ASF - Finsam Lund

advertisement
Förstudie: Arbetsintegrerande socialt företagande (ASF) & rättighetsperspektivet som medel för ökad Social hållbarhet i Lund/Brunnshög Projektledare och rapportförfattare: Petra Flaum Innehållsförteckning Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar ............................................ 3 1. Bakgrund till förstudien ...................................................................................................... 11 2. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – ett särpräglat företagande .......................... 14 3. Omvärldsanalys – Hållbar utveckling, `Social hållbarhet´ & Mänskliga rättigheter (MR) 28 3.1 Globalt ......................................................................................................... 28 3.2 EU ................................................................................................................. 35 3.3 Nationellt ................................................................................................... 39 3.4 Regionalt ..................................................................................................... 44 3.5 Lokalt – Lunds kommun .............................................................................. 46 3.6 Sammanfattning av kapitel 1-­‐3 ................................................................... 50 4. `Socialt´ det nya svarta – Aktörer, infrastruktur & mervärde – med fokus på arbete och Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ............................................................................. 53 4.1 Aktörer & Infrastruktur .............................................................................. 53 4.2 Det normativa och ekonomiska mervärdet – på individ-­‐ & samhällsnivå – kopplat till arbete & Arbetsintegrerande socialt företagande (ASF) .................................. 70 5. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Lund/Brunnshög – Baseline, Potential, Premisser & hinder ................................................................................................................. 80 5.1 Baseline ....................................................................................................... 80 5.2 Potential, Premisser & Hinder ..................................................................... 93 Bilagor ................................................................................................................................... 100 Bilaga 1 Förslag på Överenskommelse om Samverkan i Lund mellan det civila samhället och kommunen .................................................................................................... 100 Bilaga 2 Seminarium: Social hållbarhet genom socialt företagande i Lund! . 104 Bilaga 3 Workshop: Offentlig samverkan & Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – Med vem för vem? .................................................................................................... 105 Bilaga 4 Workshop: Trender på svenska arbetsmarknaden – med fokus på Arbetsintegrerande sociala företag (ASF)/Trends on the Swedish labour market – with focus on work integrating social enterprises ...................................................................... 110 Bilaga 5 Workshop: Arbetsintegrerande sociala företag på Brunnshög – handlingsplan och samverkansmodeller .............................................................................. 114 Bilaga 6 Länkar till ex. på policys för Socialt företagande .............................. 118 Bilaga 7 Sammanfattning av förstudien .......................................................... 119 2 Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter/Mervärde & Länkar •
ASF – Arbetsintegrerande Sociala Företag Definition enligt Sofisam: Arbetsintegrerande sociala företag, är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster), som: •
•
•
•
har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhället – Det innebär att verksamheterna försöker skapa nya arbetstillfällen men också att man erbjuder arbetsträning, rehabilitering mm för att de som deltar i verksamheten ska kunna få arbete hos andra arbetsgivare skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avlat eller annat väl dokumenterat sätt – Det innebär att verksamheten drivs som ett arbetskooperativ men kan också innebära att verksamheten organiseras så att alla kan ta del i beslut om verksamheten och sin egen utveckling återinvesterar i huvudsak sina vinster i de egna eller i liknande verksamheter – Det innebär vanligen att vinster (överskott) används till att anställa fler, utveckla verksamheten, erbjuda kompetensutveckling eller utveckla nya sociala företag är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet – Verksamheten ägs inte av kommuner eller andra offentligt ägda organisationer OBS: EU-­‐kommissionen kategoriserar ASF som ett tematiskt verksamhetsområde inom den bredare definitionen `Sociala företag´. www.sofisam.se/vad-­‐ar-­‐sociala-­‐foretag/definition.html ___________________________________________________________________ • Civila samhället Definition: Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet. www.regeringen.se/regeringens-­‐politik/civila-­‐samhallet/ ________________________________________________________________ 3 •
CSR – Corporate Social Responsibility (Företagens sociala ansvar) EU-­‐kommissionens definition: Företagens ansvar för sin samhällspåverkan/The responsibility of enterprises for their impact on society http://ec.europa.eu/growth/industry/corporate-­‐social-­‐responsibility/index_en.htm _____________________________________________________________ • Diskrimineringslagen Utgångspunkt – diskrimineringsgrunderna, det är olagligt att diskriminera någon på grund av: •
•
•
•
•
•
•
Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexual läggning Ålder www.do.se/om-­‐diskriminering/skyddade-­‐diskrimineringsgrunder/ _____________________________________________________________ • EU 2020 – EUs utvecklingsstrategi/Tillväxtstrategi Utgångspunkt enligt EU-­‐kommissionen: EU 2020 – strategi för smart och hållbar tillväxt för alla •
•
har som mål att hjälpa minst 20 miljoner människor ur fattigdom och social utestängning 75 % av befolkningen i åldern 20–64 ska ha ett arbete senast 2020 http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=750&langId=sv __________________________________________________________________________ • FINSAM – Samordningsförbund Utgångspunkt: 2004 trädde lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft, i dagligt tal FINSAM. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt inom välfärds-­‐ och rehabiliteringsområdet www.finsam.se 4 •
Hållbar utveckling – Brundtlandsrapporten Utgångspunkt: Ingen enskild väg till hållbarhet kommer att hittas, då ekonomiska, sociala och ekologiska system ser olika ut i alla länder Koncept/Definition: Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov Metod: Att skapa balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter
www.un-­‐documents.net/our-­‐common-­‐future.pdf _________________________________________________________ • Idéburen sektor Definition: Den idéburna sektorn omfattar organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhälls-­‐ eller medlemsintresset. Verksamheterna är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i icke vinstutdelande föreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar. www.skane.se/globalassets/styrandedokument/reviderad_overenskommelse_om_samverkan_mellan_region_
skane_och_ideburen_sektor.pdf _____________________________________________________________________ •
ILO – International Labor Organization (Internationella Arbetsorganisationen) Utgångspunkt enligt regeringskansliet: Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings-­‐ och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa, genom att bland annat verka för: •
föreningsfrihet, organisationsrätt och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar avskaffande av alla former av tvångsarbete •
avskaffande av barnarbete •
avskaffande av diskriminering i arbetslivet •
www.manskligarattigheter.se/sv/vem-­‐gor-­‐vad/forenta-­‐nationerna/ilo ___________________________________________________________________ •
IOP – Idéburet och Offentligt Partnerskap Utgångspunkt: Samverkan mellan de båda sektorerna ökar möjligheterna att skapa innovativa sociala lösningar som bidrar till välfärden Kriterier enligt Forum för Frivilligt Socialt Arbete: 5 • verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen • verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns • verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget • det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda • bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) • verksamheten inte detaljregleras från kommunen • verksamheten avses drivas under längre tid • verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället www.socialforum.se/wp-­‐content/uploads/2012/05/ideburet-­‐offentligtpartnerskap4.pdf _______________________________________________________________ •
Jämställdhet – en metod för att uppnå Jämlikhet Utgångspunkt enligt Regeringskansliet: Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. •
•
En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut •
Jämn fördelning av det obetalda hem-­‐ och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor •
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet www.regeringen.se/regeringens-­‐politik/jamstalldhet/mal-­‐for-­‐jamstalldhet _______________________________________________________________ •
MR – Mänskliga Rättigheter Utgångspunkt för MR – FNs Allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna: `Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.´ Utgångspunkt enligt Regeringskansliet: Mänskliga rättigheterna gäller för varje människa. Det är staten som ska skydda människor och se till att de får sina rättigheter tillgodosedda. Regeringen har det största ansvaret. Myndigheter, kommuner och landsting delar detta ansvar. 6 Bärande konventioner: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Konventionen om barnens rättigheter & Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). www.manskligarattigheter.se/sv/vem-­‐gor-­‐vad/forenta-­‐nationerna/fn-­‐s-­‐allmanna-­‐forklaring, www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-­‐rattigheter-­‐i-­‐sverige/internationell-­‐granskning-­‐av-­‐sverige/fn-­‐s-­‐
konventionskommitt-­‐ers-­‐granskning-­‐av-­‐sverige/konventionen-­‐om-­‐ekonomiska-­‐sociala-­‐och-­‐kulturella-­‐
rattigheter-­‐icescr, www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-­‐rattigheter-­‐i-­‐sverige/internationell-­‐granskning-­‐
av-­‐sverige/fn-­‐s-­‐konventionskommitt-­‐ers-­‐granskning-­‐av-­‐sverige/konventionen-­‐om-­‐medborgerliga-­‐och-­‐politiska-­‐
rattigheter-­‐iccpr, www.regeringen.se/contentassets/73a236aad23d48149f156d85b7021e55/ud-­‐info-­‐-­‐-­‐skrift-­‐
manskliga-­‐rattigheter.-­‐konventionen-­‐om-­‐barnets-­‐rattigheter & http://manskligarattigheter.dynamaster.se/Media/Get/442/ladda-­‐ner-­‐dokument-­‐pdf ______________________________________________________________ •
PGU – Sveriges riksdagsbundna samverkans-­‐ & hållbarhetspolitik `Gemensamt ansvar; Sveriges Politik för Global Utveckling´ Utgångspunkt enligt regeringskansliet: `Politiken skall präglas av ett rättighetsperspektiv. Det innebär att människors rättigheter skall utgöra grund för de åtgärder som vidtas fören rättvis och hållbar utveckling. Politiken skall också präglas av de fattigas perspektiv på utveckling. Det innebär att fattiga människors behov, intressen och förutsättningar skall vara en utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och hållbar utveckling.´ https://data.riksdagen.se/fil/6BD2B8A6-­‐DB4B-­‐47E8-­‐9553-­‐684352780DF0 _____________________________________________________________ •
Regeringsformen – Svensk grundlag Utgångspunkt Statsskickets grunder § I & 2: `All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för 7 att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur-­‐ och samfundsliv ska främjas´ https://lagen.nu/1974:152 ________________________________________________________________________ •
Rättighetsperspektivet/Rättighetsbaserat Utgångspunkt: Analys-­‐ & arbetsmetodik som tar avstamp i individers rättigheter (att anlägga ett individperspektiv) i enlighet med internationella mänskliga rättighetskonventioner och nationella lagar och det offentligas ansvar om att respektera, främja och införliva mänskliga rättigheter (MR). Nyckelorden här är; att undanröja hinder. Rätten till arbete innebär inte att det offentliga ska tillhandahålla arbeten till alla och en var utan att det offentliga ska undanröja de hinder som försvårar, och främja strukturer som underlättar, för utsatta individer och grupper att komma in på arbetsmarknaden. Mervärde: Den logiska loopen är enkel – för att en individ ska kunna utöva sitt ansvar om ex. självförsörjning – måste individen även ha access till sin rätt till bland annat utbildning, arbete och hälsa. ____________________________________________________________________________ •
SDG – Sustainable Development Goals/FNs Globala Hållbarhetsmål Utgångspunkt: 2015 antog världens ledare 17 globala hållbarhetsmål, målen ska tillsammans bidra till att införliva allas mänskliga rättigheter, detta genom att uppfylla tre övergripande utvecklingsmål de kommande 15 åren •
•
•
Utrota extrem fattigdom Minska ojämlikheter och orättvisor i världen Lösa klimatkrisen Ur förordet: De (hållbarhetsmålen) söker att förverkliga mänskliga rättigheter åt alla och för att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor. De tre integrerade hållbarhetsdimensionerna, ekonomi, sociala-­‐ och miljömässiga aspekter, är balanserade och odelbara https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld & www.globalamalen.se/om-­‐globala-­‐
malen 8 •
Sociala företag Definition enligt Sofisam – Företag där huvudsyftet är att producera social nytta genom välfärdstjänster såsom vård, omsorg och utbildning mm. Dessa företag har till skillnad mot de Arbetsintegrerande sociala förtagen (ASF) (se ovan) inte fokus på att inkludera och skapa arbetstillfällen för utsatta grupper. OBS: EU-­‐kommissionen kategoriserar ASF som ett tematiskt verksamhetsområde inom den bredare definitionen `Sociala företag´. www.sofisam.se/vad-­‐ar-­‐sociala-­‐foretag/definition.html _________________________________________________________________________________ • Sofisam Utgångspunkt: `Sofisam´ är resultatet av ett uppdrag från regeringen att ta fram och publicera en handbok för myndigheter som vill samarbeta och göra affärer med Arbetsintegrerande sociala företag. Webbsidan har utvecklats i samarbete mellan Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och SKOOPI, de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation.´ www.sofisam.se/om-­‐sofisam.html __________________________________________________________________________________ • Sociala investeringsfonder Utgångspunkt: Sociala investeringsfonder innebär att en kommun eller region avsätter medel i en fond som används för finansiering av sociala projekt, ofta riktade till barn och ungdomar. Syftet är att ge såväl långsiktiga samhällsekonomiska som mänskliga vinster. Var femte kommun, två landsting och två regioner har hittills infört sociala investeringsfonder och planer på att starta fonder finns i ett stort antal kommuner. Det finns en bred samsyn bland politiker och expertis om vikten av preventiva satsningar på barn och ungdomar och att sociala investeringsfonder är en bra form för detta. www.sns.se/forlag/att-­‐utvardera-­‐sociala-­‐investeringar & http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-­‐217-­‐
1.pdf ______________________________________________________________________ • SKL – Sveriges Kommuner och Landsting: Definition av Social hållbarhet: `Förutom folkhälsa rymmer begreppet bland annat frågor som urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete.´ http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2544997&fileOId=2545000 & www.landstingetsormland.se/Paverka-­‐sjalv/Folkhalsa/Definitioner-­‐och-­‐begrepp/#Socialhallbarhet 9 • SKOOPI Utgångspunkt: `Föreningen SKOOPI är en nationell intresse-­‐ och nätverksorganisation som arbetar med stöd och utbildning till arbetsintegrerande sociala företag. SKOOPI arbetar även med opinionsbildning för att påverka förutsättningarna för att starta och driva arbetsintegrerande sociala företag.´ www.skoopi.coop/about/ ___________________________________________________________________________ Det är ju ett socialt företag så vi får ju liksom … alla är ju delaktiga i det, i det sociala företaget. Nej något stöd av deltagarna känner jag inte … nää … jag måste säga att jag aldrig har TÄNKT i dom banorna förr. Medarbetaröster från olika ASF www.diva-­‐portal.se/smash/get/diva2:626438/FULLTEXT01.pdf Ibland kommer jag hem och … bah! Hur har min dag varit egentligen? Man … haha… jag är jävligt bra ändå kan jag säga …
Min arbetskamrat tog för givet att jag kunde … och då fick jag självförtroende. och kände att jag 10 1. Bakgrund till förstudien Lunds kommun är inne i en expansiv era och har ett uttalat hållbarhetsfokus, ett fokus, som också genomsyrar utvecklingsprocesserna runt den nya stadsdelen Brunnshög. Samordningen av den nya stadsdelen sker i det så kallade Brunnshögsprojektet1. Det är principiellt viktigt att redan här slå fast att hållbarhetsdiskursen tar sitt avstamp i att det ska råda balans mellan ekonomiska-­‐ sociala och ekologiska/miljömässiga aspekter. Det innebär att vi måste börja tänka nytt när det kommer till analys. Morgondagens analyser måste bli systembaserade2, det vill säga, morgondagens analyser måste baseras på samtliga tre hållbarhetsaspekter för att vi ska kunna skapa en holistisk utgångspunkt. Trots denna insikt har förstudien främst ett socialt fokus – detta fokus kommer från och med här benämnas som `Social hållbarhet´. Förklaringen till förstudiens val av fokus, är att just Social hållbarhet i dagsläget har en tendens att underordnas de två övriga hållbarhetsaspekterna – ekonomi och ekologi/miljö – så länge denna obalans råder krävs riktade åtgärder för att även explicit stimulera hållbarhetsramverkets sociala aspekter. Hållbarhet löper som en röd tråd genom Brunnshögsprojektet. På kommunens hemsida beskrivs att `Hållbara Brunnshög´3 utgår från tre kärnområden som är särskilt relevanta för den givna kontexten, nämligen att: •
•
MINIMERA klimatpåverkan BALANSERA byggandet på den goda åkerjorden •
MAXIMERA stadsmiljön så att den blir stimulerande, med människans sinnen i fokus Några konkreta aktionsområden som avhandlats i Brunnshögsprojektet, kopplat till kärnområdena ovan, är bland annat hur stadsdelen kan planeras för att på bästa sätt: •
•
skapa förutsättningar för god resurseffektivitet skapa medvetenhet runt avfallshantering •
främja avfallsminskning Dessa aktionsområden har i sin tur processats i workshops, där deltagarna tog fram en rad konkreta förslag på verksamheter som skulle bidra till de tre aktionsområdena, nämligen etablerandet av: • Återvinningsdepåer • Depå för insamling av miljöfarligt avfall 1
Brunnshög, Lunds kommun, www.lund.se/Brunnshog/ Enkel systembeskrivning: En grupp av samverkande och interrelaterade, eller oberoende, delar som 2
tillsammans Enkel systembeskrivning: bildar en komplex En ghrupp elhet av samverkande och interrelaterade, eller oberoende, delar som tillsammans bildar en komplex helhet 3
Hållbara Brunnshög, www.lund.se/Brunnshog/Framtidens-­‐Brunnshog/Hallbara-­‐Brunnshog/ 2
11 •
•
•
•
•
•
Fixarverkstäder Loppis & klädbytardagar Ekobutiker & ekokaféer Kvarterstvätteri Forum för fastighets-­‐ & markskötsel Forum för hushållsnära tjänster Vid en första anblick kanske inte ovanstående verksamheter för tankarna till Social hållbarhet – utan snarare till `ekonomisk-­‐ och ekologisk/miljömässig hållbarhet´. Men faktum är att ovanstående förslag har en direkt koppling till social hållbarhet då man i Brunnshögsprojektet även tog avstamp i två normativa mål när förslagen processades fram, nämligen att verksamheterna även ska främja: •
•
skapa delaktighet bland de boende möjliggöra inkludering och delaktighet av människor i utanförskap Med de konkreta verksamhetsförslagen följde frågan om hur Brunnshögsprojektet bäst kan bidra till att öka inkluderingen och delaktigheten av boende och människor i utanförskap. 2015 togs beslut om att ansöka om medel, från samordningsförbundet FINSAM Lund4, för att genomföra en förstudie i syfte att utreda premisserna för `Socialt företagande´ på Brunnshög5. Medel beviljades med förbehållet att förstudien även utredde hur kommunen och myndigheter generellt kan stötta Socialt företagande i Lund6. För att genomföra förstudien anställdes en projektledare på 50 % under sex månader. Vad är då `Socialt företagande´? I denna förstudie görs en klar och tydlig distinktionsskillnad mellan `Sociala företag´ och `Arbetsintegrerande socialt företagande´ (ASF)7. Likheten mellan ett så kallat Socialt företag och ASF är att de båda har ett socialt fokus – vi kan ex. hitta många Sociala företag inom välfärdssektorn. Den stora skillnaden mellan de två är att Sociala företag inte behöver ha fokus på att inkludera, skapa delaktighet och arbetstillfällen åt utsatta grupper – vilket är utgångspunkten för ett ASF – som namnet också indikerar. Då ökad inkludering och deltagande är vitala ledord i denna förstudie ligger fokus på att lära mer om de premisser som krävs, respektive vilka hinder som måste undanröjas, för att främja tillkomsten av fler ASF i Lunds kommun/Brunnshög. Vidare. Då intresset för ASF grundas på antagandet att fler ASF kommer att leda till en ökad Social hållbarhet i Lunds 4
Se mer om FINSAM under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar s. 4 Ansökan om medel kring socialt företagande Brunnshög, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Paagaaende_Projekt/Socialt_foeretagande_
Brunnshoeg/140905_Socialt_foeretagande_brunnshoeg_Finsamansoekan_ED_JU.pdf 6
FINSAM Lund sammanträdesprotokoll, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Protokoll/2015/Styrelsemoete150324.pdf 7
Se definition av ASF & Sociala företag under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 3. 5
12 kommun – så måste följande fråga besvaras; vad är `Social hållbarhet? För att få svar på denna fråga genomfördes en omvärldsanalys. Först avhandlas dock kapitel 2. `Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – ett särpräglat företagande´. 13 2. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – ett särpräglat företagande Ett Arbetsintegrerande socialt företag definieras enligt följande kriterier8: •
•
de har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhället de skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avlat eller annat väl dokumenterat sätt •
•
de återinvesterar i huvudsak sina vinster i de egna eller i liknande verksamheter de är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Det finns inte särdeles mycket statistik över de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF), nedan presenteras essensen: Antal 2008: 150 företag (tyvärr ingen mer information) 2010: 210 företag med ca 7000 aktiva varav ca 2000 var anställda 2012: 268 företag med 8664 aktiva varav 2543 var anställda 2013: 305 företag med 9100 aktiva varav 2910 var anställda Geografisk spridning *Västra Götaland 73 st. *Stockholm 48 st. *Skåne 30 st.9: -­‐Lund 1. st. -­‐Värpinge 1 st. I övriga län varierar antalet mellan 8-­‐20 st. Företagsform Det finns inte något särskilt juridiskt regelverk eller någon särskild företagsform för arbetsintegrerande sociala företag (ASF) Det stora flertalet, 229 st., är organiserade som kooperativ och drivs som en Ekonomisk förening. 76 st. har valt formen Ideell förening Antalet Aktiebolag ökar, idag finns 39 st. varav 7 st. är aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB)10 Företagen varierar mycket i omsättning. 2016: 358 företag med 10 310 aktiva varav 3516 är anställda 8
Läs mer om ASF-­‐kriterier under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 3 Hitta sociala företag, Sofisam, www.sofisam.se/hitta-­‐sociala-­‐foretag.html. Läs mer om Sofisam under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 9. NB: Det åligger de Arbetsintegrerande sociala företagen att anmäla sig själva till Sofisam – det kan sålunda finnas ASF som valt att inte lista sig. 10
I vilken företagsform de övriga 14 st. ASF drivs framkommer inte på. Inte heller framkommer hur de 32 st. företagen som drivs som regelrätta aktiebolag kan kategoriseras som ASF, då de enligt Aktiebolagslagen ska eftersträva att generera vinst åt företagets aktieägare till godo – jämför med punkt 3 i definitionen av ASF s. 3. Läs mer om Aktiebolag med särskild vinstbegränsning (SVB), www.ab.se/foretag-­‐sverige/starta-­‐ab/496-­‐2 9
14 Under samma period lades ca. 60-­‐70 företag ned. Aktiva är personer i arbetsträning, sysselsättning, praktik och anställning. Anställda är huvudsakligen personer som kommit till företagen på en placering som sedan lett vidare till en anställning i företaget. Flertalet har ett lönestöd för att kompensera nedsatt arbetsförmåga i form av lönebidrag eller trygghetsanställning även andra anställningsstöd förekommer. Tabell 1. Fakta & statistik – ASF. Petra Flaum Ett av kriterierna som definierar ett Arbetsintegrerande socialt företag (ASF) i Sverige är alltså att11: `(ASF) är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Verksamheten ägs inte av kommuner eller andra offentligt ägda organisationer´. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) ska alltså vara fristående från offentlig verksamhet och stå fri från offentligt ägande, ändå är det offentliga intresset för ASF mycket stort. Redan 2007 gav regeringen fyra myndigheter ett uppdrag att ta fram förslag på nya sätt att bryta utanförskap genom socialt företagande. Myndigheterna identifierade följande hinder för socialt företagande: •
Bristande samordning mellan olika försörjningssystem som försvårar för individer att delta i sociala företag 11
Se samtliga ASF-­‐kriterier under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 3 15 •
Oklarheter och hinder i offentliga regelverk i relation till sociala företags karaktär och förutsättningar bl. a. gällande lönebidrag och trygghetsanställningar •
Svårigheter för sociala företag att delta i offentliga upphandlingar •
Stort behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos de sociala företagen •
Svårigheter gällande finansiering och kapitalförsörjning inför start och utveckling av sociala företag •
Brist på statistik och forskning om socialt företagande Myndigheterna såg också ett behov av att skapa en förordning om stöd till Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) då de ansåg att en särskild lagstiftning skulle underlätta stödinsatser och även tydligare definiera begreppet `Sociala företag´. Det är viktigt att klargöra att EU-­‐kommissionen definierar Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) som varande ett tematiskt verksamhetsområde inom det vidare samlingsnamnet `Sociala företag´12. Vi behåller fokus på ASF. 2010 lanserade regeringen en `Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag´. Vad bottnar då det offentliga intresset för ASF i? Citat från handlingsplanen13: `Karaktäristiskt för de sociala företagen är att deras ursprung finns i ett behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller den privata sektorn. Genom samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn finns möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden att bli delaktiga i sin egen rehabilitering, utveckla den egna arbetsförmågan, bli delaktig i att driva företag och att delta i samhällslivet. Det handlar om behovet av arbetstillfällen för dessa personer, men också om att utveckla nya tjänster såsom nya metoder för rehabilitering, nya vägar till entreprenörskap och ny affärsverksamhet. Det sociala företagandet binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete.´ Detta är alltså utgångspunkten för det offentliga intresset; ASF löser samhällsproblem och behov som det offentliga och privata näringslivet inte kan tillgodose – med detta kan man dra slutsatsen att de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) till mestadels initieras och drivs av den idéburna sektorn14. Vidare, `tillgodose´ är ett nyckelbegrepp, då begreppet 12
Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 9. NB: Det råder ingen riktig definitionsstringens, ibland kategoriseras ASF även som tematiskt verksamhetsområde inom det ännu bredare begreppet `Social ekonomi´. 13
Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag, Näringsdepartementet, s. 1 & 5. NB: Handlingsplanen sträckte sig endast fram till 2014, det har inte kommit någon ersättning, www.sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47297c05/1443046935638/Regeringen.+Handlingsplan+f%C
3%B6r+arbetsintegrerande+sociala+f%C3%B6retag.pdf 14
Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5 16 indikerar ett ansvar. Det ansvarsspann som går att utläsa här är att `någon´ ansvarar för att möta behovet av arbetstillfällen. Detta ansvar åligger det offentliga då det offentliga ansvarar för att införliva mänskliga rättigheter (MR) och däribland `rätten till arbete´ utifrån principen om likabehandling. Detta ansvar är även befäst genom svensk grundlag/Regeringsformen (`rätten´ nedan läses som `mänskliga rättigheten´)15: `Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.´ Med andra ord – det offentliga bör stödja och samverka med de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF), om denna samverkan bidrar till att det offentliga fullgör sitt uppdrag om att trygga utsatta gruppers rätt till arbete, mer effektivt. Tillbaka till de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF). ASF beskrivs ofta som hybridföretag16: `De är också hybrida i hemmahörande politikområde. Då de driver idéer om sociala ändamål, arbetslöshet och produktion av varor och tjänster, är de inte en renodlad arbetsmarknadspolitisk satsning utan också socialpolitisk sådan.´ De hinder som identifierades redan 2010 i regeringens `Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag´, kvarstår än idag. Just det faktum att de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) tillhör flera politikområden, bl.a. social-­‐ arbetsmarknads-­‐ och näringslivspolitiken, kan vara en av förklaringarna till att det har varit svårt för det offentliga att samordna stödstrukturer som gynnar utvecklingen av ASF. Nedan presenteras en enkel bild av ASFs hybriditet, som utgår från de två verksamhetsbenen; Det sociala benet och Det företagsmässiga benet. I ASF ska det konventionella företagets kvantitativa logiker balanseras med dimensionen `individbaserad social utveckling´ och dess kvalitativa logiker: 15
Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 6-­‐7 & 7-­‐8 Arbetsintegrerande sociala företag – ett uttryck för behovet av en ny välfärdsmodell 2015, Moa Persdotter, s. 23, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8514015&fileOId=8522413 16
17 Essentiella mål: Egen försörjningskraft & kompetens Essentiella mål: Medbestämmande, samhällstillit & hälsa Konventionella företagsattribut: Ledning, med-­‐
arbetare, affärsidé, produktion & leverans, kunder ASF – hybrid mellan ett konventionellt företag & dimensionen `individbaserad social utveckling´ Bild 1. ASFs hybriditet. Petra Flaum Egenmakt, själv-­‐
förverkligande & rehabilitering Sociala utvecklingsmått: Konventionella företagsmått: Bokslut Dimensionen `individ baserad social utveckling´: ASF: Gränssnitt mellan arbetsmarknads-­‐ näringslivs-­‐ & socialpolitik Självskattning & indikatorer Vilka är då målgruppen? Majoriteten av medarbetarna i de Arbetsintegrerade sociala företagen (ASF) är personer som på grund av ex. funktionsnedsättning, tidigare missbruk, kriminalitet, långtidssjukskrivning, långtidsarbetslöshet, hemlöshet eller som på grund av annan social utsatthet står långt från eller förlorat kontakten med arbetsmarknaden. En relativt nytillkommen målgrupp, som det riktas allt mer fokus på, är utrikesfödda17: 17
Arbetsintegrerande sociala företag och immigranter, Tillväxtverket, s. 5-­‐6, https://temaef.files.wordpress.com/2011/02/kapitel-­‐11.pdf Se även bilaga 4, Trender på den svenska arbetsmarknaden – med fokus på Arbetsintegrerande sociala företag (ASF)/Trends on the Swedish labour market – with focus on work integrating social enterprises, s 109 18 ASF & utrikesfödda Positiva effekter Språkträning *Motverkar diskriminering *Ger möjlighet att lära känna samhällsvillkor och lokala kulturella föreställningar *Tillgång till olika nätverk *Möjligheter att mobilisera resurser som utbildning, information och finansiering *Yrkeskunskaper och kunskaper i företagsledning, organisering och styrelse och föreningsarbete *Personlig utveckling *Trygga arbetsvillkor *Möjligheter att delta i olika kompletterande utbildningar *Bryter social isolering Negativa effekter Det kommersiella fokuset kan innebära en stark inriktning mot branscher där det är relativt enkelt att etablera sig. Det kan innebära inlåsningseffekter för individerna då de främst får utbildning och referenser inom dessa områden. Då dessa branscher är mycket konkurrensutsatta kan det leda till ny arbetslöshet *Det kan finnas en risk för att sociala företag för immigranter på samma sätt som diskuteras för invandrarföretag i allmänhet, kan innebära isolering, bristande språkträning och lärande om samhället utanför företaget *En annan kritik vänder sig mot de stora förhoppningarna kring arbetsintegrerande företagande. De kan trots allt inte påverka arbetsmarknaden i stort och kan användas som argument för att skära ned andra stödsystem *En satsning på arbetsintegrerande socialt företagande från myndigheters sida kan innebära en styrning av etniska grupper, en begränsning av olika former av socialt företagande och att de sociala företagens självständighet minskar. Tabell 2. ASF & utrikesfödda. Petra Flaum De Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) har alltså inte bara en extern utmaning genom att ligga i gränssnittet mellan olika politikområden utan brottas även med den interna utmaningen att harmonisera två väsensskilda logiker; den rent affärsmässiga och det sociala uppdragets komplexitet; att möta medarbetarnas behov av stöd och hjälp i deras individuella samhälls-­‐ och arbetsintegrationsprocesser. Att ASFs hybrida företagsstruktur är utmanande kan även skönjas i antal nedläggningar. 2014 fanns cirka 310 arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Sverige. 150 st. av dessa tillkom mellan åren 2006-­‐2014, under samma period lade 60 st. ASF ned sin verksamhet. Det innebär att återväxten under perioden låg på cirka 11 st. ASF/år. 19 Nedan presenteras en sammanställning av några av de orsaker som ligger bakom ASF-­‐
nedläggningarna enligt rapporten `Företagen som försvann´18: ASF – anledningar till nedläggning Problematiska faktorer enligt forskningen Hybridstruktur Ursprung och organisationsformer Finansiell situation Ledarskaps-­‐ och kompetensproblem Omvärldsberoende Problematiska faktorer enligt rapporten Snäv ägar-­‐ organisationsstruktur innebär risker, framförallt vid tillväxt *Kräver relationer till många aktörsgrupper med kompetens och kontaktnät *Kräver kunskap om både privat-­‐ och offentlig sektor *Regelverk och kultur Beroendesituation som begränsar företaget Ensidigt beroende – dominans från den offentliga sektorns aktörer *Startar ofta som projekt – okunskap om affärsverksamhet Underkapitalisering från början Kontinuerliga finansiella problem *Sårbarhet för konjunkturförändringar *Beroende av projektbidrag Ledarskaps och kompetensproblem *Motsättningar och konflikter mellan olika personer och grupper i ledningen *Ökad professionalisering kräver nya kunskaper Förhållningssätt och policy gentemot socialt företagande i kommunerna *Förändringar i de offentliga myndigheternas regelverk *Minskad försäljning och efterfrågan på företagets produkter/tjänster 19
Tabell 3 . Orsakar bakom ASF-­‐nedläggningar. Det skulle vara intressant att få reda på huruvida vissa av nedläggningarna är kopplade till att medarbetare går vidare till annat arbete – för att fastställa frekvensen av att ASF verkar som `sluss´ till den ordinarie arbetsmarknaden. De Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) har trots sin mycket komplexa struktur väldigt höga förväntningar på sig. Myndigheten Tillväxtverket fick nyligen i uppdrag från arbetsmarknads-­‐ och näringsdepartementet att genomföra ett stödprogram för de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF). I satsningen ingår bland annat 18
Företagen som försvann, Tillväxtverket s. 3, www.sofisam.se/download/18.31c2dc0f149b90a660166f53/1443046937479/FO%CC%88RETAGEN+SOM+FO%
CC%88RSVANN_ORIGINAL.pdf 19
Tabellen baseras på tabell i rapporten `Företagen som försvann´, Tillväxtverket s. 12, www.sofisam.se/download/18.31c2dc0f149b90a660166f53/1443046937479/FO%CC%88RETAGEN+SOM+FO%
CC%88RSVANN_ORIGINAL.pdf 20 affärsutvecklingscheckar och andra insatser för att stärka förutsättningarna för att starta och driva ASF. Stödprogrammet tilldelas 60 miljoner kronor för perioden 2016-­‐2018 och kommer att genomförs i samråd med Arbetsförmedlingen. Målet är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Så här beskriver Tillväxtverket de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) under rubriken `Affärsverksamhet och finansiering´20: Företagen (ASF) har alltid minst två huvudsakliga affärsidéer: Affärsidé 1 – Det sociala benet: `Alla tillhandahåller arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm till Arbetsförmedlingen och kommuner. För detta får man ersättning på samma villkor som andra privata aktörer på den marknaden. Tjänsterna är ibland upphandlade, ibland avtalade och när det gäller kommunen ibland som ett verksamhets-­‐ eller projektstöd.´ Affärsidé 2 – Det affärsmässiga benet: Alla har en affärsverksamhet som utgör grunden för arbetsträning, sysselsättning och även möjligheten att skapa arbetstillfällen. Då producerar och säljer företagen produkter men framför allt tjänster till allmänheten, företag och offentlig verksamhet inom många olika branscher. Alltifrån hotell, B & B, konferensverksamhet, hushållsnära tjänster, fastighetsservice, catering, lego-­‐jobb, cykelverkstäder till hantverk, odling och konst.´ Det finns naturligtvis exempel på Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) som lever upp till denna tillsynes mycket enkla två-­‐delade verksamhetsmodell. Två ex. är det Arbetsintegrerande sociala företagen; Basta! och Yalla trappan. Basta! och Yalla trappan har efter många års hårt arbete lyckats kombinera sitt social-­‐ben med sitt företagsmässiga. Basta! har ex. positionerat sig inom sektorn `empirbaserad rehabilitering´ samtidigt som de också saluför byggverksamhet, snickeri, klottersanering, hästuppfödning, hunddagis, städ, storkök, yttre-­‐ och inre fastighetsunderhåll samt ekonomi och administration21. Yalla trappan har å sin sida lyckats skala upp sin textilverksamhet genom att ingå i ett partnerskap med IKEA22. Majoriteten av Sveriges Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) verkar dock småskaligt och inom starkt konkurrensutsatta branscher som ex. butik, second hand/återbruk, försäljning, café/restaurang, hotell, hushållsnära tjänster, fastighetsskötsel och trädgårdsservice. Det är även viktigt att understryka att majoriteten av ASF inte startas för att möta ett marknadsbehov, utan för att möta medarbetarnas behov av samhälls-­‐ och arbetsmarknadsintegration. Vilket innebär att av affärsidé 1; det sociala benet är mest 20
Arbetsintegrerande sociala företag-­‐Affärsverksamhet och finansiering, Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/oppetnaringsliv/insatser/arbetsinte
grerandesocialaforetag.4.2f79a9231506ca113764c4e1.html. Kursiveringen förekommer inte i originaltexten. 21
Basta! www.basta.se/om-­‐basta/ 22
Yalla trappan, www.yallatrappan.se/2014/08/29/unikt-­‐avtal-­‐med-­‐ikea-­‐22942959 21 utvecklat i majoriteten av dagens ASF medan de flesta kämpar för att kapitalisera affärsidé 2; det företagsmässiga-­‐benet. Citat från Tillväxtverket, hämtat från samma sida som ovan23: `Vilken del av verksamheten (den sociala eller den affärsmässiga) som står för den större delen av intäkterna varierar stort, mycket beroende på hur stora arbetshinder företagets arbetskraft har. Men också förstås på kompetens och förmåga att driva och utveckla företag.´ Med ovanförda logik kan man dra slutsatsen att majoriteten av de Arbetsintegrerande sociala företagen uppbär huvuddelen av sina intäkter från offentlig sektor för insatser utförda inom ramen för företagets sociala-­‐ben – enligt verksamhetsmodellen som presenterades ovan: Affärsidé 1 – Det sociala benet: `Alla tillhandahåller arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm till Arbetsförmedlingen och kommuner. För detta får man ersättning på samma villkor som andra privata aktörer på den marknaden. Tjänsterna är ibland upphandlade, ibland avtalade och när det gäller kommunen ibland som ett verksamhets-­‐ eller projektstöd.´ Det finns något i formuleringen ovan som bör problematiseras. Det är välkänt att idéburen sektor, som företrädelsevis de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF), sällan är med vid upphandling av varor och tjänster inom välfärdssektorn24. Det finns minst två anledningar till detta: •
•
idéburen sektor saknar ofta upphandlingskompetens offentlig sektor har inte nyttjat möjligheten att ställa så kallade `sociala krav´ i sina utlysningar Det innebär sålunda, att de Arbetsintegrerande sociala företagens intäkter sällan är marknadsmässiga, utan de får sina intäkter från offentlig sektor i form av bland annat verksamhets-­‐ och/eller projektstöd, anordnarstöd och aktivitetsersättning25. Ytterligare en komponent som förvårar situationen är att det blir allt vanligare att offentlig sektor och företrädare för idéburen sektor ingår i ett så kallat `Idéburet Offentligt Partnerskap´ (IOP). Ett av kriterium för att ingå i en IOP är att26: •
det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda 23
Affärsverksamhet och finansiering, Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/oppetnaringsliv/insatser/arbetsinte
grerandesocialaforetag.4.2f79a9231506ca113764c4e1.html. Parentesen egen kommentar. 24
Förenkla för ideella aktörer att utföra välfärdstjänster, Dagens samhälle, http://upphandling24.se/forenkla-­‐
for-­‐ideella-­‐aktorer-­‐att-­‐utfora-­‐valfardstjanster/ 25
Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag, Näringsdepartementet, s. 4, www.sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47297c05/1443046935638/Regeringen.+Handlingsplan+f%C
3%B6r+arbetsintegrerande+sociala+f%C3%B6retag.pdf 26
Se mer om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 22 Det innebär, att även om fler ASF får explicita samverkansavtal med offentlig sektor via IOP, så beräknas inte ersättningen på marknadsmässiga grunder eftersom det inte finns någon marknad att prissätta emot – annars hade IOPn aldrig varit aktuell. Hur ersättningsnivåerna fastställs till de olika Arbetsintegrerande sociala företagen, som idag tillhandahåller arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm till Arbetsförmedlingen och kommuner, har varit svårt att etablera. Det kan dock konstateras att ersättningsnivåerna sällan alstrar ett överskott vilket i sin tur innebär att de ASF, alltså majoriteten, som främst får intäkter via sitt `sociala ben´ har mycket svårt att skala upp sitt `företagsmässiga-­‐ben´. ASF har dessutom inte tillgång till marknadsbaserad investeringskapital då ASF enligt sina kriterier inte får ha någon vinstutdelning27. Nedan visas en förenklad bild av hur obalans mellan affärsidéerna, kontra balans, slår på företagets långsiktiga utvecklingsmöjligheter: Inkomst/Er-­‐
sättning via företrädelsevis affärsidé 1/Sociala-­‐benet; alstrar inte överskott... … så det saknas investerings-­‐
kapital för att stimulera Affärsidé 2/företags-­‐
benet – som snabbt kan förvandlas till en kostnad... Inkomst/Er-­‐
sättning via företrädelsevis affärsidé 2/företags-­‐
benet; kan alstra överskott som… … investeras i affärsidé 1/ det sociala-­‐
benet som i sin tur kan … Bild 2. Haltande ASF-­‐affärsmodell & ASF-­‐affärsmodell i jämvikt. Petra Flaum 27
Finansiering, Sofisam, www.sofisam.se/starta-­‐och-­‐driva/starta/finansiering.html & se ASF-­‐kriterier under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 3 23 Som framgått så står de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) i rampljuset. Nedan visas ex. på uppstartsmodeller med företrädare från idéburen sektor, privata näringslivet, offentlig sektor och aktörer inom social ekonomi: Ex.$på$uppstartsmodell$I$–$ASF$!
IOP!–!en!bra!ingång!för!
samverkan!
!
!
!
!
Människor!med!
egenerfarenhet!av,!eller!
rela5on!5ll,!ex.!
drogmissbruk!organiserar!
sig!&!andra!u5från!behov,!
brist!på!annan!lösning!&!
överlevnadsins5nkt!–!
affä[email protected]!!
medarbetarnas!kompetens!
&!intressen!!
Växer!organiskt!&!är!
beroende!av!eB!nära!
samarbete!med!det!
offentliga!–!Vanliga!
ini5a5vtagare!idéburen!
sektor.!Ex.!Vägen!ut!,!
Yalla!trappan!&!Basta!!!!!
$
$
ASF$–$Bo7om$up$
Bild 3. ASF – Bottom up. Petra Flaum Det finns även exempel på Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) som initieras av privata näringslivet: Ex.$på$uppstartsmodell$II$–$ASF$$$!
!Växer!strategiskt!–!är!både!
kommersiella!!och!
$ samverkar!med!det!
offentliga!
Branschspecifika!
$
verksamheter!som!ex.!
fas5ghetsbolag!organiserar!
$
sig!runt!en!social!fråga!–!
affärsplanen!utgår!från!
aktörens!ordinarie!
$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ASF$–$Middle$push$
verksamhet!och!vilja!aA!
bidra!5ll!en!god!
!
samhällsutveckling!på!ex.!
Modell!för!PPP!(Private!
Brunnshög!!
! Public!Partnership)!!–!en!bra!
ingång!5ll!samverkan.!Ex.!
!
ByggVesta!&!Trianon!
!
!
Bild 4. ASF – Middle push. Petra Flaum !
!
!
24 Även om de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) enligt kriterierna ska stå fritt från offentligt ägande finns ex. på just sådana ASF: Ex.$på$uppstartsmodell$III$–$ASF$!
$
!$IOP$–!en!bra!
ingång!för!fortsa9!
samverkan!vid!
avknoppning!!
ASF$–$Top$down$
!
!
!
Offentliga!aktörer!inom!ex.!
socialförvaltningen!
!
organiserar!sig!med!
civilsamhälleliga!aktörer!för!
!
a9!skapa!alterna;va/
komple9erande!
välfärdslösningar/service!!!!
!
!
!
!
!Växer!i!enlighet!
med!den!poli;ska!
styrningen!–!ex.!
`Projekt!Kristallen´!i!
Lund!i!samverkan!
med!Fontänhuset!!
Bild 5. ASF – Top down. Petra Flaum Den sista uppstartsmodellen baseras på aktörer inom social ekonomi: Ex.$på$befintliga$stödstrukturer$–$ASF:$$
!
Växer!strategiskt!–!ex.!
Coompanion,!Publikt!
Entreprenörskap!&!
Nätverket!Idéburen!
sektor!Skåne!!!!!
ASF$–$Kataly=sk$push$
!
!
!
!
Specialiserade!
verksamheter!inom!
sektorn!socialt!
entreprenörskap/Social!
ekonomi!startar!egna,!
s7mulerar!andra!a9!
starta,!utbildar!&!stödjer!
befintliga!ASF!samt!
bedriver!opinion!&!
påverkan!–!affärsplanen!
är!beroende!av!extern!
finansiering!!!
Bild 6. ASF – Katalytisk push. Petra Flaum 25 I början av detta kapitel konstaterades det att de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) `löser samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´ genom att skapa arbetstillfällen till utsatta grupper. Vidare introducerades ett rättighetsperspektiv, med anledning av att det åligger det offentliga att införliva dessa utsatta gruppers mänskliga rättigheter (MR), däribland `rätten till arbete´ utifrån principen om likabehandling. Ett ansvar som även är befäst genom svensk grundlag/Regeringsformen. Med rättighetsperspektivet införs långsiktighet och ett individperspektiv vilket påverkar i princip utgångspunkten för alla analyser. Som tidigare påtalats är det svårt att få fram någon beräkningsnyckel för hur det offentliga värderar den arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm som de Arbetsintegrerande sociala företagen tillhandahåller Arbetsförmedlingar och kommuner – insatser som alltså egentligen ingår i det offentliga uppdraget. Ser man exempelvis på den samverkansform som ökar mest `Idéburet Offentligt Partnerskap´(IOP) ur ett rättighetsperspektiv, så skulle den ekonomiska transaktionen mellan parterna dels vara transparent, och baseras på just det faktum att det Arbetsintegrerande sociala företaget faktiskt fullgör delar av det offentliga uppdraget. Vilket också är ett av IOPs kriterier28: `verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns´ Nedan följer ex. på finansieringsmodell av en IOP/ASF ur ett rättighetsperspektiv: 28
Se IOP-­‐kriterier under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 26 (")Investering(+)-Besparing-
(")-Kostnader(+)Inkomst-&Ersä<ning-
MR"Indikatorer-&Självska<ning-
MR"Indikatorer&Självska<ning-
Finansieringsmodell-av-Idéburet-Offentligt-Partnerskap-(IOP)/ASF-ur-e>rä@ghetsperspekBv:-Grön-bild:-Part-från-Offentlig-sektor-–-Blå-bild:-Part-från-Idéburen-sektor---
29
Bild 7 . Finansieringsmodell av IOP ur ett rättighetsperspektiv. Petra Flaum Som synes tillkommer en mängd dimensioner när rättighetsperspektivet används som utgångspunkt i behovs-­‐ och konsekvensanalyser: •
•
•
•
•
transparens ett individperspektiv ett `socialt utvecklingsperspektiv´ en tydlig ansvars-­‐ och arbetsfördelning uppföljnings-­‐ och resultat-­‐ram baserad på både kvantitativa-­‐ och kvalitativa mått Med detta avslutas kapitel 2 och vi återkopplar till kapitel 1; Intresset för ASF grundas på antagandet att fler ASF kommer att leda till en ökad Social hållbarhet i Lunds kommun – då måste följande fråga först besvaras; vad är `Social hållbarhet?´. För att få svar på denna fråga går vi vidare till kapitel 3. Omvärldsanalys – Hållbar utveckling, `Social hållbarhet´ & Mänskliga rättigheter (MR) 29
NB: Med MR-­‐indikatorer menas indikatorer som baseras på tematiska mänskliga rättigheter 27 3. Omvärldsanalys – Hållbar utveckling, `Social hållbarhet´ & Mänskliga rättigheter (MR) 3.1 Globalt Hållbarhetsdiskursen utgår från att det ska råda balans mellan ekonomiska-­‐ sociala och ekologiska/miljömässiga aspekter. Denna balans brukar vanligtvis illustreras genom denna modell: Bild 8. Hållbar utveckling 1.0 Modellen fick fäste i samband med att Brundtlandsrapporten, den stora Hållbarhetsbibeln´, som lanserades 198730. Genom modellen etablerades på bred front att det inte går att mäta utveckling i enbart termer av ekonomisk tillväxt utan lika hänsyn måste tas till hur den ekonomiska tillväxten påverkar miljöaspekter – det vill säga den fysiska omgivningen och sociala aspekter – det vill säga människor. Nu nära 30 år senare har miljölagstiftningen utvecklats så väl att inget samhällspåverkande beslut kan tas utan att en explicit miljöhänsyn ingår. Annat är det med aspekten Social hållbarhet, det saknas fortfarande strukturer som reglerar denna del av hållbarhetsramverket. Men varför har det blivit så, varför tycks det vara så svårt att kontextualisera `Social hållbarhet´ när det bara tog något decennium att kontextualisera `Miljömässig hållbarhet´? I föregående kapitel presenterades de kriterier som definierar ett Arbetsintegrerande socialt företag (ASF) framtagna av Sofisam. För att kategoriseras som ett ASF ska företaget bland annat ha explicita strukturer som säkrar medbestämmande och inklusion av människor som står långt från arbetsmarknaden/samhällsgemenskapen samt att företaget återinvesterar vinsten i verksamheten eller liknande. 30
Our common future, www.un-­‐documents.net/our-­‐common-­‐future.pdf 28 Varför är det då så viktigt med explicita kriterier? På samma sida som Sofisam presenterar ASF-­‐kriterierna står31: `Definitionen visar på vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att företaget ska kunna räknas in bland de arbetsintegrerande sociala företagen. Den är ett stöd vid utveckling och start av nya företag. Myndigheter och kommuner kan använda definitionen som stöd när de vill lyfta fram arbetsintegrerande sociala företag i policydokument, upphandlingar eller på andra sätt samverka med företagen.´ Här fungerar alltså kriterierna både som en vägledning i organisering av nya företag och som legitimering av myndighetsstöd och myndighetssamverkan. Tillbaka till Social hållbarhet. Som konstaterats saknar Social hållbarhet ett konceptuellt ramverk, till skillnad mot de två övriga hållbarhetsaspekterna: ekonomi och miljö. Att Social hållbarhet inte konceptualiserats har konsekvenser, det är självfallet mycket svårt att planera, utvärdera och jämföra något som varken är formulerat, förankrat eller tydligt avgränsat. Den tydligaste konsekvensen är dock att Social hållbarhet står öppen för allmän tolkning. Om nu begreppet `Social´ i Social hållbarhet står öppen för allmän tolkning, så innebär väl det att även begreppet `Sociala´ i Sociala företag och `Social´ i Arbetsintegrerande socialt företagande – står öppet för allmän tolkning? Men hur är det nu, finns det verkligen ingen konsensus runt vad `Social/a´ i `Social hållbarhet/Sociala aspekter´ betyder? För att förstå, hur det kan komma sig varför just begreppet `Social/a´ är så svårt att definiera, får vi gå tillbaka till i mitten av 1940-­‐talet och upprinnelsen av de Mänskliga rättigheterna (MR)32. Världen hade just genomlidit II världskriget och bevittnat hur legitima stater begick fasansfulla övergrepp mot sin befolkning. För att förhindra att liknade händelser skulle upprepas påbörjades arbetet, under ledning av Eleanor Roosevelt, med att etablera befolkningens rättigheter gentemot staten. 1948 antogs utgångspunkten för MR-­‐
ramverket `FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna´33. FNs Allmänna förklaring fastslog tre principiella saker; att alla människor har lika värde, att alla har samma rättigheter – samt att staten ansvarar för att skydda befolkningen och se till att de får sina rättigheter tillgodosedda. De mest tongivande rättigheterna återfinns i två konventioner, båda konventionerna är juridiskt bindande. De så kallade första generationens rättigheter samlas i `Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter´ (1976)34. I konventionen befästs bland annat rättigheter som: 31
Sofisam, www.sofisam.se/vad-­‐ar-­‐sociala-­‐foretag/definition.html Se mer om Mänskliga rättigheter/MR) i kapitlet `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 6-­‐7 33
FNs Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, www.manskligarattigheter.se/sv/vem-­‐gor-­‐
vad/forenta-­‐nationerna/fn-­‐s-­‐allmanna-­‐forklaring 34
Regeringskansliet, www.manskligarattigheter.se/Media/Get/462/ladda-­‐ner-­‐dokument-­‐pdf, FN Förbundet, http://www.fn.se/fn-­‐info/vad-­‐gor-­‐fn/manskliga-­‐rattigheter-­‐och-­‐demokrati/karnkonventionerna/konventionen-­‐
32
29 •
•
rätten till självbestämmande rätten att röra sig fritt och fritt välja bosättningsort för var och en som lagligen befinner sig i ett land •
rätten till rättssäkerhet •
rätten till åsiktsfrihet och yttrandefrihet •
rätten att stå fri från diskriminering baserat på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion eller social härkomst De så kallade andra generationens rättigheter samlas i `Konventionen om Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter´ (1976)35. I denna konvention befästs bland annat rättigheter som: •
•
•
•
rätten till tillfredsställande levnadsstandard rätten till hälsa rätten till arbete rätten till utbildning Det har sedan start pågått en dragkamp mellan de två konventionerna. Under framtagandet av de två propagerade det så kallade västblocket, USA med flera, för införlivandet av Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och det så kallade östblocket, Sovjet med flera, för införlivandet av Konventionen om Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter36. Detta var i grund en ideologisk schism, men trots att väst-­‐ och öst blocket sedan länge är upplösta så pågår faktiskt en dragkamp mellan de båda konventionerna än i dag. Det finns nämligen en fundamental skillnad mellan de båda konventionerna – då `Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter´ ska införlivas med omedelbar verkan ska `Konventionen om Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter´ införlivas gradvis. Tittar man närmare på de olika rättigheterna i konventionerna kan man lätt räkna ut att rättigheterna i `Konventionen om Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter´ är långt dyrare för en stat att införliva än rättigheterna i `Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter´. Tyvärr har många länder tagit fasta på ordet `gradvis´ för att motivera det långsamma införlivandet av de dyra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i förhållande till de billigare medborgerliga och politiska rättigheterna. Som reaktion på detta om-­‐medborgerliga-­‐och-­‐politiska-­‐rattigheter-­‐iccpr/ & UN Chronicle, http://unchronicle.un.org/article/international-­‐human-­‐rights-­‐law-­‐short-­‐history/ 35
Regeringskansliet, www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-­‐rattigheter-­‐i-­‐sverige/internationell-­‐
granskning-­‐av-­‐sverige/fn-­‐s-­‐konventionskommitt-­‐ers-­‐granskning-­‐av-­‐sverige/konventionen-­‐om-­‐ekonomiska-­‐
sociala-­‐och-­‐kulturella-­‐rattigheter-­‐icescr 36
BBC, www.bbc.co.uk/worldservice/people/features/ihavearightto/four_b/treaties_covenants.shtml 30 fastställdes en gång för alla, under världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993, att alla rättigheter är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara37. I tabellen nedan listas några av våra sociala rättigheter: Exempel på sociala mänskliga rättigheter Rätten till tillfredsställande levnadsstandard Mål: Tillfredsställande levnadsstandard åt alla Hur: Lagstiftning Rätten hälsa Mål: Tillgänglig sjukvården åt alla Hur: Förebyggande insatser Vad de sociala mänskliga rättigheterna innebär i praktiken Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard omfattar rätten till arbete, rätten till social trygghet, rätten till fysisk och psykisk hälsa, rätten till utbildning, liksom rätten till trygghet vid förlust av försörjning under omständigheter som man själv inte har kunnat råda över. Rätten till en skälig levnadsstandard är specificerad till sitt innehåll, men inte till omfattning. Varje land ska, utifrån sina förutsättningar och de omständigheter som råder i landet, i synnerhet genom lagstiftning säkra varje människas rätt till en tillfredsställande levnadsstandard Konventionsstaterna ska genomföra åtgärder som: • minskar spädbarnsdödligheten • främjar barnets sunda utveckling • förbättrar samhällets hälsovård • förhindra och kontrollera epidemier • skapa villkor för att garantera alla människor läkar-­‐ och sjukhusvård i händelse av sjukdom Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Staterna har en skyldighet att också bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor
Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete, som inte innebär en ovillkorlig rätt till ett arbete, utan en skyldighet för staterna att undanröja hinder som syftar till att avskaffa arbetslösheten Rätten till arbete Mål: Ingen arbetslöshet Hur: Undanröja hinder som bidrar till arbetslöshet ex. diskriminering Rätten till utbildning Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning. Undervisningen i de grundläggande stadierna ska vara obligatoriska och kostnadsfria. Mål: Tillgänglig utbildning åt alla Yrkesutbildning ska finnas tillgänglig för alla, liksom högre utbildning vid gymnasium, universitet eller liknande Hur: Obligatorium & Kostnadsfrihet 38
Tabell 4 . Sociala rättigheter. Petra Flaum Som synes har sociala rättigheter både explicit implementeringsmetodik och tydliga mål, även om de inte är kvantifierade – detta på grund av att målen både är kontextberoende och alltså ska införlivas under en progressiv process. 37
Regeringskansliet, Mänskliga rättigheter – en introduktion s. 8, www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/071114/64e2f3032ace1565402fd2347d4ae72f/Utbildn%20intr
o.pdf 38
Regeringskansliet: text i högerspalten, www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-­‐rattigheter-­‐i-­‐
sverige/internationell-­‐granskning-­‐av-­‐sverige/fn-­‐s-­‐konventionskommitt-­‐ers-­‐granskning-­‐av-­‐
sverige/konventionen-­‐om-­‐ekonomiska-­‐sociala-­‐och-­‐kulturella-­‐rattigheter-­‐icescr 31 Tillbaka till kopplingen mellan mänskliga rättigheter och hållbarhetsramverket. Vi har alltså ett ramverk för social utveckling genom `Konventionen om Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter´, här finns även tydliga mål och konkret implementeringsmetodik. Författarna till `Brundtlandsrapporten´ försökte redan 1987 koppla samman hållbarhetsramverket med mänskliga rättigheter men stötte då på patrull39, frågan var helt enkelt politiskt känslig, med tanke på kostnaderna runt införlivandet av sociala rättigheter: `Frågan om befolkningen – befolkningstrycket – och de mänskliga rättigheterna – och sambanden mellan dessa relaterade frågor och fattigdom, miljö och utveckling har visat sig vara de svåraste områdena att komma överens om.´ Sedan dess har många brottats med att försöka binda social utveckling till ett konkret ramverk för att på så sätt introducera möjligheten att mäta progress. Genombrottet kom 1998 när den dåvarande brittiska biståndsministern Clare Short lanserade en ny utvecklingsagenda `All Human Rights For All´. I denna utvecklingsagenda bygger, och etablerar, Clare en ny utvecklingslogik genom att utnämna mänskliga rättigheter som explicit förutsättning för hållbar utveckling40: `En hållbar utveckling, som parterna enades om på `World Summit for Social Development´ i Köpenhamn 199541, är inte genomförbar om inte allas mänskliga rättigheter skyddas, inklusive de fattigaste och mest missgynnade. Staterna ansvarar för att se till att rättigheterna respekteras.´ Med denna nya utvecklingslogik skapas möjlighet att äntligen konceptualisera hållbarhetsramverkets `sociala aspekter´, i likhet med de ekonomisk-­‐ och de miljömässiga aspekterna, enligt modellen nedan: 39
Our common future, s.8, www.un-­‐documents.net/our-­‐common-­‐future.pdf International Politics and Society 4/1998, Clare Short, www.fes.de/ipg/ipg4_98/debshort.html 40
41
World summit for social development, www.un.org/esa/socdev/wssd/text-­‐version/ 32 Hållbar utveckling Hållbarhetsramverkets: Ekonomiska aspekter – Stats-­‐ Region-­‐ & Kommunbudget Hållbarhetsramverkets: Sociala aspekter – Införlivandet av mänskliga rättigheter Hållbarhets-­‐ som medel & mål ramverkets: Miljömässiga aspekter – Miljömål & Miljölagstiftning Bild 9. Hållbar utveckling 2.0 – Konceptualisering av samtliga hållbarhetsaspekter ur ett offentligt perspektiv. Petra Flaum I september 2015, nästan 30 år efter Brundtlandsrapporten, antog världens ledare FNs nya hållbarhetsmål `Agenda 2030´. Härigenom befästs mänskliga rättigheter (MR) som hållbarhetsramverkets sociala aspekt – det vill säga – MR utgör både medel och mål för social utveckling42. Ur förordet: `De (hållbarhetsmålen) söker att förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla och för att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor. De tre hållbarhetsdimensionerna är integrerade, odelbara och balanserar: ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.´ Bild 10. FNs Hållbarhetsmål 42
Agenda 2030, ur förordet, https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Agenda 2030 på engelska: Sustainable Development Goals (SDG), se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 8 33 Agenda 2030 tar vid där de så kallade Milleniemålen (MDG) avslutades43. Det finns dock en rad skillnader mellan de två ramverken. MDG var tillskillnad mot Agenda 2030 inte utformad på basis av orsak och verkan, exempelvis länkades inte fattigdom och ojämlikhet till individers brist på mänskliga rättigheter. 2030 Agenda utgår däremot från ett tydligt rättighetsperspektiv44. Vidare särskiljer de två ramverken sig från varandra genom att MDGs utvecklingsfokus låg på de så kallade utvecklingsländerna medan Agenda 2030 har en holistisk utvecklingsansats – mål 1-­‐17 gäller lika mycket i Japan och USA som i Burkina Faso, Sverige och Rumänien. Alla länder är nu, i ett första steg, i full färd med att kontextualisera hållbarhetsmålen nationellt. Nästa steg i implementeringsprocessen blir att bryta ned de nationella målen och indikatorerna på regional-­‐ och kommunal nivå. Gemensamt för Brundtlandsrapporten, MDG och Agenda 2030 är att samtliga ramverk lägger emfas på att hållbar utveckling endast kan uppnås genom sektorsöverskridande samverkan. Mål 17 i Agenda 2030 sätter fokus på vikten av partnerskap: `Uppmuntra och främja effektivt offentligt partnerskap samt partnerskap mellan offentlig sektor, privata näringslivet och idéburen sektor…´ 43
Milleniemålen (MDG), United Nations Development Programme (UNDP), www.millenniemalen.nu/malen-­‐2/ Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 8 44
34 3.2 EU EU:s stora utvecklingsagenda/tillväxtstrategi, från 2010, `Europe 2020 – A European Strategy for Smart, Sustainable and Inclusive Growth´ tar sin utgångspunkt i strofen45: `Krisen är en tankeställare, i detta ögonblick inser vi att om vi fortsätter med `business as usual´ så kommer vi att befinna oss i en nedåtgående spiral, vi kommer att bli omsprungna i den nya världsordningen. Detta är sanningens ögonblick för Europa. Det är dags att vara djärv och ambitiös.´ För att motverka ekonomisk och social nedgång sattes ambitiösa sociala utvecklingsmål – samtliga med koppling till mänskliga rättigheter och hållbarhetsramverket: `…. Vidare ska vi höja medvetenheten om och erkänna de grundläggande mänskliga rättigheterna för människor som lever i fattigdom och social utestängning, så att de kan leva ett värdigt liv och ta en aktiv del i samhället.´ I matrisen nedan presenteras Europa 2020 målens koppling till hållbarhetsaspekterna samt några av våra sociala rättigheter: Europa 2020 strategins tre prioriterade områden Europa 2020 strategins fem mål Kopplingen mellan Europa strategins mål & de tre hållbarhets-­‐
aspekterna: Ekonomi, de sociala & miljö Smart tillväxt – en ekonomi baserad på kunskap och innovation Smart tillväxt – resurseffektivare, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi Smart tillväxt – främja en hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Sysselsättning – 75 % av 20–64 åringarna ska arbeta Koppling till samtliga hållbarhetsaspekter Kopplingen mellan Europa strategins mål & de sociala rättigheterna: rätten till tillfredsställande levnadsstandard, rätten till hälsa, rätten till arbete & rätten till utbildning Koppling till samtliga sociala rättigheter ovan FoU – 3 % av EU:s BNP ska investeras i Forskning & Utveckling Klimatförändring och hållbar energi-­‐försörjning –
Växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 20 % ska komma från förnybara energikällor Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 % Utbildning – Andelen utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 % & minst 40 % av 30–34-­‐åringar ska ha högre utbildning Kamp mot fattigdom och social utestängning – Koppling till samtliga hållbarhetsaspekter Koppling till samtliga sociala rättigheter ovan Koppling till samtliga hållbarhetsaspekter Koppling till samtliga sociala rättigheter ovan Koppling till samtliga hållbarhetsaspekter Koppling till samtliga sociala rättigheter ovan Koppling till samtliga hållbarhetsaspekter Koppling till samtliga sociala rättigheter ovan 45
Europe 2020 – A European Strategy for Smart, Sustainable and Inclusive Growth s. 1, prioritetsområden & mål s. 8 och MR s. 12 & 17, http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/COMPLET%20EN%20BARROSO%20%20%20007%20-­‐
%20Europe%202020%20-­‐%20EN%20version.pdf 35 Människor som lever i fattigdom & social utestängning ska minska med minst 20 miljoner Tabell 5. Europa 2020 målens koppling till hållbarhetsaspekterna. Petra Flaum Utvecklingsstrategin/tillväxtstrategin Europa 2020 har som framkommit ett stort arbetsmarknadsfokus. I linje med detta lanserade EU-­‐kommissionen 2011 en ny definition av `Företagens samhällsansvar´, kanske mer känt som `CSR´ – Corporate Social Responsibility. Den nya definitionen lyder46: `CSR – företagens ansvar för deras inverkan på samhället.´ Enligt den nya CSR-­‐definitionen ska ansvarsfulla företag göra mer än vad lagen kräver och frivilligt ta hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter i sin dagliga affärsverksamhet. Detta ansvar riktas mot både offentlig-­‐ och privat affärsverksamhet. Följande fokusområden pekas ut: •
•
•
•
Europa 2020 Mänskliga rättigheter CSR-­‐rapportering Socialt ansvarsfull offentlig upphandling 2014 antog dessutom Europa kommissionen ett nytt direktiv, som gör det obligatoriskt för större företag att offentliggöra även så kallad icke-­‐finansiell information, gällande hur företag bl.a. hanterar miljön, sociala och personalrelaterade aspekter, respekt för mänskliga rättigheter, antikorruption, mutor samt mångfald i styrelsen47. I Sverige börjar kravet på hållbarhetsrapportering av icke-­‐finansiella upplysningar gälla från och med 16123148. Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. 46
Corporate Social Responsibility (CSR) in the EU, Europa kommissionen, http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=331&langld=svenska 47
Directive on disclosure of non-­‐financial and diversity information by large companies and groups, European Commission, http://europa.eu/rapid/press-­‐release_STATEMENT-­‐14-­‐124_en.htm 48
Hur påverkas svenska bolag av det nya EU-­‐direktivet om icke-­‐finansiell och mångfaldsinformation?, EY, www.ey.com/Publication/vwLUAssets/EY-­‐CCASS-­‐manfaldsinformation/$FILE/EY-­‐CCaSS-­‐Lagforslaget-­‐om-­‐
rapportering-­‐om-­‐hallbarhet-­‐och-­‐mangfaldspolicy.pdf & Företagens rapportering om företagens hållbarhet och mångfaldspolicy s. 13, Regeringen, www.regeringen.se/contentassets/c6d343c8bb6f46e3ba7944fe1ea073e3/foretagens-­‐rapportering-­‐om-­‐
hallbarhet-­‐och-­‐mangfaldspolicy-­‐ds-­‐201445 36 Vidare ska företaget beskriva sin affärsmodell, den policy som företaget tillämpar i frågorna, hur granskningsförfarandet har genomförts samt de väsentligaste riskerna. Med stora företag avses företag som uppfyller minst två av följande kriterier: • Fler än 250 anställda i Sverige • Omsättning på minst 350 miljoner kronor • Balansomslutning på minst 175 miljoner kronor Svenska regeringen är en föregångare när det kommer till CSR/hållbarhetsredovisning. Redan 2007 togs beslut om att statligt ägda företag på årsbasis ska genomföra en extern CRS/hållbarhetsrapportering49. Den åtgärd som troligen kommer att få störst genomslag de närmaste åren, när det kommer till systemförändringar som gynnar `social hållbarhet´, är EUs nya direktiv för lagen om offentlig upphandling (LOU). Även om det varit möjligt att ställa sociala krav via LOU länge så är de nya direktiven ännu tydligare, så står det i artikel 18.250: `Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-­‐, social-­‐ och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-­‐, social-­‐ och arbetsrättsliga bestämmelser.´ Så här det skrivet om sociala företag51: `Anställning och sysselsättning bidrar till social integration och är av största vikt när det gäller att garantera lika möjligheter för alla. I detta sammanhang kan skyddade verkstäder spela en väsentlig roll. Detsamma gäller för andra sociala företag vars främsta syfte är att stödja social och yrkesmässig integration eller återintegration av personer med funktionsnedsättning och missgynnade personer, såsom arbetslösa, missgynnade minoriteter eller på annat sätt marginaliserade befolkningsgrupper. `Sådana verkstäder eller företag kan emellertid sakna möjlighet att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att delta i tilldelningsförfaranden för offentliga kontrakt eller för vissa delar av dessa för så-­‐
dana verkstäder eller företag eller föreskriva att kontrakten ska fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.´ Möjligheten att ställa sociala krav vid upphandling är ett av de kraftfullaste styrmedel som finns för att nå samhällspolitiska mål – offentlig sektor upphandlar varor och tjänster för 49
Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande, Regeringskansliet, www.regeringen.se/contentassets/52b2219b927a415485f2d2a7ae0237e3/statens-­‐agarpolicy-­‐och-­‐riktlinjer-­‐
for-­‐foretag-­‐med-­‐statligt-­‐agande-­‐2015.pdf 50
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, s. 106 § 18.2 http://skl.se/download/18.99cec5e1477430727cd21e0/1408635663780/LOU-­‐direktivet.pdf 51
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, s. 7 § 36, http://skl.se/download/18.99cec5e1477430727cd21e0/1408635663780/LOU-­‐direktivet.pdf 37 närmare 600 miljarder kronor per år. Nedan presenteras några ex. på sociala krav vid upphandling från Upphandlingsmyndigheten52: •
Sysselsättningsmöjligheter som till exempel krav på att leverantören vid utförande av kontrakt ska anställa eller erbjuda praktik eller traineeplatser till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden vid utförande av det uppdrag som upphandlingen omfattar. •
Lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Krav i upphandling kan exempelvis bidra till att nå olika jämställdhetspolitiska mål. •
Social integration som exempelvis kan handla om att verka för att inkludera utsatta grupper i samhället, och att öka förutsättningarna för det civila samhällets organisationer att delta vid offentlig upphandling. 52
Socialt ansvarsfull upphandling, Upphandlingsmyndigheten, www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/socialt-­‐ansvarsfull-­‐upphandling/ 38 3.3 Nationellt I Sverige skulle EUs nya LOU-­‐direktiv börjat gälla i april 2016, men den svenska beredningen är kraftigt försenat. Det har trots förseningen pågått en febril aktivitet runt det nya LOU-­‐
direktivet. I februari 2016 kom ex. Dan Erikssons mycket uppmärksammade utredning `Palett för ett stärkt civilsamhälle´. I utredningen föreslås bland annat att det bör utredas om det ska införas en författningsreglerad definition av Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), vidare finns förslag om att53: `Upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett gränsöverskridande intresse ska inte omfattas av den nya lagen om offentlig upphandling. LOU-­‐direktivets möjlighet till reserverade kontrakt för vissa tjänster i offentliga upphandlingar bör införas i svensk lagstiftning. Det bör övervägas att utforma ett regelverk som ger möjlighet att reservera valfrihetssystem för civilsamhällets organisationer.´ Det bör noteras att `Upphandlingsmyndigheten´ välkomnar utredningens förslag om en mer explicit definition av arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Vidare instämmer Upphandlingsmyndigheten i att många av civilsamhällets organisationer lever upp till och fångar de aspekter som karaktäriserar sociala hänsyn i upphandling, ex. sysselsättningsmöjligheter och social integration – därför bör regelverket införas som underlättar för civilsamhällets organisationer att etablera sig som utförare av offentliga tjänster54. Att den det nya LOU-­‐direktivet kommer att leda till förändring kan bäst illustreras genom Lars Bryntessons uttalande i frågan: `Dagens LOU används för att värna företagens rätt till lika behandling – det nya direktivet skiftar fokus till konsumenternas och `brukarnas´ rätt till den samma55.´ 53
Palett för ett stärkt civilsamhälle, Regeringskansliet, SOU 2016:13, s. 290 & 362, www.regeringen.se/contentassets/907a5e554a23428f9aef3c2d7221a2de/palett-­‐for-­‐ett-­‐starkt-­‐civilsamhalle-­‐
sou-­‐2016_13.pdf 54
Upphandlingsmyndighetens betänkande -­‐ Palett för ett stärkt civilsamhälle, s. 6 & 7, www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/remissvar/16-­‐0072_yttrande-­‐civilsamhalle.pdf 55
Lars Bryntesson har just avslutat sitt `Uppdrag om socialt företagande´, på initiativ av Näringsdepartementet, där han kartlade premisserna för att stärka socialt företagande (inkl. ASF) och sociala innovationer, www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/02/utredningsuppdrag-­‐om-­‐socialt-­‐entreprenorskap/ 39 Tillbaka till hållbarhetsramverket och mänskliga rättigheter (MR) – nedan visas kopplingarna mellan dessa och Sveriges grundlag/Regeringsformen: Regeringsformen: Normativ utgångspunkt Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet Mänskliga rättigheter: Normativ utgångspunkt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Hållbarhetsramverket: Normativ utgångspunkt Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov Regeringsformen matchar bland annat följande sociala mänskliga rättigheter Rätten till tillfredsställande levnadsstandard Mål: Tillfredsställande levnadsstandard åt alla Rätten hälsa Mål: Tillgänglig sjukvården åt alla Rätten till arbete Mål: Ingen arbetslöshet Rätten till utbildning Mål: Tillgänglig utbildning åt alla Regeringsformens koppling till hållbarhetsramverket Har koppling till samtliga tre hållbarhets-­‐aspekter; ekonomi, sociala och miljömässiga Regeringsformen Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Tabell 6. Regeringsformens explicita kopplingar till hållbarhetsramverket och mänskliga rättigheter. Petra Flaum 40 I Regeringsformens anda antog 2003 en enig riksdag den svenska samverkans-­‐ och hållbarhetspolitiken `Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global utveckling´ (PGU)56. PGU är världsunik då denna samverkans-­‐ och hållbarhetspolitik etablerar att all politik ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling. Sverige har med andra ord länge haft det andra länder nu får genom Agenda 2030; nämligen ett rättighetsbaserat ramverk för hållbar utveckling – med fokus på sektorsöverskridande samverkan som implementeringsmetod: Kontextbaserad dialog gällande rä|ghets-­‐
perspek}vet & de fa|gas perspek}v på utveckling Sam-­‐
stämmighet & sektors-­‐
överskridande samverkan Metod-­‐
utveckling & resultat-­‐
uppföljning Hållbar utveckling Bild 11. PGUs generiska ramverk. Bilden läses utifrån och in. Petra Flaum Regeringen genomför nu en ambitiös nystart av PGU, nystarten ska bidra till ett kunskapslyft inom regeringskansliet och dess myndigheter. Regeringen har även formulerat konkreta mål för arbetet och har förtydligat ansvaret för genomförandet, samtliga departement har för första gången fått i uppdrag att ta fram egna handlingsplaner för arbetet med PGU och hur de ska arbeta rättighetsbaserat – dessa handlingsplaner kopplas i sin tur till implementeringen av Agenda 203057. 56
Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) prop. 2002/03:122, Perspektiven, s. 19-­‐20, https://data.riksdagen.se/fil/6BD2B8A6-­‐DB4B-­‐47E8-­‐9553-­‐684352780DF0. NB: Det parlamentariska arbetet som föregick PGU influerades i stor grad av `Brundtlandsrapporten´, se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 7 57
Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030, Regeringskansliet, s.2, www.regeringen.se/contentassets/c233ad3e58d4434cb8188903ae4b9ed1/politiken-­‐for-­‐global-­‐utveckling-­‐i-­‐
genomforandet-­‐av-­‐agenda-­‐2030-­‐skr.-­‐201516182.pdf 41 Det kanske är lätt att tro att Sverige ligger i framkant när det kommer till att arbeta rättighetsbaserat med tanke på PGU. Så är tyvärr inte fallet. För att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och rättighetsbaserad arbetsmetodik, ingick 2014 regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i `Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting´, för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå´58. Som del av denna överenskommelse genomfördes 2015 `Mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting – kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter samt önskemål om stöd i detta arbete´. Att det finns ett stort utvecklingsbehov på såväl regions-­‐ som kommunnivå sammanfattas i denna mening59: `(Emerga) ser ett stort behov av att finna en gemensam förståelse för vad mänskliga rättigheter innebär för verksamma inom offentlig sektor. I nuläget är det till stor del öppet mål – fri tolkning av vad mänskliga rättigheter ska innebära i praktiken på lokal och regional nivå.´ Även om det har befästs att mänskliga rättigheter (MR) utgör hållbarhetsramverkets sociala aspekt – det vill säga att MR både är medel och mål för social utveckling, går det alltså att konstatera att rättighetsperspektivet som arbetsmetodik är djupt eftersatt. Regeringen har trots detta en klar bild över hur hållbarhetsmålen ska uppnås: `Sverige ska vara ledande i genomförandet av det nya globala ramverket och i bidraget till att uppfylla de nya globala målen, både nationellt och internationellt. Sveriges politik för global utveckling (PGU) är ett centralt verktyg i detta arbete. Ambitionen är att globala perspektiv, där hållbarhet, mänskliga rättigheter och fattiga människors perspektiv sätts i centrum, systematiskt ska finnas med i analys, genomförande och uppföljning av åtgärder inom olika politikområden60.´ `Det är av särskilt stor betydelse att Agenda 2030 genomförs på lokal och regional nivå genom att kommuner, samverkansorgan, landsting, länsstyrelser och andra statliga myndigheter verkar och samråder med exempelvis näringslivet, arbetsmarknadens parter och civilsamhället61.´ Sektorsöverskridande samverkan bör alltså intensifieras. Som tidigare nämnts så är `Idéburet Offentligt Partnerskap´ (IOP) exempel på en samverkansmodell som blir allt vanligare62. 58
Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå, Arbetsmarknadsdepartementet, http://www.regeringen.se/contentassets/bf8f13e99e9e4f21abf3c12f809d4be9/overenskommelse-­‐mellan-­‐
regeringen-­‐och-­‐sveriges-­‐kommuner-­‐och-­‐landsting-­‐om-­‐att-­‐starka-­‐arbetet-­‐med-­‐manskliga-­‐rattigheter-­‐pa-­‐
kommunal-­‐niva 59
Mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting – kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter samt önskemål om stöd i detta arbete, Emerga 2015, s.46, http://skl.se/download/18.3e6904914b309136e321430/1422957308106/M%C3%A4nskliga+r%C3%A4ttigheter
+i+kommuner,+regioner+och+landsting+2015.pdf 60
Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030, Regeringskansliet, s. 56, www.regeringen.se/contentassets/c233ad3e58d4434cb8188903ae4b9ed1/politiken-­‐for-­‐global-­‐utveckling-­‐i-­‐
genomforandet-­‐av-­‐agenda-­‐2030-­‐skr.-­‐201516182.pdf 61
Kommitté direktiv Dir:2016:18, Regeringskansliet, s. 5, www.regeringen.se/contentassets/ce2d7e16d5264f869ac09ffeb280f8b4/genomforande-­‐av-­‐agenda-­‐2030-­‐for-­‐
hallbar-­‐utveckling-­‐dir.-­‐201618 42 Göteborgs stad är en föregångare när det kommer till IOP och staden har tagit fram ett juridiskt underlag till hjälp åt kommuner gällande hur de ska förhålla sig till bland annat63: •
•
•
•
IOP och upphandling IOP och kommunallagen IOP och bestämmelserna om statligt stöd IOP och sociala tjänster av intresse Göteborg har även antagit strategin `Sociala företag – Social resursförvaltnings strategi för stöd´. Signifikant för staden är att det finns en uttalad politisk samstämmighet runt frågor som gäller social ekonomi. Ur kommunfullmäktigesbudget 201564: `Staden ska också bidra till att fler sociala företag (ASF) växer fram. Den sociala ekonomin ska stimuleras´. Det finns även andra samverkansmodeller under utveckling som ex. `Public Private Partnership´ (PPP) och `Public Social Private Partnership (PSPP). I den senare modellen, PSPP, likställs `social´ med `sociala företag´ och `organisationer inom social ekonomi´. Målet med PSPP är att parterna tillsamman utformar och genomför insatser som främjar social utveckling65. Den stora utmaningen ligger nu i att sluta gapet mellan våra fantastiska policyramverk och det praktiska arbetet på kommun-­‐ regions-­‐ och landstingsnivå. 62
Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 och Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP), Forum, www.socialforum.se/wp-­‐content/uploads/2012/05/ideburet-­‐
offentligtpartnerskap4.pdf 63
Idéburet Offentligt Partnerskap – juridiskt utrymme, Göteborgs stad, www.socialforum.se/wp-­‐
content/uploads/2014/09/Juridisk-­‐guide-­‐Id%C3%A9buret-­‐offentligt-­‐partnerskap.pdf 64
Sociala företag – Social resursförvaltnings strategi för stöd, s. 2, http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/Strategi-­‐f%C3%B6r-­‐st%C3%B6d-­‐till-­‐sociala-­‐f%C3%B6retag-­‐
antagen-­‐September-­‐2015.pdf. NB: Egen parantes – kriterierna som nämns i strategin är de som definierar ett Arbetsintegrerande socialt företag. 65
A new kind of partnership – How public private partnerships are incorporating shared value, The Economist, http://gelookahead.economist.com/new-­‐type-­‐partnership/ 43 3.4 Regionalt I Skånes regionala utvecklingsstrategi `Det Öppna Skåne 2030´ listats fem prioriterade ställningstaganden66: •
•
•
•
•
Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt I Öppna Skåne 2030 finns även en explicit vision om att alla ska ha likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, ha god hälsa och välbefinnande. Skåne ska därför erbjuda jämlik utbildning, hälso-­‐ och sjukvård på jämställda villkor och välfärdstjänster med hög kvalitet och tillgänglighet – för att detta ska komma till stånd krävs en fungerande samverkan med/mellan det offentliga och bl.a. högskolor, universitet, näringslivet samt idéburen – Socialt företagande och samhällsentreprenörskap ska främjas. Öppna Skåne 2030 har som övergripande mål att hållbarhetsramverkets ekologiska/miljömässiga-­‐ ekonomiska-­‐ och sociala aspekter ska vara fullständigt integrerade i regionens agerande 2030. Mänskliga rättigheter nämns två gånger i Öppna Skåne 2030, vid båda tillfällena kopplas rättigheterna till barn och unga, det vill säga till `Konventionen om barnens rättigheter´67. Med andra ord länkas inte arbetet med att utveckla hälso-­‐ och utbildningssystem och annan välfärdsservice explicit till införlivandet av mänskliga rättigheter i strategin – att denna explicita koppling saknas här betyder dock inte att kopplingen saknas i andra regionala policy dokument och initiativ. 66
Öppna Skåne 2030, Region Skåne, Ställningstagande (s.6), Visioner S .8-­‐9, MR s. 18 & 38, Socialt företagande s. 19, http://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/regional_utvecklingsstrategi_skane2030.pdf 67
NB: Konventionen om barnens rättigheter kommer förövrigt att internaliseras i svensk lag under 2018, vilket kommer att medföra att bl.a. Kommuner, Regioner & Landsting måste införa MR-­‐baserad analys-­‐ & arbetsmetodik i alla sina verksamheter, Barnkonventionen blir svensk lag, s. 19, www.regeringen.se/contentassets/7bcd0fe8815345aeb2ff0d9678896e11/barnkonventionen-­‐blir-­‐svensk-­‐lag-­‐
sou-­‐2016_19.pdf. Barnkonventionen, UNICEF, https://unicef.se/barnkonventionen/las-­‐texten 44 Region Skåne ingår exempelvis i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) satsning med fokus på att utveckla arbetsmetodik för integrering av mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Gruppen arbetar bland annat med följande frågor68: •
•
•
Hur kan samordningen av olika rättighetsområden utvecklas? Hur kan implementeringen bli långsiktigt hållbar? Hur kan uppföljningen utvecklas Vidare finansierar och stödjer Region Skåne en rad projekt och samarbeten inom ramen för `Överenskommelse Skåne´69. Ex. delfinansierar Region Skåne `Social innovation Skåne´70. Det har dock inte varit möjligt att finna en heltäckande sammanställning av projekten som har koppling till Överenskommelsen Skåne. Avslutningsvis, Region Skåne samfinansierade, inom ramen för denna förstudie, filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv; ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ tillsammans med Kommunkontoret i Lund och FINSAM Lund71. Filmen har som syfte att introducera ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet. 

68
Mänskliga rättigheter i styrning och ledning, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), http://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/overenskommelsemrutvecklingsarbe
te/mristyrningochledningutvecklingsarbete.6294.html 69
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor´, http://natverket.org/demo/wp-­‐content/uploads/reviderad_%C3%B6verenskommelse_slutlig.pdf 70
Skånsk samverkan för social innovation, Region Skåne, http://utveckling.skane.se/om-­‐regional-­‐
utveckling/nyheter1/naringslivsutveckling/samverkan-­‐for-­‐social-­‐innovation/ 71
Filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv; ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ blir tillgänglig under hösten 2016 45 3.5 Lokalt – Lunds kommun Under våren 2016 fattades beslut om att kommunkontoret i Lund ska ta fram stadens sociala hållbarhetsstrategi72. Ett ex. på dokument som ska verka som en vägledning och inspiration vid Lunds kommuns utveckling är `Vision 2025´– visionen är att Lund 2025 har en hållbar utveckling med en balanserad tillväxt, Lundaborna har livskvalitet, god hälsa, trivsel och frihet. Vidare listas 4 strategiska framtidsområden73: •
Kreativitet och handlingskraft: I det kreativa mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Nya intryck, humor och glädje är kännetecken •
Helhet och delaktighet: Naturliga mötesplatser för en levande dialog är grunden för delaktighet och påverkan. Engagemang, ansvar och samverkan med andra är kännetecknande •
Hållbar tillväxt: Idéer, näringsliv och kultur berikar varandra. Effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser bidrar till en hållbar tillväxt •
Attraktivitet och livskvalitet: Lund är den goda staden – trygg, överblickbar och med en spännande blandning av historia och framtid. Här kan du vara dig själv och utvecklas tillsammans med andra Mänskliga rättigheter omnämns inte alls i `Vision 2025´, det gör de däremot i Lunds kommuns integrationspolitiska program `Världen i Lund – om internationalisering och mänskliga rättigheter´. Det integrationspolitiska programmet ska tillsammans med Lunds kommuns övriga styrdokument utgöra ett stöd för utvecklingen mot vision 2025 med inriktning på Lund som ett ledande internationellt centrum. Följande ramverk ska genomsyra programmet74: •
FNs allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna •
Regeringsformen kap. 1 & 2 •
Vision 2025 •
Diskrimineringslagen kap. 1 § 1 •
Internationella programmet 72
Det har inte gått att finna några explicita riktlinjer för hur detta arbete ska utformas Vision 2025, Lunds kommun 2009, Framtidsområden, s.18, www.sparvaglund.se/Global/Sparvag-­‐
Lund/Dokument/Vision_broschyr-­‐webb.pdf 74
Världen i Lund – om internationalisering och mänskliga rättigheter, Ramverk, s.4, Världen i Lund – om internationalisering och mänskliga rättigheter, Ramverk, s.4, www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Kommunkontoret/Kansli/Regelsamling/Delaktighet%20och%20inflyt
ande/Integrationspolitiskt%20program%20beslutat%20av%20KF%202011-­‐01-­‐27.pdf 73
46 Värt att notera är att begreppet hållbar utveckling inte omnämns i det integrationspolitiska programmet. Det kan även vara värt att beakta, att FNs allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna `endast´ är moraliskt bindande, tillskillnad mot konventionerna som är juridiskt bindande. Inte desto mindre kan det konstateras att Lunds kommun har positionerat sig mycket progressivt när det kommer till bejakandet av mänskliga rättigheter: `Lunds kommun ska väva in internationalisering och mänskliga rättigheter i alla aspekter av sin verksamhet.´ Rent praktiskt införlivar Lund sitt ställningstagande till mänskliga rättigheter (MR) genom ett helt fantastiskt initiativ. Lund ska i samverkan med Raoul Wallenberginstitutet arbeta fram kriterier för att ev. certifiera Lund som en MR-­‐stad75. Exempel på annat initiativ med socialt fokus i Lunds kommun är den utredning som genomförts gällande så kallade Sociala investeringsfonder. Tjänsteskrivelsen `Förutsättningar för inrättandet av en modell för sociala investeringsfonder i Lunds kommun´76 utgår bl.a. från Sveriges kommuner och Landstings (SKL) utredning `Sociala investeringar – I Sveriges kommuner och Landsting (SKL)´ 77. I tjänsteskrivelsen beskrivs Sociala investeringsfonder som följer: `En social investeringsfond är ett medel för att möjliggöra ett annorlunda sätt att arbete på, nya metoder och former för samverkan såväl inom det generella välfärdsarbetet som inom det riktade arbetet med definierade mål-­‐ och riskgrupper. Om ett nytänkande inom det generella välfärdsarbetet leder till att färre hamnar i utanförskap eller om några i en definierad riskgrupp slipper ett liv i utanförskap så innebär det stora ekonomiska vinster för samhället.´ Det bör påpekas att det inte görs någon som helst referens till mänskliga rättigheter i SKLs utredning och inte heller i tjänsteskrivelsen görs någon explicit koppling mellan hälsoperspektivet och mänskliga rättigheten; rätten till hälsa i tjänsteskrivelsen, trots att skrivelsen har ett starkt folkhälsofokus. Nytt för i år är att Näringslivsavdelningen på Lunds kommun inrättade ett utvecklingsstöd till verksamheter inom sektorn socialt entreprenörskap (2016-­‐18) – med fokus på Sociala företag och Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF)78. Kommunkontoret samfinansierade 75
Världen i Lund – om internationalisering och mänskliga rättigheter, Fullmäktigemål s. 8, www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Kommunkontoret/Kansli/Regelsamling/Delaktighet%20och%20inflyt
ande/Integrationspolitiskt%20program%20beslutat%20av%20KF%202011-­‐01-­‐27.pdf. Lund ska satsa på mänskliga rättigheter, Sydsvenskan, 160829, www.sydsvenskan.se/2016-­‐08-­‐29/lund-­‐ska-­‐satsa-­‐pa-­‐manskliga-­‐
rattigheter 76
Förutsättningar för inrättandet av en modell för sociala investeringsfonder i Lunds kommun, Felix Ekman. Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 9 77
Sociala investeringar – I Sveriges kommuner och Landsting. Resultat från enkätstudie, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), s.47-­‐54 & 58-­‐60, http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-­‐217-­‐1.pdf 78
Sök stöd för socialt entreprenörskap, Lunds kommun, www.lund.se/Medborgare/Kommun-­‐-­‐
politik/Nyhetsarkiv/Sokt-­‐stod-­‐for-­‐socialt-­‐entreprenorskap/ 47 även, inom ramen för denna förstudie, filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv; ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´, tillsammans med FINSAM Lund och Region Skåne79. Filmen har som syfte att introducera ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet. Som tidigare nämnts råder det allt starkare konsensus om att dagens samhällsutmaningar kräver en utökad och mer systematiserad sektorsöverskridande samverkan . Vintern 2015 ingick Lunds kommun i sin första `Idéburet Offentligt Partnerskap´ (IOP)80 gällande natthärbärge för utsatta EU-­‐medborgare81. Lunds kommun tar vidare fasta på vikten av samverkan. Just nu pågår en process mellan kommunen och representanter från civila samhället för att få till stånd en samverkansöverenskommelse mellan parterna. Det civila samhället definieras som följer82: `Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet.´ Processen drivs främst av två civilsamhällsorganisationer; Lunds Ideella Föreningars Paraplyorganisation med Socialt Arbete (LIPS) och Paraplyorganisationen för Idrottsföreningar i Lund (PIL)83. Dessa organisationer presenterade under våren 2016 ett gemensamt utkast till en överenskommelse84, förhandlingarna återupptas under hösten 2016. Vidare har Lunds kommun även tagit beslut om att stödja ett planerat `Föreningarnas hus´ med 200 000 SEK/år under 2016-­‐1885. Med detta avslutas omvärldsanalysen. Genom att hållbarhetsramverkets `sociala aspekter´ nu kan konceptualiseras, likt de ekonomiska-­‐ och de miljömässiga, blir det äntligen möjligt att börja behovsanalysera, samplanera, utvärdera och jämföra olika insatser ur ett mer holistiskt perspektiv/systemperspektiv. 79
Filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv; ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ blir tillgänglig under hösten 2016 80
Se även `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6
81
Medel till natthärbärgen till EU-­‐medborgarna, Lunds kommun, www.lund.se/Medborgare/Omsorg-­‐socialt-­‐
stod-­‐-­‐hjalp/Nyhetsarkiv/Medel-­‐till-­‐nattharbargen-­‐for-­‐EU-­‐medborgarna/ 82
Det civila samhället, Regeringskansliet, www.regeringen.se/regeringens-­‐politik/civila-­‐samhallet/ 83
Lunds Ideella Föreningars Paraplyorganisation med Socialt Arbete (LIPS), www.lundsideellaparaply.se/ och Paraplyorganisationen för Idrottsföreningar i Lund (PIL) www.pil-­‐i-­‐lund.se/ 84
Bilaga I s. 100, Överenskommelse om samverkan i Lund mellan det civila samhället och kommunen. Förslaget bygger på samma principer som återfinns i `Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor´; 1. Självständighet och oberoende 2. Dialog 3. Kvalitet 4. Långsiktighet 5. Öppenhet och insyn 6. Mångfald, s. 3, http://natverket.org/demo/wp-­‐
content/uploads/reviderad_%C3%B6verenskommelse_slutlig.pdf 85
Ja till föreningarnas hus, Skånska dagbladet 160318, www.skd.se/2016/03/18/ja-­‐till-­‐foreningarnas-­‐hus/ 48 Vilket för oss vidare till kapitel 4. `Socialt´ det nya svarta – aktörer och infrastrukturer – med fokus på Arbetsintegrerande sociala företag (ASF). I detta kapitel görs en sammanställning av aktörer samt stöd-­‐ och infrastrukturer länkade till Sociala företag i allmänhet och till Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) i synnerhet. 49 3.6 Sammanfattning av kapitel 1, 2 & 3 Kapitel 1 `Bakgrund till förstudien´ – 2015 ställde projektledningen i `Brunnshögsprojektet´ sig frågan om hur projektet bäst skulle kunna bidra till att öka inkluderingen och delaktigheten av boende och människor i utanförskap på Brunnshög. På basis av denna fråga togs beslut om att ansöka om medel, från samordningsförbundet FINSAM Lund86, för att genomföra en förstudie i syfte att utreda premisserna för `Socialt företagande på Brunnshög´87. Medel beviljades med förbehållet att förstudien även utredde hur kommunen och myndigheter generellt kan stötta Socialt företagande i Lund88. För att genomföra förstudien anställdes en projektledare på 50 % under sex månader. Vad är då `Socialt företagande´? I denna förstudie görs en klar och tydlig distinktionsskillnad mellan `Sociala företag´ och `Arbetsintegrerande socialt företagande´ (ASF). Likheten mellan ett så kallat Socialt företag och ASF är att de båda har ett socialt fokus – vi kan ex. hitta många Sociala företag inom välfärdssektorn. Den stora skillnaden mellan de två är att Sociala företag inte behöver ha fokus på att inkludera, skapa delaktighet och arbetstillfällen åt utsatta grupper – vilket är utgångspunkten för ett ASF89 – som namnet också indikerar. Då ökad inkludering och deltagande är vitala ledord i denna förstudie ligger fokus på att lära mer om de premisser som krävs, respektive vilka hinder som måste undanröjas, för att främja tillkomsten av fler ASF i Lunds kommun/Brunnshög. Eftersom intresset för ASF grundas på antagandet om att insatser för att främja såväl tillkomsten av nya och befintliga ASF, kommer att bidra till en ökad Social hållbarhet i Lunds kommun, måste en fråga besvaras nämligen; vad är `Social hållbarhet´? Innan vi fördjupade oss i denna fråga lades fokus på att skapa en tydlig bild av vad som utmärker ett ASF i kapitel 3`Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – ett särpräglat företagande´. I kapitel 3 konstateras först och främst att ASF kan kännetecknas som en hybrid då företagen bygger på att skapa synergier mellan de två verksamhetsbenen; Det sociala benet och Det affärsmässiga benet. Vidare fastläggs att offentlig sektors stora intresse för de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) har sin utgångspunkt i att ASF `löser samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´ genom att skapa arbetstillfällen till utsatta grupper. I kapitlet introduceras även ett rättighetsperspektiv, med 86
Se mer om FINSAM under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar s. 4 Ansökan om medel kring socialt företagande Brunnshög, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Paagaaende_Projekt/Socialt_foeretagande_
Brunnshoeg/140905_Socialt_foeretagande_brunnshoeg_Finsamansoekan_ED_JU.pdf 88
FINSAM Lund sammanträdesprotokoll, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Protokoll/2015/Styrelsemoete150324.pdf 89
Sofisam, en webbplats för myndigheter som vill samarbeta och göra affärer med Arbetsintegrerande sociala företag, www.sofisam.se/vad-­‐ar-­‐sociala-­‐foretag/definition.html. Se mer om ASF & Sociala företag under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s.3 & 9 87
50 anledning av att det åligger det offentliga att införliva dessa utsatta gruppers mänskliga rättigheter (MR), däribland just `rätten till arbete´ utifrån principen om likabehandling. Ett ansvar som även är befäst genom svensk grundlag/Regeringsformen. I kapitlet problematiseras även att det inte gått att finna någon beräkningsnyckel för hur det offentliga värderar den arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm som de Arbetsintegrerande sociala företagen tillhandahåller Arbetsförmedlingar och kommuner – insatser som alltså egentligen ingår i det offentliga uppdraget. Samtidigt konstateras att ett rättighetsperspektiv inom ramen för samverkansmodellen `Idéburet Offentligt Partnerskap´(IOP)90, dels skulle bidra till att den ekonomiska transaktionen baseras på just det faktum att det Arbetsintegrerande sociala företaget (ASF) faktiskt fullgör delar av det offentliga uppdraget, och att transaktionen blir transparent91. I påföljande kapitel 4 `Omvärldsanalys – Hållbar utveckling, `Social hållbarhet´ & Mänskliga rättigheter (MR)´ ligger fokus på att besvara frågan från kapitel 1 vad är `Social hållbarhet?´. Det konstateras att det fram tills nyligen, inte bara i Lund utan även globalt, saknats konsensus runt tolkning av den ena av de tre hållbarhetsaspekterna; nämligen den `Sociala aspekten´. Utan ett förankrat tolkningsföreträde av samtliga tre hållbarhetsaspekter, det vill säga de ekonomiska-­‐ de miljömässiga-­‐ och de sociala aspekterna, blir det som historien också visat näst intill omöjligt att få till stånd en balans mellan aspekterna – den balans som utgör själva grundbulten för hela hållbarhetsramverket. Vägen fram till dagens tolkningsföreträde av begreppet `Social hållbarhet´ har varit mycket brokig. Först 30 år efter lanseringen av den så kallade hållbarhetsbibeln, det vill säga `Brundtlandsrapporten´, finns nu möjlighet att konceptualisera `Social hållbarhet´ i och med antagandet av FNs nya hållbarhetsmål `Agenda 2030´92. I Agenda 2030 etableras nämligen en ny utvecklingslogik där införlivandet av mänskliga rättigheter (MR) utropas som både mål och medel för att uppnå en hållbar utveckling. I och med denna avgränsning kan vi nu även analysera, samplanera, utvärdera och jämföra – och framförallt kategorisera – insatser med fokus på `Social hållbarhet´. I omvärldsanalysen framkommer även att en enig svensk riksdag redan 2003 antog den svenska samverkans-­‐ och hållbarhetspolitiken `Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling´ (PGU). I PGU befästs att all svensk politik ska genomsyras av ett 90
Se mer om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 91
Se Finansieringsmodell av IOP ur ett rättighetsperspektiv s. 27 bild 7 92
Agenda 2030, https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Agenda 2030 på engelska: Sustainable Development Goals (SDG), se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 8 51 rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling93. Samtliga departement är just i färd med att ta fram egna handlingsplaner hur de ska bidra till att implementera PGU genom att bland annat arbeta rättighetsbaserat – dessa handlingsplaner kommer i sin tur kopplas till implementeringen av Agenda 2030. Med den nya utvecklingslogiken skapas möjlighet att äntligen konceptualisera hållbarhetsramverkets `sociala aspekter´, enligt modellen nedan: Hållbar utveckling Hållbarhetsramverkets: Ekonomiska aspekter – Stats-­‐ Region/Landsting-­‐ & Kommunbudget Hållbarhetsramverkets: Hållbarhets-­‐ Sociala aspekter – Mänskliga rättigheter som medel & mål ramverkets: Miljömässiga aspekter – Miljömål & Miljölagstiftning Bild 12. Konceptualisering av samtliga hållbarhetsaspekter ur ett offentligt perspektiv. Petra Flaum Nu när mänskliga rättigheter (MR) befästs som hållbarhetsramverkets sociala aspekt, det vill säga att MR både är medel och mål för social utveckling, kan sociala aspekter äntligen konceptualiseras likt de ekonomiska-­‐ och de miljömässiga. Vilket innebär att det nu sent omsider blir möjligt att behovsanalysera, samplanera, utvärdera och jämföra olika sociala insatser ur ett mer holistiskt perspektiv/systemperspektiv. Vilket för oss vidare till kapitel 4. `Socialt´ det nya svarta – aktörer, infrastrukturer & mervärde – med fokus på arbete och Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF). 93
Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) prop. 2002/03:122, https://data.riksdagen.se/fil/6BD2B8A6-­‐DB4B-­‐47E8-­‐9553-­‐684352780DF0. Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´, s. 7 52 4. `Socialt´ det nya svarta – Aktörer, infrastruktur & mervärde – med fokus på arbete och Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) 4.1 Aktörer & Infrastruktur Nationer runt hela världen står inför en gemensam fråga; hur ska vi kunna möte de stora samhällsutmaningar vi står inför? Beroende på kontext påverkas länder olika av de pågående klimatförändringarna, krig, människor på flykt, migration, ojämlikhet, svag offentlig sektor, bristfälliga legala system, omställningar på arbetsmarknaden, omställningar i välfärden, arbetslöshet, nyfattigdom.…. Dagens interrelaterade och komplexa samhällsutmaningar har bidragit till att etablera en förståelse för att ingen enskild aktör kommer att leverera morgondagens samhällslösningar. Från offentligt håll riktas därför blickarna allt oftare mot bland annat privata näringslivet. Sverige gjorde till exempel en helomvändning inom biståndet 2010, eller som det numera heter inom utvecklingssamarbetet, då Sida lanserade sitt stora näringslivsprogram `Business For Development´ (B4D)94. Logiken bakom B4D är att näringslivet är en utvecklingsaktör i sin egen rätt och kan i kraft av sina komparativa fördelar bidra till att minska såväl fattigdom, förbättra miljön, alstra fler arbetstillfällen och öka tillväxten i utvecklingsländer. Allt fler modeller för sektoröverskridande samverkan växer fram, exempel som tidigare nämnts är Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP), Public Private Partnership (PPP) och det senaste tillskottet Public Social Private Partnership (PSPP). `Socialt´ det nya svarta – i takt med samverkansmodellerna utvecklas och gränssnitten mellan det offentliga, privata näringslivet och idéburen sektor luckras upp har allt fler traditionella företagsbegrepp fått prefixet `social/socialt´; det talas om allt från social ekonomi, social innovation, socialt entreprenörskap, sociala företag, sociala investeringar, sociala fonder med mera95. Vilka är då aktörerna inom den nya sociala diskursen? Nedan listas EUs förklaringsmodell av `Social Enterprises´ – Sociala företag. Därefter listas några av de tongivande aktörerna & insatser inom svensk offentligsektor och idéburen sektor – med koppling till den sociala diskursen och ASF/Sociala företag. 94
Business for development – Programme for Sida´s collaboration with business, Sida 2010, www.sida.se/contentassets/19d8e69786e049dbb402ab375c4c0470/business-­‐for-­‐development1_2886.pdf 95
An Eco System for Social Innovation in Sweden – A strategic research and innovation agenda, Lunds universitet (LU), Malmö högskola (MAH) & Center för Socialt Entreprenörskap Sverige (CSES) 2014, s. 14, www.mah.se/upload/FAKULTETER/KS/Urbana%20Studier/Urban%20forskning/An%20Ecosystem%20for%20So
cial%20Innovation-­‐final.pdf 53 EU-­‐kommissionens förklaringsmodell av sociala företag & Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) Policynivå – Vem: The Social Business Initiativ (SBI) (2011) Länk: http://ec.europa.eu/ growth/sectors/social-­‐
economy/enterprises_sv Vad: Sociala företag kombinerar samhällsmål med entreprenörs-­‐
anda, de bidra till sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. SBI har som mål att skapa en gynnsam ekonomisk, administrativ och rättslig miljö för dessa sociala företag så att de kan verka på lika villkor med andra typer av företag inom samma sektor. Sociala företagstyper: *Företag där sociala/samhälleliga mål är drivkraften för den kommersiella aktiviteten verksamheterna bygger ofta på olika former av social innovation *Företag där huvuddelen av vinsten åter-­‐
investeras i syfte att uppnå detta sociala mål *Företag där antigen organisationsform eller ägarstruktur återspeglar företagets sociala fokus och bygger på De demokratiska principerna/ Rättighets-­‐
principerna96 Tematiska verksamhets-­‐
områden: *Arbetsintegration (Arbetsintegrerande sociala företag ASF) – utbildning och integration av personer med funktionshinder och arbetslösa97 *Individriktade sociala tjänster -­‐ hälsovård, sjukvård, yrkes-­‐utbildning, utbildning, barn-­‐ & äldreomsorg samt stödinsatser till personer i utanförskap *Lokalutveckling av utanförskaps-­‐
områden *Utvecklings-­‐
samarbete i utvecklingsländer Andra tematiska fokusområden; *Återvinning, Miljöskydd, Sport/ Amatöridrott, Kultur, Vetenskap, Forskning & Innovation, Konsumentskydd 96
Läs mer om de demokratiska principerna/Rättighetsprinciperna s. 78 NB: SBI/EU-­‐kommissionen kategoriserar alltså de Arbetsintegrerande sociala företagen som ett tematiskt verksamhetsområde inom det vidare begreppet `Sociala företag´ 97
54 Implementeringsnivå – Vem: The Expert Group on Social Entrepreneurship (GESES) (2011) Länk: http://ec.europa.eu/ growth/sectors/social-­‐
economy/enterprises_sv Metodik, Resultat-­‐ & uppföljningsnivå – Vem: The Social Impact Measurement Subgroup Länk: http://ec.europa.eu/ growth/sectors/social-­‐
economy/enterprises_sv Forskning: International Research Center (EMES) Länkar: http://emes.net/publication-­‐
categories/working-­‐papers/ http://emes.net/content/uploads/ publications/ELEXIES_WP_02-­‐
08_S_01.pdf www.irisnetwork.it/wp-­‐
content/uploads/2011/11/EMES-­‐ Position-­‐Paper-­‐on-­‐SBI-­‐
Comm_Nov17.pdf Vad: GESES konsulteras av EU-­‐
kommissionen gällande utvecklingen och implemen-­‐
teringen av SBI samt den övergripande utvecklingen av socialt entre-­‐
prenörskap och sociala samhälls-­‐
ekonomin. Vad: The Social Impact Measurement Subgroup utvecklar metodik för att kunna mäta de socio-­‐
ekonomiska fördelar som skapas av sociala företag Vad: EMES är ett forsknings-­‐
nätverk för etablerade universitet. Målet är att successivt bygga upp en inter-­‐
nationell databank med teoretisk och empirisk kunskap, pluralistiskt i sina discipliner och metoder, med fokus på: socialt företagande, socialt, social ekonomi, solidarisk ekonomi och 55 social innovation. EMES har bland annat publicerat ett positions-­‐
papper där de deklarerar sin syn på SBI-­‐
initiativet, se ovan. EMES propagerar för att SBI ska samverka med EMES samt tillgodogöra sig EMES forskning. Ex. på forskning; EMES har bl.a. publicerat (2002) nationella översikter av bl.a. Sveriges, Belgiens och Finlands `ASF-­‐
klimat´. Tabell 7. EU-­‐kommissionens förklaringsmodell av sociala företag & Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF). Petra Flaum Faktaruta Den sociala ekonomin växer snabbare än EUs befolkning; mellan 2002-­‐03 & 2009-­‐10 ökade den från 6 % till 6.5% – en ökning från 11 miljoner jobbtillfällen till 14.5 miljon – ökningen fortgår. The Social Economy in the European Union www.eesc.europa.eu/resources/docs/qe-­‐31-­‐12-­‐784-­‐en-­‐c.pdf 56 Nedan listas några av de tongivande aktörerna & insatser inom svensk offentligsektor – med koppling den sociala diskursen och ASF/Sociala företag. Exempel på tongivande aktörer & insatser inom svensk offentligsektor med koppling till den sociala diskursen och ASF/Sociala företag Vem: Regeringen Vad: 2016: Motiv: De Länk: Vem: Tillväxtverket Vad: Tillväxtverket Motiv: Målet är att Länk: Regeringen har beslutat om att genomföra en treårig satsning där totalt 60 mnkr tillförs för sysselsättningsfrämja
nde insatser genom arbetsintegrerande sociala företag. Tillväxtverket får i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen utarbeta och genomföra ett nationellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer för att därigenom öka antalet sysselsatta. har skapat kriterierna för ASF och fick under sommaren 2016 ett regeringsuppdrag för att genomföra riktade insatser för att stimulera arbetsintegrerande sociala företag (ASF). arbetsintegrerande sociala företagen gör en stor insats när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer som länge varit arbetslösa. Regeringen bedömer att det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för att dessa företag ska bli fler och kunna växa. Målet är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Regeringen har tidigare möjliggjort för personer att delta i arbetsträning, vilket är en viktig insats för att tillvarata befintliga arbetsintegrerande sociala företag. skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. www.regeringen.se/pressmedd
elanden/2016/02/regeringen-­‐
satsar-­‐pa-­‐
sysselsattningsframjande-­‐
insatser-­‐genom-­‐
arbetsintegrerande-­‐sociala-­‐
foretag/ www.tillvaxtverket.se/huvudm
eny/insatserfortillvaxt/naringsli
vsutveckling/oppetnaringsliv/in
satser/arbetsintegrerandesocia
laforetag.4.2f79a9231506ca11
3764c4e1.html I satsningen ingår bland annat affärsutvecklings-­‐
checkar, stöd och insatser för att stärka förutsättningarna för 57 att starta och driva ASF. Regeringsuppdraget kommer från både arbetsmarknads-­‐ och näringsdepartement
et och omfattar 60 miljoner kronor för perioden 2016-­‐2018. Insatserna ska genomföras i samråd med Arbets-­‐
förmedlingen. Vem: Arbets-­‐
förmedlingen Vad: En del av det nationella socialfonds-­‐
programmet 2014-­‐
2020 syftar till att stärka kopplingen mellan social ekonomi och konventionellt näringsliv. Prioriteringen av personer som står långt från arbetsmarknaden tillsammans med stöd till nyföretagande, ger möjlighet till projekt som kan skapa arbetstillfällen genom sociala företag. Att programmet kan finansiera metodutveckling, utbildning för sysselsatta i handledning och anpassning av arbetets innehåll, ökar kvaliteten i ESF-­‐
projekten98. Motiv: Fler från de s.k. utsatta grupperna bör omfattas av vad de sociala företagen kan erbjuda i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Det gäller både de sociala företagen i rollen som arbetsgivare men också i användningen av olika arbetsmarknadspolitiska program. Länk: www.skoopi.coop/resursbanke
n/2014/10/Arbetsf%C3%B6rme
dlingens-­‐plan-­‐f%C3%B6r-­‐
arbetsintegrerande-­‐sociala-­‐
f%C3%B6retag-­‐140923-­‐1-­‐0.pdf 98
Europeiska Social Fonden (ESF), www.esf.se 58 Vem: Försäkrings-­‐
kassan Vem: Sveriges Kommuner och Utveckla väl fungerande former för systematisk samverkan mellan kommun, hälso-­‐ och sjukvård, Arbets-­‐
förmedlingen, Försäkringskassan och Samordnings-­‐
förbund/Finsam (Se mer om FINSAM nedan) för att underlätta arbetet med att stötta arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Vad: Försäkrings-­‐
kassan samarbetar bland annat med Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting i frågor med anknytning till arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Samarbetet har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag om att öka kunskapen om de sociala företagens (ASF) potential när det gäller rehabilitering och sysselsättning. Vad: Kommunerna kan både vilja Motiv: Behovet av Länk: arbetstillfällen för www.forsakringskassan.se/myn
människor som i dag står digheter/socialt_foretagande långt från arbetsmarknaden har inte tillgodosetts i tillräcklig utsträckning, och därför behöver arbetsmarknaden vidgas och nya vägar för rehabilitering och sysselsättning skapas. Arbetsintegrerade sociala företag (ASF) har som mål att integrera dessa människor. Ett flertal av företagen är specialiserade på arbetslivsinriktad rehabilitering och har speciella möjligheter att skräddarsy arbetsuppgifter utifrån särskilda behov. En av tankarna inom socialt företagande är `empowerment´, det vill säga att varje medarbetare ska vara delaktig genom till exempel beslut och delägande. Motiv: För Sveriges Kommuner och Länk: www.sofisam.se/handbok-­‐for-­‐
59 Landsting (SKL) Vem: SOFISAM stimulera bildandet av nya företag och omvandla existerande kommunala arbetsverksamheter till fristående företag. SKL deltar i nationellt utvecklingsarbete men har också till uppgift att bistå intresserade kommuner med information, kunskap och kontakter. SKL kan vidare ha en samordnande funktion i de framtida kommunala nätverk som kan komma att bildas om främjandet av socialt företagande och om kommunernas roll i denna process. Vad: Sofisam är resultatet av ett uppdrag från regeringen att ta fram och publicera en handbok för myndigheter som vill samarbeta och göra affärer med arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Sofisam samman-­‐
ställer även hur Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna arbetar och samverkar för att initiera och underlätta för arbetsintegrerande sociala företag (ASF) för att fler ska få möjlighet till arbete. Webbsidan har myndigheter/kommunerna/ko
Landsting, SKL, är det viktigt att alla människors mmunens-­‐forhallningssatt.html arbetsförmåga tas till vara. SKL:s roll är därför att på olika sätt stödja det växande intresset i många kommuner för arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Motiv: De arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) skapar möjligheter till arbete, rehabilitering, arbetsprövning och arbetsträning. Länk: http://sofisam.se/handbok-­‐for-­‐
myndigheter.html Arbetsförmedlingen, kommunerna och Försäkringskassan samarbetar med arbetsintegrerande sociala företag (ASF) på olika sätt. Det kan handla om köp av platser för arbetsträning eller rehabilitering, placering i arbete eller köp av företagens tjänster som till exempel hemtjänst, catering, städning mm. 60 utvecklats i samarbete mellan Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkrings-­‐
kassan i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och SKOOPI (Se mer om SKOOPI nedan). Vem: Europeiska Socialfonden (ESF) Vem: Mötesplats Social Innovation Skåne (MSI) Vad: Europeiska Motiv: ESF har som syfte Länk: www.esf.se/Vara-­‐
fonder/Socialfonden1/ Socialfonden (ESF) är att stärka EUs främsta verktyg för att främja sysselsättningen i Europa. I fonden lägger EU och medlemsländerna in pengar, som sedan går till lokala, regionala och nationella projekt som skapar jobb, hjälper näringslivet och stärker kompetensen hos individer. Vad: Sedan hösten 2012 finansierar Malmö högskola och Region Skåne med stöd från Regeringen, driften av Mötesplats Social Innovation som en nationell kunskapsplattform för social innovation och samhälls-­‐
entreprenörskap. Syftet är att fortsätta det nödvändiga arbetet med kunskapsutveckling på området och att verka som en samlande nod för de många initiativ som finns idag inom medlemsländernas ekonomi och sociala sammanhållning. ESF en rad projekt med fokus på Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) ex. INitiativ Lund och Yalla Sofielund (Se nästa tabell). Motiv: Bidra till det nödvändiga arbetet med kunskapsutveckling på området och att verka som en samlande nod för de många initiativ som finns idag inom social innovation. MSI publicerade nyligen rapporten `Arbetsintegrerande Sociala Företag´ (ASF) – lägesrapport, utmaningar och möjliga utvecklingsområden. Länk: http://socialinnovation.se/sv/o
m-­‐oss/bakgrund-­‐2/ & www.regeringen.se/contentass
ets/f572c052a02a47bc9e931c9
c0099565a/arbetsintegrerande
-­‐sociala-­‐foretag.pdf 61 Vem: FINSAM Samordnings-­‐
förbund. Parter; Arbets-­‐
förmedlingen, Försäkrings-­‐
kassan, Socialstyrelsen & Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). social innovation. Vad: Samordnings-­‐
förbundens uppdrag baseras på lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliterings-­‐
insatser och samverkan. Samordnings-­‐
förbunden har till uppgift att: 1) Finansiera individinriktade insatser som bedrivs av de samverkande parterna 2) Stödja samverkan mellan samverkansparterna. FINSAM släppte under sommaren 2016 riktlinjerna `Vägledning om hur samordningsförbund kan utveckla och stödja myndigheternas engagemang i arbetsintegrerande sociala företag (ASF)´. FINSAM Lund samfinansierade även filmen `Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´99, tillsammans med Lunds kommun och Region Skåne. Motiv: Målgruppen för den finansiella samordningen står ofta långt ifrån arbetsmarknaden och kan behöva särskilt anpassade arbetsplatser för att kunna få och behålla ett arbete. Arbets-­‐
integrerande sociala företag (ASF) kan fungera som en sådan arbetsplats. FINSAMs projekt-­‐
finansiering delas i två kategorier; de strukturövergripande och de individinriktade. Filmen `Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ har som syfte att introducera ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet. Länk: & http://finsamgavleborg.se/med
ia/145244/vagledning_finsam_
o_asf_160429.pdf Filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ blir tillgänglig under hösten 2016. 99
Läs mer om IOP under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 62 Vem: Region Skåne Vad: Som utvecklingsaktör arbetar Region Skåne för att skapa en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling av Skåne. Region Skåne har bl.a. en utvecklingsfond som finansierar projekt med fokus på förebyggande insatser. Ex. på projekt som finansierats via fonden är `Mera Yalla´. Region Skåne finansierar en rad samarbeten och projekt inom ramen för `Överens-­‐
kommelsen Skåne´100 – ett partnerskap mellan idéburen sektor och Region Skåne. Ex. har Region Skåne ingått i ett fördjupat partnerskap med NÄTVERKET – Idéburen sektor (genom ett Offentligt Idéburet Partnerskap (IOP)101. NÄTVERKET får 1 960 000/år (2016-­‐19) för att samordna och utveckla Överens-­‐
kommelsen Skåne. Vidare Motiv: Mera Yalla i Skåne är en vidare utveckling av det arbetsintegrerande sociala (ASF) företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan i Malmö – som har fokus på att skapa arbetstillfällen för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbets-­‐
marknaden. Behovet av arbets-­‐
integrering för målgrupper som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden är stort. Kristianstad, Landskrona och Malmö ingick från start i projektet, Lund kopplades sedermera på. Filmen `Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ har som syfte att introducera ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet. Länk: http://utveckling.skane.se/utve
cklingsomraden/, http://utveckling.skane.se/site
assets/publikationer_dokumen
t/slutrapport_mera_yalla_i_ska
ne.pdf, www.skane.se/globalassets/filli
stning-­‐globalt/regions-­‐skanes-­‐
iop-­‐avtal-­‐i-­‐pdf-­‐format/iop-­‐rs-­‐
natverket.pdf?highlight=%C3%
B6verenskommelsen+sk%C3%A
5ne & http://utveckling.skane.se/om-­‐
regional-­‐
utveckling/nyheter1/naringslivs
utveckling/samverkan-­‐for-­‐
social-­‐innovation/ Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ blir tillgänglig under hösten 2016. 100
Läs mer om Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne, www.skane.se/globalassets/styrandedokument/reviderad_overenskommelse_om_samverkan_mellan_region_
skane_och_ideburen_sektor.pdf 101
Läs mer om IOP under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 63 Vem: Lunds kommun medfinansierar Region Skåne även projektet `Social Innovation Skåne´(För mer info se tabellen nedan `Social innovation Skåne´). Region Skåne samfinansierade även filmen `Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´, tillsammans med FINSAM Lund och Lunds kommun. Vad: Lunds kommun är samverkans part i projektet `Yalla Sofielund´ som finansieras av Europeiska Social Fonden (ESF). Lunds kommun är även samverkanspart i ESF-­‐projektet `INitiativ Lund – Egenmakt och Återbruk genom Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF)´. Ur Initiativ Lunds problemanalys; Det finns stora skillnader mellan Lunds stadsdelar när det gäller antalet arbetslösa och försörjnings-­‐
stödsberoende. Särskilt utsatta är stadsdelar med många invånare med Motiv: En utmaning ligger i att skapa en arbetsmarknad som är öppen för alla. Yalla Sofielund är en utveckling av Yalla trappan (Se fotnot 61). Yalla Sofielund ska utöver att skapa arbetsintegrerande social företag (ASF) på Sofielund även fungera som ett kunskapscenter där andra kommuner, däribland Lund, har möjlighet att lära av den framgångsrika modellen. INitiativ Lund har som mål att utvidga arbetsmarknaden i Lund genom arbets-­‐
integrerande socialt företagande (ASF). Projektets ambition är att vara en hörnpelare för att stärka stadsdels-­‐
utvecklingen genom en löpande dialog och samverkan med Lunds Kommuns Fastighets AB, Länk: www.esf.se/sv/Resultat/Projek
tbanken-­‐2014-­‐2020/Alla-­‐
Projekt/Yalla-­‐Sofielund/ & http://malmo.se/Huvudnyhete
r/2016-­‐02-­‐01-­‐Yalla-­‐Trappan-­‐
skalar-­‐upp-­‐och-­‐blir-­‐
kunskapscenter.html Länk till `INitiativ Lund´ publiceras på ESFs hemsida framöver. Se `Coompanion´ i nästa tabell för mer om projektet. https://service.lund.se/FileStor
ageArea/Documents/Fragor_at
t_besvara.pdf www.lund.se/Medborgare/Ko
mmun-­‐-­‐
politik/Nyhetsarkiv/Sokt-­‐stod-­‐
for-­‐socialt-­‐entreprenorskap/ Filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ blir tillgänglig under hösten 2016. 64 utomnordisk härkomst som Klostergården, Norra Fäladen och Linero som har markant större andel arbetslösa i jämförelse med andra kommundelar. Näringslivs-­‐
avdelningen på Lunds kommun inrättade under året ett utvecklingsstöd till verksamheter inom sektorn socialt entreprenörskap (2016-­‐18) – med fokus på Sociala företag och Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF). Lunds kommun samfinansierade även, inom ramen för denna förstudie, filmen `Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´102, tillsammans med FINSAM Lund och Region Skåne. Lunds kommun och lokala näringsidkare kring hur ASF kan bidra till ett större socialt ansvar för stadsdelarnas utveckling. Filmen `Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv – ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ har som syfte att introducera ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet. Tabell 8. Tongivande aktörer & insatser inom svensk offentligsektor med koppling till den sociala diskursen och ASF/Sociala företag. Petra Flaum 102
Läs mer om IOP under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 5-­‐6 65 Nedan Listas några av de tongivande icke-­‐offentliga aktörerna & insatser inom den sociala diskursen med koppling till ASF/Sociala företag: Exempel på tongivande icke-­‐offentliga aktörer & insatser med koppling till den sociala diskursen och ASF/Sociala företag Vem: SKOOPI Vad: Föreningen SKOOPI är en nationell intresse-­‐ och nätverksorganisation som arbetar med stöd och utbildning till arbetsintegrerande sociala företag (ASF). SKOOPI arbetar även intressepolitiskt genom att representera medlemsorganisationerna både i kontakt med olika myndigheter och som remissinstans. Vem: Social Innovation Skåne SKOOPI driver olika utbildningsprojekt, dels kring kvalitetsarbete, som syftar till att stärka medlemmarna som företagare, dels annan kompetensutveckling. Vad: Regionalfonds-­‐
projektet `Social Innovation Skåne´ drivs av Coompanion Skåne i samverkan med bl.a. Mötesplats Social Innovation (MSI), Centrum för Publikt Entreprenörskap, Nätverket Idéburen Sektor Skåne och Skånes Föreningar. Social Innovation Skåne har som mål att tillsammans med akademin utveckla de skånska stödstrukturerna för sociala innovationer. Motiv: SKOOPI Länk: Motiv: Projektet tar Länk: http://socialinnovation skane.se/om-­‐oss/ www.skoopi.coop/about/ bidrar till att förbättra förutsättningar för att starta och driva arbetsintegrerande sociala företag (ASF), där människor kan arbeta utifrån sina förutsättningar. avstamp i att det traditionella systemet har svårt att fånga upp och hitta lösningar som förmår möta framtida behov på ett innovativt sätt. Projektet kommer att bidra till regional utveckling och konkurrenskraft genom att skapa en bättre struktur och bättre förutsättningar för människor, företag och idéburna organisationer att hitta, uppfinna och utveckla idéer som 66 Vem: Coom-­‐
panion Skåne Vem: Centrum för Publikt Entre-­‐ prenörskap (CPE) löser samhälls-­‐
problem. Arbetet sker på flera plan och den gemensamma nämnaren är tät samverkan och experimentlusta. Vad: Coompanion ägs av Motiv: Projektet 900 medlems-­‐
"INitiativet Lund – organisationer och är Egenmakt och företagsrådgivaren för Återbruk genom alla som vill starta Arbetsintegrerande kooperativa företag. Socialt Företagande´ riktar sig till personer Coompanion breddar med utrikes entreprenörskapet och bakgrund som står ger er som vill förverkliga långt från företagsidéer – skräddar-­‐ arbetsmarknaden sydd information, och som bor i företagsrådgivning och stadsdelar i Lund utbildning – från idé till med ett utbrett framgångsrikt utanförskap. Syftet företagande. är att genom ett Coompanion är ägare av arbetsintegrerande samverkansprojektet socialt företag (ASF) `INitiativet Lund -­‐ öka sysselsättningen egenmakt och återbruk för grupper med genom sammansatt arbetsintegrerande problematik i form socialt företagande (ASF)´ av bristande som finansieras av språkkunskaper, Europeiska Social Fonden begränsad utbildning (ESF). Projekttid; 2016-­‐19. och arbetslivs-­‐
erfarenhet eller med Coompanion Skåne driver ett förflutet av psykisk ohälsa. även projektet `Social innovation Skåne´, se ovan. Vad: Centrum för Publikt Motiv: Det publika Entreprenörskap (CPE) är entreprenörskapet ett resurscentrum för omfattas av personer och samhälls-­‐
organisationer som har entreprenörskapet en samhällsutvecklande men är mer idé. Vi stöttar avgränsat eftersom samhällsentreprenöriella det fokuserar på initiativ i hela Skåne delaktighet där genom att erbjuda civilsamhället står i mentorskap och centrum. I det rådgivning kring publika Länk: http://skane.coompanion.se /#aboutus Länk till `INitiativ Lund´ publiceras på ESFs hemsida framöver Länk: www.publikt entreprenorskap.se /tankesmedja/kunskapsbank/ 67 finansiering, organisering, social mobilisering, kommunikation och tillgång till våra sektorsövergripande nätverk. Alla våra tjänster är •
kostnadsfria. CPE drevs mellan 2009 – 2014 som ett •
Regionalfondsprojekt men är fr.o.m. 2015 en egen organisation i form av en ideell förening. •
CPE är även samverkanspart i Regionalfondsprojektet •
`Social Innovation Skåne´, •
se ovan. Vem: NÄTVERKET Vad: NÄTVERKET – – Idéburen sektor Idéburen sektor Skåne är Skåne en intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Genom kunskapsutveckling, omvärldsbevakning och påverkansarbete skapar vi förutsättningar för idéburna organisationer att tillsammans med den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och enskilda engagerade medborgare kunna ta ansvar för den miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella utvecklingen i regionen. NÄTVERKET är en drivande part i `Överenskommelsen Skåne´103 samt samverkanspart i Regionalfondsprojektet entreprenörskapet är vinsten och egennyttan aldrig syftet med verksamheten, utan på: *ökad delaktighet och tillgänglighet för alla *initiativ från medborgare som engagerar andra medborgare *idéer som utvecklar det gemensamma, det samhälleliga. Motiv: NÄTVERKET bidrar till kunskaps-­‐
utveckling, omvärlds-­‐
bevakning och strategiskt påverkansarbete och skapar på så sätt förutsättningar för Skånes över 21 000 idéburna organisationer att tillsammans med offentlig sektorn, näringslivet, akademin och enskilda engagerade medborgare verka för en ekonomisk, kulturell, miljömässig, och inte minst social hållbar utveckling i regionen. Länk: http://natverket.org/ verksamhet/ overenskommelsen-­‐skane/ & http://natverket.org/wp-­‐
content/uploads/ Verksamhetsber%C3%A4ttelse-­‐
2014.pdf 103
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne, www.skane.se/globalassets/styrandedokument/reviderad_overenskommelse_om_samverkan_mellan_region_
skane_och_ideburen_sektor.pdf 68 Vem: Yalla Sofielund `Social Innovation Skåne´, se ovan. Vad: Yalla Sofielund riktar sig till 220 malmöbor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Här ska skapas nya arbetsintegrerande sociala företag (ASF) för att öka möjligheter till praktik och förhoppningsvis ett framtida jobb – i samarbete med näringslivet, myndigheter och den idéburna sektorn. Motiv: Yalla Länk: www.esf.se/sv/Resultat/ Sofielund ska öka Projektbanken-­‐2014-­‐2020/Alla-­‐
anställnings-­‐barhet Projekt/Yalla-­‐Sofielund/ hos de som står längst från arbets-­‐
marknaden genom att; *stärka koppling mellan utbildning och arbetsliv *skapa fler arbetstillfällen för målgruppen genom att hitta former för en systematisk samverkan mellan näringslivet, Yalla Sofielund kommer kommun, statliga även att fungera som ett myndigheter och den kunskapscenter där andra idéburna sektorn kommuner, däribland Lund, har möjlighet att Genom att sprida lära av den framgångsrika Yalla Trappans modellen. Europeiska koncept och socialfonden finansierar metoder skapas projektet med 20 förutsättningar för miljoner under tre år. att öka etablerandet av fler arbets-­‐
integrerande sociala företag (ASF) lokalt, regionalt och nationellt. Tabell 9. Tongivande icke-­‐offentliga aktörer & insatser med koppling till den sociala diskursen och ASF/Sociala företag. Petra Flaum Det finns således en reell infrastruktur, om än något osammanhållen, och aktörsverksamhet runt de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF). Det som kan uttydas är att flera av aktörerna har snarlika uppdrag vilket torde innebära att aktörerna i vis mån också konkurrerar om samma utvecklingsmedel från finansierare som ex. Tillväxtverket, Europeiska socialfonden (ESF) och Region Skåne. 69 4.2 Det normativa och det ekonomiska mervärdet – på individ-­‐ & samhällsnivå – kopplat till arbete & Arbetsintegrerande socialt företagande (ASF) Det finns en rad samhällsaktörer med fokus på, och en stor aktivitet runt, de arbetsintegrerande sociala företagen (ASF). Vilka är då de normativa mervärden som kan kopplas till ett arbete i allmänhet? Vi börjar med att titta på individnivå. Det finns en hel del forskning som riktar in sig på att kartlägga de positiva normativa effekter som alstras av att ha ett arbete kontra de negativa som följer vid arbetslöshet. Tomas Berggren gör en intressant sammanställning i sin uppsats `HUR UPPLEVS ARBETSLÖSHET OCH HUR PÅVERKAS PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE AV DEN – Sju personer berättar´, bland annat lyfts Peter Warrs så kallade `Vitaminmodell´. Enligt Warrs kan de goda effekterna nedan likställas med vitaminer; de stimulerar, stärker och aktiverar individen och förebygger därmed både fysisk och psykisk ohälsa. Warrs menar att ett arbete ger: •
•
•
•
•
•
•
•
•
Möjlighet till inflytande och kontroll Möjlighet att använda egna kompetenser/färdigheter, Yttre, givna mål att arbeta mot Variation Klarhet i förhållande till omgivningen En trygg ekonomisk situation Fysisk säkerhet Möjlighet till sociala kontakter En värderad social position De 9 `vitaminerna´ ovan bidrar inte bara till att stävja ohälsa utan bidrar även till en god självkänsla. Berggren lyfter även fram Anne Hammarströms undersökning `Arbetslöshet och ohälsa. Om ungdomarnas livsvillkor´ i vilken Hammarström påvisar en klar koppling mellan arbetslöshet och ohälsa. Hammarström delar upp psykiska problem i två nivåer. Den lättare nivån av psykiska besvär (nervösa besvär) ger symptom som oro, ångest, stress, nervositet, rastlöshet och den tyngre nivån ger svårare psykiska symptom (depressiva besvär) som depression, nedstämdhet, passivitet, trötthet, underlägsenhetskänslor/låg självkänsla samt sömnproblem. Hammarström påvisar även att ju längre tid en person är arbetslös, desto högre är risken för nervösa besvär, jämfört med dem som inte är arbetslösa. Sammanfattningsvis – ju längre arbetslösheten varar desto sämre mår individerna och desto svårare är symptomen104. 104
HUR UPPLEVS ARBETSLÖSHET OCH HUR PÅVERKAS PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE AV DEN – Sju personer berättar s. 2 & 5, www.diva-­‐portal.org/smash/get/diva2:239915/FULLTEXT01.pdf 70 Människan är till sin natur beroende av att skapa och söka mening, sin `raison d'être´ – det vill säga söka anledningen till att finnas till. Vi behöver alla med jämna mellanrum uppdatera vår `raison d'être´ privat och i förhållande till andra människor, grupper och samhället. Det är inte svårt att inse att individers `raison d'être´ undermineras ju längre de befinner sig i utanförskap. Att inte vara bekräftad, att inte vara behövd bidrar till att individen på sikt tappar tilliten till andra människor och till samhället i stort. En individs förlust av tillit är graverande då -­‐ tillit -­‐ enligt tongivande forskare/statsvetare som bland annat Robert Putnam och Bo Rothstein menar att105: Trust is the fabric which binds society together. Tabellen nedan visar hur arbetslöshet slår – inte bara mot både individen – utan även mot familjen och samhället i stort: Arbetslöshetens dimensioner Negativa effekter på individnivå: •Ekonomisk utsatthet •Sämre hälsotillstånd •Mer psykisk ohälsa •Sömnsvårigheter •Sämre levnadsvanor •Stor vårdkonsumtion • Utanförskap Negativa effekter på familjenivå: • Ekonomisk utsatthet • Utanförskap •Kan bidra till att barnens förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan försämras vilket i sin tur kan påverka deras förutsättningar att nå sin fulla potential på arbetsmarknaden Negativa effekter på samhällsnivå: • kommun – höga kostnader för ekonomiskt stöd/bistånd • Arbetsförmedling – höga kostnader för aktivitetsinsatser • Försäkringskassa – höga kostnader för sjukskrivning • Landsting – höga kostnader för vårdkonsumtion Tabell 10
106
. Arbetslöshetens dimensioner. 105
Social Sustainability Within The Framwork For Strategic Sustainable Development, Merlina Missimer, 2015, s. 43, www.diva-­‐portal.org/smash/get/diva2:852857/FULLTEXT02.pdf 106
Tabellen är baserad på tabell 1 i; Socioekonomisk analys av arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland, 2012, s. 4, www.landstingetsormland.se/PageFiles/32313/Arbetsl%C3%B6shetens%20kostnader.pdf 71 I rapporten `Socioekonomisk analys av arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland´ ges en god inblick i vad, utöver det personliga lidandet, arbetslöshet egentligen kostar ur ett samhällsperspektiv. Beräkningarna baseras på en arbetslöshet på 8,7 %, vilket motsvarar 14 490 personer av Sörmlands befolkning: Arbetslöshetens kostnader – några ex. från offentlig sektor i Sörmland Landstinget Kommunerna Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Rättsväsendet Övriga kostnader Totalt: Tabell 11
1 miljard 2.4 miljarder 200 miljoner 1 miljard 300 miljoner 40 miljoner 4,9 miljarder 107
. Arbetslöshetens kostnader för några samhällsaktörer. Det tillkommer även en så kallad `produktionsförlust´ vid arbetslöshet. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har länge arbetat med att utveckla metodik för socioekonomisk utvärdering. I `Handbok i beräkningar av sociala investeringar´, presenteras en beräkningsmodell av produktionsförlust vid arbetslöshet. Om en person ex. har 20 000 KR/månad och blir arbetslös, så går samhället miste om ett produktionsvärde på 336 000 KR/år – beräkningen baseras på en arbetsgivaravgift på 40 %. Med denna logik genererar alltså 1 000 st. arbetslösa individer en produktionsförlust på hela 336 miljoner KR/år108. Det råder inget tvivel om att människor med egen försörjningskraft bidrar till att alstra både ett positivt socialt-­‐ och ekonomiskt mervärde – på såväl individ-­‐, familje-­‐, och samhällsnivå. Med utgångspunkt i detta mångdimensionella mervärde bör varje insats en kommun utför med fokus på att förebygga, bekämpa eller stävja socialt och/eller ekonomiskt utanförskap snarare kategoriseras som en investering än en kostnad. Lund är i jämförelse med övriga svenska kommuner relativt välmående. Trots detta råder stora skillnader mellan olika grupper. Enligt Arbetsförmedlingens (AF) statistik ökade ex. arbetslösheten, mellan 2013 och 2014, med totalt 1.1 % bland de inskrivna. Under samma period ökade dock arbetslösheten i gruppen utrikesfödda med över 10 %109. 107
Tabellen är baserad på tabell 2 i; Socioekonomisk analys av arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland, 2012, s. 6, www.landstingetsormland.se/PageFiles/32313/Arbetsl%C3%B6shetens%20kostnader.pdf 108
Handbok i beräkningar av sociala investeringar, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog, s. 3, www.utanforskapetspris.se/Global/Rapporter/Handbok_berakningar_av_sociala_investeringar__locked.pdf 109
Samordnade insatser för utrikesfödda i Lund s. 1, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Paagaaende_Projekt/Utrikesfoedda/Ansoek
anUtrikesfoedda.pdf. Statistiken togs fram före flyktingkrisen 72 Även Rädda Barnen påvisar att det råder stora socioekonomiska skillnader mellan grupper i Lund. I rapporten `Barnfattigdom i Lund´ rapporteras att 1 923 barn levde i `familjer med låg inkomststandard´ 2015. I gruppen hade 1 057 barn/56 % föräldrar med utländsk bakgrund och 848 barn/44 % föräldrar med svensk bakgrund. Det bör noteras att endast 24 % av den totala gruppen hade utländsk bakgrund, vilket innebär att dessa familjer är kraftigt överrepresenterade. Vidare visar rapporten att ungefär 2/3 av föräldrarna som ingick i studien med utländsk bakgrund är universitetsstuderande/akademiker – trots detta har de alltså så låga inkomster att de hamnar i kategorin `familjer med låg inkomststandard´110. Ett gemensamt problem för många kommuner, däribland Lund, är att kommuner ofta brottas med att få till stånd en fungerande samordning runt de klienter som behöver det mest, det vill säga de klienter vars problematik både är långvarig, sammansatt och komplex. Nedan illustreras en enkel förklaringsmodell av samordningsproblematiken i offentlig sektor: 110
Barn fattigdom i Lund, Rädda barnen 2015, s. 7-­‐8, www.raddabarnen.se/Documents/lokalforeningar/syd/skane-­‐lan/lund/barnfattigdomsrapporten-­‐2015-­‐
lund.pdf. NB: Ensamkommande flyktingbarns socioekonomiska förhållanden ingår inte i rapporten 73 Individer med komplex & sammansatt problematik kan vara både: arbetslös, bostadslös, drogberoende, sjuk, kriminell… …kräver: sam-­‐
ordnade insatser från flertalet offentliga aktörer… ….som ex: AF, FK, SoC, Krim. & Landsting… …. lika många organisations-­‐
kulturer som antal offentliga aktörer. Inlåsningsmekanism 1: Samtliga offentliga aktörer har egen budget & egna mål vilket skymmer sikten för en helhetssyn Inlåsningsmekanism 2: Sammansatt & komplex problematik löses sällan inom det givna budgetåret vilket krockar med `kvartalsekonomins kortsiktighet´ Inlåsningsmekanism 3: Det är svårt att utvärdera, och det finns inga garantier för, att utfallet sammanfaller med samtliga samverkansparters respektive insatser d å resultatet är synergibaserat Bild 13. Enkel förklaringsmodell av samordningsproblematiken i offentlig sektor. Petra Flaum 74 I det här avsnittet har en tydlig bild vuxit fram av att mervärdet som följer i kölvattnet av att en individ får egen försörjningskraft är mångdimensionellt – positiva effekter alstras långt utanför den personliga sfären. Det har också framkommit, att det finns grupper i Lund som har svårare än andra att bryta sig in på arbetsmarknaden, och att dessa grupper även är mer socialt sårbara än andra. Vidare har vi sett att människor i utanförskap både kostar samhället konkreta utgifter samtidigt som det går att räkna på en teoretisk produktionsförlust. Samtidigt konstateras, att en effektiv samordning mellan offentliga aktörer är svår att få till stånd – trots att just samordning är en förutsättning för att insatser riktade mot denna komplexa målgrupp ska lyckas. Det finns alltså all anledning för Lunds kommun att vara både kreativ och innovativ. Frågan är då bara hur innovativ/innovation´ ska tolkas i kommun-­‐sammanhang. I statens offentliga utredning `Att tänka nytt för att göra nytt – om perspektivskiften i offentlig verksamhet´ listas några förutsättningar som behöver vara, åtminstone delvis, uppfyllda för att en myndighet, förvaltning, eller offentlig sektor ska kunna vara innovativ111: 1. Förändringarna måste syfta till att skapa värde för människor, företag eller samhället i stort. Det kan t.ex. handla om att förenkla en tjänst, höja kvaliteten, stärka demokratin och sammanhållningen i samhället eller öka effektiviteten 2. Det måste finnas ett av politiken givet handlingsutrymme och stöd samt incitament för berörda ledare och deras organisationer att bedriva förändringsprocesser. Det handlar t.ex. om mål, lagstiftning, styrsystem, rekrytering av myndighetschefer, hur kompetensstöd är organiserat, efterfrågan på och uppföljning av utvecklingsarbete och ekonomiska villkor. 3. Det måste finna förmåga att bedriva förändringsprocesser utifrån syftet med verksamheten. Det handlar om såväl enskilda individers motivation och kompetens som organisationers förmåga att, enskilt eller i samverkan, gå från idé till genomförande, för att ändra beteenden och skapa värde. Förmågan påverkas t.ex. av organisationskultur, synen på vilka man är till för och hur man arbetar med att förstå deras behov, verksamhetsstyrningens utformning, ledarskapet och förmågan att samverka. 4. Det måste finnas ett lärande och ett aktivt förhållningssätt till att skapa och tillämpa kunskap. Detta avser såväl den enskilde medarbetarens som hela organisationens förmåga. 5. Resultatet av de genomförda förändringarna ska slutligen leda till förbättringar för medborgare och företag i form av förbättrade eller nya tjänster eller värdeskapande för samhället i stort. 111
Att tänka nytt för att göra nytt – om perspektivskiften i offentlig verksamhet, Regeringskansliet/Innovationsrådet SOU 2013:40, s. 48, www.regeringen.se/contentassets/428a34fd360f44eca670aa8f4ed861d1/att-­‐tanka-­‐nytt-­‐for-­‐att-­‐gora-­‐nytta-­‐-­‐
om-­‐perspektivskiften-­‐i-­‐offentlig-­‐verksamhet-­‐sou-­‐201340. Kursiveringen är densamma i originaldokumentet. 75 Innan vi går vidare med innovationsspåret ska vi återkoppla till föregående kapitel. I vilket det etablerades att den `sociala aspekten´ av hållbarhetsramverket nu kan konceptualiseras, likt de ekonomiska-­‐ och de miljömässiga, då den `Sociala aspekten´ äntligen har definierats som införlivandet av mänskliga rättigheter. Detta innebär i sin tur att rättighetsperspektivet som arbetsmetodik med all sannolikhet kommer att bli allt vanligare i offentlig förvaltning112. Rättighetsperspektivet utgår som sagt från det offentliga ansvaret att respektera, främja och införliva mänskliga rättigheter (MR). Den rättighet som resonemanget här närmast kopplar an till är; rätten till arbete men även till rätten till hälsa givet kopplingen mellan arbetslöshet och ohälsa. Rätten till arbete innebär inte som också beskrivits tidigare, att det offentliga ska tillhandahålla arbeten till alla och en var utan att det offentliga ska undanröja de hinder som försvårar, och främja strukturer som underlättar, för utsatta individer och grupper att komma in på arbetsmarknaden. Inom ramen för det offentligas MR-­‐ansvar, tillika grundlagsmässiga ansvar113, kan således alla riktade insatser med fokus på att undanröja hinder som syftar till att diversifiera och tillgängliggöra arbetsmarknaden, kategoriseras som rättighetsbaserade arbetsmarknadsåtgärder114. Med andra ord kan också stöd som främjar tillkomsten av nya, och/eller utvecklingen av befintliga Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), kategoriseras som rättighetsbaserade arbetsmarknadsinsatser – då ASF har som syfte att just integrera människor som av en eller annan anledning står långt ifrån arbetsmarknaden. Sammantaget bildar detta en grund för en enkel kontextrelaterad innovationsmodell `Social hållbarhet´ i Lunds kommun: 112
NB: Som tidigare nämnts kommer barnkonventionen att införlivas i svenska lag, vilket också kommer att ställa krav på förmåga att arbeta rättighetsbaserat i offentlig sektor. Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 8 113
Se även under `Förkortningar/Definitioner/Kriterier/Utgångspunkter & Länkar´ s. 7-­‐8 114
Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), Regeringen, s. 2, www.sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47297c05/1443046935638/Regeringen.+Handlingsplan+f%C
3%B6r+arbetsintegrerande+sociala+f%C3%B6retag.pdf 76 Vad: Förstärkt fokus på `Social hållbarhet´ inom ramen för Lunds kommuns Strategi för Social hållbarhet Problem: Problem: Grupper står utanför arbetsmarknaden O-­‐optimal offentlig samordning Lösning: Lösning: Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) Rättighets-­‐
perspektivet som katalysator för offentlig samordning & social utveckling Övergripande mål: Hållbar utveckling i Lunds kommun med fokus på Social hållbarhet Bild 14. Enkel kontextrelaterad innovationsmodell: `Social hållbarhet´ i Lunds kommun. Petra Flaum I den här modellen baseras alltså innovationsspåret på att rättighetsperspektivet verkar som katalysator för offentlig samverkan för social utveckling. I modellen `Enkel förklaringsmodell av samordningsproblematiken i offentlig sektor´ listas några av de inlåsningsmekanismer som försvårar samordningen mellan parterna, nämligen att de bland annat har olika organisationskulturer, olika budgetramar och verksamhetsmål, styrs lite förenklat av `kvartalsekonomins principer´ och att det är svårt att räkna hem den egna insatsen då resultaten är synergibaserade . 77 Nedan följer en modell som visar att dessa inlåsningsmekanismer går att bryta genom att använda rättighetsperspektivet som katalysator för offentlig samordning och social utveckling: Gemensamt samverkans-­‐ & utvecklingsmål • SoC • Arbetsförmedlingen • Näringslivsavd. Tre offentliga parter med KOMPLETERANDE uppdrag & KOMLETTERANDE komparapva fördelar • Gemensamma analyser ur e‚ rä|ghetsperspek}v: etablera vilken/vilka rä|gheter som är aktuella. • Etablera u}från parternas olika kompara}va fördelar -­‐ hur de }llsammans, på bästa sä‚, undanröjer de hinder som orsakar problema}ken som föranleder deras samverkan. • Samordnade & komple‚erande insatser med fokus på a‚ undanröja hinder som försvårar införlivandet av rä‚en }ll arbete/
hälsa/utbildning på individ nivå -­‐ i en deltagande process }llsammans med individen Minskat utanförskap & medborgerlig pllit Bild 15. Rättighetsperspektivet som katalysator för offentlig samordning och social utveckling. Petra Flaum Som redan påvisats så förändras utfallet i princip alla behovs-­‐ och konsekvensanalyser när man anlägger ett rättighetsperspektiv. Rent metodologiskt utgår rättighetsperspektivet från de så kallade Rättighetsprinciperna eller som de ibland även kallas De demokratiska principerna: •
•
•
•
•
Transparens Deltagande Icke-­‐diskriminering Ansvar Möjlighet att utkräva ansvar Principerna är interrelaterade – faller en faller alla. Eftersom all social problematik är kontextrelaterad måste samverkansparter gemensamt förhandla fram principernas avgränsningar i förhållande till den givna kontexten. 78 Nedan sammanfattas några av de normativa mervärden, och funktioner, som skapas när man arbetar rättighetsbaserat: Rä#ghetsperspek,vet.–.Norma,vt.
mervärde.&.funk,oner.
Individ*
perspek5v!
Gemensamma!
samverkans*!
&!utvecklings*!
mål!
Jämlikhets/
Jämställdhets*
verktyg!
!Rä$ghets*
principerna!
Principen!om!
lika!
behandling!
Samverkans*
katalysator!
Med*
bestämmande!
Bild 16. Rättighetsperspektivet-­‐ Normativt mervärde & funktioner. Petra Flaum Med detta tar vi oss vidare till kapitel 5 `Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Lund/Brunnshög – Baseline Potential, Premiss & Hinder ´ – här fokus ligger på en mer praktisk nivå. 79 5. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Lund/Brunnshög – Baseline, Potential, Premisser & Hinder 5.1 Baseline Den här förstudien är behovsbaserad – relevanta aktörer i kommunen har initierat den i syfte att söka möjliga vägar för att påverka, simplifiera och realisera samverkansmodeller och stödsystem/strukturer som främjar och underlättar utvecklingen av befintliga, och tillkomsten av nya, Sociala företag/Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Lund/Brunnshög. Parallellt med den mer teoretiska delen av denna förstudie som avhandlas i kapitel 2-­‐4, har praktiska insatser genomförts med fokus på att etablera en så kallad baseline115 gällande relevanta aktörer, intressen, behov, kunskap, potential samt hinder och premisser med koppling till ASF i Lund/Brunnshög Nedan listas de huvudsakliga praktiska insatser som genomförts och som ligger till grund för denna baseline: Baseline – Praktiska insatser: Vad: Vem: Insats: Konferens: `Social hållbarhet genom socialt företagande i Lund!´116 1. ASF – mervärdet på politisk nivå: Sociala företag & Arbetsintegrerade sociala företag – den politiska visionen 2. ASF – mervärdet på samhällsnivå: Socioekonomiskt bokslut – att mäta, värdera & räkna Milischia Rezai – Politiskt sakkunnig på Arbetsmarknads-­‐
departementet Björn-­‐Anders Larsson – Ekonom, samhällsanalytiker & ledamot i Baseline Regeringen har en tydlig politisk vilja att skapa stödstrukturer som stimulerar utvecklingen av befintliga samt tillkomsten av nya ASF. Tre nivåer; den politiska-­‐ den samhällsmässiga-­‐ & den individbaserade är interrelaterad och alla tre bör ingå i analyser som rör ASF. Det finns en enorm kraft i den civila sektorn som inte valideras eller nyttjas fullt ut. Vidare 115
En `Baseline´ beskriver en situation innan en utvecklingsinsats genomförs, gentemot vilken framsteg kan bedömas och jämföras, Sida s. 13, www.sida.se/globalassets/publications/import/pdf/sv/glossary-­‐of-­‐key-­‐
terms-­‐in-­‐evaluation-­‐and-­‐results-­‐based-­‐management_3709.pdf 116
Se bilaga 2. Social hållbarhet genom socialt företagande i Lund! s. 104 80 hem social utveckling Fontänhusets styrelse i Lund117 Alec Carlberg – 3. ASF – mervärdet på Konsult, social individnivå: Sociala entreprenör samt företag/Arbetsintegrerade grundare av Basta sociala företag som kooperativet118 metod för personlig empowerment Workshop: `Offentlig samverkan & Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – Med vem för vem?´ 119 Problem-­‐ & lösningsanalys 9 st. brukar-­‐ & av ASF och intresse-­‐
(bristande)samverkan organisationer mellan Lunds intresse-­‐ & brukarföreningar och offentliga aktörer Workshop: `Trender på svenska arbetsmarknaden – med fokus på arbetsintegrerande sociala företag/Trends on the Swedish labour market – with a focus on work-­‐integrating social enterprises´120 ASF – Organisering med sociala motiv och samverkan med offentliga aktörer ur nyanländas perspektiv 6 st. nyanlända – några av deltagarna hade varit egenföretagare att det finns enorma kunskapsgap när det kommer till att mäta social utveckling – detta måste prioriteras i förhållande till ASF. Det finns inga `blue print´ för hur ett ASF ska lyckas. Givna förutsättningar är dock att det finns en fungerande `ledning´ och att arbeten som alstras är riktiga och inte `pyssel-­‐syssel-­‐
sättning´. Majoriteten av deltagarna ser stora möjligheter, och en del har konkreta tankar, på att utveckla sin egen intresseorganisation till ett ASF – om premisserna är rätt. Dessa ambitioner måste tas tillvara. AFS ska: *kombinera teori, praktik & kreativitet *förena jobb & lärande – nytta med nöje *bidra till att skapa acceptans *ges byråkrati-­‐space Deltagarna hade svårt att förstå logiken bakom ASF-­‐kriterierna , några frågor som ställdes var; `är ASF företag eller ej?´ samt `varför ska jag lösa kommunens sociala problem?´ 117
Läs mer om Lunds Fontänhus på www.lundsfontanhus.se Läs mer om Basta på www.basta.se 119
Se bilaga 3 Offentlig samverkan & Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) – Med vem för vem?´ s. 105 120
Se bilaga 4 Trender på svenska arbetsmarknaden – med fokus på arbetsintegrerande sociala företag/Trends on the Swedish labour market – with a focus on work-­‐integrating social enterprises s. 109 118
81 Workshop: `Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) på Brunnshög – handlingsplan och samverkansmodeller´121 Sektorsöverskridande analyser av intresse, behov & premisser kopplat till ASF. Konferens `Idéburet Möjligheter & risker med Offentligt Partnerskap´ IOP (IOP) i Göteborg Det framgick med all tydlighet att deltagarna inte är vana att tänka i termer av organisering i syfte att lösa sociala problem – det vill säga själva utgångspunkten för ASF. Detta faktum bör beaktas i analyser av premisserna för ASF samt vid initiativtagandet av framtida ASF – med koppling till denna målgrupp Deltagarna är intresserade av att ta del i en kommande ASF-­‐process Brunnshögs Tydligt deltagar-­‐
projektledning engagemang och samt konkret vilja att bidra representanter till ASF-­‐processen. från idéburen-­‐ & offentlig sektor Konkreta målbilder, samt privata affärsidéer, näringslivet samverkansstrategier mm. Vad händer när förstudien färdigställts? Viktigt att utse någon som ansvarar för att skapa strukturer och system för samordning och för att driva ASF-­‐
processen vidare. Arrangerades av Stort engagemang i de regionala överens-­‐ möjligheter till den kommelserna i långsiktighet som IOP Västra bär med sig Götalandsregionen och i Region Skåne, Sveriges Problematisering av risk Kommuner och för att gränssnittet till Landsting (SKL) statsansvaret suddas ut Överenskommelse vid IOP och överförs på 121
Goda möjligheter för socialt företagande på Brunnshög, www.lund.se/Brunnshog/Nyheter/Goda-­‐
mojligheter-­‐for-­‐socialt-­‐foretagande-­‐pa-­‐Brunnshog/. Se bilaga 5. Arbetsintegrerande sociala företag på Brunnshög – handlingsplan och samverkansmodeller s. 114. 82 inom det sociala området. Manus & processkoordination: Animerad film; `Arbetsintegrerande socialt företagande ur ett rättighets-­‐
perspektiv; ansvars-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ Introduktion av ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet. Projektledaren författade och koordinerade. Kolibritelevision AB animerade. Seminarium Almedalsveckan: `Arbetsintegrerande socialt företagande (ASF) & sociala företag – rättigheter, deltagande & egenmakt´ med utgångspunkt i den animerade filmen `Arbetsintegrerande socialt företagande ur ett rättighets-­‐
perspektiv; ansvars-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´122 Introduktion av ett rättighetsperspektiv i stöd-­‐ & utvecklingsprocesser kopplade till social hållbarhet i allmänhet och Arbetsintegrerande Socialt Företagande (ASF) i synnerhet Seminarieledare; Lunds kommun, Tillväxtverket & Mötesplats social innovation Skåne (MSI) Filmen `Arbets-­‐
integrerande socialt företagande ur ett rättighets-­‐
perspektiv; ansvars-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ finansierades av Lunds kommun, Finsam Lund & Region Skåne idéburen sektor Problematisering att IOP på sikt bidrar till att minska mångfalden inom idéburen sektor då offentliga aktörer har en tendens att välja att samverka med `stora´ och välkända organisationer – oro för `vänskapskorruption´ Stor potential att med hjälp av filmen höja kunskapen, och initiera dialog, om Mänskliga rättigheter/ rättighetsperspektivet som katalysator för offentlig samverkan och medel & mål för social utveckling Starkt intresse för rättighetsperspektivet från deltagande kommunrepresentanter och representanter från idéburen sektor. Film är ett bra format; ger stor mängd information på kort tid & kraftfull dialog-­‐
katalysator. Flertalet deltagare vill få tillgång till filmen i sina organisationer & kommuner Tabell 12. Baseline fundament. Petra Flaum 122
Almedalen; Arbetsintegrerande socialt företagande (ASF) & sociala företag – rättigheter, deltagande & egenmakt, Lunds kommun, Tillväxtverket & Mötesplats social innovation, www.almedalsveckan.info/event/user-­‐view/42991?redir=%23eidx_2 83 Nedan sammanfattas essensen av förstudiens fynd: Förstudiens centrala fynd Vad: Genom FNs hållbarhetsmål befästs mänskliga rättigheter (MR) som hållbarhetsramverkets sociala aspekt – MR utgör både medel och mål för social utveckling Regeringens ASF-­‐handlingsplan: ASF `löser samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´ Rättighetsperspektivet länkar de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) till bl.a. mänskliga rättigheten `rätten till arbete´ Funktion/Effekt: Introducerar rättighetsperspektivet och ger möjlighet att konceptualisera hållbarhetsramverkets `sociala aspekter´ – i likhet med de ekonomisk-­‐ och de miljömässiga aspekterna Etablerar syftet med regeringens intresse för ASF – kompletterar regeringens samhällsuppdrag Öppnar för en transparent ansvars-­‐ och arbetsfördelning – då det åligger det offentliga att främja `rätten till arbete´ – i enlighet med likabehandlingsprincipen – kan främjarinsatser riktade till ASF, beroende på politikområde kategoriseras som ex. arbetsmarknads-­‐ socialpolitiska-­‐ och/eller näringslivsåtgärder ASF-­‐processen drivs till största del på ASF-­‐processen får en top-­‐down karaktär. Det är `aktörsnivå´ ex. offentlig sektor, idéburen sektor, av största vikt att inkludera brukar-­‐ och organisationer inom Social intresseorganisationer med egen-­‐erfarenhet av ekonomi/Entreprenörskap & privata näringslivet utanförskap – för att inte behov-­‐ & individperspektivet ska gå förlorat Rättighetsperspektivet länkar explicit olika Rättighetsperspektivet verkar som katalysator politikområden till de Arbetsintegrerande sociala för offentlig samverkan företagen (ASF) De Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) är Rättighetsperspektivet synliggör att verksamhets hybridföretag – de har två verksamhetsben: ben 1: som alstrar den arbetsträning, 1. Det sociala benet sysselsättning, praktik och rehabilitering som de 2. Det företagsmässiga benet Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) tillhandahåller Arbetsförmedlingen och kommuner tillsammans med verksamhetsben 2: som skapar arbetstillfällen till människor som står långt från arbetsmarknaden – kompletterar det offentliga samhällsuppdraget Rättighetsperspektivet synliggör behovet av en Introducerar en finansieringsmodell av IOP/ASF kompletterande finansieringsmodell till ur ett rättighetsperspektiv – baseras på en verksamhetsben 1: Det sociala benet transparent beräkningsnyckel som skiftar fokus från kostnad till investering och som värderar den sociala vinst som alstras i ASF som en kvantitativ besparing. Beräkningsnyckeln baseras även på kvalitativa mått i form av MR-­‐
indikatorer och självskattning `Aktörer´ är engagerade och vill driva och Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) är utveckla ASF-­‐processen men saknar offentliga beroende av offentliga stödsystem och stödsystem och strukturer strukturer – utan dessa går etablerandet mycket trögt Kunskapen om och inställningen till ASF på Lunds Hindrar ASF-­‐aktörer från att satsa på en kommun varierar kraftigt etablering Tabell 13. Förstudiens centrala fynd. Petra Flaum 84 I denna tabell görs en sammanställning av några tongivande offentliga aktörer i Lund som genomfört insatser med koppling till Arbetsintegrerande sociala företag (ASF): Baseline – Ex. på tongivande offentliga aktörer i Lunds kommun med koppling till Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) Kommun-­‐
kontoret ex. på insatser: *Antal ASF-­‐
workshops med relevanta aktörer som grund för denna förstudie *`Hemvist´ för denna förstudie *Delfinansiär av filmen `Arbets-­‐
integrerande socialt företagande ur ett rättighets-­‐
perspektiv; ansvars-­‐ & arbetsfördelni
ng och kopplingen till IOP´ *Styrgrupps-­‐
medlem i denna förstudie Brunnshögs-­‐
projektet ex. på insatser: *Antal ASF-­‐
workshops med relevanta aktörer som grund för denna förstudie *Initiativ-­‐
tagare av denna förstudie *Nätverks-­‐
byggare-­‐nod med koppling till ASF-­‐
aktörer *Samverkans-­‐
nod för aktörer inom privata näringslivet med intresse för ASF *Medverkare på workshopen `Arbets-­‐
integrerande sociala företag (ASF) på Brunnshög-­‐
Finsam Lund ex. på insatser: *Antal ASF-­‐
workshops med relevanta aktörer som grund för denna förstudie *Finansiär av denna förstudie *Nätverks-­‐
byggare-­‐nod med koppling till ASF-­‐
aktörer *Delfinansiär av filmen `Arbets-­‐
integrerande socialt företagande ur ett rättighets-­‐
perspektiv; ansvars-­‐ & arbetsfördelni
ng och kopplingen till IOP´ *Samverkans-­‐
nod för Social-­‐
förvaltningen ex. på insatser: *Antal ASF-­‐
workshops med relevanta aktörer som grund för denna förstudie *Samverkans-­‐
part i ESF-­‐
projektet INitiativ Lund med fokus på ASF *Medverkare på workshopen `Arbets-­‐
integrerande sociala företag (ASF) på Brunnshög-­‐
handlingsplan och samverkans-­‐
modeller´ *Styrgrupps-­‐
medlem i denna förstudie Näringslivs-­‐
avdelningen ex. på insatser: *Antal ASF-­‐
workshops med relevanta aktörer som grund för denna förstudie *Inrättat utvecklings-­‐
stöd till verksamheter inom sektorn socialt entre-­‐
prenörskap; med fokus på Sociala företag och Arbets-­‐
integrerande Sociala Företag (ASF) *Medverkare på workshopen `Arbets-­‐
integrerande sociala företag (ASF) på Brunnshög-­‐
handlingsplan och samverkans-­‐
modeller´ Arbets-­‐
förmedlingen ex. på insatser: *Antal ASF-­‐
workshops med relevanta aktörer som grund för denna förstudie *Samverkans-­‐
part i ESF-­‐
projektet INitiativ Lund med fokus på ASF *Medverkare på workshopen `Trender på svenska arbets-­‐
marknaden – med fokus på arbets-­‐
integrerande sociala företag/ Trends on the Swedish labour market – with a focus on work-­‐
integrating social enterprises´ 85 handlingsplan och samverkans-­‐
modeller´ *Styrgrupps-­‐
medlem i denna förstudie aktörer inom idéburen sektor med intresse för ASF *Medverkare på work-­‐
shopen `Offentlig samverkan & Arbetsintegrer
ande sociala företag (ASF) – Med vem för vem?´ *Medverkare på work-­‐
shopen `Arbets-­‐
integrerande sociala företag (ASF) på Brunnshög-­‐
handlingsplan och samverkans-­‐
modeller´ *Styrgrupps-­‐
medlem i denna förstudie *Styrgrupps-­‐
medlem i denna förstudie *Styrgrupps-­‐
medlem i denna förstudie Sammanfattning av Baseline: `Tongivande offentliga aktörer i Lunds kommun med koppling till Arbetsintegrerande sociala företag (ASF)´ Det finns en hel del implicita strukturer och samverkanserfarenhet mellan offentliga aktörer med relation till ASF i Lund. Det bör även noteras att här finns representanter från så väl social-­‐ arbetsmarknads-­‐ och näringspolitiken, precis den kombination som anses vara uppbyggligt för att främjande av de Arbetsintegrerande företagen (ASF) som tidigare nämnts . En god grund att bygga vidare på. Tabell 14. Tongivande aktörer på Lunds kommun med koppling till Arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Petra Flaum 86 För att kunna utveckla effektiva stödsystem och strukturer som främjar utvecklingen av befintliga, och etablerandet av nya, Sociala företag/Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) bör även riskvariabler beaktas. Nedan listas ex. på problemfaktorer: Baseline – Ex. på anledningar till att ASF läggs ned Problematiska faktorer enligt forskningen Problematiska faktorer enligt rapporten Hybridstruktur Snäv ägar-­‐ organisationsstruktur innebär risker, framförallt vid tillväxt *Kräver relationer till många aktörsgrupper med kompetens och kontaktnät *Kräver kunskap om både privat-­‐ och offentlig sektor *Regelverk och kultur Beroendesituation som begränsar företaget Ensidigt beroende – dominans från den offentliga sektorns aktörer *Startar ofta som projekt – okunskap om affärsverksamhet Underkapitalisering från början Kontinuerliga finansiella problem *Sårbarhet för konjunkturförändringar *Beroende av projektbidrag Ledarskaps och kompetensproblem *Motsättningar och konflikter mellan olika personer och grupper i ledningen *Ökad professionalisering kräver nya kunskaper Förhållningssätt och policy gentemot socialt företagande i kommunerna *Förändringar i de offentliga myndigheternas regelverk *Minskad försäljning och efterfrågan på företagets produkter/tjänster Ursprung och organisationsformer Finansiell situation Ledarskaps-­‐ och kompetensproblem Omvärldsberoende Sammanfattning Baseline: `Anledningar till att ASF läggs ned´ Med denna sammanställning kan de kontext-­‐ och målgruppsbaserade främjarsystem och strukturer som utvecklas i Lunds kommun, med fokus på Sociala företag/Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), kompletteras med vetenskapligt och empiriskt belagda fakta. Tabell 15. Anledningar till att ASF läggs ned. Petra Flaum De Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) är hybrida till sin natur – vilket innebär att de har minst två verksamhetsområden: verksamhetsområde 1 – Det sociala benet & 87 verksamhetsområde 2 – Det företagsmässiga benet. Nedan listas först ex. på de affärsidéer, som alstrats över tid, med koppling till ASF i Lund/Brunnshög: Baseline – ASF en företagshybrid & ex. på affärsidéer-­‐ASF i Lund/Brunnshög Verksamhetsben 1 – Det sociala benet ex. på affärsidéer: •
•
•
Omvandla delar av intresse/brukarorganisationer till ASF Dialog-­‐ kultur-­‐ & språkverkstad för ensamkommande barn Utveckla ett Folkets hus med mer fokus på ekonomiska aspekter Verksamhetsben 2 – Det företagsmässiga benet ex. på affärsidéer: •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fixarverkstäder Loppis & klädbytardagar Ekobutiker Ekokaféer Kvarterstvätteri Fastighets-­‐ & markskötsel Hushållsnära tjänster Vägskötsel Hemkörning av mat och annan livsmedelskopplad service Bil-­‐ & cykelpool Sammanfattning Baseline: Affärsidéer/ASF i Lund Enligt Tillväxtverket förklaringsmodell är en alla Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) företagshybrider, med minst två huvudsakliga och kompletterande affärsidéer. ASF affärsmodell bygger på två ben123: Affärsidé 1 – Det sociala benet: `Alla Affärsidé 2 – Det affärsmässiga benet: Alla har tillhandahåller arbetsträning, sysselsättning, en affärsverksamhet som utgör grunden för praktik, rehabilitering mm till arbetsträning, sysselsättning och även Arbetsförmedlingen och kommuner. För detta möjligheten att skapa arbetstillfällen. Då får man ersättning på samma villkor som andra producerar och säljer företagen produkter men privata aktörer på den marknaden. Tjänsterna är framför allt tjänster till allmänheten, företag och ibland upphandlade, ibland avtalade och när det offentlig verksamhet inom många olika gäller kommunen ibland som ett verksamhets-­‐ branscher. Alltifrån hotell, B & B, eller projektstöd.´ konferensverksamhet, hushållsnära tjänster, fastighetsservice, catering, lego-­‐jobb, cykelverkstäder till hantverk, odling och konst.´ Samtliga affärsidéer i den högra kolumnen – Affärsidé 2; Det affärsmässiga benet, har kommit fram under de top down-­‐workshops som anordnats och initierats av tongivande offentliga aktörer med koppling till ASF (Se tabellen ovan). Under dessa workshops väldigt få affärsidéer alstrats till den andra och kompletterande delen av ASFs affärsmodell – Det sociala benet124. Detta ensidiga fokus på just den företagsmässiga aspekten av AFS – återspeglas i de diskussioner som pågår i Lunds kommun, och andra, gällande kravet och förväntningarna på att ASF ska vara eller bli självbärande 123
Se även s. 21 Se bild 2. S. 23 Haltande ASF-­‐affärsmodell & ASF-­‐affärsmodell i jämvikt 124
88 inom en mycket överskådlig tid från det att företaget startas. Det ensidiga fokuset på ASFs affärsmässiga ben är dock inte kompatibel med ASFs hybrida affärsmodell som tagits fram av Tillväxtverket. De två affärsidéer som presenteras i vänstra kolumnen – Affärsidé 1; Det sociala benet, kommer från de två bottom up-­‐workshops som anordnades med två målgruppsrepresentanter, nämligen intresse-­‐ och brukarföreningar samt utrikes födda akademiker/företagare125. Det framgår med all tydlighet att `business-­‐as-­‐usual-­‐konceptet´ inte kan appliceras på ASF. Att aktivt utveckla systemstöd och strukturer som främjar Sociala företag/ASF – innebär samtidigt att Lunds kommun per definition även främjar utvecklingen av vad som i dag kategoriseras som `unusual business´. Vilket innebär att fokus bör ligga på att utveckla en/flera `unusual-­‐business-­‐logik/er´ med utgångspunkt i ASFs komplexa hybriditet – vilket för in oss på innovationsspåret nedan. Tabell 16. Affärsidéer-­‐ASF Lund/Brunnshög. Petra Flaum Baseline: Innovationsspåret Innovationsspår 1: Rättighetsperspektivet som katalysator för offentlig samverkan och social utveckling126 Sammanfattning Baseline: Innovationsspår 2: Finansieringsmodell av Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)/ASF ur ett rättighetsperspektiv127 Innovationsspåret Det två innovationsspår som tagits fram inom ramen för denna förstudie har sin utgångspunkt i just Tillväxtverkets förklaringsmodell av ASFs hybriditet ovan. Innovationsspår 1 syftar till att överbrygga det faktum att ASF står i gränssnitten mellan flera politikområden – samtidigt som det konstaterats att en effektiv offentlig samverkan är svår att uppnå. Innovationsspår 2 kompletterar de mängder av `business-­‐as-­‐usual-­‐finansieringsmodeller´ som idag dominerar – denna enkla finansieringsmodell baseras på det faktum att de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) bedriver `unusual business´ då de enligt regeringen `löser samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´. Det är viktigt att tillstå att den förhandling som sker mellan parterna i en IOP, gällande ersättningsnivåerna för ex. den arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm som de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) tillhandahåller Arbetsförmedlingen och kommuner, sällan sker på lika villkor. Det är väldigt få organisationer från idéburen sektor som har ekonomer och jurister i sin organisation likt det offentliga. Andra faktum som komplicerar förhandlingen är att det offentliga har en utgiftsram oavsett IOPn medan den idéburna parten inte har alternativ finansiering att falla tillbaka på om IOPn går till intet. 125
Se sammanfattning av dessa workshops bilaga 3 & 4 s. 105 & 109 Se mer om Rättighetsperspektivet som katalysator för offentlig samverkan och social utveckling bild 14 s. 77 127
Se mer om Finansieringsmodell av Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) ur ett rättighetsperspektiv bild 7 s. 27 126
89 Det är lätt att förstå att den idéburna parten, i det här scenariot, ser varje krona som ett plus– oavsett om ersättningen täcker de faktiska kostnaderna eller ej. Vidare kompliceras förhandlingen av att ersättningsnivåerna inte har någon jämförelsegrund då de inte är konkurrensutsatta då det inte finns någon marknad. Frågan är då vilken beräkningsnyckel som används? I den ojämna förhandlingssituationen är det inte konstigt om `lägsta möjliga ersättningsnivå´ blir norm – att denna norm kan upprätthållas beror på en kraftfull inlåsningsmekanism; det finns i en stor oro för att idéburen sektorn/ASF ska framstå som `underleverantörer´ till offentlig verksamhet. En relevant fråga i sammanhanget är varför just en låg ersättningsnivå både legitimerar idéburen sektor/ASF som varande självständiga och samtidigt fungerar som markör för att de inte är underleverantörer till offentlig sektor – denna logik gäller förövrigt inte vid prissättning av välfärdstjänster utförda av marknadsaktörer. `Underleverantör´ eller ej, det går dock inte att bortse från att regeringen i `Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag (ASF)´ explicit befäster att ASF `löser samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´ samtidigt som ett av kriterierna för en IOP är att `verksamheten (som idéburna sektor/ASF driver) är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan´128. För att Lunds kommun ska kunna utveckla kontext-­‐ och målgruppsbaserade stödsystem och strukturer, som bidrar till att Sociala företag/de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) når sin fulla potential, bör det skapas samstämmighet om att samverkansinsatser med fokus på ASF ska kategoriseras som arbetsmarknads-­‐ socialpolitiska-­‐ och/eller näringslivsåtgärder – vidare bör en samstämmig bild av de Arbetsintegrerande sociala företagens (ASF) komplexa natur etableras. Nedan visas en modell av ASFs komplexa natur: Tabell 17. Innovationsspåret. Petra Flaum 128
Se mer om IOP-­‐kriterierna och `Handlingsplan för Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) på s. 5-­‐6 90 ASF$komple+erar$offentlig$sektor$
genom$a+$lösa$samhällsproblem$och$
behov$som$det$offentliga$inte$kan$
;llgodose$$$
ASF$är$en$hybrid$–$e+$
socialt$ben$&$e+$
företagsben$–$kräver$$2$
finansieringsmodeller$$$
Sociala$benet$kräver$
finansieringsmodell$
u;från$e+$
räDghetsperspek;v$$$$
Företagsbenet$kräver$
en$ord.$
finansieringsmodell$$
RäDghetsperspek;vet$
som$katalysator$för$
offentlig$samverkan$$$
Säkrar$det$offentligas$
samhällsuppdrag$&$
bidrar$;ll$a+$ASF$kan$
nå$sin$fulla$poten;al$$
Bild 17. ASFs komplexa natur. Petra Flaum I tabellen och i bilden ovan påvisas att de Arbetsintegrerande sociala företagen är i behov av en ny finansieringsmodell, den traditionella finansieringsmodellen som appliceras på ASFs verksamhetsben 2: Det företagsmässiga benet – bör kompletteras med en finansieringsmodell som kan appliceras på ASFs verksamhetsben 1: Det sociala benet. Nedan visas ex. hur en finansieringsmodell av IOP/ASF ur ett rättighetsperspektiv skulle kunna se ut: 91 (")Investering(+)-Besparing-
(")-Kostnader(+)Inkomst-&Ersä<ning-
MR"Indikatorer-&Självska<ning-
MR"Indikatorer&Självska<ning-
Finansieringsmodell-av-Idéburet-Offentligt-Partnerskap-(IOP)/ASF-ur-e>rä@ghetsperspekBv:-Grön-bild:-Part-från-Offentlig-sektor-–-Blå-bild:-Part-från-Idéburen-sektor---
129
Bild 18 . Finansieringsmodell av IOP/ASF ur ett rättighetsperspektiv. Petra Flaum 129
Se mer om finansieringsmodell av IOP/ASF ur ett rättighetsperspektiv på s. 5-­‐6. NB: Med MR-­‐indikatorer menas indikatorer som baseras på tematiska mänskliga rättigheter 92 5.2 Potential, Premisser & Hinder I föregående kapitel gjordes en sammanställning av förstudiens centrala fynd och baseline. I detta avslutande kapitel görs en sammanställning av den potential som finns i Lunds kommun gällande möjliga vägar för att påverka, simplifiera och realisera samverkansmodeller och stödsystem/strukturer som främjar och underlättar utvecklingen av befintliga, och tillkomsten av nya, Sociala företag/Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Lund/Brunnshög. Utgångspunkt för denna sammanställning är förstudiens centrala fynd, befintliga premisser och de reella behov som intressenter delgivit under förstudieprocessen. Nedan listas befintliga premisser och behov: Befintliga premisser •
•
•
•
•
Det råder konsensus bland relevanta aktörer att ASF är en motor för samhälls-­‐ och arbetsmarknads-­‐
inklusion Det finns ett stort ASF-­‐
engagemang bland relevanta aktörer inom såväl idéburen-­‐, och offentlig sektor och privata näringslivet Det finns ett processdriv bland relevanta ASF-­‐aktörer Det finns diversifierade affärsidéer ASF-­‐processen är redan igång, Brunnshögsprojektets ledning, LKF, ICA, idéburen sektor och privata fastighetsägare är i dialog om att utveckla/starta ASF på Brunnshög Det utförs banbrytande kultursocialt arbete på Stenkrossen i Lund130 Reella behov •
•
Behov av sektoröverskridande samverkans-­‐ & dialogplattform med koppling till social ekonomi/ASF Behov av målgrupps-­‐ och problemanalyser •
Behov av att inkludera målgrupps-­‐
representanter •
Behov av offentliga stödsystem & strukturer •
Behov av kunskaps plattform med koppling till ASF •
Behov av ökad offentlig samverkan •
Behov av katalysatorer för offentlig samverkan •
Behov av en kontextförankring av ASF •
Behov av tydlig finansieringsmodell •
Behov av policy & strategier inom området social ekonomi/ASF132 •
Behov att etablera premisserna för ASFs hybriditet •
Behov av att etablera att ASF ligger i •
130
Stenkrossen, Lunds kommun, www.lund.se/stenkrossen 93 •
The Creative plot131 vidgar dagligen synen på affärsutveckling och företagsstöd •
På kommunkontoret arbetar man med medborgardialog samtidigt som ramarna för Kommunens strategi för Social hållbarhet håller på att ta form •
Hösten 2016 startar ett 3: årigt ESF-­‐projekt med fokus på ASF i Lund (INitiativ Lund) •
Det finns ett aktivt ASF på Värpinge att ta lärdom av (Värpinge grön LivsCultur) gränssnittet mellan flertalet politikområden • Denna förstudie De befintliga premisserna utgör tillsammans en god grund för att få till stånd en stabil ASF-­‐process i Lund/Brunnshög. Samtliga behov ska ses som potentiella utvecklingsområden. • Premiss: Politisk viljeyttring och beslut samt en samordningskoordinator • Hinder: Brist på politisk viljeyttring och beslut och bristande samordning Tabell 18. Befintliga premisser & reella behov. Petra Flaum Ett av de potentiella utvecklingsområdena ovan var `Behov av policy & strategier inom området social ekonomi/ASF´. Nedan lista befintliga värdegrundsdokument och pågående processer i Lunds kommun med bäring på vidare utveckling av policys och strategier inom området Social ekonomi/ASF: 132
Se bilaga 6 s. 118 för ex. på policys för Socialt företagande The Creative plot, Lunds kommun, http://thecreativeplot.se/ 131
94 Värdegrundsdokument och pågående processer i Lunds kommun med bäring på policys och strategier inom området Social ekonomi/ASF Ex. på befintliga värdegrundsdokument Ex. på pågående processer Vision 2020 Lunds kommuns strategi för social hållbarhet Världen i Lund – om internationalisering och Överenskommelse med idéburen sektor mänskliga rättigheter Samtliga värdegrundsdokument och processer ovan kan med fördel kopplas till FNs hållbarhetsmål/Sustainable Development Goals (SDG) • Premiss: Politisk viljeyttring och beslut samt en samordningskoordinator • Hinder: Brist på politisk viljeyttring och beslut och bristande samordning Tabell 19. Värdegrundsdokument & processer i Lunds kommun med bäring på policys och strategier inom området Social ekonomi/ASF Faktaruta www.globalamalen.se/om-­‐globala-­‐malen/mal-­‐8-­‐goda-­‐arbeten-­‐och-­‐ekonomisk-­‐tillvaxt/ Hållbarhetsmålen – Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor & ekonomisk tillväxt 8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar 95 Samverkan är ett av nyckelorden i denna förstudie. Nedan lista ex. på samverkansmodeller: Ex. på samverkansmodeller Befintliga Möjliga Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) Rättighetsbaserad Samverkansmodell för Offentliga Sektor (RSOS) Public Private Partnership (PPP) Public Social Private Partnership (PSPP) Som konstaterats ligger de Arbetsintegrerande sociala företagen i gränssnittet mellan ett antal politikområden; vilket kräver explicita samverkansstrukturer. Samtliga samverkansmodeller kan med fördel utvecklas utifrån ett rättighetsperspektiv i en deltagande process med representanter från idéburen sektor, privata näringslivet och fackföreningar • Premiss: Politisk viljeyttring och beslut samt en samordningskoordinator • Hinder: Brist på politisk viljeyttring och beslut och bristande samordning Tabell 20
133
. Samverkansmodeller. Petra Flaum De Arbetsintegrerande sociala företagens (ASF) hybriditet öppnar upp för en enorm potential när det kommer till att utveckla långsiktiga processer för medborgerligt deltagande och inklusion av utsatta grupper som står långt från både arbetsmarknaden och ett samhällsdeltagande. Samtidigt kan det konstateras att framgångshalten för de Sociala företagen/Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) är helt avhängig det offentligas förhållningssätt och mognad av offentliga systemstöd och strukturer som främjar deras karaktäristiska natur134. Nedan listas viktiga åtgärder för att få till stånd en `offentlig infrastruktur´ för konceptualisering av den Sociala ekonomin och Socialt företagande/ASF i lunds kommun/Brunnshög: Offentlig infrastruktur för konceptualisering av den Sociala ekonomin och Socialt företagande/ASF i Lunds kommun/Brunnshög (Ej i prioritetsordning) Offentlig sektor – Premisser & Hinder Hinder: Det finns ingen definition av `Social hållbarhet´ Premiss: Etablera att FNs hållbarhetsmål, Agenda 2030, befäster mänskliga rättigheter (MR) som hållbarhets-­‐ramverkets sociala aspekt – MR utgör både medel och mål för social utveckling Åtgärd: Principbeslut om att anamma MR som hållbarhetsramverkets sociala aspekt och som grund för konceptualisering av Social Hållbarhet/Social utveckling i Lunds kommun samt koppla detta arbete till MR-­‐stadsprocessen Hinder: Det har inte identifierats att ASF ligger i gränssnittet mellan olika politikområden Premiss: Etablera att ASF ligger på gränssnittet till ett antal politikområde vilket ställer krav på 133
Med `Social´ åsyftas här Sociala företag/Organisationer inom Social ekonomi Företagen som försvann s. 10, www.sofisam.se/download/18.31c2dc0f149b90a660166f53/1443046937479/FO%CC%88RETAGEN+SOM+FO%
CC%88RSVANN_ORIGINAL.pdf 134
96 att den offentliga samverkan är effektiv – rättighetsperspektivet kan verka som katalysator för offentlig samverkan Åtgärd: Principbeslut om initiera en pilot i syfte att utveckla en `Rättighetsbaserad Samverkansmodell för Offentliga Sektor (RSOS)´ Hinder: ASFs särpräglade affärsmodell har inte identifierats Premiss: Etablera att de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) är hybridföretag med två verksamhetsben: • Det sociala benet och • Det företagsmässiga benet Åtgärd: Principbeslut om att öka kunskapen om effekterna av denna hybriditet samt att utveckla affärsrådgivning baserat på hybriditeten Hinder: Behovet av att ASF kräver en utvecklad finansieringsmodell har ej identifierats Premiss: Etablera att ASFs hybriditet kräver en kompletterande finansieringsmodell speciellt relevant när samverkan formaliseras via IOP Åtgärd: Principbeslut om att initiera en pilot i syfte att utveckla en finansieringsmodell till ASF/IOP och ur ett rättighetsperspektiv Hinder: Den Sociala ekonomins/ASFs komplementära funktion har inte identifierats Premiss: Etablera att den Social ekonomin/ASF blir allt mer relevant som komplement till det offentliga uppdraget Åtgärd: Utveckla Lunds kommuns Policy för Social ekonomi/Socialt företagande/ASF/IOP ur ett rättighetsperspektiv Hinder: Det saknas plattform för sektoröverskridande samverkan Premiss: En plattform för sektoröverskridande Åtgärd: Principbeslut om att utveckla sektoröverskridande samverkans-­‐ & dialogplattform med koppling till Agenda 2030/Hållbar utveckling & Social ekonomi/ASF Hinder: Det har inte identifierats att ASF-­‐processen till största del drivs på `aktörsnivå´ av bl.a. offentlig sektor, idéburna organisationer och organisationer inom Social ekonomi/Socialt entreprenörskap Premiss: Etablera vidden av att involvera målgrupper och målgruppsrepresentanter i ASF-­‐
processen Åtgärd: Principbeslut om att tidigt skapa en referensgrupp bestående av brukar-­‐ och intresseorganisationer med egen-­‐erfarenhet av utanförskap; för säkra att inte behov-­‐ & individperspektivet går förlorat Hinder: Det saknas en samordningsfunktion som koordinerar i ASF-­‐processen Premiss: En koordinator som samordnar ASF-­‐processen Åtgärd: Principbeslut om att tillsätta en samordningskoordinator • Övergripande premiss: Politisk viljeyttring och beslut samt en samordningskoordinator • Övergripande hinder: Brist på politisk viljeyttring och beslut samt bristande samordning Tabell 21. Offentlig infrastruktur för konceptualisering av den Sociala ekonomin och Socialt företagande i Lunds kommun. Petra Flaum 97 Nedan en sammanfattande bild av ansvars-­‐ och arbetsfördelning – mellan det offentliga och idéburen sektor, organisationer inom Social ekonomi/Entreprenörskap & privata näringslivet: Ansvar-­‐ och arbetsfördelning Offentlig sektor Fundament Mål *Hållbarhetsmålen *Antagandet av MR som hållbarhetsramverkets sociala aspekt *Lunds kommuns värdegrundsdokument *Strategi for Social hållbarhet *Policy för Social ekonomi & Socialt entreprenörskap *Introduktion av Rättighetsperspektivets som arbetsmetodik *Skapa systemstöd och strukturer som främjar utvecklingen av den Sociala ekonomin/ASF som del av Lunds kommuns samhällsuppdrag Utveckla systemstöd & strukturer Övriga aktörer ovan Social innovation utifrån ett rättighetsperspektiv *Samverkan inom Rättighetsperspektivet ramen för Överens-­‐ kommelsen om som katalysator för samverkan i Lund offentlig samverkan mellan det civila *Modell: samhället och Lunds Rättighetsbaserad finansieringsmodell av kommun IOP/ASF *Företagsutveckling baserad på ASFs hybriditet *Sektoröverskridande dialog-­‐ metod-­‐ & samverkansplattform *Modell: Tabell 22. Ansvars-­‐ & arbetsfördelning. Petra Flaum FNs hållbarhetsmål befäster alltså mänskliga rättigheter (MR) som hållbarhetsramverkets sociala aspekt – vilket innebär att mänskliga rättigheter nu utgör både medel och mål för social utveckling. Det är ett stort steg för hållbarhetsdiskursen som helhet och en garant för att rättighetsperspektivet är här för att stanna – detta ställer stora krav på nytänk. Det är viktigt att hålla i minnet att det finns skillnader i ansvars-­‐ och arbetsfördelningen mellan det offentliga och idéburen sektor/privata näringslivet. Denna förstudie har haft fokus på att etablera hur offentlig sektor bäst skapar den infrastruktur av systemstöd och strukturer som del av sitt samhällsuppdrag, som främjar utvecklingen av befintliga, och tillkomsten av nya ASF i Lund/Brunnshög – utifrån ett rättighetsperspektiv. Idéburen sektor och privata näringslivet verkar dock på frivillig basis, än så länge, utifrån ett `moraliskt egenintresse´ när de bidrar till en god samhällsutveckling. Med de rätta förutsättningarna på plats kan idéburen sektor, privata näringslivet och fackföreningar göra det de är bäst på; att spegla olika samhällsgrupper, spegla tidens samhällsutmaningar, skapa innovativa behovsbaserade lösningar som bl.a. ASF och därigenom bidra till social-­‐ ekonomisk-­‐ och miljömässig utveckling. Det offentliga har allt att vinna på att engagera dessa krafter. 98 Förhoppningen är att denna förstudie besvarat några frågor om Social hållbarhet i allmänhet och om premisserna för Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Lund/Brunnshög synnerhet – och att förstudien och den film, som producerats inom ramen för förstudien135 , kan bidra till att öka intresset för rättighetsperspektivet som metod för social hållbarhet på ett vidare plan. Med utgångspunkt i de Arbetsintegrerande sociala företagens komplexa företagsstruktur och gränssnitt till flertalet politikområden avslutas denna förstudie med följande, om något modifierade, citat136: `I startupvärlden kan ett bolag gå tio år utan att göra vinst och ändå hyllas som en succé. Det krävs tålamod och fokus för att genomföra innovativa digitala sociala satsningar. Att förändra enskilda utsatta miljarder människors liv gör man inte på några år.´ Jag tror att min egen drivkraft har haft betydelse för hur jag har lyckats här (…) Nån gång vill jag väl hitta ett annat jobb … jag har inte riktigt bestämt mig än riktigt … om jag ska jobba här ett år till … eller sluta till h östen. Medarbetaröster från olika ASF www.diva-­‐portal.se/smash/get/diva2:626438/FULLTEXT01.pdf Ja varje morgon har vi morgonmöte, de är jättebra! Det märks direkt hur alla mår … nån pratar inte, nån är tjurig och … det är bara … hmmm. Jag har framtidsdrömmar … men just nu ligger de på is ganska … eftersom jag just blivit anställd här och just skaffat lägenhet … ett tag i alla fall. 135
Filmen `Arbetsintegrerande Sociala Företag (ASF) ur ett rättighetsperspektiv; ansvar-­‐ & arbetsfördelning och kopplingen till IOP´ blir tillgänglig under hösten 2016 136
Klarnagrundarna ska digitalisera välgörenheten, Dagens Industri Digital, http://digital.di.se/artikel/klarna-­‐
grundaren-­‐ska-­‐digitalisera-­‐valgorenheten 99 Bilaga 1 Överenskommelse om Samverkan i Lund mellan det civila samhället och kommunen För samverkan med civilsamhället (även benämnd ideella organisationer, idéburna organisationer, social ekonomi m.m.) saknas en övergripande struktur för samarbete i Lunds kommun. Detta skiljer sig från regional och nationell nivå där det finns överenskommelser mellan civilsamhälle och offentlig sektor. För att öka lundabornas delaktighet i gemensamma angelägenheter vill civilsamhällets organisationer att Lunds kommun bidrar till att utveckla det civila samhället. Detta sker genom att stärka föreningslivet och det sociala företagandet samt utveckla brukarmedverkan och medborgardialog. Paraplyorganisationerna i Lunds kommun har därför tagit initiativ till att gemensamt arbeta fram en överenskommelse om samverkan. Syftet med överenskommelsen är att främja samverkan och utveckling av det civila samhället genom att anta en gemensam värdegrund, lyfta fram ett antal viktiga principer för samverkan och även att vardera parten gör åtaganden som främjar utvecklingen av det civila samhället. Lunds kommuns åtaganden gäller gentemot samtliga demokratiska föreningar och organisationer. De som väljer att skriva under överenskommelsen deltar tillsammans med kommunen i en årlig uppföljning av hur de ömsesidiga åtagandena fungerar. Definitioner Begreppen den sociala ekonomin och det civila samhället används såväl inom EU som på statlig och regional nivå. Därför väljer också vi att använda dem i detta sammanhang. Den sociala ekonomin innefattar organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Till den sociala ekonomin hör alla föreningar och organisationer som har formaliserade strukturer för sitt arbete. Det civila samhället är ett bredare begrepp och omfattar såväl den sociala ekonomin som lösare grupperingar av människor som samlas runt någon fråga utan att gå in i en tydlig 100 Värdegrund för samverkan Det civila samhället bidrar till samhörighet mellan människor, ökar den enskilda individens möjligheter till personlig utveckling samt utgör ett forum för deltagande i demokratiska processer. En samverkan mellan den offentliga sektorn och det civila samhället är nödvändig för att utveckla vårt samhälle. Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang tillvaratas är grunden för en stark demokrati. En levande demokrati präglas av mångfald, människors lika värde, medmänsklighet, ansvarstagande, idealitet samt möjlighet till påverkan. En samverkan mellan kommunen och det civila samhället förutsätter stor tydlighet kring överenskommelsen. En förutsättning för en sådan samverkan är ömsesidig respekt för det civila samhällets villkor och för kommunens ansvar och skyldigheter. Principer för samverkan Principen om självständighet och oberoende Det civila samhället utgör både en förutsättning och ett uttryck för varje demokratiskt samhälle. Aktörer i det civila samhället formulerar sin verksamhet utifrån sin identitet och värdegrund. De ska kunna vara kritiskt granskande och verka självständigt i förhållande till kommunen, utan att riskera att mista ekonomiskt eller annat stöd. Principen om öppenhet Samverkan mellan kommunen och det civila samhället ska bygga på tillgänglighet till information och vilja till öppenhet mot varandra och medborgarna om sina respektive verksamheter. Parterna har ändå rätten att bedöma gränserna för sin öppenhet. Principen om kvalitet Det civila samhällets aktörer avgör själva kvaliteten i sin egen verksamhet. När det civila samhällets aktörer utför verksamhet på uppdrag av kommunen, är det kommunen som avgör vilka krav på kvalitet som gäller för uppdraget. Principen om långsiktighet Kommunen ska underlätta det civila samhällets planering genom att ha långsiktighet som grund. Bred politisk enighet om överenskommelsen är väsentlig för att fullfölja denna princip. Principen om dialog En kontinuerlig dialog är en förutsättning för samverkan mellan kommunen och det civila samhället. 101 Principen om mångfald Det civila samhället bidrar till mångfald genom att ge individen fler möjligheter att utöva sitt engagemang och sina intressen. Kommunen ska därför stödja det civila samhället och underlätta förutsättningarna för framväxt av nya aktörer. Kommunens åtaganden och åtgärder för samverkan: 1. Det ska vara enkelt att kontakta kommunen. Det ska vara tydligt vilka förvaltningar och kontaktpersoner som är ansvariga för olika frågor och områden. (principen om öppenhet) 2. Kommunen har ett ansvar att kalla till en årlig dialogträff för diskussion om överenskommelsen för samverkan. (principen om dialog) 3. Kommunen ska sträva efter att upphandla tjänster i mindre delar för att gynna det civila samhället. (principen om kvalitet) 4. Kommunen ska ansvara för att det civila samhällets villkor är kända inom den kommunala organisationen. (principen om öppenhet) 5. Kommunen ska utveckla sitt föreningsregister som en grund för gemensamt utvecklingsarbete mellan civilsamhället och kommunen. (principen om öppenhet och om dialog) 6. Kommunen ska visa respekt för civilsamhällets självständighet och oberoende. (principen om självständighet och oberoende) 7. Kommunen ska se över och pröva olika former för långsiktig samverkan med det civila samhället. (principen om långsiktighet) 8. Kommunen ska informera om vilka former av stöd som civilsamhället kan få och det måste finnas tydliga riktlinjer för vad som gäller för stödet. (principen om öppenhet och om mångfald) 9. Kommunen ska sträva efter att när så är möjligt bjuda in det civila samhället vid utbildningstillfällen som är relevanta. (principen om kvalitet) 10. Kommunen ska bidra till ökad kunskap om det civila samhällets erfarenheter och deras särskilda kvalitet. (principen om kvalitet) 11. Det civila samhället har rätt att kritiskt granska kommunen och dess verksamheter utan att riskera att mista ekonomiskt eller annat stöd. (principen om självständighet och oberoende) 12. Kommunen åtar sig att bidra till ett fristående ideellt utvecklingscentrum i syfte att främja utvecklingen av det civila samhällets organisationer och aktörer samt utveckla dialogen och samverkan mellan dessa och Lunds kommuns olika verksamheter. (principen om öppenhet, om dialog och om mångfald) 13. Kommunen ska verka för att denna överenskommelse blir känd bland kommunens anställda och medborgare. (principen om öppenhet) Det civila samhällets åtaganden och åtgärder för samverkan: 102 1. Det civila samhällets aktörer ska tillhandahålla relevant information om sin förening/organisation för att främja samarbete med kommunen. (principen om öppenhet) 2. Det civila samhällets aktörer ska tillhandahålla och aktualisera kontaktuppgifter. (principen om öppenhet) 3. Det civila samhällets aktörer ska hävda sin suveränitet och identitet i sin samverkan med kommunen. (principen om självständighet och oberoende) 4. Det civila samhällets aktörer åtar sig att ha en planering som motsvarar den tidsperiod för vilken kommunen beviljar ekonomiska medel/stöd. (principen om öppenhet) 5. Det civila samhällets aktörer kan bidra med erfarenhet och kompetens för nya grupper som vill organisera sig om detta inte strider mot deras värdegrund. (principen om öppenhet) 6. Det civila samhällets aktörer ska bidra till kunskap om sin särskilda kvalitet och sin betydelse för samhället. 7. Det civila samhällets aktörer ska söka aktiv dialog med Lunds kommun om oklarheter och klagomål uppstår i samarbetet. (principen om öppenhet och om dialog) 103 Bilaga 2 Välkommen till seminarium om -­‐ Social hållbarhet genom socialt företagande i Lund! den 15 september kl. 13-­‐16 Lokal meddelas senare Anmälan till Petra Flaum på: [email protected] senast den 7 september Program 13:00-­‐13-­‐30. Petra Flaum – Projektledare på Lunds kommun, berättar om Social hållbarhet – Globalt, nationellt & lokalt: Brunnshögsprojektet. 13:30-­‐14:00. Milischia Rezai – Politiskt sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet, berättar om mervärdet på politisk nivå: Sociala företag & Arbetsintegrerade sociala företag – den politiska visionen. 14:00-­‐14:15. Kaffe & mingel 14:15-­‐15:00. Björn-­‐Anders Larsson – Ekonom, samhällsanalytiker & ledamot i Fontänhusets styrelse i Lund, berättar om mervärdet på samhällsnivå: Socioekonomiskt bokslut – att mäta, värdera & räkna hem social utveckling. 15:00-­‐15:45. Alec Carlberg – Konsult, social entreprenör samt grundare av Basta kooperativet, berättar om mervärdet på individnivå: Sociala företag/Arbetsintegrerade sociala företag som metod för personlig empowerment. 15:45-­‐16:00. Öppet samtal och frågor 104 Bilaga 3. Workshop: Offentlig samverkan & arbetsintegrerade sociala företag (ASF) – Med vem för vem? Bilaga 4. Projektledare och rapportförfattare: Petra Flaum 2016-­‐01-­‐01 105 Sammanställning av workshopen: Offentlig samverkan & arbetsintegrerade sociala företag (ASF) – Med vem för vem? Kristallen 151125 Workshopen samlade 11 intressenter från 9 intresseorganisationer – samtliga med ett socialt fokus137. Gruppen var väl insatt i vad de skulle delta i och vad de förväntades bidra med. Vi började med en kort presentationsrunda – det framkom väldigt snabbt att deltagarna besitter ett otroligt engagemang, gedigen kunskap, stor empiri & stor kraft! Efter presentationsrundan påbörjades genomgången av Powerpoint-­‐bilderna, 1-­‐10, som berör frågan om offentlig samverkan, se bilaga 1. Nedan under huvudrubriken `Offentlig samverkan´ presenteras deltagarnas input. Offentlig samverkan Deltagarnas problembild – offentlig samverkan •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Dålig kommunikation mellan intressenter Inget intresse från det offentliga Ingen samverkan mellan det offentliga och intresseorganisationer Insatser ej behovs-­‐ eller intresseanpassade – bidrag istället för utbildning Dålig uppföljning – det offentliga har ingen koll på om insatserna fungerar Ej meningsfulla insatser bidrar till ohälsa Systemet står i centrum -­‐ inte individen Ingen kontinuitet – alltid nya handläggare – man får berätta sin historia om och om igen För mycket fokus på omorganisering inom det offentliga Man får inga personliga möten på Försäkringskassan (FK) – endast telefonmöten Vid utskrivning får man en plan av vården – som inte fungerar när kommunen tar över Man vet inte att man har rätt till ex. SIP (Samordnad Individuell Plan)138 137
Svenska brukarföreningens anhöriga Skåne (BFA), Lunds Fontänhus, Fas 3, Intresseföreningen för schizofrena i Lund (IFS), Handikappsföreningarnas samarbetsorganisation i Lund (HSO), Attention, RFOL & NSPH Skåne samt Svenska brukarföreningen. 138
SIP (Samordnad Individuell Plan) `Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 § Socialtjänstlagen och i 3 f § Hälso-­‐ och sjukvårdslagen en bestämmelse enligt följande: När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso-­‐ och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Bestämmelsen inbegriper alla kommun och landstingsfinansierade verksamheter´. www.tyreso.se/upload/Socialf%C3%B6rvaltningen/Socialf%C3%B6rvaltningen/LOV/DV/SIP/Vagledning_SIP.pdf 106 •
•
•
•
•
•
•
Arbetade som timanställd på vårdhem & erbjöds fastanställning om hen läste in baskurs i vård-­‐ & omsorgsprogrammet. Fick avslag139 av AF – går nu sin 4:e period inom, skattefinansierade, jobb-­‐ & utvecklingsgarantin En vän fick däremot beviljad kompetensutveckling via AF under samma premisser Det går inte att gå från förtidspensionerad till arbetssökande – med bibehållen sjukpeng under en övergångsperiod – om man inte har tur att stöta på rätt handläggare…. Godtyckligheten tar kol på en! Intresseorganisationer kan ej skala upp p.g.a. för betungande administration I FAS 3 får man inga arbetsmarknadsutbildningar – bara förvaring Intresseorganisationerna vet att det finns ett enormt behov av socialt stöd & ett stort förändringsbehov bland deras medlemmar – men de får inget ekonomiskt stöd om de inte har lokal – men har man inga resurser så är det omöjligt att få en lokal… Jobbkurser är obligatoriska – men innehållslösa – man får inte ens neka att delta även om orsaken är att man har en timanställning Deltagarnas förslag – offentlig samordning •
•
•
•
•
•
•
•
Bort med godtyckligheten! Erbjud kommundriven administration till intresseorganisationer samt handledning/utbildning i ekonomi Etablera stadigvarande uppdragsöverskridande samarbetsgrupper mellan Arbetsförmedlingen (AF), Socialförvaltningen (SoC), vården, Försäkringskassan (KF) – Teamkontakt med individperspektiv140 Erbjud offentligt kärnverksamhetsstöd till intresseorganisationer Inför gemensamma definitioner inom AF, KF & SoC – 50 %-­‐ig arbetstid definieras olika i de olika organisationerna Inför en gemensam ISO-­‐certifiering av det offentliga uppdraget – lägg upp på en lättillgänglig databas Var flexibla! Ta bort utbildningskarenstiden under A-­‐kassetiden – sätt in individ-­‐ & arbetsmarknads-­‐
behovsbaserade åtgärder direkt141 Efter mycket intressanta och livliga diskussioner, gällande den offentliga samverkan, fortsatte vi med de avslutande Powerpoint-­‐bilderna med relation till ASF. Även här gick diskussionen varm – nedan presenteras deltagarnas input gällande ASF. Deltagarnas input gällande Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) ASF & normer • De ska kombinera teori, praktik & kreativitet • De ska förena jobb & lärande – nytta med nöje • De ska bidra till att skapa acceptans • De ska ges byråkrati-­‐space 139
Regeringen har lagt ett lagförslag gällande satsningar på ett så kallat livslångt lärande: `Syftet med den europeiska referensramen (som finns intagen som bilaga II till rekommendationen) är att främja livslångt lärande och förbättra anställbarhet, rörlighet och social integrering för arbetstagare och studerande inom EU.´ www.regeringen.se/contentassets/4bf9e2c5cf5b43758f8238dd4eeac745/vissa-­‐fragor-­‐med-­‐anledning-­‐av-­‐
inforandet-­‐av-­‐en-­‐nationell-­‐referensram-­‐for-­‐kvalifikationer-­‐for-­‐livslangt-­‐larande-­‐prop.-­‐201415107 140
I princip samma tanke som befintliga SIP – se även fotnot 1. Frågan är varför inte SIP nyttjas i större omfattning. 141
Se även fotnot 3. 107 •
De ska vara en plattform för spridning av berättelser ASF & områden •
•
•
•
•
Starta en inkubator för uppstart av andra ASF Starta en ASF som hjälper andra ASF Starta inom transportsektorn Starta inom återvinning & återbruk Säger jag inte – det är en affärshemlighet! Projektledarens avslutande kommentar Majoriteten av deltagarna ser stora möjligheter, och en del har konkreta tankar, på att utveckla sin egen intresseorganisation till ett ASF – om premisserna är rätt. Dessa ambitioner måste tas tillvara. Projektledarens förslag på steg framåt •
Anordna processbaserade och kunskapsalstrande så kallade `Fab labs´142 för att, tillsammans med deltagarna ovan och andra relevanta offentliga, privata & civilsamhälleliga intressenter, utveckla invånardriven metodik för organisering & `co-­‐creation´ 143 för ökad inkludering & deltagande – med koppling till ASF. Bild 1. Deltagarnas ASF – loop. Petra Flaum Teori, prak}k & krea}vitet Plaƒorm för berä‚leser Jobb & lärande Byråkra}-­‐
space Ny‚a & nöje Bidra }ll acceptans 142
Läs mer på bl.a. FABFOUNDATION: www.fabfoundation.org/fab-­‐labs/what-­‐is-­‐a-­‐fab-­‐lab/ Förklaring: `Co-­‐creation consists of individuals, or other organizations, interacting with organizations in order to develop value´, http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.459.2383&rep=rep1&type=pdf 143
108 På uppdrag av Lunds kommun och FINSAM Bilaga 4. Projektledare och rapportförfattare: Petra Flaum !" 109 Sammanställning av workshopen: Trender på svenska arbetsmarknaden – med fokus på arbetsintegrerande sociala företag/Trends on the Swedish labour market – with a focus on work-­‐
integrating social enterprises Kristallen 151126 Inledning Workshopen samlade 6 relativt nyanlända individer som rekryterats via Arbetsförmedlingen (AF) – två tolkar fanns på plats, en i Arabiska & en i Dari samt en representerade från AF. Vi började med en presentationsrunda som snabbt påvisade att deltagarna inte riktigt visste vad de skulle delta i eller vad de förväntades bidra med. Samtalet därefter kom att fokusera på deltagarnas personliga missnöje gällande bland annat kommunens brist på konkreta integrations-­‐ & arbetsmarknadsstrategier. Flertalet uttryckte att de dagligen kände sig diskriminerade – att de ofta blir behandlade som mindre värda. En person utryckte med emfas att det snarast bör skapas vägledning runt hur speciellt barn kan integreras. Majoriteten har stora problem med sin boendesituation. En ensamstående kvinna berättade att hon bodde med sin 6-­‐årige son i ett rum, med ett icke-­‐tidsbestämt kontrakt, och att hennes hyresvärd stänger av elen 3-­‐4 timmar varje dag. En av männen är ensamstående utan barn, och har överhuvudtaget inget boende, utan bor på soffan hos olika vänner. Samtliga riktade även kraftig kritik mot AF. Enligt deltagarna grundas AF:s planering varken på individens kompetens, utbildning eller intressen. Deltagarna upplever att planeringen endast har som syfte att säkra att de dagligen uppfyller AF:s arbets-­‐ och/eller skolkvot – som i sin tur ligger som grund för att de ska få försörjningsbistånd. AF:s kortsiktiga planering med fokus på att upprätthålla `bidragsberättigandet´ underminerar enligt deltagarna såväl deras ambitionsnivåer som deras motivation. Deltagarna eftersöker en mer långsiktig och mer individ-­‐ & behovsbaserad planering. Workshopen Det krävdes en stringent insats för att föra över fokus till själva workshopen – som inleddes med genomgången av en Powerpoint (PP), se bilaga 1. Samtliga bilder lede till frågor och diskussion – vi upprätthöll oss bland annat länge vid bild 4 i PPn. Att ett utländskt namn försvårar för individer att få arbete var de flesta medvetna om – någon hade till och med försökt byta till ett mer svensklingande namn, men fått avslag. Däremot förvånandes de över att hela 78 % av alla rekryteringar i Sverige sker via nätverk `det är ju precis som i mitt hemland Afghanistan – där handlar allt också om att ha de rätta kontakterna!´. Deltagarna konstaterade därefter att det inte alls stämmer att alla har lika rättigheter i Sverige, utan att de befinner sig i `catch 22-­‐ situation´, som kan illustreras enligt följande: 110 Bild 1. Utanförskapsloopen. Petra Flaum
...vi får inga arbeten för a‚ vi har utländska namn... ...inga nätverk inget arbete... ...utan arbete ingen svenska... ...utan varken arbete eller svenska... ...inga nätverk... Även bild 7 i PPn, som listar kriterierna för ett Arbetsintegrerande socialt företag (ASF), vållade en hel del diskussion. Det flesta hade svårt att förstå logiken bakom kriterierna några frågor som ställdes var `är Arbetsintegrerande sociala företag ett företag eller ej?´ och `varför ska jag lösa kommunens sociala problem?´. Vi kom aldrig fram till huruvida deltagarna anser att ett ASF ska klassas som ett företag eller ej – deltagarna utryckte att allt var för nytt för att de skulle kunna ta ställning. Några drog dock paralleller till sina hemländer där de har erfarenhet av att kvinnor går samman för att bland annat sy och laga mat. Som svar på frågan – varför skulle någon starta ett ASF för att lösa kommunens sociala problem – så vände jag på ansatsen – vore det intressant att starta ett ASF för att tillsammans med andra för lösa era egna sociala problem, med eller utan stöd av kommunen? Detta perspektiv skapade kreativitet bland deltagarna, en person kopplade direkt ansatsen till en idé han länge burit på – att starta en plattform för möten mellan Afghaner och hemspråksundervisning för ensamkommande barn. Kommentarer Deltagarna har ett enormt behov av att utrycka sin personliga frustration över brister i samordningen av det offentliga systemet gällande arbete & praktik, språkutbildning, boende, utbildning, sammanhang, framtidsplaner – alla är överens om att allting tar för lång tid – och att de saknar en `mottagare´ för sina frustationer såväl som sina aspirationer. Trots försök att lyfta vikten av att organisera sig som metod för att bättre nå ut med budskap eller för att lösa problem, ex. inom ramen för ASF – återgick samtalet hela tiden till bristen på pengar. Denna pengabrist kopplades oftast till kommunen på ett eller annat sätt: kommunen som problemskapare, kommunen som problemlösare, kommunen som snåljåp och/eller kommunen som presumtiv finansiär. Det framgick med all tydlighet att deltagarna inte är vana att tänka i termer av organisering – det vill säga själva utgångspunkten för ASF. Detta faktum bör beaktas i analyser av premisserna för ASF samt vid initiativtagandet av framtida ASF. 111 Förslag på steg framåt Systematisera insatser för praktik för nyanlända genom samverkan mellan AF, SoC och Näringslivsavdelningen – för en inkluderande & hållbar tillväxt144 Anordna processbaserade och kunskapsalstrande så kallade `Fab labs´145 för att, tillsammans med deltagarna ovan och andra relevanta offentliga, privata & civilsamhälleliga intressenter, utveckla invånardriven metodik för organisering & `co-­‐creation´ 146 för ökad inkludering & deltagande – med koppling till arbetsmarknad & ASF. •
•
Bild 2. Citat `Även om man har en idé så har vi ingen budget..´ `Bra, men svårt att ta tag i…´ Deltagarna om ASF `Jag vill starta en plattform för möten & hemspråksundervisning´ `Om m an befinner sig på basic-­‐överlevnadsnivå – tänker m an inte på att starta företag!´ `Betalar kommunen?´ `Varför ska jag lösa kommunens sociala problem?´ 144
Se bild 3 s. 4 – Att bryta `utanförskapsloopen´ Läs mer på bl.a. FABFOUNDATION: www.fabfoundation.org/fab-­‐labs/what-­‐is-­‐a-­‐fab-­‐lab/ 146
Förklaring: `Co-­‐creation consists of individuals, or other organizations, interacting with organizations in order to develop value´, http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.459.2383&rep=rep1&type=pdf 145
112 Bild 3. Att bryta `utanförskapsloppen´. Praktik som ingång till samhällsintegration, arbetsmarknaden, egenmakt, svenska språket & nätverksbyggande. Petra Flaum ...vi får inga arbeten för a‚ vi har utländska namn... Lösning Prakpk ...inga nätverk inget arbete... ...inga nätverk... Lösning prakpk ...utan arbete ingen svenska... Lösning prakpk ...utan varken arbete eller svenska... Petra Flaum Lunds kommun, Kommunkontoret Projektledare – Arbetsintegrerande socialt företagande/Socialt företagande Box 41, 221 00 LUND Växel: 046-­‐35 999 86 eller 073 994 24 6 [email protected] 113 Bilaga 5 Workshop den 2 juni 2016 i Lund: Arbetsintegrerande sociala företag på Brunnshög – handlingsplan och samverkansmodeller Sammanställning av anteckningar från gruppvisa diskussioner och problemlösningar – av Oskar Svensson/Kommunikatör Brunnshögsprojektet (Något redigerat av projektledare Petra Flaum) Bakgrund Dagen och workshopen inleddes med att Brunnshögs projektchef Eva Dalman berättade om visionen för Brunnshög, Lunds nya stadsdel i nordöst. Brunnshög är ett utvecklingsprojekt, med uppdrag att skapa ny stadsdel med ganska fria tyglar. Projektgruppen har blivit ombedd att tänka nytt, och ett uppenbart område där man kan tänka på nya sätt är genom att inkludera människor som hamnat utanför. I framtiden kommer massor av nya människor flytta till Brunnshög, starta företag, och andra företag flyttar till området. Behov av tjänster och varor uppstår — finns det där en möjlighet att skapa non profit-­‐företag som utför tjänster vilka medför värde för boende och arbetande i Brunnshög, och som samtidigt kan ge människor en väg in i arbetsmarknaden? Petra Flaum och Johan Larsson Boström presenterade sedan dagens upplägg, och hur workshoppen skulle gå till. De gav en genomgång av olika termer och verksamhetsformer, en uppskattad påminnelse inför den aktiva delen av workshoppen. Bland annat berättade de om vad arbetsintegrerande socialt företagande (hädanefter i texten används förkortningen för begreppet; ASF) är för något, och gav goda exempel på lyckade sådana. En snabbkurs i de olika samverkansmodellerna Public Private Partnership (PPP), Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) och Public Social Private Partnership (PSPP) gavs också. Förändring Dagens första uppgift för de deltagande var att utifrån John Kotters teori om hur man uppnår förändring. Petra berättade vilka 8 ingredienser Kotter identifierat i sin teori, men inte i vilken ordning de förespråkas. Deltagarnas uppgift var att utifrån de kända stegen bygga en modell för att förmå förändring, i den ordning de själva valt. Grupperna lade fram sina argument för varför deras ordning skulle kunna fungera, men ingen grupps förslag överensstämde helt med Kotters teori. Tanken med övningen var att börja fundera på hur man går tillväga och de val man gör, och på så vis var det en värdefull tankeställare. 114 Backcasting Nästa uppgift var att inom grupperna skapa en vision för hur ASF på Brunnshög skulle kunna se ut. Backcasting är en metod där man börjar med att föreställa sig hur en attraktiv, framgångsrik framtid ser ut, och sedan utgå från det för att identifiera vilka åtgärder och handlingar som krävs för att nå dit. På så vis undviker man att handla på ett sätt som fortsätter redan existerande tillvägagångssätt, och kan släppa fram mer kreativa lösningar. Sammantaget verkar grupperna ha kommit fram till behovet av integrerade lösningar med spännande visioner. De skiljer sig sedan åt i vad man valt att fokusera på, och vilka perspektiv man utgick från i definieringen av visionen. Nedan de förslag som gavs: Grupp 1 •
•
•
•
•
•
•
Utgick från minsta gemensamma nämnare, snarare än övergripande strategier. Vision om att Brunnshög blir en stadsdel där alla tar ansvar: både miljömässigt, socialt, och ekonomiskt. Etablering av ASF Brunnshög, som sköter alla utemiljöer i Brunnshög. Alldeles oavsett om det är en BRF, kommunens mark, SVS eller annat; alla köper in dessa tjänster av ASF Brunnshög. Olika investerare involverade, professionell ledning tillsätts som kan utveckla och driva. Exempel på tjänster som kan ingå i uppdraget: växtskötsel, rengöring, salta och sanda, hunddagis. Allt som har med utemiljön att göra. Ett utvecklingsområde i steg 2 skulle kunna ha med livsmedelsförsörjning att göra ex. hemkörning och leverans. Finns konflikter i RUT och ROT? Det måste undersökas. Grupp 2 •
•
•
•
•
Vision: alla trivs i Brunnshög. Utgång från ett ekonomiskt perspektiv: viktigt att identifiera betalningsvilja för de tjänster och företag som kommer verka i Brunnshög. Företag för sedan bygga affärsidéerna, med målet att de skapar långsiktig ekonomisk hållbarhet Att kommunen undanröjt hinder för att hjälpa etableringen. Viktigt med delaktighet: folk ska ha kunskap om social hållbarhet. Starta workshoppar, studiecirklar bland flera andra förslag, för att skapa medvetenhet. Ur ett socialt perspektiv är målet att Brunnshög ska bli modellstad för social sammanhållning i Europa. För att kunna skapa det behövs politiskt stöd. Man måste helt enkelt bygga en bottenplatta. 115 •
Slutligen är gruppens vision att starta flera sociala företag, som utför olika typer av tjänster. Grupp 3 •
•
•
•
•
•
•
Botten-­‐upp perspektiv: väsentligt att skapa engagemang om medborgardelaktighet Viktigt med en gemensam målbild om vad Brunnshög är och ska vara. För att underbygga detta föreslår de Brunnshögshuset, en utveckling av Folkets hus men med mer fokus på ekonomiska aspekter. Informationskanal (t ex ”Brunnshögsbladet”) för att kommunicera med allmänheten, och genom att etablera andra kommunikationskanaler på t ex bibliotek. För att hela tiden bygga upp den gemensamma bilden av Brunnshög och dess profil kan man med enkla medel och tillvägagångssätt t ex kommunicera så här: ”Hej, ni vet väl att i Brunnshög tänker vi grönt”, etc. Ur det sociala perspektivet är det viktigt att identifiera de som kommer att bo och verka i Brunnshög, och starta arbetsgrupper som kan driva det framåt. (Hur vill vi utveckla den här stadsdelen?) Genom att bjuda in till en öppen process, och fråga vad vill du göra på Brunnshög?, kanske man kan få fram nya idéer som kan implementeras. Som pilotprojekt föreslog gruppen etableringen av en saluhall, i vilken endast arbetsintegrerande sociala företag odlar, säljer etc. Etablering cirka 2020 för att ha stabilt kundunderlag. Målet är att alla företag i Brunnshög anlitar eller använder sig av ASF på något sätt. T ex förskolor, eller om Ica använder ASF för lokalvård. ASF ska knytas till alla näringsidkare på något sätt, i någon skala. Grupp 4 •
•
•
•
•
•
•
•
Gruppen tänkte mer organiskt: hur kan vi istället locka ASF till Brunnshög? Policys om sociala företag måste finnas på plats sen innan, och bestämmas av kommunen. Inkubatorer måste finnas på plats. Upphandlingar måste utökas att inkludera social hänsyn, inarbetat från början. Gruppen identifierade angelägenhetskänslan som viktig. Den måste byggas upp hos de företag som ska verka i området. Hur kan det gå till? Vet ej än. Gruppen backar bandet och frågar sig; Vem ska bo där, och vilka företag kommer vilja verka där? Är det inte mycket korttidsboende? Vilken marknad finns egentligen? 10 % av hyresrätterna ges ut med social förtur, för att underlätta integreringen i samhället. Kan vi skapa arbetsplatser till dem i området? Gruppen identifierar ett potentiellt problem: området kan få många boende med hög kompetens. Då uppstår risk för gästarbetarsyndrom. Hur ser förutsättningarna ut för mötesplatser för de som inte bor i Brunnshög? 116 En gemensam diskussion ledde sedan till intressanta synpunkter och perspektiv att ta med sig. Exempel på några sådana: •
•
Är ASF i Brunnshög (eller på andra platser, detta är trots allt en övergripande fråga) en sluss eller är det ett permanent tillstånd? Det är i princip omöjligt komma någonvart utan att involvera målgruppen som etableras direkt, d.v.s. de som är marginaliserade på arbetsmarknaden. Genom att skapa ett tidigt målgruppsengagemang kan man däremot åstadkomma något viktigt. Nästa steg Slutligen diskuterades vad som måste hända härnäst, eller idéer om hur man bäst går vidare med det grupperna jobbat med under dagen. Här listas de värdefulla åsikter som nämndes: •
•
•
•
•
•
Brunnshögs projektgrupp är i en sits att identifiera båda fallgropar och möjlighet. Genom åren har många tankespår och erfarenheter samlats in. Det är värdefull insikt som kan användas antingen på specifika kontexter, eller genom att samordna och matcha ihop olika aktörer, eller vara rådgivande i processerna. Grupperna pratade idag om Brunnshög, inte minst i exemplet om ASF Brunnshög som skulle sköta den fysiska miljön på området. Men det måste inte de facto börja på Brunnshög; ett ASF kan presenteras för olika fastighetsägare (eller till kommunen) var som helst, för att se om man kan få igång ett pilotprojekt. Vad händer nu, efter att Petras förstudie färdigställts? Viktigt att man utser någon som ansvarar för att driva processen, därför måste nästa steg vara att besluta och skapa den struktur som behövs för att driva framåt. Engagemanget finns redan, därmed är vi redan på Kotters andra steg. Hänger ihop med ovanstående: det måste skapas ett system för att hjälpa sociala företag. Idag vet sådana inte vart de ska vända sig, och det finns ingen tydlig väg att gå. Olika besked kan ges beroende på vem de vänder sig till, och så kommer det inte att funka. Förstudien blir ett viktigt instrument för att sprida kunskap om detta. Kan fungera som ett avstamp, här finns något att tar spjärn emot. En varningsflagga höjdes för svårigheten att sia om framtiden — vad vet vi egentligen om hur våra arbetsplatser ser ut om 5 år? Vi kan tro och spekulera, men vi vet inte. Därför kan långsiktiga strategier bli för styva, och trial-­‐and-­‐error kan fortfarande ha sin plats. 117 Bilaga 6 Länkar till befintliga Policys för socialt företagande – från norr till söder Faktaruta Övertorneå: www.overtornea.se/Global/Dokument/Kommunledningsf%C3%B6rvaltningen/Policys/Policy%20socialt%20f%
C3%B6retagande.pdf Tidaholm: www.tidaholm.se/download/18.53ade5ec143b8e39bc22684/1393582837245/+Policy+f%C3%B6r+socialt+f%C
3%B6retagande.pdf Karlskrona: www.karlskrona.se/sv/Arbete-­‐-­‐Foretag/naringslivsnyheter/Policy-­‐for-­‐arbetet-­‐med-­‐sociala-­‐foretag/ Växjö: www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%C3%B6rvaltningen/F%C3%B6rfattningssamling/Styra
nde%20dokument/%C3%96vrigt/V%C3%A4xj%C3%B6%20kommuns%20 policy%20och%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20samh%C3%A4llsentrepren%C3%B6rskap%20och%20 sociala%20f%C3%B6retag.pdf Hofors: www.hofors.se/download/18.309585a613f2b6a2105253/1382005312000/POLICY+F%C3%96R+-­‐ SOCIALA+F%C3%96RETAG+I+HOFORS+KOMMUN.pdf Haninge: http://www.haninge.se/upload/25400/policy%20sociala%20fretag.pdf Lycksele: www2.lycksele.se/diaweb/famdok.asp?DSN=0&P=182573 Luleå: www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132d5d/1359551499025/2011-­‐04-­‐26+%C2 %A7+75+Socialt+fo%CC%88retagande.pdf Från: Om stödstrukturer för socialt företagande, Regionförbundet Östma www.motala.se/Documents/Dokument/Invanare/Politik_Forvaltning/Social%20ekonomi/14-­‐
224%20REGO%CC%88%20Rapport%20Sto%CC%88dstrukturer_D.pdf 118 Bilaga 7 Sammanfattning Arbetsintegrerande socialt företagande (ASF) & rättighetsperspektivet som medel för ökad Social hållbarhet i Lund/Brunnshög Förstudie 2016 – Projektledare och rapportförfattare: Petra Flaum Defini&on(av(Arbetsintegrerande(
sociala(företag((ASF):!
•  har!som!mål!a*!integrera(människor(i(samhället(
och(arbetslivet(
•  skapar!delak&ghet!för!medarbetarna!
•  återinvesterar!vinsten!i!den!egna!eller!liknande!
verksamhet!
•  är!fristående!från!offentlig!sektor!
!
!
119 Bakgrund 2015 ställde projektledningen i `Brunnshögsprojektet´ sig frågan om hur projektet bäst skulle kunna bidra till att öka inkluderingen och delaktigheten av boende och människor i utanförskap på Brunnshög. På basis av denna fråga togs beslut om att ansöka om medel, från samordningsförbundet FINSAM Lund, för att genomföra en förstudie i syfte att utreda premisserna för `Socialt företagande på Brunnshög´147. Medel beviljades med förbehållet att förstudien även utredde hur kommunen och myndigheter generellt kan stötta Socialt företagande i Lund148. För att genomföra förstudien anställdes en projektledare på 50 % under sex månader. Vad är då `Socialt företagande´? I denna förstudie görs en klar och tydlig distinktionsskillnad mellan `Sociala företag´ och `Arbetsintegrerande socialt företagande´ (ASF). Likheten mellan ett så kallat Socialt företag och ett ASF är att de båda har ett socialt fokus – vi kan ex. hitta många Sociala företag inom välfärdssektorn. Den avgörande skillnaden mellan de två är dock att Sociala företag inte behöver ha fokus på att inkludera, skapa delaktighet och arbetstillfällen åt utsatta grupper – vilket är utgångspunkten för ett ASF149 – som namnet också indikerar. Vidare kännetecknas de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) att de generellt drivs av aktörer från Idéburen sektor och att de är företagshybrider. ASF bygger nämligen på att skapa synergier mellan två väsensskilda verksamhetsben; Det sociala benet – med fokus på samhälls-­‐ och arbetsmarknadsintegrering av utsatta individer och grupper och Det affärsmässiga benet – med fokus på sedvanlig kommersiell affärsverksamhet som ex. produktion & försäljning av varor och tjänster. Intresset för ASF i Lund grundas på antagandet att; insatser för att främja befintliga såväl som tillkomsten av nya ASF – kommer att bidra till en ökad Social hållbarhet i kommunen/Brunnshög. Fokus ligger därför på att lära mer om de premisser som krävs, respektive vilka hinder som måste undanröjas, för att ASF i Lunds kommun/Brunnshög ska komma till sin fulla potential. Parallellt med att Lunds kommuns intresse för de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) vuxit, har regeringen både utrett och avsatt medel för att öka kunskapen om hur ASF kan främjas på bästa sätt. Utgångspunkten för regeringens intresse för ASF är att `ASF löser 147
Ansökan om medel kring socialt företagande Brunnshög, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Paagaaende_Projekt/Socialt_foeretagande_
Brunnshoeg/140905_Socialt_foeretagande_brunnshoeg_Finsamansoekan_ED_JU.pdf 148
FINSAM Lund sammanträdesprotokoll, www.lundssamordningsforbund.se/fileadmin/content/Dokument/Protokoll/2015/Styrelsemoete150324.pdf 149
Sofisam, en webbplats för myndigheter som vill samarbeta och göra affärer med Arbetsintegrerande sociala företag, www.sofisam.se/vad-­‐ar-­‐sociala-­‐foretag/definition.html 120 samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´. Vilka samhällsproblem och behov löser/möter då de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF)? Enligt såväl regeringen och myndigheten Tillväxtverket skapar ASF nya arbetstillfällen åt utsatta grupper och individer samtidigt som ASF samhällsintegrerar samma målgrupp genom arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm på uppdrag/i samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingar och kommuner. Med avstamp i dessa två utgångspunkter; att ASF bidrar till `Social hållbarhet´ och `löser samhällsproblem och behov som det offentliga inte kan tillgodose´ – följer två vitala frågor som måste besvaras – `vad är Social hållbarhet?´ och `vem ansvarar för att lösa samhällsproblem och tillgodose medborgarnas sociala behov?´. Omvärldsanalys Hållbar utveckling utgår från den till synes simpla logiken att det ska råda balans mellan de tre hållbarhetsaspekterna; ekonomiska-­‐ miljömässiga-­‐ och sociala frågor, enligt modellen nedan: Bild. Hållbar utveckling 1.0 Det har dock fram tills nyligen, inte bara i Lund utan även globalt, saknats en definition av den ena av de tre hållbarhetsaspekterna; nämligen den `Sociala aspekten´. Utan förankrade definitioner av samtliga tre hållbarhetsaspekter, blir det som historien också visat, näst intill omöjligt att få till stånd en balans mellan aspekterna – den balans som utgör själva grundbulten för hela hållbarhetsramverket. Genombrottet för att etablera en definition av hållbarhetsramverkets `Sociala aspekt´ kom 2015 via antagandet av FNs nya hållbarhetsmål `Agenda 2030´150. I Agenda 2030 etableras 150
Agenda 2030, https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Agenda 2030 på engelska: Sustainable Development Goals (SDG) 121 nämligen en ny utvecklingslogik där införlivandet av mänskliga rättigheter (MR) utropas som både mål och medel för att uppnå en hållbar utveckling. Att arbeta med Social hållbarhet/social utveckling, med utgångspunkt i att införliva mänskliga rättigheter, kräver att man anlägger ett `rättighetsperspektiv´ på bl.a. analyser och resultatbedömningar. Det är värt att notera att Sverige är en föregångare när det kommer till att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv. Riksdagen antog nämligen redan 2003 den svenska samverkans-­‐ och hållbarhetspolitiken `Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling´ (PGU). I PGU befästs att all svensk politik ska genomsyras av just ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling151. Samtliga departement är nu i färd med att ta fram egna handlingsplaner för hur de ska arbeta rättighetsbaserat – dessa handlingsplaner kommer i sin tur kopplas till implementeringen av Agenda 2030. Tack vare att det nu genom Agenda 2030 har befäst att införlivandet av mänskliga rättigheter (MR) – utgör både medel och mål för social utveckling – etableras även en efterlängtad definition av hållbarhetsramverkets `Sociala aspekt´: Hållbar utveckling 2.0 Hållbarhetsramverkets: Hållbarhetsramverkets: Ekonomiska aspekter – Sociala aspekter – Stats-­‐ Region/Landsting-­‐ & Kommunbudget Införlivandet av mänskliga rättigheter som medel & mål Hållbarhets-­‐ ramverkets: Miljömässiga aspekter – Miljömål & Miljölagstiftning Bild. Hållbar utveckling 2.0. Petra Flaum 151
Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) prop. 2002/03:122, https://data.riksdagen.se/fil/6BD2B8A6-­‐DB4B-­‐47E8-­‐9553-­‐684352780DF0 122 Effekt I och med den nyetablerade definitionen av hållbarhetsramverkets `Sociala aspekt´ – har en av de två frågor som ställdes initialt, `vad är Social hållbarhet?´, besvarats. Social hållbarhet kan likställas med införlivandet av mänskliga rättigheter (MR) – då MR utgör både medel och mål för social utveckling. Den andra frågan som ställdes `vem ansvarar för att lösa samhällsproblem och tillgodose medborgarnas sociala behov?´, kan även den besvaras tack vare den nya definitionen. Utifrån ett rättighetsperspektiv är ansvarsbilden glasklar när det kommer till vem som ansvarar för att tillgodose medborgarnas sociala behov – det åligger nämligen staten/det offentliga att införliva sociala (mänskliga) rättigheter (MR) som ex. rätten till arbete, rätten till utbildning, rätten till hälsa och rätten till tillfredsställande levnadsstandard. Detta ansvar är även befäst genom svensk grundlag/Regeringsformen: `Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten152 till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.´ Det är viktigt att poängtera att `rätten till arbete´ inte innebär att det offentliga ska `ge´ alla ett arbete, utan att det offentliga ska stimulera strukturer som främjar, och undanröja hinder som försvårar, accessen till arbetsmarknaden. De Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) skapar som tidigare nämnts både arbetstillfällen och utför arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm på uppdrag/i samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingar och kommuner – insatser som alltså egentligen utgör grund för det offentliga uppdraget. Samtidigt formaliseras alltmer samverkan mellan Idéburen sektor, de aktörer som generellt driver ASF, och offentlig sektor. Den vanligaste samverkansformen heter `Idéburet Offentligt Partnerskap´(IOP). Utgångs-­‐ punkten för att det offentliga ska ingå i en IOP med ett ASF är att153: `(ASFs) verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns´ Utifrån ett rättighetsperspektiv utför alltså ASF, dessutom allt oftare på en formaliserad basis, insatser som utgör grund för det offentliga uppdraget. Med detta konstaterat bör den finansieringsnyckel som ligger till grund för IOP vara både transparent och utgå från just ASFs 152
`rätten´ – läses som mänskliga rättigheten (MR) Forum för frivilligt socialt arbete, www.socialforum.se/wp-­‐content/uploads/2012/05/ideburet-­‐
offentligtpartnerskap4.pdf 153
123 komplementära roll till det offentliga. Nedan visas exempel på en möjlig finansieringsmodell som både säkrar det offentliga ansvaret, den Idéburna organisationens självständighet och sätter fokus på ett gemensamt upprätthållande av likabehandlingsprincipen på individnivå: Ekonomi:(
(")Investering(+)-Besparing-
Ekonomi:(
(")-Kostnader(+)Inkomst-&Ersä<ning-
Social(utveckling:(
MR"Indikatorer-&Självska<ning-
Social(
utveckling:MR"Indikatorer&Självska<ning-
Finansieringsmodell(av(Idéburet(Offentligt(Partnerskap((IOP)/ASF(ur(eA(
räCghetsperspekEv:((
Grön(bild:(Part(från(Offentlig(sektor(–-Blå(bild:(Part(från(Idéburen(sektor(((
Bild. Finansieringsmodell av IOP ur ett rättighetsperspektiv. Petra Flaum Premisser & Hinder De Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) bidrar alltså till Social hållbarhet genom att de både alstrar arbetstillfällen och utför arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering mm på uppdrag/i samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingar och kommuner. Samtidigt åligger det offentlig sektor att bl.a. värna `rätten till arbete´ genom att stimulera strukturer som främjar, och undanröja hinder som försvårar, accessen till arbetsmarknaden. Nedan följer en sammanställning av några åtgärder som Lunds kommun kan genomföra för att undanröja hinder i syfte att stimulera den Sociala ekonomin i allmänhet och de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) i synnerhet – och därigenom bidra till att fler kommuninvånare når sin fulla potential. 124 Offentlig infrastruktur för konceptualisering av den Sociala ekonomin och Socialt företagande/ASF i Lunds kommun/Brunnshög (Ej i prioritetsordning) Offentlig sektor – Premisser & Hinder Hinder: Det finns ingen definition av `Social hållbarhet´ Premiss: Etablera att FNs hållbarhetsmål, Agenda 2030, befäster mänskliga rättigheter (MR) som hållbarhetsramverkets sociala aspekt – MR utgör både medel och mål för social utveckling Åtgärd: Principbeslut om att anamma MR som hållbarhetsramverkets sociala aspekt och som grund för konceptualisering av Social Hållbarhet/Social utveckling i Lunds kommun samt koppla detta arbete till MR-­‐stadsprocessen Hinder: Det har inte identifierats att ASF ligger i gränssnittet mellan olika politikområden Premiss: Etablera att ASF ligger på gränssnittet till ett antal politikområde vilket ställer krav på att den offentliga samverkan är effektiv – rättighetsperspektivet kan verka som katalysator för offentlig samverkan Åtgärd: Principbeslut om att initiera en pilot i syfte att utveckla en `Rättighetsbaserad Samverkansmodell för Offentliga Sektor (RSOS)´ Hinder: ASFs särpräglade affärsmodell har inte identifierats Premiss: Etablera att de Arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) är hybridföretag med två verksamhetsben: • Det sociala benet och • Det företagsmässiga benet Åtgärd: Principbeslut om att öka kunskapen om effekterna av denna hybriditet samt att utveckla affärsrådgivning baserat på hybriditeten Hinder: Behovet av att ASF kräver en utvecklad finansieringsmodell har ej identifierats Premiss: Etablera att ASFs hybriditet kräver en kompletterande finansieringsmodell speciellt relevant när samverkan formaliseras via IOP Åtgärd: Principbeslut om att initiera en pilot i syfte att utveckla en finansieringsmodell till ASF/IOP och ur ett rättighetsperspektiv Hinder: Den Sociala ekonomins/ASFs komplementära funktion har inte identifierats Premiss: Etablera att den Sociala ekonomin/ASF blir allt mer relevant som komplement till det offentliga uppdraget Åtgärd: Utveckla Lunds kommuns Policy för Social ekonomi/Socialt företagande/ASF/IOP ur ett rättighetsperspektiv Hinder: Det saknas plattform för sektoröverskridande samverkan Premiss: En plattform för sektoröverskridande Åtgärd: Principbeslut om att utveckla sektoröverskridande samverkans-­‐ & dialogplattform med koppling till Agenda 2030/Hållbar utveckling & Social ekonomi/ASF 125 Hinder: Det har inte identifierats att ASF-­‐processen till största del drivs på `aktörsnivå´ av bl.a. offentlig sektor, idéburna organisationer och organisationer inom Social ekonomi/Socialt entreprenörskap Premiss: Etablera vidden av att involvera målgrupper och målgruppsrepresentanter i ASF-­‐
processen Åtgärd: Principbeslut om att engagera referensgrupper bestående av brukar-­‐ och intresseorganisationer med egen-­‐erfarenhet av utanförskap; för säkra att inte behov-­‐ & individperspektivet går förlorat Hinder: Det saknas en samordningsfunktion som koordinerar i ASF-­‐processen Premiss: En koordinator som samordnar ASF-­‐processen Åtgärd: Principbeslut om att tillsätta en samordningskoordinator • Övergripande premiss: Politisk viljeyttring och beslut samt en samordningskoordinator • Övergripande hinder: Brist på politisk viljeyttring och beslut samt bristande samordning 126 
Download