Parkskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrim iner ingslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskr iminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskrim iner ing, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är f örskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamheter som omfattas av Parkskolans plan Förskola, Förskoleklass, Grundskola årskurs1-5 samt Fritidshem Beskrivning av Parkskolans verksamhet Parkskolan är en integrerad verksamhet med förskola, förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 samt fritidshem. Under läsåret 2016/2017 är 120 barn inskrivna i förskoleverksamheten och sammanlagt 222 elever i skolverksamheten. Av dessa 222 elever är 39 elever inskrivna i förskoleklass och resterande elever är fördelade på årskurs 1-5. 186 elever är inskrivna i fritidsverksamheten. I verksamheten arbetar totalt femtio personer. Skolan har eget tillagningskök med tre anställda. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Från 2016-08-17 till 2017-08-16 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Förskolan Mål: Alla barn ska känna trygghet med sina pedagoger och på sin hemvist. Det visar sig genom att de hittar sin krok, söker kontakt med alla pedagoger på hemvisten och barnen i gruppen samt deltar i aktiviteter som genomförs. Åtgärder: - Alla hemvister på förskolan har arbetat aktivt med vardagsrutiner så som in- och utslussning, bordsskick, hygien samt av- och påklädning. - För att öka tryggheten och arbetsron har barngrupperna emellanåt delats in i mindre grupper. Det har även förekommit tvärgrupper mellan hemvistena. - Pedagogerna har målmedvetet arbetat med att varje dag uppmärksamma varje enskilt barn. Detta har skett genom att det alltid har funnits en eller flera pedagoger närvarande vid hämtning och lämning samt att pedagogerna varit lyhörda för det enskilda barnets egna tankar och idéer. M ål: Alla barn ska känna till GRETA som står för begreppen glädje, respekt, empati, trygghet och ansvar Åtgärder: - I början av höstterminen utarbetades en projektplan för hur arbetet med GRETA skulle genomföras. Under läsåret har ett stort arbete lagts ner på att arbeta med begrepp, så som exempelvis turtagning, olika känslor, förmågan att lyssna samt bli lyssnad på. I det dagliga värdegrundsarbetet har pedagogerna haft stor användning av de så kallade GRETA-dockorna. RESULTAT: Förskolans målmedvetna arbete gällande barnens ”vardagsrutiner”, uppdelning av barngrupperna i mindre grupper samt pedagogernas strävan efter att varje enskilt barn ska känna sig sedd och lyssnad på har haft en positiv effekt, sett ur ett trygghetsperspektiv. Även arbetsron har förbättrats och det råder ett lugnare arbetsoch lekklimat på förskolan jämfört med i höstas. Även värdegrundsarbetet GRETA har upplevs positivt. Pedagogerna har uppmärksammat att barnen använder sig av begreppen i dialog mellan varandra vilket indikerar att GRETA är inarbetat i barngrupperna. Barnen har besökt ett närbeläget äldreboende för att berätta för de boende om GRETA och de har även fått berätta för sina föräldrar om projektet. Sammantaget har arbetet med åtgärderna gett positivt resultat, och vi ser att vi kan utveckla arbetet än mer under kommande läsår. Skolan Mål 1: Samtliga klasser och personal arbetar målmedvetet för att skapa ett positivt grupp- och skolklimat Åtgärder: - Samtliga klasser hade schemabrytande undervisning de två första veckorna på höstterminen, då fokus framför allt låg på gruppstärkande aktiviteter och övningar. - Samtliga klasser har var för sig upprättat klassregler och via elevrådet har eleverna även uppdaterat skolans gemensamma trivselregler. - 4-5:orna har varit på gemensam lägerskola, i syfte att skapa ett positivt gruppklimat över klassgränserna. Mål 2: Förbättra rutiner kring Trivselprogrammet Åtgärder: - Varje vecka har TL-ledarna haft möte med de vuxna som ansvarat för TL. - TL har tagits upp till diskussion på klassråden. - Målet har varit att det alltid ska ha finnas en vuxen i närheten av TL-leken. Mål 3: Alla elever upplever att pedagoger har tid att lyssna och hjälpa vid behov Åtgärder: - Gemensamma strukturer vid lektionsstarter och –avslut har diskuterats i lärararbetslagen. - Tydliga rastvärdsscheman har skapats där personalen också delat in skolgården i olika ”zoner” för att det alltid ska finnas en närvarande lärare/pedagog. - Samtliga klasser har, i samband med resultatet av trivselenkäten, diskuterat fram förslag på hur man som elev kan ges möjlighet till enskilda samtal med sin/sina lärare om behovet finns. Det slutgiltiga förslaget kan ses i årets plan. Mål 4: Öka tryggheten hos barnen och eleverna över både klassgränser och mellan förskola och skola Åtgärder: - Under hösten genomfördes ”Hela skolan läser” i förskolan och skolan. - Under hälsoveckan anordnades OS-dagen, med gemensamma samarbetsövningar/lekar för samtliga barn och elever i verksamheten. RESULTAT: Den schemabrytande uppstarten upplevs som positiv av både elever och pedagoger, dock finns det ett fåtal elever som är i behov av extra stöd när undervisningen frångår ordinarie rutiner. Något som vi måste ta större hänsyn till när vi planerar uppstartsveckorna. I trivselenkäten som genomfördes i maj kan vi se att eleverna upplever att pedagogerna inte i tillräckligt hög grad har tid att lyssna och bemöta elevernas behov av vuxenstöd. Eleverna har förslagit att det ska finnas en fast samtalstid när lärarna finns tillgängliga i sina respektive klassrum. När det gäller TL-aktiviteterna har det emellanåt inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Positivt har varit att variationen på skolgårdens lekar har ökat och att TLaktiviteterna har inbjudit alla elever att delta. TL-aktiviteterna har även bidragit till att öka elevernas möjlighet att hitta nya vänner. Dock har ett antal elever haft svårt att respektera trivselledarnas roll, vilket emellanåt har lett till konflikter. Detta har i sin tur resulterat i att enstaka trivselledare valt att sluta. När det gäller målet att öka tryggheten mellan barn och elever inom verksamheten genomfördes under höstterminen ”Hela skolan läser”. Inför höstterminen prövades ett annat upplägg än tidigare läsår, men det nya upplägget innebar betydlig större arbetsbelastning för pedagogerna, varför man valde att ställa in projektet under vårterminen. Även den planerade matematikdagen samt den planerade utökade fadderverksamhet har uteblivit. Fritids Mål: Upptäcka var det finns trygga/otrygga områden nu när det delvis är nya miljöer att vistas i Åtgärder: -Under raster och på fritidstid har personalen delat upp skolgården i ”zoner” för att säkra att det alltid finns personal tillgänglig för eleverna och för att lättare upptäcka områden som riskerar att bli otrygga och då trygga dem genom sin närvaro. -En mindre grind ut från skolgården mot slänten/vägen har försetts med lås. Mål: Alla barn ska få känna tillhörighet i sin grupp och vara trygg i den Åtgärder: -Gruppstärkande aktiviteter och utflykter för att skapa tillhörighet. -Fritidshemmens dag firades med aktiviteter och lekar där barnen deltog i planering och genomförande. -Fritidsavdelningarna skapar och upprätthåller både egna och gemensamma traditioner tillsammans med barnen, exempelvis ”Mellotalang”. RESULTAT En av aktiviteterna som planerades in i början av läsåret var att genomföra fritidssamlingar i början av fritidstiden efter skolans slut. Detta för att där fånga barngruppen och få dem mer delaktiga i sin egen fritidsvardag. Detta har dock under läsåret inte varit genomförbart då eleverna slutat på olika tid och att det därför inte har funnits bra samlingslokaler. Försök har gjorts genom att ha information och samling i samband med mellanmålet, men då blir barngruppen för stor vilket gör att det bara blir kortfattad information och inte alls den delaktigheten som i sin tur leder till en tryggare fritidsvistelse. På personalens planeringar har förebyggande arbete kring gårdens otrygga och trygga platser diskuterats, vilket lett till att pedagogerna i högre utsträckning har kunnat fördela sig utifrån konstaterade ”riskområden”. Lillfritids har fått igång återkommande aktiviteter under veckans dagar. Tanken har varit att de yngsta barnen ska känna igen sig och att rutiner i sin tur skapar trygghet. Storfritids har under vårterminen, då personalgruppen förstärktes, i högre grad än tidigare haft möjlighet att i arbeta med gruppstärkande aktiviteter och aktiviteter som varit anpassade utifrån barnens intressen och behov. Utvärdering av årets planerade åtgärder De mål och aktiviteter som sätts upp i planen följs upp kontinuerligt i respektive verksamhet under året och justeras vid behov. Utvärdering sker på vårterminen i maj genom NKI (kundundersökningen), NMI (medarbetarundersökning), elevundersökning, samarbete via Unikum, samt i elev- och barnsamtal. Resultaten från dessa enkäter fungerar som underlag för kartläggningen av skolans behov under nästkommande läsår. Utvärderingen finns även som en del i den årliga kvalitetsredovisningen. Skolans främjande arbete ”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Grundläggande för allt vårt arbete på Parkskolan är alla människors lika värde. Nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar ska genomsyra verksamheten. Alla som arbetar inom skolan ska ha ett respektfullt bemötande och bidra till en miljö där alla (elever, personal och föräldrar) känner sig välkomna och inkluderade. Vår ambition är att behandla alla utifrån var och ens förutsättningar. Vi arbetar medvetet med att stärka förmågan hos alla barn/elever att fungera i ett demokratiskt samhälle. Relationer och bemötande är två nyckelord i vår verksamhet och vårt mål är att alla barn och elever känner sig trygga i vår verksamhet. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Elevhälsan I Parkskolans elevhälsoteam ingår skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, speciallärare och rektor. Elevhälsoteamet ses varje vecka för att samverka kring elevernas hälsa. Elevhälsan fungerar som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av Parkskolans elevhälsoarbete. Det främjande och förebyggande arbetet handlar på ett generellt plan om att öka skydds- och minska riskfaktorer på både grupp- och individnivå. En grundläggande del i detta är arbetet för att skapa en trygg miljö för elever att vistas i samt att göra skolan till en öppen dynamisk och lärande organisation. De generella insatserna kan handla om utformning av elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund, livsstilsrelaterad ohälsa, konflikthantering, information om speciella behov, handledning och utbildning i bemötande av elever samt kunskap kring hur vi på bästa sätt utvärderar insatser. Psykolog, speciallärare och kurator har kontinuerligt handledning med personal kring olika sorts problematik som faller inom respektive yrkeskompetens. Det är också viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt fånga upp elever i riskzon för att utveckla ohälsa eller att inte kunna tillgodogöra sig studier. En professionsöverskridande översikt av de åtgärdsplaner som görs en specifik termin kan användas som grund för det generella förebyggande arbetet, där elevhälsans professioner bidrar med sina specifika kompetenser. GRETA – vårt värdegrundsarbete Som grundläggande och främjande värdegrundsarbete arbetar vi på Parkskolan med GRETA. GRETA står för begreppen glädje, respekt, empati, trygghet och ansvar. Dessa begrepp arbetas det med i alla grupper/klasser där man reflekterar och analyserar vad de står för och betyder, dels för en själv, men även för hela gruppen. I arbetet kopplas begreppen till diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religionsuppfattning och könsöverskridande identitet och uttryck. Arbetet kan ske genom forumspel, drama, diskussioner, bild, film, skapande, berättelser, sagor mm. Varje läsårsstart upprättar varje klass gemensamma regler som man vill ska gälla för gruppen. I elevrådet är det också framtaget trivselregler för hela skolverksamheten som varje år utvärderas och uppdateras. Trivselprogrammet I skolverksamheten arbetar vi fr.o.m höstterminen 2014 med Trivselprogrammet som utbildar trivselledare (TL) (elever) som tillsammans med ansvarig pedagog har ansvaret för att ta fram och förbereda och organisera lekar och aktiviteter på lunchrasten Trivselprogrammets mål är att: ● främja ökad och mer varierande lek på rasterna ● hjälpa elever att bygga goda vänskapsrelationer ● minska konflikter mellan elever ● främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet och respekt Definition av begrepp Nedan följer definitionen av begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Diskrimineringsgrunderna: Kön: att någon är kvinna eller man Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara om någon skickar elaka mail eller sms, om någon upprepade gånger blir retad för något, om någon inte får vara med de andra samt våld, som slag, sparkar, knuffar och hot. Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Skolans förebyggande del ”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerande åtgärder 2016/17 utifrån resultatet av kartläggningarna NKI och trivselenkäterna visar på en generellt hög nivå av trivsel och trygghet bland eleverna. De frågor som är mest aktuella att arbeta vidare med handlar om elevernas upplevelse av att lärare/pedagoger inte har/tar sig tid att bemöta eleverna när de har behov av det, samt att eleverna inte upplever att de har inflytande över undervisningen och sina skoldagar i tillräckligt hög grad. Arbetet med Trivselledarna behöver utvecklas ytterligare så att de elever som väljer att vara TL inte utsätts för kritik och kränkningar under rastaktiviteterna. I förskolans utvärderingar ser vi att det finns en skiftande barnsyn bland pedagogerna vilket kan leda till att barn bemöts olika – både ur ett etniskt perspektiv, ur genusperspektiv och avseende barn med särskilda behov. Planerade åtgärder I ett övergripande utvecklingsarbete för hela verksamheten ligger fokus under läsåret 2016/17 på läroplanens demokratiuppdrag som en del av, och en förutsättning för, kunskapsuppdraget. Genom kompetensutveckling, samtal och reflektion ska den egna pedagogiska idén hos den enskilda medarbetaren, barn- och elevsyn samt tolkningen av det professionella uppdraget förtydligas och sättas i sitt sammanhang på Parkskolan. Övergripande fokusområde för hela verksamheten Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr 11, s. 7) Med tanke på hur snabbt dagens samhälle förändras, sett ur ett interkulturellt perspektiv, behöver hela personalgruppen få ökad kunskap om skolans och förskolans viktiga uppdrag att aktivt arbeta för att motverka främlingsfientlighet och intolerans. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr 11, s.7). Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alls som arbetar där. Planerade åtgärder: -Kompetensutveckling i form av föreläsning och workshop för hela personalen kring demokratibegreppet i läroplansuppdraget. -Kompetensutveckling för en fördjupad förståelse för diskrimineringsgrunderna kopplat till synliga och osynliga normer i verksamheten. Förskolan Mål: Alla barn ska känna trygghet till sina pedagoger och sin hemvist Planerande åtgärder: - Varje hemvist fortsätter sitt påbörjade arbete gällande vardagsrutiner - Barngrupperna delas in i mindre grupper. Dels efter ålder men även i tvärgrupper mellan hemvisten. Skolan Mål 1: Alla elever ska uppleva av att all skolans personal lyssnar, respekterar samt hjälper dem vid behov Planerade åtgärder: - Det införs en schemalagd mentorstid för att säkra att alla elever regelbundet får tillgång till sin mentor/lärare för samtal. - Utifrån behov införs veckovisa mentorssamtal med enskilda elever. Mål 2: Förbättra rutiner kring Trivselprogrammet Planerade åtgärder: - Elevrådet och TL-ledarna ska gemensamt utarbeta tydliga regler för Trivselaktiviteterna. - Minst en fritidspedagog knyts på rasten till att stötta TL-ledarna i deras ledarskap Mål 3: Alla barn och elever ska känna sig trygga på den gemensamma skolgården Åtgärder: - Utöka fadderverksamheten mellan skola och förskola till minst ett tillfälle i månaden - Låta elever och barn gemensamt arbeta fram regler för skolgården Fritids Mål: Alla elever ska känna tillhörighet, trygghet och delaktighet i fritidsverksamheten Planerade åtgärder: - Varje eftermiddag ska fritidssamlingarna ske i mindre grupper - På respektive fritidsavdelning schemaläggs i möjligaste mån en personal per dag som har förberedelsetid mellan skolverksamheten och fritids – för att fritidsstarten ska bli tydlig och trygg för alla barn. - Eleverna ska vara med och påverka vilka aktiviteter som genomförs - Fritidspedagogerna arbetar målmedvetet med att hjälpa elever i olika årskurser och/eller klasser att knyta vänskapsband med varandra. Mål: Uppmärksamma samt eliminera skolans inre och yttre riskområden Planerade åtgärder: - Varje vecka under den gemensamma planeringstiden lyfts eventuella riskzoner eller situationer och överenskomna åtgärder dokumenteras, vidtas och följs upp. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Personal informeras fortlöpande om hur arbetet med planen går under Personalkonferenser och Arbetslagskonferenser. Skolbarnen informeras, involveras och samråder på klassrådstiden och via elevrådet under läsåret om arbetet med planen. Förskolebarnen arbetar kontinuerligt med frågorna under samlingar etc. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig att läsa eller laddas ned på Parkskolans hemsida. Den finns även på trygghetsrådets anslagstavla samt i respektive hall. Förslag kan lämnas i trygghetsrådets brevlåda på plan 2. Vårdnadshavare informeras både på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. I samband med höstterminens första föräldramöten inbjuds alla intresserade vårdnadshavare till en informationsstund där rektor presenterar förskolans/skolans uppdrag (och hur det gestaltas på Parkskolan) ur ett nationellt perspektiv. Personal, barn, elever och vårdnadshavare är även delaktiga via enkätundersökningar. Även barn-/elevsamtal bidrar till att kartlägga verksamhetens förbättringsområden. Verksamhetens åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: På Parkskolan har vi ett väl utbyggt rastvärdsystem där personalen har bestämda positioner i skolbyggnaden och på skolgården. Förskolan och fritidsverksamheten har ett arbetssätt där pedagogerna är fast (leder en aktivitet) samt rörlig (tar hand om rutinsituationer). Pedagoger sitter alltid tillsammans med eleverna/barnen när de äter lunch. Detta sammantaget gör att vi har en god översikt och har möjlighet att ingripa snabbt vid incidenter. Vi arbetar medvetet för att etablera goda relationer till våra elever/barn för att de ska våga prata med oss. Detta så att vi på ett tidigt stadium kan upptäcka kränkningar och andra incidenter. När en elev/elever/barn blir trakasserade eller på annat sätt illa behandlade skall vi vuxna genast ingripa och försöka förhindra att någon skadar sig själv eller andra. Om vi upptäcker något eller får påtalat för oss att något hänt skall vi ta det på största allvar och genast ingripa samt starta en utredning. Dokumentera: Skolan har en gemensam policy och kommunicerad rutin för hur vi dokumenterar händelser av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Vi använder avsedd blankett, vilken mailas till rektor som sedan rapporterar till huvudman. Ärendet lyfts också av rektor i EHT för att säkra att alla perspektiv och kompetenser tas i beaktande. Beslutade åtgärder dokumenteras i PMO. Eventuella handlingsplaner skrivs enligt den mall som AcadeMedia använder, mallen kan laddas ned från Supportwebben. Dessa förvaras givetvis inlåsta. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. Beslut om vem som kontaktar vårdnadshavare görs mellan klasslärare/mentor och den vuxne som varit inblandad. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis- tillfällig omplacering i skolenheten- tillfällig förflyttning till annan skolenhet- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in. För allas kännedom: Om man har frågor om innehållet i denna plan får man gärna vända sig till skolans elevhälsoteam (EHT). Om man får kännedom om att någon har upplevt sig kränkt kan man vända sig till vilken vuxen som helst på Parkskolan. Rutiner för anmälan till socialtjänsten finns hos rektor. Inom Pysslingen finns en barn- och elevombudsman, dit man som förälder, barn eller pedagog kan vända sig. Telefonnumret till barn- och elevombudsmannen är 08-451 54 31 och mailadressen är [email protected].