Likabehandlingsplan 2015/2016

advertisement
Södra Sommarstadens förskolas plan
mot diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Södra Sommarstadens förskola
Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Södra Sommarstadens förskola
Ansvariga för planen
Förskolechef tillsammans med personal och specialpedagog.
Vår vision
Södra Sommarstadens förskola ska vara fördomsfri. Utifrån våra ledord, GLÄDJE-TRYGGHET-LEKLÄRANDE ska varje individ bli bemött utifrån dess behov och förmågor.
Planen gäller från
2015-06-30
Planen gäller till
2016-09-01
Läsår
2015/2016
Barnens delaktighet
I den mån barnen har kunnat svara på frågor angående sitt välbefinnande på förskolan ser vi de som
delaktiga.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna har möjlighet att vara delaktiga genom föräldraråd och föräldramöte samt ge sina
synpunkter i föräldraenkäten från förskoleförvaltningen.
Personalens delaktighet
Personalen har arbetat utifrån Husmodellen. Frågorna i husmodellen har de diskuterat i sina
arbetslag, tvärgrupper och i stor grupp tillsammans med förskolechef och specialpedagoger.
Arbetslagen har också kartlagt inom och utomhusmiljön på förskolan utifrån Husmodellen och haft
det i tankarna under hela arbetets gång.
Förankring av planen
Genom samtal och intervjuer med barnen samt kontinuerligt värdegrundsarbete.
All personalen har tillsammans med förskolechef och specialpedagog arbetat med planen under bl.a.
en planderingsdag och arbetsplatsträffar.
Vårdnadshavare får ta del av detta under föräldraråd och föräldramöte.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har utvärderat förra årets plan genom att diskutera på arbetsplatsträffar samt på en
planeringsdag. Vårdnadshavares synpunkter har fångats upp genom Malmö stads föräldraenkät som
skickas ut årligen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechef, all personal på förskolan, specialpedagoger samt vårdnadshavare genom
föräldraenkäten. Barnens medverkan har varit genom kontinuerligt värdegrundsarbete samt
observationer av barns möjligheter till delaktighet och inflytande.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
En av åtgärderna var att se över miljö och material på förskolan. Med detta ville vi öka möjligheten
för alla barns delaktighet och inflytande. Vi upplever att det har haft positiv påverkan på barns lek
och ökat pedagogernas möjlighet att fånga barnens intresse och bygga vidare på dem.
Vi ville också se över vårt förhållningssätt genom att filma oss själva. Det har lett till upptäckter kring
vårt förhållningssätt och bemötande. Vi har analyserat vårt kroppsspråk, tonläge, hur vi tilltalar
barnen och kollegor. Med detta har vi blivit mer uppmärksamma på hur viktigt det är att ständigt
påminna oss om hur olika vi är, att vi har olika behov, förmågor och förutsättningar och bör mötas
utifrån detta.
Vi har blivit bättre på att ge varandra konstruktiv kritik samt beröm.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-05-25
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Genom kontinuerligt arbete under det kommande året samt en studiedag med diskussioner utifrån
husmodellen. Även genom den årliga föräldraenkäten som Malmö stad skickar till samtliga
vårdnadshavare.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef
Främjande insatser
Namn
Alla individers lika värde
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
All personal ska få djupare kunskaper om de sju diskrimineringsgrunderna som gör att alla, barn,
vårdnadshavare samt personal ska känna sig sedda, hörda och respekterade för vem de är.
Detta kommer att följas upp genom arbetsplatsträffar där personalen delger varandra hur de
arbetar med värdegrunden samt reflekterar över effekterna av arbetet. Vidare kommer detta även
att utvärderas på en planeringsdag.
Insats
Vi kommer att fortsätta att filma oss för att få syn på vårt förhållningsätt och bemötande och
utifrån det bli mer medvetna inom vilka grunder vi behöver förbättra oss. Vi reflekterar enskilt och
tillsammans i arbetslaget. Detta skapar tillfälle för konstruktiv kritik och vidare utveckling.
Ansvarig
Förskolechef och all personal.
Datum när det ska vara klart
Filmningen sker löpande under året.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Personalen har utgått från Husmodellen där de har fått kartlägga verksamheten både inom och
utomhus samt vilket material vi erbjuder barnen. De har ringat in områden på förskolan där dem
upplever större risk att diskriminering skulle kunna uppstå. T.ex. bland buskar, toalett och andra
ställen där vuxna inte har en direkt överblick. Vi har även reflekterat över placering samt utbud av
material och vårt eget förhållningssätt. Kan vi göra det ännu bättre utifrån
diskrimineringsgrunderna?
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barnen på förskolan har efter förmåga fått uttrycka sina synpunkter huruvida de upplever sitt
välbefinnande på förskolan. Detta genom samtal med personalen, utifrån reflektioner av bilder och
filmer från den dagliga verksamheten.
Vårdnadshavarna har möjlighet att kontinuerligt ge synpunkter på verksamheten vid den
dagliga kontakten och på föräldrarådet. De får regelbunden insyn i verksamheten genom vår synliga
dokumentation och den digitala portfolion som berättar om det enskilda barnets lärande.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har kartlagt sin verksamhet på avdelningarna under sina reflektionstider. Detta har sedan
bearbetats under en hel planeringsdag där vi diskuterat och reviderat den gamla planen.
Resultat och analys
Resultatet har lett till att få syn på ställen på förskolan som behöver extra uppsikt.
Trots både tillgänglighet samt utbud av material ser vi fortfarande utvecklingsmöjligheter, främst
inom det mångkulturella området. Vi behöver synliggöra det bättre i verksamheten. Detta för att
stärka varje individs identitet.
Vi vill bli ännu mer medvetna om vårt eget förhållningssätt, hur vi talar till och med barnen, hur vi
presenterar material/tema och hur vi kan hålla oss borta från de traditionella könsmönstren.
Förebyggande åtgärder
Namn
Hur förhåller vi oss till kön, könsidentitet och könsuttryck?
Områden som berörs av åtgärden
Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Vi ska bemöta varje individ utifrån dennes behov och förmågor, inte låta vårt förhållningssätt
påverkas av traditionella könsmönster.
Vi kommer att filma oss kontinuerligt under året vid olika situationer i verksamheten för att kunna
reflektera tillsammans över vårt förhållningssätt och bemötande.
Åtgärd
Barnens intressen får styra leken och de får leka var de vill i rummen. Det finns inga uttalade
dockrum, byggrum mm. utan det är barnens lek som styr var de befinner sig och vad de använder i
sin lek.
Ett könsneutralt förhållningssätt: Vi strävar efter att använda begreppet vårdnadshavare och inte
föräldrar. I leken pratar vi om att leka familj och inte mamma, pappa, barn.
Tänka på hur vi talar till och med barnen, vi pekar inte ut pojkar och flickor utan säger barnens
namn eller tex. kallar på alla barnen och inte alla pojkar och flickor. Vid gruppindelningar tänker vi
på hur vi delar in barnen, vad finns det för syfte med indelningen?
Vi tänker på hur vi presenterar teman/material för barnen, försöker göra det på ett könsneutralt
sätt.
Pedagogerna filmar sig kontinuerligt vid olika situationer i verksamheten. Arbetslaget
analyserar filmerna vid reflektionstider för att kunna reflektera kring sitt förhållningssätt och
förbättra det som behöver förbättras.
Pedagog och barn reflekterar över filmer och bilder från verksamhet vid dokumentation av
barnens läroprocesser. Digitalt portfolio.
Motivera åtgärd
Vi upptäckte under våra reflektioner/kartläggning av Husmodellen att trots att vi medvetet har
arbetat med genusfrågor under ett års tid hamnar vi fortfarande ibland i de traditionella
könsmönstren. Vi tror att detta till en viss del kan påverka barnens lek och förhållningssätt och det
vill vi se över.
Ansvarig
Förskolechef tillsammans med all personal. Filmning ska ske kontinuerligt och lyftas varje månad
vid reflektionstider. Vid reflektioner tillsammans med barnen dokumenterar vi det enskilda
barnets lärande och intressen.
Datum när det ska vara klart
Arbetet utvärderas kontinuerligt under året men avslutas med en fördjupad diskussion och
revidering av planen i maj 2016.
Namn
Visa att vi är alla "lika" trots olika etnisk tillhörighet
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Vi ska lyfta alla individers etniska tillhörighet för att stärka deras identitet och känsla av
sammanhang.
Vi kommer att filma oss regelbundet under året för att kunna reflektera över vårt
förhållningssätt samt utveckla vår pedagogiska verksamhet inom detta område.
Åtgärd
Synliggöra för individerna att trots alla yttre skillnader är vi alla lika på insidan. Detta genom
samtal, värderingsövningar, Hjärtevän, dramatisering av sagor, handdockor från olika länder som
hälsar på mm.
Tillgång till mångfaldig litteratur och musik.
Tänka på mångfalden vid tema och projektarbete.
Ta hjälp av vårdnadshavare, bjuda in till verksamheten där de kan berätta och dela med sig om sin
kultur.
Gemensam internationell mingelfest där familjerna tar med om de vill mat och musik som
representerar dem.
Synliggöra det mångkulturella i verksamheten i form av bilder, filmer och teman.
Motivera åtgärd
Vi kom framtill att vi behövde synliggöra och lyfta det mångkulturella på ett tydligare sätt i
verksamheten. Vi arbetar med det dagligen men har haft svårt att synliggöra på avdelningarna.
Ansvarig
Förskolechef tillsammans med alla personal
Datum när det ska vara klart
Det ska ske kontinuerligt under året och avslutas med djupare analys på en planeringsdag i maj
2016.
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Södra Sommarstadens förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande
behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi är närvarande pedagoger och håller uppsikt över de platser barnen vistas på.
Det ska alltid finnas pedagog i barnens närhet för att skapa trygghet och ha översikt över det som
pågår.
Vid utevistelse alternerar pedagogerna på gården för att ha god översikt.
Pedagogerna lägger stor vikt vid att skapa trygga och tillitsfulla relationerna med barnen som ska
leda till att barnen kan vända sig till pedagogerna med sina upplevelser och bekymmer.
Pedagogerna strävar efter gott samarbete med vårdnadshavare för att kunna delge och få viktig
information kring barnet kontinuerligt, vid lämning och hämtning.
Utvecklingssamtal med vårdnadshavare.
Kontinuerliga observationer av barnens lek och samspel i arbetslaget. Detta genom film, bilder och
samtal med barnen. Digital portfolio, där vi uppmärksammar det enskilda barnets lärande och behov.
Lyhördhet för barnets beteende/välmående. Viktigt att reflektera över förändrat beteende över tid,
vad kan det bero på?
Att barn går ofta ensam.
Att barn ändrar sitt beteende, ex blir utåt eller inåt agerande.
Att barnet inte vill gå till förskolan.
Att ett barn utesluts medvetet av andra.
Att vårdnadshavare påpekar att något känns fel.
Pedagogerna filmar sig regelbundet och reflekterar över sitt förhållningssätt vid reflektionstider.
Pedagogerna har ansvar för att påpeka för varandra om de upplever deras förhållningssätt och
bemötande gentemot, barn, föräldrar och kollegor olämpligt.
Diskussioner kring värdegrunden på Arbetsplatsträffar och planeringsdagar.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
På Södra Sommarstadens förskola ska vårdnadshavare kunna vända sig till all personal och
förskolechef när det gäller trakasserier och diskriminering. Vid eventuella språksvårigheter kan vi
erbjuda hjälp i form av tolk utifrån eller personal med samma modersmål, allt utifrån
vårdnadshavarens önskemål. Vårdnadshavare kan själv välja vilken pedagog den har mest förtroende
för och prata med denne.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Viktigt att ta hänsyn till barnens förmåga att uttrycka sig verbalt. Ta hjälp av bilder vid behov.
Samtala med berörda barn, tala om och visa att vissa beteenden inte är acceptabla. Visa på goda
exempel istället.
I samtal med de barn som kan uttrycka sig verbalt använder vi öppna frågor som, hur kände du?, Hur
tänkte du?, Hur kunde du har gjort istället? hur tror du att den andre kände sig?
De vuxna ser till att trösta och ge stöd till det barn som har blivit utsatt för kränkande
behandling/diskriminering, ge barnet tid att bearbeta och berätta om sin upplevelse.
Se till att det barn som har utsatt andra barn för kränkande behandling får hjälp och stöd att
bearbeta sitt beteende.
Använda material, tex. handdockor eller dramatisering av vuxna för att synliggöra händelsen.
Vid behov punktmarkera.
Observationer av inblandade barn.
Informera och samtala med vårdnadshavare kring händelsen, vid behov ta fram en handlingsplan.
Dokumentera alla händelser och samtal.
Vid behov få handledning av specialpedagog/psykolog.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Om ett barn kränks av personal ska den/de som har sett/upplevt eller fått kännedom om händelsen
anmäla den inom 24 timmar till förskolechefen. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig
händelsen är innan den anmäls.
Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn upplever sig ha blivit utsatta för
kränkande behandling.
Förskolechefen ska så fort den har tagit emot anmälan samtala med den inblandade personalen, göra
en skyndsam utredning. Den ska utreda vad som har hänt och göra en analys av orsakerna. Utifrån
analysen av händelsen sätta in åtgärder och se till att kränkningarna upphör omedelbart.
Beroende på omständigheter ska personal omplaceras direkt.
Vårdnadshavare ska informeras om händelsen, vidtagna åtgärder och hur de kommer att följas upp.
Förskolechefen ska anmäla händelsen till huvudman.
Rutiner för uppföljning
Förskolechefen ska följa upp åtgärderna genom täta samtal med den inblandade personalen och vid
behov observationer och handledning. Det ska finnas en tydlig handlingsplan med åtgärder där det
står vem som ansvarar för vad och när och var uppföljningssamtalen ska äga rum. Allting ska
dokumenteras skriftligt. Förskolechefen ansvarar för detta.
Rutiner för dokumentation
Förskolechefen ska efter varje uppföljningssamtal eller observationer dokumentera skriftligt det som
diskuterades under samtalet. Detta ska diarieföras.
Ansvarsförhållande
All personal är anmälningspliktig och ska skyndsamt anmäla till förskolechefen som i sin tur är skyldig
att anmäla till huvudman.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier
eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor
majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan
röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger
skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon
berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.
Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa
kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt
eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i
fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär
klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska
barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett
polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch,
vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär
muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men
vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som
tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det
andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.
Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir
retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört
när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med
och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör
ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.
[trakasserier]
•
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans
och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till
svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans
föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards