och föreläsare på ett seminarium, eller om vi
utmanar porrindustrin och könshandeln, innebär genusperspektivet ett starkt
ifrågasättande av hur makten i samhället är ordnad och fördelad. Det kommer givetvis
att möta på motstånd, både inom organisationen och ibland hos oss själva.
4
Maskuliniteter och feminiteter är de begrepp som används i genusforskning,
5
Det är svårt att arbeta för jämställdhet om det bara handlar om attitydförändringar hos
andra och inte hos oss själva. Diskutera gärna de attityder och värderingar som finns
inom organisationen parallellt med att ni genusanalyserar er verksamhet. Ta hjälp av
värderingsövningar och olika typer av kartläggningar för att lyfta fram det som är
”normalt” och inte syns. Genusperspektivet griper in i människors liv på ett sätt som
innebär att många föreställningar och värderingar vänds upp och ner. Vi behöver vara
beredda på att kraven kan skapa konflikter. Det är i regel lättare att fortsätta som vanligt
och inte ifrågasätta hur makten fördelas. Att sätta fokus på hur maktutövandet ser ut i
praktiken och i vardagen, hjälper oss att identifiera orättvisor och odemokratiska
strukturer.
Stöd hos ledningen – vilja, kunskap och stödjande strukturer
Vill ni förändra normer och värderingar behövs stöd hos de personer som beslutar över
verksamheten. Ledarnas attityder och övertygelse har stor roll om ni i projektet ska
kunna utmana traditionella könsroller.
Både inom organisationer och informella grupper behöver visionen om en rättvis,
jämställd och demokratisk utveckling ha stöd hos beslutsfattarna.
 Har ni identifierat vem/vilka som har makten i organisationen/gruppen?
 Stödjer dessa personer arbetet med genus?
Det behövs klara och tydliga signaler hos ledningen om att genusperspektivet är viktigt
och att det prioriteras. Det bör finnas utrymme i budget för internutbildningar, för
kartläggningar av genusvillkor och extern rådgivning i de fall detta behövs. Det bör också
finnas tid att skriva uppdragsbeskrivningar där krav om genusperspektiv tydligt framgår,
exempelvis till föreläsare, utbildare och personal i projekt.
Beskrivning av verkligheten
Varifrån hämtar ni era kunskaper? Hur har ni kommit fram till att situationen för
målgruppen ser ut som den gör? Hur har ni kommit fram till temat för ert
informationsarbete? Är det några berörda grupper eller nyckelpersoner som inte bidragit
till beskrivningen av verkligheten? Har ni tagit hjälp av personer och/eller organisationer
som är kunniga i genusfrågor?
Detta är några av de frågor ni bör ställa er innan ni börjar med er planering för projekt
och aktiviteter. Våga ifrågasätta den beskrivning och analys ni gjort sedan tidigare,
diskutera med samarbetspartners och samverkande organisationer om hur ni kan
förbättra er verksamhet genom att revidera problem- och behovsformuleringar. Har ni
inte tidigare haft med genusperspektivet, eller begränsat er till att räkna antal kvinnor
och män, avgränsa genusanalysen till någon av kärnfrågorna eller huvudaktiviteterna och
börja där. Därefter kan ni försöka att ta ett helhetsgrepp över all er verksamhet.
Folkrörelsesamarbetet riktar sig till det civila samhällets organisationer och för dessa
spelar händelser i det offentliga livet stor roll. Vad diskuteras kring kvinnor och män i
samhället? I vilka sammanhang deltar kvinnor respektive män? Samhället kan förstärka
ett traditionellt könsbundet beteende i skolmiljön, på arbetsmarknaden eller i sociala och
kulturella sammanhang. De strukturer som styr ägande, politisk och ekonomisk makt
samt dominerar vetenskap, påverkar vilka frågor som bedöms som viktiga, vilken typ av
statistik som behövs för samhällsanalyser och vilka åtgärder som krävs. De antaganden
om sakernas tillstånd som återfinns hos makthavare och beslutsfattare har stort
inflytande över vad som finns med i beskrivningen av verkligheten.
Det behövs specifika kunskaper om miljön där projektet ska genomföras. Den kunskapen
har den lokala samarbetspartnern. Se till att det finns resurser att också komplettera er
partners analys med studier som gjorts av andra organisationer, institut och forskare
6
kring lokala uttryck av könsmaktsordningen. Saknas sådana analyser i det område ni ska
genomföra ett projekt kan det vara klokt att göra en egen mindre kartläggning.
För informationsinsatser och kampanjer i Sverige kan ni ta hjälp av genusmedvetna
mediegranskare, genuspedagoger och organisationer som har uttalat genusperspektiv i
sitt kommunikationsarbete.
Genusanalys
Allt kan genusanalyseras. Det är möjligt att studera händelser, fenomen och texter i
efterhand med genusglasögonen på. Det är inte om den sortens genusanalys vi talar om
här. Organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala
frågor och global rättvisa måste sträva efter att genusanalysen är något som finns med
ständigt. Varje steg i arbetet bör beakta hur det påverkar kvinnor och män.
Genusanalysera
1. den egna organisationen
2. samarbetsorganisationens målsättningar och verksamhet
3. formerna för samarbetet
4. beskrivningen av omvärlden (omvärlds- och sektoranalyser)
5. det specifika projektet och målgruppen.
6. problem- och behovsbeskrivningar
7. projektplaner
8. rapporter
9. informationsmaterial, etc.
En genusanalys ger oss svar på hur levnadsvillkor, rättigheter och möjligheter ser ut för
kvinnor och män inom en viss grupp eller i hela samhället. Analysen kan innehålla
uppgifter kring kvinnors och mäns makt och kontroll över det egna livet, förmågan och
möjligheten att delta i samhället och nyttja de medborgliga rättigheterna eller hur
resursfördelningen ser ut mellan kvinnor och män. Den kan också besvara frågor om hur
kvinnor och mäns relationer till varandra ser ut och vilka möjligheter det finns att
utmana könsrollerna i samhället.
Gör er analys tillsammans med er partner och ta hjälp av studier och rapporter som
särskilt beaktar kvinnors och mäns villkor där insatsen ska genomföras. Analysen kan
vara relativt övergripande och svara på hur det är ställt i organisationen, i målgruppen
eller i regionen. Den kan också gå in på djupet inom vissa områden och jämföras med
maktanalyser som utgår från andra grunder till diskriminering än kön.
Checklista för Genusanalys av problem- och behovsbeskrivningar –
några grundläggande frågeställningar










Hur presenteras problem och frågor? (Är statistik och underlag könsblinda?)
Vilka behov och intressen identifieras? (Nämns både kvinnor och män?)
Vilkas perspektiv kommer fram i omvärldsanalysen/problemformuleringen?
Hur diskuteras makt och maktrelationer?
Vilka diskriminerande strukturer identifieras?
Hur ser konsekvenserna ut för berörda kvinnor och män på kort och lång sikt
utifrån problem- och behovsbeskrivningen?
Problematiseras relationen mellan män och kvinnor?
Problematiseras de berörda kvinnornas situation?
Problematiseras de berörda männens situation?
Problematiseras olika tillgång till och kontroll över makt?
7
Genus i projekt
Oavsett inriktning på ert projekt ska genus finnas med som en röd tråd genom planering,
genomförande och uppföljning. Ni behöver inte angripa alla orsaker till brist på
jämställdhet i ett enskilt projekt, men ni bör göra medvetna val om var det är lämpligast
att börja ett aktivt förändringsarbete.
Det är bra om ni klargör varför ni valt att arbeta med genusperspektivet på ett visst sätt.
Kanske väljer ni att koncentrera er på en interndemokratisk utveckling inom
organisationen med aktiva åtgärder för att stärka kvinnors ställning i ledande positioner.
Eller så kanske ni genom produktiva småprojekt försöker utmana vad kvinnor och män
traditionellt förväntas göra.
Ett annat val kan vara att fokusera strategiska frågor som sexuella och reproduktiva
rättigheter, mäns våld mot kvinnor eller mäns organisering för jämställdhet. Beroende på
sammanhanget där projektet ska genomföras kanske bara kravet på att kvinnor ska få
delta är tillräckligt radikalt och utmanande och det är dit ni kan nå just nu.
Generellt gäller att kvinnors och mäns olika livssituationer, strategiska intressen och
praktiska behov ska identifieras. De beskrivningar ni kommit fram till ska diskuteras i
relation till samhällsstrukturer, lokal miljö och det specifika sammanhanget. Mäns villkor
och livssituation är lika relevant att analysera som kvinnornas situation. Generellt gäller
att både kvinnor och män ska involveras i aktiviteter som syftar till att ändra attityder
kring jämställdhet. Givetvis är det viktigt att påpeka om det finns sociala skillnader inom
gruppen kvinnor och män, om de utifrån kulturella och sociala normer är mer
marginaliserade och ifrågasatta än andra. Glöm inte uppmaningen tidigare att fråga er
vilka som inte finns med i problem- och behovsbeskrivningen.
Genus och mångfald
·
Spelar ålder en viktig roll för om arbetet avlönas eller inte?
·
Räknas kvinnor med funktionsnedsättningar med i gruppen ”kvinnor” när
målgruppen beskrivs?
·
Är det bara mestiskulturens föreställningar som diskuteras, eller finns även
urbefolkningens och eventuellt andra etniska marginaliserade gruppers
normer med?
·
När sexuella rättigheter diskuteras, inkluderas då transpersoner,
homosexuella eller bisexuella kvinnor och män?
·
Finns det utrymme för diskussioner om vad klasstillhörighet har för inverkan
på vilka frågor som upplevs som viktiga?
Projektet ska sättas i ett sammanhang där kvinnors och mäns kontroll över och tillgång
till resurser, valmöjligheter och beslutsfattande diskuteras och problematiseras. Ställ er
frågan om ni genom projektet utmanar rådande könsroller eller bekräftar samhällets syn
på kvinnor och män. Vad skulle ni kunna göra för att ta ett steg till?
Använd gärna checklistan nedan för att försäkra er om att kvinnor inte finns med i
projektet för att underlätta verksamheten (genom att göra förarbeten eller genom att ge
service till de som arbetar med projektet ”på riktigt”) och att de har inflytande över
verksamheten och inte bara deltar utan möjlighet att göra sin röst hörd.
8
Checklista för deltagande och inflytande
Vilka
Vilka
Vilka
Vilka
Vilka
Vilka
Vilka
aktörer sätter agendan och gör de generella antagandena?
identifierar problemen?
Tolkningsföreträde
identifierar behoven och olika intressen?
bedöms som viktiga aktörer/intressenter?
personer/grupper inom organisationer får delta i strategiska beslut?
utför arbetet inom projektet?
roller har män respektive kvinnor?
Under vilka former kan inflytande utövas?
Inflytande
Vilka deltar i implementering och uppföljning?
Vilka deltar i bedömningen av resultaten av samarbetet?
Vad innebär deltagande?
Görs något specifikt för att underlätta kvinnors deltagande i olika beslutsprocesser?
Vilka problem- och behovsområden bedöms som generella?
Vilka områden bedöms som specifikt intressanta för just kvinnor?
Vilken status har jämställdhetsfrågor, genusperspektiv inom
Stickspår eller
deltagande organisationer?
huvudfåra
Analyseras eller problematiseras eventuellt motstånd
till kvinnors deltagande/inflytande inom organisationer?
Mäta vad som gjorts
Det finns många sätt att följa upp och värdera sin verksamhet. Många modeller berör
inte genusperspektivet alls eller nöjer sig med att notera om kvinnor funnits med på
aktivitetsnivå. När ni mäter resultat och effekter av vad som gjorts är det flera aspekter
som bör finnas med för att fånga upp eventuella förbättringar och förändringar ur
genussynpunkt.
Givetvis kan det vara svårt att mäta genomslag av genusperspektiv om detta inte fanns
med i planeringen. Ni kan ändå försöka se på insatsen utifrån frågeställningar om kön
och makt. Här är några frågor som kan hjälpa er en bit på vägen.











Komplettera era analyser med frågor som särskilt sätter fokus på genus betydelse för
möjligheten att påverka och aktivt delta.
Följ upp om resultaten svarar upp mot praktiska behov hos kvinnor och män eller om
de även angriper orsaker till brist på jämställdhet (strategiska intressen).
Har verksamheten bidragit till att utmana könsmaktsordningen genom att aktiviteter
planerats och genomförts på ett annorlunda sätt? Har detta möjliggjort att kvinnor
och män tagit på sig andra roller än vad de normalt brukar?
Har organisationen förändrat sin syn på jämställdhet och genus?
Finns det fler kvinnor på ledande positioner inom organisationen?
Har organisationen på egen hand eller tillsammans med andra aktörer i det civila
samhället medverkat i kampanjer som lyft kvinnors rättigheter?
Har kvinnors delaktighet i lokalpolitiken ökat?
Har våldet mot kvinnor minskat i den specifika regionen?
Upplever kvinnorna i målgruppen att de har större kontroll över sina liv?
Upplever männen i målgruppen att de ändrat sin syn på kvinnor och vad kvinnor kan
och ska göra?
Upplever kvinnor att de ändrat sin syn på män och vad män kan göra?
9


Upplever kvinnorna att männen tar större ansvar för familjen och nära sociala
relationer?
Upplever männen att de ändrat sin syn på vad som är maskulint?
Hur gå vidare?
Att arbeta med ett genusperspektiv kräver både kunskaper och nya attityder. Ett sätt att
skaffa sig detta är att diskutera och reflektera tillsammans med andra organisationer
som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor.
Delta i Forum Syds genuskurser
Forum Syd erbjuder kurser på olika nivåer i genusperspektiv. För aktuella kursdatum se
avdelningen kurser och seminarier på www.forumsyd.se
Läs vidare
Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på www.forumsyd.se avdelningen Metoder för
bättre bistånd.
Lär av andra
Ta kontakt med organisationer som arbetar med genusperspektivet i den region där ni
arbetar. Sök kompletterande information om er region hos kvinnoorganisationer,
genusnätverk och feministiska forskare.
10
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards