upptäck vägen framåt

Where is my life going?
Stöd och vägledning för
alla som påverkas av schizofreni
A
A
Nordics/1013/ABI/1520b
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
2015
UPPTÄCK
VÄGEN FRAMÅT
Copyright © Bristol-Myers Squibb Company och Otsuka Pharmaceuticals Europe Ltd 2004.
Alla rättigheter förbehålles, inklusive rätten att kopiera materialet helt eller delvis i alla dess former.
Med ensamrätt. Denna handbok, eller delar därav, får inte reproduceras, lagras i ett informationssökningssystem eller överföras i någon form eller
på något sätt som helst – elektroniskt, mekaniskt, fotokopierat, inspelat eller annorledes – utan föregående tillåtelse från upphovsrättsinnehavarna.
Även om alla åtgärder har vidtagits av utgivarna och redaktionsledningen för att se till att inga oriktiga eller missvisande uppgifter, uppfattningar eller
påståenden finns med i handboken vill de klargöra att materialet i publikationen utgör en sammanställning av författarnas och medarbetarnas egna
erfarenheter och personliga åsikter. Som en följd av detta frånsäger sig ledningen, utgivarna och alla sponsorföretag allt ansvar för konsekvenserna
av sådana eventuella oriktiga eller missvisande uppgifter eller påståenden. Inte heller intygar de innehållet i handboken eller användandet av några
läkemedel eller anordningar på sätt som ligger utanför deras gällande licensierade tillämpning i aktuellt land.
Adress: 141-149 Staines Road, Hounslow, Middlesex, TW3 3JA, Storbritannien
Telefon: +44 (0) 20 8572 7422
Fax: +44 (0) 20 8754 3784
Webbplats: www.bms.com
www.otsuka-europe.com
Redaktion – Elgie R, Amerongen APV, Byrne P, D’Arienzo S, Hickey C, Lambert M, McCrae J, Sappia S.
ISBN: 0-9547952-0-2
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
Utgiven av Bristol-Myers Squibb Company och Otsuka Pharmaceuticals Europe Ltd 2004.
Den här handboken är tänkt som ett stöd till alla vars liv är påverkade av schizofreni eller
psykos. Oavsett om du själv är drabbad av sjukdomen eller om du tar hand om en nära
anhörig eller vän finns här information som kan hjälpa dig.
Alla som har varit med om att skapa handboken har själva
erfarenhet av schizofreni genom att ha tagit hand om en
familjemedlem, vän eller som själverfaren. Vårt syfte
är att ge enkla och praktiska råd om hur man lever
med schizofreni. Det finns ingen scanningsteknik eller
snabb blodprovsundersökning för att diagnostisera
schizofreni. Däremot kan en bättre förståelse av
sjukdomen och hur den behandlas hjälpa dig att fatta
förnuftiga beslut som underlättar det dagliga livet.
Förord
Schizofreni är en mycket missförstådd sjukdom. Myter och grova osanningar om sjukdomen sprids regelbundet. Till följd
av detta blir personer med schizofreni ofta diskriminerade. Detta kan kraftigt öka deras känsla av isolering, ensamhet
och rädsla.
I en tid då vetenskapen gör nya landvinningar, nya behandlingar av schizofreni införs och vår
förståelse av sjukdomen hela tiden ökar finns det alla skäl att se ljust på framtiden. Ingen
skulle få för sig att påstå att det är lätt att leva med schizofreni, men med stöd och
förståelse kan resan bli lite mindre besvärlig att göra.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Varje kapitel i den här handboken innehåller en kort glimt av hur människor lever med schizofreni. Något
som aldrig skildras i sensationslystna tidningsartiklar och TV-dramer är alla de verkliga människor med
schizofreni och deras närmaste som varje dag tar sig vidare i livet och i all stillhet övervinner hindren som
ställs i deras väg.
Innehåll
Emmas berättelse – del 1
Schizofreni: En översikt
Vart är mitt liv på väg?
Vad är schizofreni?
Symtom vid schizofreni
Tidiga varningstecken
När du ska söka hjälp
Vem du ska söka hjälp hos
Vänta på diagnosen
Hur lång tid tar det?
Fredriks berättelse
5
6
6
7
8
11
13
13
14
14
15
Kapitel 2
Schizofreni16
Myt och verklighet
16
Varför just jag?
18
Hur påverkas mitt liv av schizofreni
20
Hur kommer sjukdomen att utvecklas? 21
Hur stor chans har jag att bli frisk?
22
Behandling på sjukhus
23
Lära sig förstå behandlingen
24
Viktigt att kunna hantera sjukdomen själv24
Patriks berättelse
25
Kapitel 3
Diagnosen är verklig
Ta till sig diagnosen
Förstå sig på diagnosen
Lära sig att:
• hantera sjukdomen
• minska stress
• ta sig ur nedstämdhet
• koppla av
• återfå kontrollen
• bekämpa negativa tankar
Alkohol och narkotika Vad kan de anhöriga göra?
Annas och Elsas berättelse
Kapitel 4
26 Behandling40
26
27
28-34
28
28
31
32
33
34
35
36
38-39
Finns det något botemedel
40
Antipsykotiska läkemedel
43
Typiska antipsykotika
43
Atypiska antipsykotika
44
Skräddarsy behandlingen
46
Byta behandling
47
Olika former av läkemedel
48
Biverkningar – vad som kan förväntas 48
Ta medicinen
49
Frågor att ställa om medicineringen
50
Behandlingsdagbok51
Övriga behandlingar
52
• Kognitiv beteendeterapi
52
• Psykoterapi
53
• Familjeterapi
54
• Rådgivning
54
Välja terapeut
55
Frågor att ställa till din terapeut
56
Markus berättelse
57
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Feb 2015
Kapitel 1
Söka stöd
Rogers berättelse
Kapitel 6
Bra dagar
och dåliga dagar
Kapitel 7
58 Komma på rätt kurs igen
Kapitel 9
70 Användbar information
64 Kapitel 8
Hjälpa någon
64
65 med schizofreni
76
58
63
Alltid två steg framåt,
ibland ett steg tillbaka
Återvinna självförtroendet
Den fysiska hälsans viktiga roll
66
Personliga relationer
67
Orka med stigmatisering och
diskriminering68
Johannas berättelse
69
Låt det ta sin tid
Planera din dag
Skriv upp i almanackan
Dagbok dag för dag
Eriks berättelse
70
71
73
74
75
87
Ordlista88
Informationskällor92
Biverkningar av
antipsykotiska läkemedel
93
Bli inte ett med patienten
76
Jakten på information
80
Återfall – känn igen
varningstecknen och symtomen
81
För dagbok
82
Klara av kriser
83
Förhandsbesked84
Helens och Evas berättelse
85
Emmas berättelse – del 2
86
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Kapitel 5
Hjälp finns att få
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
Första gången jag verkligen märkte att någonting var fel
var när jag började ana dämpade skrik precis på gränsen
till vad som gick att uppfatta med hörseln. Så småningom
började jag även höra röster, och i ett klartänkt ögonblick
tittade jag efter i mina psykologiböcker vad det innebar
att höra röster. Där stod det psykos, eller schizofreni, vilket
kändes mycket skrämmande.
Mina korridorkamrater knackade ibland på dörren och
undrade: ”Är allt som det ska, Emma?” Men jag låtsades
inte om dem. De visste inte att det inte var mitt normala
beteende att bara sitta i mitt rum och strunta i sociala
kontakter. Jag besökte universitetets psykiater, men kunde
inte förklara alla mina symtom eftersom jag blev mycket
misstänksam mot honom. Han trodde att jag bara var
När jag åkte hem under sommarlovet trodde först mina
föräldrar att jag var en normal, trumpen tonåring när jag inte
ville gå ut och inte ville städa mitt rum. Men sedan började
jag uppföra mig mycket konstigt. Jag skrattade mycket för
mig själv och talade till röster. Då insåg mina föräldrar att allt
inte stod rätt till.
Det var inte jag som sökte behandling, det var min familj
som sa: ”Du har problem, Emma. Vi måste söka hjälp åt
dig.” Eftersom jag inte själv gick med på att jag var sjuk blev
de faktiskt tvungna att gå till läkare och insistera på att en
psykiater skulle komma och undersöka mig.
I vanliga fall är jag ganska frispråkig, men när jag först fick
diagnosen schizofreni sa jag till mina vänner att jag var på
rehabilitering för narkotikamissbruk. Jag sa till mig själv att
jag hade en hjärntumör – jag ville inte erkänna att jag hade
en psykisk sjukdom.”
Emma Harding, projektarbetare och samordnare,
User Employment Programme, Springfield Hospital,
Storbritannien
05
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Jag bodde med människor jag inte kände och började bli
väldigt, väldigt paranoid och misstänksam mot folk omkring
mig. Jag trodde att mina korridorkamrater gaddade sig
samman mot mig, och jag stannade på mitt rum eftersom
jag var orolig för att andra läste mina tankar eller planterade
tankar i mitt huvud.
deprimerad för att jag nyss hade avslutat ett förhållande, så
han skrev ut antidepressiva medel med följd att jag tog en
överdos några dagar senare.
EMMAS BERÄTTELSE DEL 1
”Jag började utveckla symtom på schizofreni när
jag läste psykologi på universitetet”.
Vart är mitt liv på väg?
Vad hände med allt det där som du planerade att göra: drömmarna, förhoppningarna och
förväntningarna? Fanns det verkligen en tid när framtiden inte verkade så krävande, så svår och
så dyster?
Detta är schizofrenins krassa verklighet. Det är en sjukdom
som drabbar människor mitt i livet. Om du eller någon
närstående har schizofreni blir kanske ditt liv
aldrig detsamma igen.
Men det betyder inte att du aldrig
kan få ett rikt och givande liv igen.
Det går att bygga upp en ny framtid,
vilket kan intygas av många som har
gått igenom detta.
Kapitel 1
Schizofreni: En översikt
06
Nordics/1013/ABI/1520b
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
2015
Det första steget i att återvinna kontrollen över ditt liv är att ta reda på mer om din situation. Du kanske redan har en
diagnos eller också svävar du ännu i ovisshet, någonstans mellan att känna de första symtomen och få en förklaring
till orsaken. I vilket fall som helst är du bättre förberedd på att möta framtiden om du, dina anhöriga och vänner vet
mer om sjukdomen och hur den behandlas.
Vad är schizofreni?
Schizofreni är en psykisk sjukdom som drabbar cirka en människa på hundra.
Vem som helst kan få sjukdomen. Schizofreni förekommer bland unga, medelålders och gamla. Sjukdomen
påträffas bland alla samhällsklasser och folkgrupper. Den drabbar lika många kvinnor som män.
Det finns belägg för att schizofreni kan vara ärftligt och att miljöfaktorer kan öka sannolikheten
för att den bryter ut. Men sanningen är att vi faktiskt inte vet den verkliga orsaken till att vissa
får schizofreni.
Vad vi däremot vet är att schizofreni är en besvärlig sjukdom som avsevärt försvårar
livet inte bara för dem som har sjukdomen utan också för anhöriga och vänner. En
vanlig missuppfattning är att den drabbade lider av ”personlighetsklyvning”. Detta
missförstånd beror på att namnet schizofreni har bildats av två grekiska ord som
betyder ”kluven” respektive ”själ” eller ”sinne”. Det var emellertid avsett att beteckna
ett tillstånd där tankar, känslor och avsikter inte längre samverkar för att bilda ett
sammanhang som helt styr personens handlingar.
Har du någonsin tänkt:
”Vart är mitt liv på väg?”
07
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Personer med schizofreni har bra dagar och dåliga dagar samt perioder när de
känner sig nedstämda eller till och med förtvivlade. Men rätt medicinering kan bidra
till att stabilisera symtomen – och att inse vikten av öppen kommunikation och
stödterapi kan hjälpa de drabbade att leva rikt och gott liv.
Symtom vid schizofreni
Det kan kännas som en berg- och dalbana att ha schizofreni. Det finns många olika tecken och symtom
på schizofreni. De förekommer i olika kombinationer och i olika grad hos varje enskild individ.
Även om symtomen kan uppkomma nästan när som helst i livet är det vanligast att de först visar sig mellan 15 och drygt 30 års
ålder. Män tenderar att utveckla symtom i de sena tonåren eller tidigt i 20-årsåldern och kvinnor i 20-årsåldern eller tidigt
i 30-årsåldern. Det kan vara extra svårt att känna igen symtomen om insjuknandet sker under tonåren eftersom förändringar i
beteendet är vanliga i den åldern.
Symtom på schizofreni påverkar hur man tänker, känner och beter sig. Läkarna delar in dem i tre kategorier:
• Positiva symtom – som att se, höra, lukta eller smaka saker som inte finns och vanföreställningar
av t.ex. telepatisk, religiös eller övernaturlig art eller i form av förföljelsemani, storhetsidéer eller
rymdfantasier
• Negativa symtom – som att bli likgiltig eller känslomässigt avtrubbad, dra sig undan
från anhöriga och vänner, få ändrade sömnvanor, bli folkskygg
• Kognitiva symtom – som svårigheter att uppfatta och komma ihåg ett samtal
Personer kan ha olika kombinationer av positiva, negativa och kognitiva symtom.
Följande tabell innehåller symtom som läkarna hänvisar till plus beskrivningar av hur
det kan kännas att ha dem.
berg- och dalbana
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
08
Att ha schizofreni kan kännas som en
Hur det kan kännas
HallucinationerHöra, se, känna, smaka eller lukta
någonting som inte finns i verkligheten
• Den vanligaste hallucinationen är att höra
röster
• En del, särskilt i ett tidigt skede, kan tycka
att rösterna är betryggande – något som
inte skrämmer
•A
ndra kan ha röster som kanske säger
elaka eller negativa saker eller ger order
Vanföreställningar ara helt övertygad om någonting som inte
V
kan vara sant. Till exempel:
• tro att du övervakas via TV:n
• tro att du är en berömd person
• tro att det skickas signaler eller
meddelanden till dig från TV:n eller radion
• ha konstiga eller tvångsmässiga religiösa
övertygelser
Paranoida Extrem misstänksamhet.
tankar
Till exempel:
• ha en känsla av att andra människor
konspirerar mot dig eller försöker skada dig
• tro att främlingar förföljer dig
• tro att du har blivit kidnappad av
utomjordingar och bortförd till en annan
planet
NEGATIVA SYMTOM
POSITIVA SYMTOM
Vad läkaren
kallar det Vissa symtom kan få dig att känna dig likgiltig och
leda till att du tappar intresset för människor och saker
omkring dig
Vad läkaren
kallar det
Hur det kan kännas
Bristande motivation • Du kan tappa intresset för allt omkring dig
• Du kan känna dig tömd på energi och tycka
att det är svårt att utföra till och med de mest
grundläggande uppgifter, som att stiga upp
ur sängen eller städa i hemmet
Socialt tillbakadragande • Du kan förlora intresset för dina vänner och
föredra att vara ensam det mesta av tiden
vilket i sin tur ofta leder till en stark känsla
av isolering
Koncentrations- svårigheter • Du kan tycka att det är oerhört
ansträngande att läsa en bok eller ens att
titta på ett TV-program från början till slut
• Det kan kännas omöjligt att komma ihåg
saker och lära nya, oavsett hur små de är
Utarmat språk och tankeliv • Du börjar säga någonting men tystnar mitt i
eftersom du glömmer bort vad det är du
talar om
• Det är för ansträngande att tänka igenom
saker och vissa saker verkar svåra att göra
9
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Vissa symtom kan få dig att känna dig "galen". De är lika
verkliga för personen med schizofreni som de är overkliga
för anhöriga och vänner
10
Vad läkaren
kallar det Hur det kan kännas
Problem med minne och
uppmärksamhet • Du blir lätt distraherad och kan inte lyssna
p
å musik eller titta på TV i mer än ett par
minuter
• Svårigheter att passa tider
• Du upplever det som svårt att komma ihåg
din inköpslista
• Du upplever det som svårt att uppfatta och
komma ihåg ett samtal
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
KOGNITIVA SYMTOM
Vissa symtom kan få dig att känna dig förvirrad
eller som om du inte kan tänka klart
Tidiga varningstecken
De tidiga tecknen på schizofreni är ofta mycket svåra att upptäcka. I efterhand ser många tillbaka och
kan peka på ovanliga beteenden långt innan diagnosen schizofreni ställdes. Men då var det ingen
som insåg att någonting var fel. Ibland kan tidiga tecken på schizofreni misstas för tecken på normalt
tonårsbeteende, drogmissbruk eller bara ren lättja, arrogans eller motsträvighet.
Om du är orolig över ditt eget eller en
närståendes beteende kan följande
lista över varningstecken vara en
vägledning för att avgöra om du bör
söka hjälp. Kom dock ihåg att många
ungdomar och unga vuxna kan
uppvisa en del av de här beteendeoch humörförändringarna. Det
behöver då bara röra sig om inslag i
processen att bli vuxen.
Du kan börja tro att
11
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
du övervakas från TV-apparaten
Tidiga varningstecken på schizofreni
➜Humörförändringar som att:
bli lynnig, vara deprimerad, inte kunna gråta, gråta väldigt mycket, inte kunna skratta, skratta utan någon direkt anledning
➜Sinnesförändringar som att:
höra röster, bli ovanligt känslig för ljud eller ljus
➜Förändringar i aktivitetsmönster som att:
bli extremt aktiv eller passiv, sova väldigt mycket eller knappast alls
➜Förändringar i socialt beteende som att:
undvika sociala situationer, sluta med aktiviteter, vägra gå ut, låta relationer försämras, säga irrationella eller opassande
saker, använda konstiga ord eller komma med meningslösa påståenden
➜Förändringar i förhållandet till anhöriga som att:
ständigt gräla, aldrig ringa hem, ringa hem mitt i natten
➜Förändringar i skolan eller på jobbet som att:
ha svårt att koncentrera sig, få försämrade studieresultat
➜Beteendeförändringar som att:
inta konstiga kroppsställningar, stirra ihållande, få extrema religiösa idéer, använda narkotika
ha på sig bisarra kläder, inte sköta den personliga hygienen
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
12
➜Förändringar i det yttre som att:
När du ska söka hjälp
Eftersom många av de tidiga tecknen på schizofreni även i normala fall kan förekomma hos unga vuxna kan det
vara svårt att veta när man bör söka hjälp. Om du är orolig över dig själv eller någon som du bryr dig om är det
bäst att du litar på dina instinkter. Om du känner att någonting är allvarligt fel ska du inte tveka, ju förr du söker
specialisthjälp desto bättre. I den här tabellen finns råd om vilka åtgärder du bör vidta.
Hör röster
Irrationellt beteende
Kontakta läkare
Dålig hygien
Isolerad
Bisarr klädsel
Problem i skolan
Kontakta skola eller stödgrupp
Okoncentrerad
Sover länge
Lynnig
Ingen åtgärd
Om du misstänker att du själv, en vän eller en anhörig visar tidiga tecken på schizofreni ska du söka specialisthjälp. Det är
bara en psykiater som kan ställa diagnosen schizofreni. Men eftersom det finns många andra omständigheter som kan
orsaka samma symtom som vid schizofreni bör du i första hand kontakta en allmänläkare. Hon eller han avgör om en
specialist behöver kontaktas.
13
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Vem du ska söka hjälp hos
Vänta på diagnosen
Den värsta tiden för många av dem med tidiga symtom på schizofreni är perioden från att man börjat utveckla symtom
till dess att man får diagnosen. Tyvärr finns det ingen scanningsteknik eller blodprovsundersökning som kan användas
för att diagnostisera schizofreni. En psykiater måste observera personens beteende under flera veckor och ha samtal
både med personen med symtom och, om det går, med den närmaste familjen.
Diagnosen försvinner inte även
om du söker en annan läkare
Hur lång tid tar det?
14
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
I en del länder kan det ta så kort tid som sex veckor från det att man
söker hjälp till att få en officiell diagnos från en psykiater. I andra kan
det ta upp till 18 månader eller mer. Många ägnar den här tiden till att
kontakta andra läkare på jakt efter en förklaring och ibland därför att
de vägrar tro på diagnosen schizofreni. När väl diagnosen ställts är det
viktigt att acceptera den och börja planera hur du och alla som berörs
ska inrätta era liv från och med nu.
”Typiskt tonåringar”, tänkte hans mamma och väntade på att
det skulle gå över.
Fredrik började få allt besvärligare att ta sig upp på
morgonen. Han kom för sent till skolan flera gånger vilket
lärarna anmärkte på. Han tyckte att det var mycket orättvist.
Det var inte hans fel att han var sen, så varför gav sig lärarna
på honom?
Men tunnelbanan kunde också vara skrämmande. Han
ansträngde sig för att inte störa någon. Han tittade ner
i marken och undvek ögonkontakt. Trots det kunde han
känna att de andra passagerarna tittade på honom,
skrattade åt honom och tisslade om honom.
Fredrik började känna sig väldigt ensam. Om till och med
fullständiga främlingar var ute efter honom, var i hela
världen kunde han då få hjälp?
En dag i tunnelbanan fick Fredrik syn på en affisch om en
hjälplinje för människor som kände sig förtvivlade eller
ensamma. Fredrik visste inte hur en hjälplinje skulle kunna
få folk att sluta prata om honom. Men kanske kunde det
”De har aldrig tyckt om mig. De söker bara efter en anledning hjälpa honom att hantera rädslan. Nervöst slog han numret.
att kasta ut mig från skolan”, sa han till en av sina vänner.
Kvinnan i andra änden av linjen var snäll. Hon lyssnade
på hans historia och verkade tro honom. Hon gav honom
Nu när han tänkte på det var det faktiskt inte bara lärarna
också några goda råd. Hon sa att han borde tala med
som ville bli av med honom. Fredrik märkte att flera av hans
någon han kunde lita på om hur han kände sig. Och att
vänner hade börjat undvika honom. De slutade prata när
han kom i närheten och han var övertygad om att de viskade han borde gå till läkare.
om honom bakom hans rygg.
Fredrik funderade på detta. Kanske skulle han må bättre
om han pratade med sin mamma. Och även om han inte
kände sig sjuk kunde kanske läkaren hjälpa honom att bli
av med den ständiga tröttheten.
15
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
När han var yngre gillade Fredrik skolan. Han hade ganska
lätt att få vänner och tillhörde alltid de bästa i klassen vid
proven. Under det senaste året har emellertid saker och ting
blivit allt svårare för Fredrik både i skolan och hemma. Först
blev han som många av sina jämnåriga vänner bli inåtvänd
och dra sig undan. Han höll sig mestadels på sitt rum och
talade knappt med sin syster längre. Kommunikationen med
föräldrarna inskränkte sig till enstaka ord och grymtningar.
Fredrik kunde inte förstå vad han hade gjort för att
bli behandlad på det viset. Det var skrämmande och
förvirrande och det fanns ingen han tyckte att han kunde
tala med om saken med. Fredrik tillbringade mer och mer
tid för sig själv. Han började skolka från skolan och åkte i
stället runt med tunnelbanan hela dagarna.
FREDRIKS BERÄTTELSE
Fredrik är 16 och bor med sin mamma, pappa och
lillasyster i Sollentuna, en förort till Stockholm.
Myt och verklighet
De flesta människor har hört talas om schizofreni, ofta i uppseendeväckande sammanhang i olika
medier, men det är inte många som vet vad termen egentligen står för. Detta är förståeligt. Trots
att schizofreni är vanligt beskrivs sjukdomen ofta felaktigt i tidningar och på TV. Detta kan göra
schizofreni mer skrämmande än det egentligen är. Sanningen är att schizofreni är en behandlingsbar
sjukdom som endast i undantagsfall får personer att bli aggressiva eller farliga.
1 S chizofreni kan behandlas. En av fyra
som drabbas av schizofreni blir helt
återställd inom fem år. För de flesta
övriga kan symtomen minskas och
välbefinnandet ökas i olika hög grad.
2 Personer med schizofreni kan
uträtta stora ting. Se på ekonomen
och nobelpristagaren John Nash,
jazz-trumpetaren Tom Harrell eller
Fleetwood Mac-gitarristen Peter
Green.
16
Kapitel 2
Schizofreni
3
Personer med schizofreni lider INTE
av ”personlighetsklyvning”. Även om
de kan uppföra sig egendomligt
ibland förvandlas de inte plötsligt till
en annan person.
4 M
assor av människor med olika
sjukdomar glömmer att ta sina
mediciner. Men konsekvenserna av
att glömma att ta sin schizofrenimedicin kan leda till återfall, att
symtomen kommer tillbaka.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
Tio saker du bör veta om schizofreni
5 Det är extremt ovanligt att personer
med schizofreni är våldsamma eller
farliga. Kognitiv beteendeterapi kan
hjälpa i sådana fall (se kapitel 4).
7 P
ersoner med schizofreni är INTE
lata. Bristande ork är ett symtom
på sjukdomen. Det kan behandlas
i dagvård, vid drop-in-center eller
genom att börja arbeta igen.
6 S chizofreni orsakas INTE av dåliga
föräldrar. Personer med schizofreni
har bra föräldrar, dåliga föräldrar eller
ointresserade föräldrar. Precis som
alla andra.
10Efter ett återfall kan personer med
8 Det kan vara givande att leva nära
schizofreni ha svårt att nå tillbaka
någon med schizofreni. Svårt, absolut.
till sitt tidigare välbefinnande.
Utmattande, ibland. Frustrerande,
Därför är det YTTERST VIKTIGT att
nästan alltid. Men att hjälpa någon
fortsätta ta sina mediciner och gå på
att skapa sig ett nytt liv kan ge en
terapisessioner även när symtomen
väldig personlig tillfredsställelse vare
verkar vara under kontroll.
sig man är anhörig, vän eller arbetar
inom vården.
17
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
9
Det som personer med schizofreni
ser eller hör är fullständigt verkligt
för dem – oavsett hur otroligt eller
orealistiskt andra tycker att det är.
Varför just jag?
Det är en fråga som de flesta med schizofreni
har ställt någon gång. ”Vad har jag gjort för
att förtjäna detta?” Svaret är ”Ingenting alls”.
Schizofreni kan inte skyllas på någon. Varken på
dig själv eller någon annan.
Schizofreni är en sjukdom i kroppens mest komplicerade
organ – hjärnan.
Även om vi inte helt och hållet förstår varför den här
funktionsstörningen i hjärnan uppstår, vet vi att det i
vissa delar av hjärnan hos personer med schizofreni
produceras ett överskott av signalsubstansen dopamin
medan det i andra delar kan finnas för lite dopamin.
Dopamin
”huvudmisstänkt”
för schizofreni
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
18
utpekas som
Dopamin spelar en viktig roll för hur vi upplever välbehag och olika sinnesstämningar. För mycket dopamin kan
rubba balansen för de här känslorna. Det kan orsaka att människor känner sig förföljda, får vanföreställningar
eller hör röster. Dessa kallas positiva symtom. För lite dopamin kan få människor att känna sig förvirrade, apatiska,
ensamma och orkeslösa – så kallade negativa symtom.
Det har ännu inte hittats någon
fullständig förklaring till varför
denna obalans i dopaminnivåerna
uppstår. Schizofreni beror sannolikt
på en kombination av faktorer.
De här faktorerna är:
➜ Uppväxt i innerstadsmiljö.
➜ Missbruk av droger som cannabis och amfetamin.
➜ Psykiskt pressande upplevelser.
➜ Vissa infektionssjukdomar.
19
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ Familjehistoria – risken att utveckla schizofreni är något större än genomsnittet
om en nära anhörig har sjukdomen. Men även om båda föräldrarna har schizofreni
är det ändå 60 procents chans att deras barn inte får det.
Hur påverkas mitt liv av schizofreni?
Det beror på hur snabbt du får hjälp. Många personer med schizofreni lever ett rikt och tillfredställande liv.
Med regelbunden medicinering och stöd från anhöriga, vänner och vårdpersonal klarar åtskilliga av att
hantera sina symtom och återfå ett tillräckligt mått av stabilitet i sina liv.
Schizofreni som förblir obehandlad kan däremot göra mer och mer skada. Om symtomen är allvarliga kan det vara problematiskt
att utföra vardagliga sysslor. Du kan få svårt att ta hand om dig själv eller glömma att äta ordentligt, att borsta tänderna eller att
tvätta dig. Du kan börja dricka mer alkohol, röka eller använda narkotika. Följden blir att även din fysiska hälsa försämras.
20
Schizofrenin påverkar troligtvis dina
relationer med andra människor. Du kan
få en känsla av att personer som står
dig nära inte längre tycker om dig eller
är ute efter dig på något sätt. Det kan bli
svårt att lita på ens de allra närmaste i
familjen. Obekanta personer kan verka
skrämmande eller hotande.
Bristande ork och motivation kan få
dig att tycka att det inte finns någon
mening med att stiga upp ur sängen.
Det enda du vill göra är att stanna
inomhus och stänga ute resten av
världen. Ju mindre du går ut, desto
mer isolerad blir du och desto svårare
blir det att bryta den onda cirkeln.
Samtliga dessa symtom kan få dig
att känna dig mycket nedstämd och
deprimerad. Ibland kan du till och med
tycka att du befinner dig i en hopplös
situation utan någon utväg. Detta är
inte ovanligt och det är viktigt att du
ser till att göra allt du kan för att få
positivare tankar och att du talar med
någon du har förtroende för om hur
du mår. Fler råd om hur du bekämpar
negativa känslor finns i kapitel 3.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
Symtom som att höra röster eller se
saker som egentligen inte finns kan
vara mycket förvirrande och göra det
besvärligt för dig att koncentrera dig
på viktiga uppgifter som arbetet eller
studierna. Det kan också bli allt svårare
att minnas och att lära sig nya saker.
Hur kommer sjukdomen att utvecklas?
Hur schizofreni utvecklar sig varierar avsevärt mellan olika individer.
Det finns dock tre distinkta faser:
➜ Prodromal fas – innan din sjukdom bryter ut på allvar kan du märka hur ditt humör och beteende gradvis
förändras. Du kanske börjar dra dig undan från socialt umgänge, uppföra dig underligt, känna dig trött och
håglös eller försumma ditt yttre och den personliga hygienen. Du kan tycka att din värld förändrar sig. Du kanske
varken känner dig glad eller särskilt ledsen, bara känslomässigt nollställd. Många personer med schizofreni lär
sig att känna igen de här tidiga symtomen som en förvarning om att ett återfall till sjukdomens aktiva fas kan
vara på gång. En utvärdering av behandlingen i det här tidiga skedet kan då hindra att ett sådant återfall sker.
➜
Residual fas – när behandlingen börjar få effekt stabiliseras tillståndet för de flesta och de
akuta symtomen försvinner gradvis. En del symtom (bristande ork, tillbakadragenhet osv.)
kan finnas kvar olika länge – för vissa försvinner de ganska snabbt, för andra försvinner
de kanske inte alls. Den här fasen kan vara i flera år, då och då avbruten av återfall till
den aktiva fasen. Med regelbunden medicinering och stöd kan dock många drabbade
begränsa återfallen till ett minimum.
21
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜
Akut eller aktiv fas – detta är när din sjukdom blir omöjlig att bortse från.
Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar blir iögonfallande
och du hamnar kanske i ett kristillstånd. Under en kris kan ett sjukhus vara den säkraste
platsen för dig. Där undersöks ditt tillstånd noga och du får effektiv behandling.
Hur stor chans har jag att bli frisk?
Det är självklart att du oroar dig för framtiden.
Den samlade prognosen för personer med schizofreni är följande:
➜
Cirka en av fyra blir helt återställd inom fem år och behöver inte mer behandling. För de
flesta andra kan symtomen minskas och välbefinnandet ökas i olika hög grad.
➜
Ungefär varannan person har långa perioder som är symtomfria, endast avbrutna av tillfälliga återfall
då symtomen återkommer. Hur allvarliga de här återfallen är och hur ofta de inträffar varierar mycket
och beror ofta på hur bra vård och stöd personen får. Av dem som har haft en första psykotisk episod
och sedan slutar ta sin medicin är det upp till 75 procent som får återfall inom ett år. Behandling med
läkemedel minskar antalet återfall med cirka 50 procent.
➜
Cirka 10 procent blir inte av med problemen. Behandling kan hjälpa att minska vissa symtom och göra
livet enklare. Sjukdomen kommer dock sannolikt att finnas kvar resten av deras liv.
22
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
Det går inte att förutsäga vilken av kategorierna som gäller för dig. Det är många saker som spelar in,
bland annat hur allvarlig din sjukdom är, dina personliga förhållanden och hur väl du följer läkarens
anvisningar om medicineringen.
Behandling på sjukhus
De flesta personer med schizofreni får huvuddelen av sin behandling nära hemmet av en grupp läkare,
sjuksköterskor, socialarbetare, arbetsterapeuter, psykologer och andra samhälleliga stödverksamheter.
Det kan dock finnas tillfällen då du behöver besöka sjukhus. Du får antagligen din första diagnos från
en psykiater på ett sjukhus. Du gör kanske även regelbundna återbesök där det kontrolleras att
behandlingen fungerar och inte ger några oacceptabla biverkningar. Om du blir mycket sjuk
kan sjukhuset vara den säkraste platsen för dig. Du kanske måste bli inlagd i allt från några
dagar till flera veckor och i vissa fall ett par månader så att du kan få vård dygnet runt.
Du hamnar då antagligen på en psykiatrisk avdelning.
23
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Det är bäst om du själv tar beslutet att bli inlagd på sjukhus. Men om du är för sjuk för att ge ditt samtycke
till vård kan det bli fråga om tvångsintagning. Detta betyder inte att du förlorar alla rättigheter att bestämma
över din framtid. Du har rätt att få en stödperson som bistår dig. Han eller hon kan förklara vilka rättigheter du
har enligt lagen. Be om skriftlig information om du tycker att det är svårt att förstå de här rättigheterna.
Lära sig förstå behandlingen?
Din läkare kommer att försöka förklara dina symtom på ett enkelt och lättfattligt sätt. Du kan
emellertid få höra många medicinska termer som är obekanta för dig. Ordlistan i kapitel 9
hjälper dig att förstå några sådana fackord. Var inte rädd för att ställa frågor eller skriva upp
saker. Om det som sägs är för komplicerat för att förstå, be då läkaren att förklara på ett enklare
sätt. Fråga om det finns någon skriftlig information som du kan ta med dig.
Viktigt att kunna hantera sjukdomen själv
Många personer med schizofreni lär sig att känna igen när de håller på att insjukna eller är på
väg in i en kris. Nära anhöriga kan också hjälpa till att lägga märke till varningstecken som ökat
ointresse, oroande drömmar eller problem med koncentrationen vilket brukar visa sig cirka en vecka
före ett återfall.
Genom att vara uppmärksam på förändringar i ditt humör och beteende blir det lättare för dig att hantera sjukdomen
och försöka förhindra en hotande kris. Du kan behöva extra stöd från vårdpersonalen, eller också kanske din psykiater
behöver se över medicineringen. Genom att i förväg ha planerat vad som måste göras när du står inför ett återfall kan du
se till att du snabbt och effektivt får den hjälp som behövs.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
24
Familjemedlemmar kan också reagera på varningstecknen genom att vara särskilt noga med att inte vara kritiska eller
ovänliga under din känsliga period och se till att kunna ge extra stöd vid behov (se kapitel 8).
Men med tiden blev rösterna mer välbekanta och han vande
sig vid dem. Han hade trots allt känt sig ganska ensam sedan
han flyttade till Uppsala för att studera. Och även om rösterna
kunde vara lite förvirrande så var de åtminstone ett sällskap.
Av någon anledning hade Patrik haft svårt att skaffa vänner
bland sina nya studiekamrater. Han hade aldrig haft problem
med att umgås med andra under uppväxten där hemma.
Men nu fann han det mer och mer ansträngande att prata
med folk och efter ett tag orkade han inte ens bry sig.
Dessutom slutade han att gå till cafeterian och äta lunch med
de andra studenterna. Han kände sig inte hungrig längre.
Det som de sa nu var mörkt och skrämmande.
Terroristerna hade kommit på honom. De var i maskopi
med säkerhetspolisen. Och de bevakade honom från
övervakningskameran på gatan.
Sedan en natt väcktes han av rösterna som ropade ut en
varning. Terroristerna var på väg. De skulle komma när som
helst. Han måste fly. Patrik skrek efter hjälp rakt ut i natten.
Han kunde höra grannarna ropa, sirener på gatan, sedan
någon som bankade på hans dörr.
Några timmar senare anlände Patriks föräldrar. Läkaren
som hade följt med polisen till Patriks lägenhet hade ringt
dem och berättat vad som hänt. Han förklarade att Patrik
hade genomgått en ”akut psykotisk episod” och omedelbart
behövde läggas in på sjukhus för behandling.
25
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Givetvis var de oroande till att börja med. Han kunde inte
förstå var de kom ifrån eller varför de talade med honom. Vid
ett flertal tillfällen gick han och kollade om han hade glömt
stänga av radion.
Efter föreläsningarna gick han tillbaka till sitt rum och grävde
ner sig i studierna. Om rösterna dök upp lutade han sig
tillbaka och lyssnade på vad de hade att säga. Men på sista
tiden hade rösterna ändrat karaktär. Tidigare brukade de
säga upplyftande saker. Om hur han skulle utföra stordåd.
Om hur han var utvald av Gud att rädda mänskligheten.
Om hur bara han kunde avslöja terroristcellen som hade
infiltrerat studentområdet.
PATRIKS BERÄTTELSE
Det fanns en tid då Patrik faktiskt gillade att höra
rösterna.
Ta till sig diagnosen
Om du eller någon som står dig nära just har fått diagnosen schizofreni är det fullt naturligt att
betvivla och förneka detta. Du kan ha oklara begrepp om vad det egentligen innebär att ha
schizofreni. Du och dina anhöriga kan också vara ovilliga att tro på diagnosen och söker kanske
efter både ett andra och ett tredje utlåtande. Alla dessa reaktioner är normala och begripliga.
Kapitel 3
Diagnosen är verklig
26
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
Men när du har kommit över den första reaktionen är det dags
att börja planera hur du ska hantera din nya situation. För även
om det är chockerande att få diagnosen schizofreni finns det
en fördel med den. Nu vet du vad som är fel och är i ett mycket
bättre läge för att kunna göra förbättringar.
Förstå sig på diagnosen
Under en sådan omskakande tid har du givetvis svårt att ta till dig all information du får om din sjukdom
och hur den behandlas. Om du känner att det går för fort finns det ett antal saker du kan göra för att
försöka begripa vad det är som händer.
➜ Var inte rädd för att fråga om det är någonting du inte förstår
➜ Skriv upp alla frågor du vill ställa så att du kommer ihåg dem
➜ Ta med block och penna eller skriv i din mobiltelefon för att anteckna viktig information
➜ Ta med en vän eller släkting. De kanske minns detaljer som du missade
➜ Be om informationsbroschyrer
➜ Fråga om det finns några stödgrupper som kanske kan hjälpa dig
27
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ Fråga om det finns några stödgrupper för anhöriga
Lära sig att hantera sjukdomen
Om du får diagnosen schizofreni har du nytta av att lära dig några råd för att hantera din nya
livssituation. Följande råd kan hjälpa dig att undvika några av de saker som utlöser schizofrenisymtom
och förbereda dig för eventuella kriser som inträffar.
Lära sig att minska stress
Stress är en av de vanligaste utlösande faktorerna för schizofrenisymtom. Olyckligtvis är det nästan
omöjligt att undvika stress eftersom det är oerhört stressande i sig själv att ha schizofreni. Icke desto
mindre är det viktigt att inse att stress inte är något unikt för personer med schizofreni. Så gott som alla
blir stressade någon gång. En del människor är bara bättre på att hantera det än andra.
Följande råd kan hjälpa dig att antingen minska stressen i ditt liv eller klara av det bättre.
situationer med hjälp av tabellen i det här avsnittet. Det
kan hjälpa dig att känna igen varningstecknen.
28
➜ S kriv en lista över situationer som får dig att känna dig
stressad. Vad kan du göra för att undvika dem? Om det
inte går att undvika dessa situationer kan du då på något
sätt göra dem mindre stressande?
➜D
ra dig försiktigt undan om du känner att en situation är
på väg att göra dig stressad (till exempel trängsel på en
gata eller i en affär). Om du försöker fly undan för fort kan
du bli ännu mer stressad.
➜U
ndvik alkohol, narkotika och koffein (i te, kaffe,cola- och
energidrycker.). Dessa får dig kanske att slappna av för
stunden men orsakar ökad oro längre fram.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ Lär dig vad som sker i kropp och huvud vid stressade
Det kan hjälpa att
prata med någon du litar på
➜ L är dig att koppla av
– se råden nedan eller fråga din läkare, sjuksköterska eller
sjukgymnast om avslappningsövningar.
Till exempel:
• lyssna på musik
• ta ett bad
• gå en promenad
• läsa
• surfa på Internet
• g
å på bio eller titta på TV med en vän
• idrotta
• simma
• meditera
• göra yoga
➜H
itta någon att prata med. Du är inte ensam. Om du har ett problem, diskutera det med någon du litar på.
➜G
ör upp ett schema för varje dag och håll dig till det.
➜O
m en konflikt med någon gör dig stressad, försök då att tala med någon som inte alls är inblandad
i saken för att se om denna person kan hjälpa till att reda ut situationen med en objektiv syn på
omständigheterna.
29
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ F örenkla ditt liv – ta inte på dig för mycket utan försök att göra en sak i taget.
Vad händer när vi blir stressade?
I vårt huvud
Med vår kropp
Vi tänker på problem om och om igen
Händerna skakar och känns svettiga
Vi oroar oss över att vi oroar oss
Torr mun och hals
Vi blir förvirrade
Bultande hjärta
Vi känner oss rädda, även när det inte finns
några faror
Tryck över bröstet
Världen runt oss känns kaotisk
Vi känner att något hemskt när som helst
kommer att hända
Huvudvärk och spända nackmuskler
Muskelstelhet
Stickningar i fingrarna
Svårt att andas
30
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Yrsel, ofta orsakad av att andas för snabbt
Lära sig att ta sig ur nedstämdhet
Cirka en tredjedel av alla med schizofreni blir även nedstämda eller deprimerade. Detta är kanske
förståeligt med tanke på svårigheterna de ställs inför. Det innebär emellertid inte att du måste stå ut
med att må på det sättet. Det finns mycket som kan hjälpa dig att ändra sinnesstämning och bekämpa
olustkänslorna:
➜ Be din läkare om hjälp – antidepressiva medel är vanligtvis enkla att ta och effektiva mot symtom på depression
➜ V ila dig – en del symtom på depression kan ha att göra med trötthet.
En god natts sömn kan få dig att må mycket bättre
➜ S e till att komma ut – isolering och långtråkighet får dig bara att må sämre.
Att lämna hemmet, om det så bara är för att gå och köpa en tidning, kan minska de negativa känslorna
➜ Besök en vän eller släkting – kontakt med andra människor är ett utmärkt sätt att bli på bättre humör
➜ Fysisk träning – det lättar på trycket, minskar stresskänslor och höjer sinnesstämningen
➜G
ör något du tycker om – när du är deprimerad är det lätt att glömma att det finns saker som du fortfarande njuter av. Läs en
bok, titta på en film, ta en promenad eller besök vänner. Allt som får dig att tänka på annat än dina problem är av godo
➜ Lär dig att koppla av (se råden i nästa avsnitt) – fråga din läkare, sjuksköterska eller arbetsterapeut om avslappningsövningar
➜ Ring en hjälplinje – om det känns som om du inte har någon att tala med kan en hjälplinje vara en utmärkt källa till stöd och
praktiska råd
31
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ Lär dig att hantera stress – se råden i föregående avsnitt
Lära sig att koppla av
➜ Andas lugnt
Ett enkelt sätt som kan hjälpa mot oro och stress är att andas långsammare. När du känner dig extra orolig eller stressad,
andas då in djupt genom näsan, räkna till sju och släpp där efter sakta ut luften medan du fortsätter räkna till elva. Börja sedan
andas i perioder om sex sekunder: In i tre sekunder, ut i tre sekunder. Håll andan i tio sekunder i slutet av varje minut.
➜ Skapa en avslappningszon
Välj ett tyst, varmt rum på ett ställe där du känner dig trygg. Lägg en madrass eller bekväm matta på golvet. Dämpa
belysningen. Tänd ett doftljus och sätt på musik eller ett avslappningsband (sådana finns att köpa). Musiken du väljer ska vara
lugn och stilla. Undvik sånger med texter som kan distrahera dig. Lägg dig ner och gör några avslappningsövningar.
➜ Lär dig några avslappningsövningar
När du ligger ner kan du till exempel koncentrera dig på att successivt slappna av i muskel efter muskel. Börja med fingrar och
tår och lös långsamt upp spänningen, fortsätt med armar och ben, därefter överkroppen och avsluta med nacke och huvud.
➜ Be en specialist om råd
32
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Sjukgymnasten kan ge expertråd om olika avslappningstekniker. Du kan även fråga din läkare om avslappningsövningar.
Lära sig att återfå kontrollen
Det finns ett antal saker du kan göra för att återerövra kontrollen över ditt liv.
Till exempel:
➜D
et är väldigt viktigt att låta bli droger – cannabis och annan narkotika
kan förvärra symtomen vid schizofreni, utlösa en psykotisk episod och
ge upphov till depression
➜D
rick med måtta – alkohol kan få dig att känna dig avslappnad för
stunden, men kan orsaka negativa återverkningar de efterföljande
timmarna och dagarna. Om du dricker för mycket kan det göra dig
deprimerad och förvärra dina problem avsevärt
➜ B e din läkare om råd om hur du kan skaffa dig en sundare livsstil.
Röka mindre, äta nyttigare mat och träna mer är faktorer som
förbättrar den fysiska hälsan. Detta ökar i sin tur det psykiska
välbefinnandet
I en kris är det
viktigt att välja
rätt väg för
med din läkare eller någon annan inom vården. Rådfråga specialisterna.
att återfå
kontrollen
33
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜G
ör något åt depressionen – sök hjälp om du känner dig nere. Prata
Lära sig att bekämpa negativa tankar
Ibland kanske du känner att allt är hopplöst och att du inte klarar av livet längre. Självmordstankar är
ganska vanliga bland personer med schizofreni. Det är viktigt att veta att det inte alltid kommer att
kännas så här och att det finns flera saker du kan göra för att tränga undan de här tankarna.
➜ P rata med någon du har förtroende för. Att ge uttryck åt känslorna kan få dem att verka mindre betungande och hjälpa dig
att ändra sinnesstämning. Om du har funderat på självmord ska du inte vara rädd för att berätta det för någon. Risken för
självmord ökar inte bara för att man talar om det
➜ B yt miljö. Du kan gå ut och promenera, besöka en vän eller bara gå till ett annat rum
➜G
ör en lista över alla positiva saker med dig själv, dina vänner och människorna du bryr dig om. Ta hjälp av listan för
att få bort självmordstankarna
➜ K om överens med dina närstående att du ska ringa dem om du någonsin känner dig självmordsbenägen
34
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ K ontakta läkare eller sjukhus om du känner dig nedtyngd av självmordstankar
Alkohol och narkotika är inte lösningen
Många som har schizofreni tar till alkohol och/eller narkotika för att försöka lindra symtom eller
slippa känna sig rädda, isolerade eller deprimerade. Bruket av cannabis, amfetamin och andra
droger så som kokain är särskilt vanligt bland unga människor med schizofreni.
Även om vissa hävdar att bruket av narkotika ger dem tillfällig lindring, normaliserar deras beteende
eller trubbar av symtom kan de i själva verket förvärra en schizofrenisymtom på lång sikt. Det
finns massor av bevis på att de här ämnena förstärker sjukdomens psykotiska symtom
– förföljelsemani, hallucinationer och vanföreställningar. De kan också utlösa en psykotisk
episod av schizofreni, även hos dem som aldrig har haft någon episod tidigare men som
löper hög risk för att utveckla schizofreni – till exempel personer som har nära släktingar
med schizofreni.
35
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Om du behandlar dina schizofrenisymtom med droger som cannabis dröjer
det dessutom längre innan du får lämplig antipsykotisk medicin. Ju längre
tid det tar innan läkemedel och annan behandling sätts in, desto längre
varar schizofreniepisoderna. Det minskar dina chanser att höja din
livskvalitet och få sjukdomen under kontroll.
Vad kan de anhöriga göra?
➜ I den aktiva fasen av schizofreni kan den drabbade vara för uppjagad för att ens klara av de enklaste uppgifter. Som
anhörig kan du då lindra stressen på kort sikt genom att sköta om enkla uppgifter. Akta dig dock för att helt ta över den
drabbades liv. Det kan nämligen skapa beroende och orsaka mer problem längre fram.
➜ P ersoner med schizofreni kan säga
saker som låter som nonsens
för andra. Om du inte förstår,
försök då att kommunicera
på andra sätt. Genom att
göra saker tillsammans
som att lyssna på musik,
rita, titta på TV eller bara sitta
tysta kan du visa att du bryr
dig utan att nödvändigtvis säga
något.
➜ Tala aldrig som om personen med schizofreni inte är där. Personer med schizofreni är
36
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
vanligtvis medvetna om vad som sker runt omkring dem.
➜ Ta hand om dig själv – du är inte till någon nytta för den drabbade om du själv blir känslomässigt slutkörd eller
fysiskt sjuk. Skydda dig mot detta genom att:
• Skaffa ett eget nätverk bestående av vänner och kollegor som kan ge dig stöd
• Undvika att bli isolerad
• Vara uppmärksam på tecken på stress hos dig själv
• Identifiera vilka situationer som din familj tycker är svårast att hantera
• Hålla dina intressen utanför hemmet vid liv
• Söka stöd hos specialister
• Se till att få en stund för dig själv varje dag
➜ V ar förberedd på återfall och kriser – det bästa sättet att hantera en kris, eller om möjligt undvika
den, är att veta vad man ska göra innan den bryter ut..
➜ F örbered dig för ett tillfrisknande – när den drabbades tillstånd förbättras kan du behöva fatta beslut
om det framtida boendet. Vissa återvänder hem till familjen eller den egna lägenheten, vissa flyttar till
gruppboende. Varje familj måste fatta sitt eget beslut. Din socialarbetare bör kunna ge råd om vilka
typer av boende som finns och vad som passar bäst under olika skeden av återhämtningen.
37
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ V ar förberedd på att den drabbade kan få ett återfall eller en kris.
Även om Elsa aldrig har varit särskilt social av sig har hon
alltid varit noga med sitt utseende. Men detta har ändrat sig
på sistone. Hon verkar inte ha tvättat håret på veckor, hon har
slutat måla sig och hennes kläder ser ut som om hon har sovit
i dem.
Först trodde Anna att Elsa måste ha bråkat med någon av
vännerna. Hon hade ju inte varit ute med dem på ett tag
och tycktes föredra att stanna på sitt rum, där hon sov hela
dagarna och lyssnade på musik mest hela nätterna.
Men när Anna försökte prata om det blev Elsa mycket upprörd
och skrek vilt: ”Håll käften. Varför säger alla till mig vad jag ska
göra hela tiden? Varför kan ni inte lämna mig i fred? Jag kan
inte höra vad jag själv tänker för allt ert tjat.”
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
ANNAS &
ELSAS BERÄTTELSE
38
Anna har blivit allt mer orolig för sin 22-åriga
dotter Elsa, som hon bor tillsammans med i en
lägenhet i Göteborg.
När Elsa träffar läkaren verkar hon emellertid må mycket
bättre. Hon är sansad och behärskad och svarar lugnt
och tydligt på läkarens frågor. Läkaren skriver ut några
antidepressiva tabletter och ber Elsa komma tillbaka om
sex veckor.
Sex veckor senare har Elsa inte tagit en enda tablett. Hon
har fortsatt bete sig underligt och nu vägrar hon att träffa
läkaren igen.
Till slut går Anna ensam till läkaren. Som en hjälp för att
förklara problemen skriver hon en lista över alla ovanliga
Efter att ha träffat Elsa en andra gång bestämmer sig läkaren
för att remittera henne till en psykiater.
”Då tycker ni att det är någonting att oroa sig över?” undrar
Anna. Läkaren förklarar att Elsas beteende kan ha en mängd
olika orsaker. Det kan vara en fysisk eller psykisk sjukdom,
säger han. Läkaren ger Anna några broschyrer om psykiska
sjukdomar. ”Psykiatern kan ställa en ordentlig diagnos.”
Under nästa halvår gör Anna och Elsa flera sjukhusbesök
för träffa psykiatern och andra på psykiatriavdelningen. Efter
en rad ingående samtal med både mor och dotter om alla
aspekter av Elsas liv ställer psykiatern till slut sin diagnos.
”Elsa, jag måste informera dig om att du har schizofreni”,
säger hon.
39
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Lite senare ser Anna hur dottern dunkar knytnävarna hårt mot
huvudet. Nu inser Anna att hon måste göra något åt saken
och beställer tid hos husläkaren.
saker Elsa har gjort, hennes konstiga sömnvanor och hennes
aggressiva utbrott. Läkaren går med på att göra ett hembesök
senare samma vecka.
ANNAS &
ELSAS BERÄTTELSE
Musiken från Elsas rum blir högre och högre. När Anna ber
henne att sänka ljudet skriker Elsa åt henne: ”Ut härifrån. Det
är klart musiken är hög. Det måste den ju vara för att dränka
allt ert pladdrande.”
Finns det något botemedel?
Trots att så många som tre av fyra som har schizofreni blir betydligt
bättre eller helt återställda finns det inget känt botemedel för
sjukdomen. Det enda sättet att kontrollera symtomen är med
antipsykotiska läkemedel, kombinerat med andra sorters stödterapier.
Behandlingens
utveckling från
sinnessjukhus till
samtalsterapi
Kapitel 4
Behandling
40
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
Behandlingen av schizofreni har utvecklats väldigt mycket under de senaste 100 åren (se
tabellen). Från att en gång ha betraktats som en mystisk åkomma som skulle behandlas med
en rad bisarra och brutala åtgärder anses schizofreni i dag vara en behandlingsbar psykisk
sjukdom. Behandlingen centreras nu kring personen i stället för sjukdomen och består vanligtvis
av en kombination av medicinering med så kallade antipsykotika och terapi av annat slag.
Schizofrenibehandlingens historia
Före medicinering
(1911–1950-talet)
I början av 1900-talet fanns ännu inga effektiva läkemedel och läkarna
använde en primitiv form av elchocksterapi för att behandla patienter med
schizofreni. Detta gav upphov till hög feber och epilepsianfall, vilket föreföll
minska de psykotiska symtomen. Insulinterapi användes också för att lugna
patienter och minska antalet fungerande hjärnceller.
Kirurgiska ingrepp gjordes också ibland för att ta bort den del av hjärnan där
känslor bearbetas. Denna så kallade lobotomering kunde visserligen dämpa
aggressivt beteende men gjorde patienterna viljelösa och tomma på känslor.
De första antipsykotiska läkemedlen kom på 1950-talet. Under 1960-talet
introducerades mer sofistikerade antipsykotika som t.ex. haloperidol och
flufenazin. Dessa läkemedel, så kallade typiska antipsykotika, blev den
dominerande behandlingsformen under de följande 30 åren. Typiska
antipsykotika används fortfarande som ett behandlingsalternativ.
De är effektiva mot de positiva symtomen vid schizofreni, nackdelen är att
de har ett antal biverkningar och endast begränsad effekt mot de negativa
symtomen vid schizofreni. De har ingen effekt på kognitiva symtom.
41
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Första antipsykotiska läkemedlen –
De typiska (1950–1960-talen)
Schizofrenibehandlingens historia
De atypiska
(1990-talet)
Under 1990-talet kom en ny sorts läkemedel, så kallade atypiska
antipsykotika. De är effektiva mot symtomen vid schizofreni och ger inte lika
många biverkningar som de tidigare medicinerna. Dessa medel är effektiva
inte bara mot positiva utan även mot negativa och kognitiva symtom.
I dag finns ett flertal olika atypiska läkemedel. Vart och ett har sina egna föroch nackdelar, vilket gör att behandlingen kan anpassas efter varje enskild
patients behov.
De flesta officiella riktlinjer rekommenderar i dagsläget att atypiska
antipsykotika ska väljas i första hand vid behandling av schizofreni i stället för
äldre, typiska antipsykotika.
42
Våra kunskaper om schizofreni ökar hela tiden. Och i takt med att vi får större
insikt i vad som orsakar schizofrenisymtom fortsätter nya behandlingsformer
att utvecklas.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
De senaste framstegen
Antipsykotiska läkemedel
Antipsykotiska läkemedel är det effektivaste sättet att kontrollera de olika symtomen (t.ex. hallucinationer, vanföreställningar och
tankestörningar) som är förknippade med schizofreni. Det finns ett stort utbud av de här läkemedlen och du kan behöva pröva
flera innan du hittar det som passar dig bäst.
+
-
Typiska antipsykotika
Typiska antipsykotika har funnits sedan 1950-talet. De verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan.
Huvudsakliga fördelar
• Effektiva på att kontrollera hallucinationer, vanföreställningar och paranoida tankar
Huvudsakliga nackdelar
• Liten effekt på de negativa symtomen vid schizofreni, t.ex. bristande motivation, känslomässig avtrubbning och
socialt tillbakadragande. Kan ge biverkningar som t.ex. skakningar och andra ofrivilliga rörelser, muntorrhet
och extrem trötthet. På grund av de här biverkningarna är typiska antipsykotika inte längre förstahandsvalet
vid medicinering mot schizofreni i de flesta länder. Många människor tar dock typiska antipsykotika utan några
problem och det är därför viktigt att poängtera att om du är en av dem finns det antagligen ingen som helst
anledning för dig att byta medicintyp
43
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Atypiska antipsykotika
+-
De flesta av de här läkemedlen blev tillgängliga för klinisk användning på 1990-talet.
De tros ha sin verkan i hjärnan på ett något annorlunda sätt jämfört med typiska antipsykotika.
Huvudsakliga fördelar
• Effektiva på att kontrollera de positiva, negativa och kognitiva
symtomen vid schizofreni. Liten förekomst av rörelsebiverkningar
jämfört med typiska antipsykotika
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
44
Huvudsakliga nackdelar
• Olika atypiska antipsykotika har olika biverkningar.
Viktuppgång kan till exempel vara ett problem med vissa
atypiska, en del kan orsaka trötthet och andra kan göra
patienten överstimulerad
Alla läkemedel som har visat sig effektiva mot schizofrenisymtom fungerar genom att
de påverkar
dopaminbanor i hjärnan
45
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Genom att balansera dopamin tycks man kunna balansera symtom
Skräddarsy behandlingen
Med alla dessa läkemedel mot schizofreni
att välja bland borde din psykiater kunna
hitta ett som passar dig. Valet beror på flera
olika saker – hur väl medicinen kontrollerar
dina symtom, om den ger några oacceptabla
biverkningar och vad du själv tycker om
behandlingen. Det är väldigt viktigt att du
låter din psykiater få veta vad du helst vill få
ut av behandlingen. Om det finns ett speciellt
symtom som oroar dig eller en biverkning
som du vill undvika ska du informera läkarna
om det. Chansen finns att de kan skräddarsy
behandlingen efter dina önskemål.
Det finns inte
när det gäller medicinering
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
46
”en storlek som passar alla”
Byta behandling
Varje förändring av behandlingen kan vara förvirrande. Den nya medicinen kanske måste tas vid andra
tidpunkter på dagen, ger andra biverkningar eller påverkar dina symtom på ett annorlunda sätt. Det
är därför viktigt att du ber om information om den nya behandlingen innan du går över till den. Du bör
också se till att dina närstående vet att du byter läkemedel och att både du och de vet vem som ska
kontaktas om du får problem.
VAD LÄKAREN KALLAR DET
TYP AV LÄKEMEDEL
FÖR- OCH NACKDELAR
TABLETTER
Oralt läkemedel
Tablett du sväljer
• Enkel att ta
• Risk för återinsjuknande om
man glömmer att ta den
Munsönderfallande tablett
Smälttablett
• Om man har svårt att svälja tabletter
• Kan smaka illa
I FLYTANDE FORM
Oral lösning
Vätska
• Om man behöver ge lägre doser eller
har svårt att svälja
• Kan smaka illa
INTRAMUSKULÄR INJEKTION
INJEKTION I EN MUSKEL
Kortverkande injektion
Akut behandling; effekt varar 12 – 24 timmar
• Effekten kommer inom en timme
• Injektionen kan vara obehaglig
Långverkande injektion
(depåinjektion)
Långtidsbehandling: effekten varar i 2 - 4
veckor
• Minskar risk för återinsjuknande
• Hjälp av sjukvården behövs för att
ta sin injektion
47
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Olika typer av läkemedel
Långverkande injektion (depå)
Med den här typen av injektion frisätts läkemedlet långsamt i muskeln. Det är
ett alternativ för personer som har svårt att komma ihåg att ta sin medicin enligt
ordination eller som föredrar att inte behöva komma ihåg att ta sitt läkemedel
dagligen. Injektionerna ges vanligtvis på sjukhus eller öppenvårdsmottagningar
och effekten varar i 2–4 veckor. Minskar risken för återfall i psykos.
Biverkningar – vad som kan förväntas
48
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Med det stora utbud av antipsykotiska läkemedel som finns i dag är det inte
längre rimligt att personer med schizofreni ska behöva stå ut med väldigt
obehagliga biverkningar. Om du tycker att du får oacceptabla biverkningar
ska du genast tala om det för din läkare eller psykiatrisjuksköterska. Många
biverkningar kan minskas eller ibland helt elimineras genom att dosen sänks
eller att läkemedlet byts ut. Andra kan åtgärdas genom att man sätter in
ytterligare läkemedel eller att du ändrar diet eller livsstil. Du bör också informera
läkaren om några läkemedel har gett dig biverkningar tidigare. Det kan ha
inverkan på vilken typ av antipsykotika hon eller han skriver ut till dig.
Att ta medicinen
Antipsykotiska läkemedel är inte bara avsedda att göra dig
bättre utan även att hålla dig frisk. Detta innebär att du måste
fortsätta med medicineringen även när du börjar må bättre. En av de
vanligaste anledningarna till att
personer får återfall efter en
framgångsrik behandling
är att de slutar ta sin
medicin på rätt sätt.
du måste fortsätta med medicineringen
även när du börjar må bättre
Några vanliga anledningar
till att medicinen inte tas som
den ska:
Personen inser inte eller accepterar inte att hon eller han är sjuk – här kan
uppmuntrande vänner och anhöriga spela en viktig roll genom att se till att
medicinen tas enligt läkarens anvisningar
Medicineringsschemat är för komplicerat – även det här tar du upp med någon
vårdansvarig. De kanske kan förenkla schemat eller föreslå ett läkemedel som
är lättare att ta. I vissa fall kan läkaren rekommendera en depåinjektion. Sådana
ges varannan eller var tredje vecka och innebär att du slipper komma ihåg att ta din medicin varje dag
49
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Biverkningarna är för svåra – om så är fallet ska du prata med din
psykiatrisjuksköterska eller psykiater. Det kan gå att ändra dos eller byta till
ett annat läkemedel
Frågor att ställa om medicineringen
När du diskuterar medicineringen med din läkare eller
sjuksköterska kan det finnas frågor du vill ställa.
Här är några förslag:
Hur hjälper det här läkemedlet mig?
Vilka av mina symtom kan det lindra?
Vem ska jag tala med om jag tror jag har biverkningar?
Hur lång tid tar det innan det ger resultat?
Kan jag bli beroende av medicinen?
50
Har du fått
reda på allt
du vill veta om
din medicin?
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Vilka risker finns med läkemedlet?
Behandlingsdagbok
Du kanske måste pröva flera olika antipsykotiska läkemedel innan du hittar ett som känns rätt för dig.
Du kan hjälpa läkaren att avgöra vilket läkemedel som passar bäst genom att anteckna vad du gillar
och inte gillar med de olika läkemedel du använder.
Antal dagar
Fördelar
Nackdelar
51
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Läkemedel
Övriga behandlingar
Andra terapier används oftast i kombination med antipsykotiska läkemedel.
Målen är att minska symtomen vid schizofreni, förebygga återfall, se till att
du följer medicineringen och hjälpa dig att bygga upp ditt liv igen.
Din läkare kan berätta för dig om vilka sorters terapier som finns.
De här terapierna kallas ibland för psykosociala
behandlingar och omfattar:
Kognitiv beteendeterapi
Detta är en relativt kortvarig psykologisk
terapi som används för att behandla
en lång rad psykiska hälsoproblem. Vid
schizofreni anses den vara mest användbar
för att bidra till att minska vanföreställningar
och till att motverka depression.
Det slutliga målet med kognitiv beteendeterapi är att bryta de skadliga mönster du kan ha utvecklat i ditt tänkande eller
beteende. Den hjälper i sin tur till att förändra hur du mår.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
52
De flesta kognitiva beteendeterapeuter är psykologer, men det finns även läkare, sjuksköterskor, rådgivare och
socialarbetare som använder den här tekniken. Terapin ges vanligtvis i strukturerad form. Du och din terapeut kommer
överens om ett antal mål och bestämmer vissa uppgifter som du ska utföra mellan terapitillfällena.
Övriga behandlingar
Psykoterapi
En psykoterapeut uppmuntrar dig att utforska dina svåraste och plågsammaste känslor och upplevelser. Det kan inkludera
allmän oroskänsla och nedstämdhet eller specifika traumatiska händelser i ditt förflutna. Det finns många olika typer
av psykoterapi, men de har alla det gemensamma målet att du ska bli självständigare och kunna fatta rationella,
välgrundade beslut om ditt liv. Din terapeut hjälper dig att lösa dagens problem och förser dig med kunskap som
du kan använda för att själv klara av framtida svårigheter.
Även om psykoterapi inte kan bota schizofreni kan det hjälpa dig att hantera särskilda symtom som:
• ångest
• panikattacker
• fobier
• känslomässiga problem
• stress
• sömnlöshet
• nedstämdhet
• relationsproblem
• psykologiska sexuella problem
Behandlingen kan även hjälpa dig att acceptera att du har schizofreni och att du tar till dig behandlingen bättre.
53
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Psykoterapin kan ske såväl individuellt – gäller även barn – som par-, familje- eller gruppvis.
Övriga behandlingar
Familjeterapi
Rådgivning
Forskning har visat att förändringar av hur familjen fungerar
kan skjuta upp eller rentav förhindra återfall för personer med
schizofreni som har nära kontakt med sin familj.
Utbildade rådgivare kan ge dig möjlighet att prata om dina
tankar och känslor utan att behöva vara rädd för att bli
bedömd eller kritiserad. Det kan hjälpa dig att verkligen prata
igenom dina problem och nå fram till lösningar.
Behandlingen består av att undervisa familjemedlemmar
om schizofreni, ge råd om beteende och problemlösande,
tillhandahålla familjestöd och undervisa i
krishanteringstekniker.
Terapi kan ges till enskilda familjer eller ske i större grupper.
Det är inte alltid som personen med schizofreni själv deltar i
terapin. Detta beror på vilken fas av sjukdomen hon eller han
befinner sig i för tillfället.
54
Det finns två grundläggande metoder
inom rådgivning:
•Den existentiella metoden, som
uppmuntrar dig att fundera på
livets mening och värde samt
att lära dig att vara trogen dina
egna ideal, preferenser och
värderingar.
•Den individcentrerade metoden,
som ser dig som den bästa
experten på vad det är som sker med
dig. Den här metodens syfte är att hjälpa dig att skapa
förutsättningar så att du kan uppnå din fulla potential.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Familjeterapi bör involvera så många familjemedlemmar
som möjligt och har som mål att minska en del av de
stressmoment och extrema känslor i familjelivet som kan
förvärra schizofrenisymtom.
Välja terapeut
Det kan vara svårt att avgöra vilken terapiform som passar
dig bäst när det finns ett så stort utbud att välja bland.
Många tycker att det är lättare att göra det här valet
utifrån vem terapeuten är snarare än vilken terapi
hon eller han utövar. Det kan till exempel
vara så att du vill gå hos en terapeut från
en bakgrund eller kultur som liknar din
egen. Du kan också föredra en kvinnlig
terapeut, eller tvärtom en manlig.
Forskning har faktiskt visat att det är viktigare hur
bra du trivs med själva terapeuten än vilken sorts
terapi du får. Om du och terapeuten fungerar
bra tillsammans, litar på och respekterar varandra
ökar chanserna att behandlingen ger resultat.
55
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Din läkare bör ta hänsyn till dina önskemål och åsikter
om terapeuten när hon eller han ska rekommendera
en psykosocial behandling. Du kan också få goda råd från
frivilligorganisationer och stödgrupper.
Frågor att ställa till din terapeut
Vilken sorts terapi utövar du och vad är målet med den?
Hur långa är sessionerna?
Hur ofta hålls de?
Hur många sessioner behöver jag troligtvis?
Hur lång tid tar det innan jag kan förvänta mig några positiva effekter av terapin?
Får jag kontakta dig mellan sessionerna om det behövs?
Vilken utbildning har du och hur många års erfarenhet har du?
Tillhör du någon yrkesorganisation?
56
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Har du arbetat med personer med schizofreni tidigare?
Först blev han ordinerad ett typiskt antipsykotiskt läkemedel
som han tog två gånger om dagen. Det lindrade symtomen
men gav en del biverkningar. Markus energinivå sjönk
betänkligt och han fick allt svårare att orka sig igenom hela
skoldagen utan att somna. Dessutom hände det allt som
oftast att hans händer skakade så våldsamt att han knappt
kunde skriva på svarta tavlan. Men den biverkning som
plågade Markus allra mest var en spasm som berörde mun
och tunga. Till slut blev Markus så ledsen över att eleverna
gjorde narr av hans sluddriga tal att han vägrade fortsätta ta
sin medicin. Han blev retlig, lättdistraherad och glömsk.
Lyckligtvis insåg Markus partner att detta var tidiga tecken på
ett återfall och övertalade honom att kontakta sin psykiater för
en översyn av behandlingsprogrammet. Psykiatern beslutade
att ändra Markus medicinering till ett av de nyare atypiska
antipsykotiska läkemedlen.
När Markus nu inte längre hämmades av skakningarna och
svårigheterna att tala kände han sig mindre osäker inför
eleverna och kunde ta sig an undervisning med förnyade
krafter. Men efter några månader var det i stället något helt
annat som började oroa Markus. Han hade ökat onormalt
mycket i vikt.
Markus bestämde sig för att träna mer och äta nyttigare.
Detta fick Markus viktuppgång att sakta ner en aning, men
han fortsatte ändå att gå upp.
Markus sökte då hjälp hos sin husläkare som berättade för
honom att viktuppgång var en känd biverkning av Markus
atypiska antipsykotika läkemedel.
Markus gick på nytt till sin psykiater för en översyn av
medicineringen. Den här gången skrevs ett annat atypiskt
antipsykotiskt medel ut. Inom kort började Markus gå ner
i vikt. Dessutom har Markus även lyckats hålla fast vid den
hälsosamma dieten och sina träningsvanor. Han säger att
han känner sig i bättre form än någonsin förr.
57
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Markus har dock fått ändra medicinering flera gånger under
årens lopp.
Markus tillstånd förbättrades inom kort. Tecknen på ett
återfall försvann liksom de obehagliga biverkningarna av
den tidigare medicinen.
MARKUS BERÄTTELSE
Markus fick diagnosen schizofreni för sju år sedan
och har medicinerat sedan dess. Behandlingen
har varit mycket effektiv på att hålla hans symtom
under kontroll och han har kunnat fortsätta att
arbeta som lärare på en skola i Malmö.
Söka stöd
Ingen påstår att det är lätt att leva med schizofreni. Men du behöver inte kämpa ensam.
Det finns ett stort stödnätverk runt dig bestående av engagerade specialister, frivilliga
stödpersoner och människor som helt enkelt älskar dig och bryr sig om dig väldigt mycket. Du
får bra hjälp på vägen mot ett bättre liv genom att dra nytta av de här personernas stöd.
Kapitel 5
Hjälp finns att få
58
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Det finns ett stort stödnätverk
av människor som bryr sig om dig
Psykiatern
Psykiatern är specialist på
psykisk hälsa. Hon eller
han ställer din diagnos och
diskuterar vilken behandling
du ska ha. Om du har några
frågor eller något som oroar
dig angående ditt tillstånd,
behandlingen eller eventuella
biverkningar ska du be att få
tala med psykiatern.
Psykiatrisjuksköterskan
Psykiatrisjuksköterskan
är antagligen den du
kommer att träffa mest av
vårdpersonalen. Hon eller
han har ansvaret för att se
till att du får dina läkemedel
och att du tar dem, för att
bedöma hur behandlingen
fungerar och för att kartlägga
eventuella biverkningar.
Sjukgymnasten
Sjukgymnasten kan lära dig
avslappningsövningar och
lära dig hur du på bästa sätt
kan ta hand om din kropp.
59
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Husläkaren
När du insjuknar första
gången är husläkaren
förmodligen den första
kontakten du får med
medicinsk personal. Hon eller
han är sannolikt inte någon
expert på psykiska sjukdomar
men kan undersöka om
det kan finnas några andra
orsaker till dina symtom
och vet var du kan få
specialistvård. Husläkaren kan
också hjälpa dig med andra
hälsoproblem om du har
några sådana.
60
Socialarbetaren
Socialarbetaren kan
hjälpa dig att integrera
dig i samhället igen. Detta
kan bestå av att sätta
dig i kontakt med andra
stödverksamheter, hjälpa dig
att reda ut dina boende- och
bidragsbehov eller se till att
du får det stöd som du har
rätt till.
Arbetsterapeuten
Arbetsterapeuter kan hjälpa
dig att komma tillbaka i arbete,
antingen på ditt gamla jobb
eller, om det inte går, genom
att skaffa dig ett nytt arbete.
Arbetsterapeuten hjälper dig
att identifiera de kunskaper
du redan har och att inhämta
de övriga kunskaper du kan
behöva.
Apotekspersonalen
En apotekare kan hjälpa
dig med eventuella frågor
du har om läkemedel.
Så om du är orolig över
biverkningar eller om din
behandling verkligen håller
dina symtom under kontroll
kan apotekspersonalen
ge dig expertråd som är
lätta att förstå. Om du
behöver medel mot någon
annan åkomma kan
apoteksperonalen informera
dig om vilka mediciner som
kan tas tillsammans med ditt
antipsykotiska läkemedel.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Kontaktperson
Din utsedda kontaktperson
kan hjälpa dig i din kontakt
med sjukvården och
myndigheter.
Stödgrupper
Patientorganisationer och
stödgrupper är en ovärderlig
källa till information och stöd.
De drivs ofta av människor
som har egen personlig
erfarenhet av situationer
liknande din egen och kan
ge vägledning på den svåra
resan till ett friskare liv.
Telefonhjälplinjer
Om du inte vill prata om dina
problem med någon ansikte
mot ansikte kan du ringa en
hjälplinje. Där kan du söka
råd, information och stöd.
Idrottsklubbar/hobbygrupper
Schizofreni innebär inte
att du inte kan odla dina
intressen. Tvärtom kan du
genom att vara aktiv och
träffa andra människor bli
på bättre humör och bevara
nyfikenheten på livet.
61
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Psykologen
En psykolog är specialiserad
på människors beteende
och själsliv. När psykologen
arbetar inom den psykiatriska vården är det oftast
som klinisk, social- eller
rådgivningspsykolog.
Psykologen skriver inte ut
medicin, såvida hon eller
han inte också är medicinskt
utbildad.
Internet
Att lära sig hur man använder
Internet ger tillgång till ett
ofantligt bibliotek med
information om schizofreni
och annat du vill veta. E-post
och så kallade chatrum kan
sätta dig i förbindelse med
personer som har liknande
erfarenheter som du själv.
Fråga någon av dina
kontaktpersoner om de kan
rekommendera några bra
Internetadresser.
62
Anhöriga och vänner
När du genomgår den
psykiska sjukdomens trauma
är det ofta lätt att glömma
bort att det finns människor
som fortfarande älskar dig
och bryr sig om dig. Många
personer med schizofreni
inser inte att det är så utan
känner sig isolerade och
ensamma. Det är därför som
ingenting kan ersätta det
stöd du får från anhöriga
och vänner. De kan ge dig
både känslomässigt stöd
och praktisk hjälp med att
handskas med sjukdomen.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Sociala rådgivningsbyråer
Du kan ha rätt till
bostadsbidrag och
socialbidrag. Rådgivare kan
hjälpa dig att ta reda på vad
du är berättigad till och hur du
ansöker om det.
Det är ett svårt liv. För svårt för Rogers mamma och syster som
lämnade hemmet förra året när de inte orkade längre. Sedan
dess har Roger fått klara sig på egen hand.
På senare tid har han dock fått betydligt mer hjälp. Pappa
Jan har börjat besöka ett lokalt dagcenter där han får stöd
från en grupp läkare, psykiatrisjuksköterskor, socialarbetare
och arbetsterapeuter. Det betyder att Roger kan gå till
skolan utan att behöva oroa sig för vad hans pappa har för
sig där hemma.
Varannan vecka besöker en psykiatrisjuksköterska Jan i
deras hem för att se hur det går för honom och för att se
om Roger behöver något mer stöd. De får även besök av en
socialarbetare då och då.
Ibland följer Roger med sin pappa till centret. Senast han var
där spelade de ett rollspel där Roger fick vara patienten och
Jan läkaren. Efteråt diskuterade de hur patienter kan prata
med sina anhöriga och vänner om sin sjukdom. Det var roligt
att få leka med pappa igen. Men det fick också Roger att
tänka. Han hade tidigare aldrig riktigt förstått hur svårt allting
måste vara för hans pappa.
Jan har också anmält sig till ett program för utveckling av den
sociala och personliga förmågan under ledning av centrets
psykiater. Med tiden ska det hjälpa Jan att återvinna en del av
den sociala förmåga som sjukdomen berövat honom. Roger
hoppas att det ska ge hans pappa mod att ge sig ut bland folk
lite mer. De brukade gå och titta på fotboll tillsammans. Det
skulle vara kul att se en match igen.
63
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Rogers pappa Jan har schizofreni. Tidigare har detta gjort
livet mycket svårt för Roger. Många gånger har han tvingats
ta hand om sig själv, sköta inköpen och laga sin egen mat.
Ibland har han bevittnat sin pappas psykotiska episoder, vilket
har varit upprivande och skrämmande. Mer ofta har han
ägnat timmar åt att försöka övertala sin pappa att stiga upp.
Det betyder också att hans pappa har börjat ta sin medicin
regelbundet. Han känner sig redan mycket bättre och klarar
av att hjälpa till lite mer i hushållet.
ROGERS BERÄTTELSE
Roger vet att han inte är den enda 15-åringen i
Stockholm som lever med bara en förälder. Det
är bara det att i hans familj är det ibland svårt att
veta vem som är föräldern: han eller hans pappa.
Alltid två steg framåt,
ibland ett steg tillbaka
Vägen tillbaka till ett normalt liv efter att ha drabbats av schizofreni är svår. Precis när du tror att du är på
rätt väg dyker en ny motgång upp. Detta kan vara fruktansvärt nedslående, men att lära sig att acceptera
besvikelserna är en del av processen.
Kapitel 6
Bra och dåliga dagar
64
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Ofta är det besvärligt att hantera problemen när de uppstår. Du kan bli upprörd och ha svårt att tänka lugnt och sansat. Ett sätt
att komma runt detta är att föra dagbok över alla svårigheter du stöter på. Du kan sedan gå igenom dem när du känner dig
starkare och mer kapabel att komma på en lösning. Ta med dagboken när du ska träffa vårdpersonal. Ni kan gå igenom den
tillsammans och diskutera åtgärder.
Återvinna självförtroendet
Även när du börjar återhämta dig kan det finnas perioder då du är
nedstämd och saknar självförtroende. Du kan känna dig skygg och
helst vilja slippa träffa andra människor. Det kan vara svårt att knyta
nya sociala kontakter men det är ett viktigt steg på vägen mot ett
bättre liv.
Följande kan vara till hjälp:
Genom att aktivt
ta kontakt med andra
kan du stärka ditt självförtroende
65
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
• Gör en lista över sådant som du tycker om att göra tillsammans med andra
människor och försök återinföra de aktiviteterna i ditt liv.
• Gör en lista över sådant som du gillar hos dig själv och som andra
människor gillar hos dig, t.ex. att du är rolig, generös, konstnärlig eller
duktig på datorer.
• Börja sakta men säkert umgås med människor du bryr dig om
och känner förtroende för samtidigt som du bygger upp ditt
självförtroende.
Den fysiska hälsans viktiga roll
När man har en psykisk sjukdom som schizofreni är det lätt hänt att den fysiska hälsan missköts.
Osunda vanor kan få dig att känna dig i dåligt fysiskt skick. Detta kan i sin tur påverka din psykiska
hälsa och leda till en nedåtgående spiral av psykiskt och fysiskt förfall.
Din läkare kan ge dig råd om hur du ändrar livsstil till det bättre. Några allmänna råd är:
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
66
➜ Strunta inte i att gå till läkaren om du känner dig dålig.
➜ Försök att röka mindre eller sluta helt.
➜ Var måttlig med alkohol.
➜ Om du är överviktig ska du försöka att stadigt gå ner i vikt lite i taget under en lång period.
➜ Motionera mer. Om du avskyr att träna ska du fundera över vad det beror på. Är det för att du tycker det känns
ensamt kan du söka upp ställen där man tränar i grupp. Gör något på egen hand om du känner dig osäker med
andra, t.ex. gå, spring eller simma.
➜ Försök att hålla dig borta från chips, choklad, godis och läsk.
➜ Ät fisk två gånger i veckan, och då fet fisk (t.ex. makrill, lax, sardiner, sill).
➜ Dra ner på smör, margarin och andra pålägg eller välj alternativ med mindre fett.
➜ Ät mycket färska frukter och grönsaker.
➜ Använd lättmjölk eller mellanmjölk.
➜ Cirka en tredjedel av maten på din tallrik bör bestå av pasta, ris eller potatis.
➜ Undvik att salta på maten.
Personliga relationer
De flesta tycker att det är svårt med relationer även när livet är som bäst. När du har en psykisk sjukdom
kan det ibland kännas omöjligt att ha den minsta kontakt med andra människor. Det finns inga enkla svar
på relationsproblem. Det finns några praktiska åtgärder du kan vidta för att förenkla saker och ting.
➜ Försök att inte oroa dig – schizofreni kan göra dig överkänslig för vad människor säger och gör. Slösa inte tid på att bekymra
dig över om någon kanske inte längre vill träffa dig eller undra varför de inte ringer tillbaka.
➜ Prata med din partner – om du har en partner är det stor sannolikhet att hon eller han oroar sig över vilken inverkan din
sjukdom kommer att ha på förhållandet. Behandlingen kan till exempel påverka ert sexliv. Tala ut om de här farhågorna
tillsammans och rådfråga läkaren om det finns något problem som ni båda tycker måste åtgärdas.
➜ Ta itu med konflikter – om du är osams med någon ska du inte gå och grubbla över det. Försök att se det ur den andra
personens perspektiv när du har lugnat ner dig. Om ni två inte kan reda ut problemet kan det vara bra att kalla in en tredje
person som medlare.
➜ Håll kontakten med dina anhöriga – även om du inte längre bor med din familj bryr de sig fortfarande om hur du har det. Låt
dem få veta vad du gör, hur det går med behandlingen och vad du har för planer för framtiden.
➜ Förbered dig inför samtal – det är svårt att prata med någon om du inte kan komma på vad du ska säga härnäst. Öva in
några färdiga svar på vanliga frågor som ”Vad jobbar du med?”.
67
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ Gör nya bekantskaper – ta dig tid att småprata med grannar och expediten.
Orka med stigmatisering och diskriminering
En av utmaningarna när man återhämtar sig från
schizofreni är att kunna hantera andra människors
reaktioner. Det finns en stor okunnighet om psykiska
sjukdomar i allmänhet och schizofreni i synnerhet.
Myter om sjukdomen kan få folk att tro att personer
med schizofreni är farliga, vettlösa och oberäkneliga.
Detta kan skapa en ond cirkel av utanförskap och
diskriminering för dem som har schizofreni och ofta
även deras anhöriga. Stigmatiseringen kan bli den
huvudsakliga orsaken till social isolering, oförmåga att
få ett arbete, alkohol- eller drogmissbruk, hemlöshet
och institutionalisering, vilka samtliga är faktorer som
minskar chanserna för ett tillfrisknande.
Ibland kan det kännas som om det finns en
mur mellan dig och andra
Eftersom stigmatisering sker i andra människors inre kan det vara svårt att bekämpa. Det finns dock en del du kan göra:
• Lär dig så mycket som möjligt om schizofreni, så att du kan tillbakavisa okunniga påståenden med korrekta fakta
• Försök att upplysa personer i din närhet om schizofreni
• Kämpa mot diskriminering. Kontakta facket om du behandlas fördomsfullt på din arbetsplats.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
68
• Skriv och klaga om du blir arg över okunniga påståenden i ett TV-program eller en tidningsartikel
Trots det kan inte Johanna låta bli att tycka att hon har kommit
tillbaka till en värld som är ensammare och fientligare än den
var förr.
Hon har goda skäl till det. Johannas sjukdom var en
plågsam och skrämmande upplevelse, inte bara för henne
själv utan även för hennes omgivning. Hon vet att hon
förolämpade och öste galla över många av sina närmaste
vänner. Hon förstår att de inte vill veta av henne nu.
Hon kan också känna sina kollegors avighet på snabbköpet
där hon arbetar. Några har till och med vägrat att
arbeta med henne. De säger att hon är tokig och farlig.
Johanna har försökt förklara att hennes sjukdom är
under kontroll och att hon då hon var sjuk aldrig skadade
någon annan än sig själv. Men de tror henne inte. De
har läst tidningarna. De förknippar schizofreni med galna
yxmän och slumpmässiga, våldsamma attacker.
Det finns dock en strimma av hopp. Johannas gamla
vänner vill kanske inte längre veta av henne, men
i stället har hon börjat träffa andra människor som
hon kan starta om på nytt med. För några veckor
sedan ringde hon till en stödorganisation.
Där fick hon några goda råd om vad hon kunde göra åt
fientligheten på sin arbetsplats. Hon kunde till exempel
be sin arbetsterapeut prata med hennes kollegor om
deras rädsla för Johanna. Det skulle kanske lugna dem
så att det blev trevligare stämning på arbetet igen.
Organisationen satte också Johanna i förbindelse
med en grupp människor som alla hade gått igenom
ungefär det samma som hon själv. Det kändes konstigt
att träffa dem tyckte Johanna. Alla kom från mycket
olika bakgrunder och Johanna var först ganska
blyg och nervös. Men det släppte snabbt när alla
började prata, skratta och utbyta erfarenheter.
För första gången på flera månader märkte
Johanna att hon hade trevligt.
69
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Hennes sjukdom är under kontroll nu. Hon tar sin
medicin regelbundet och det är flera månader
sedan hon hade några symtom på schizofreni.
Johannas närmaste anhöriga har inte mycket stöd att
erbjuda. De har aldrig stått varandra nära och hon har
knappt talat med sina föräldrar sedan hon flyttade från
landsbygden till en större stad för tio år sedan. Hennes
sjukdom har bara ökat avståndet mellan dem.
JOHANNAS BERÄTTELSE
Johanna inser att livet aldrig kan bli detsamma igen.
Låt det ta sin tid
När du börjar återhämta dig från schizofreni kommer du utan tvekan att så snabbt som
möjligt vilja återuppta det liv du förde innan du blev sjuk. Men kom ihåg att det är mycket
viktigt att inte ha för bråttom. Vägen till ett tillfrisknande är lång och det är bättre att ta korta
steg än väldiga kliv. Se framför allt till att du gör framsteg i en takt som du trivs med. Vissa
omkring dig kommer säkert att ligga
på och uppmuntra dig att bli
ditt gamla jag igen.
Acceptera denna
uppmuntran, men låt
ingen pressa dig till att
göra något innan du känner
dig redo för det.
Kapitel 7
Komma på rätt kurs igen
Små steg
70
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
håller dig kvar på vägen
till ett normalt liv
Planera din dag
När du mår bra gör du många saker varje dag utan att ens tänka på det. Men när du återhämtar dig
från schizofreni är det lätt att hela dagar går utan att du får någonting gjort. Ibland kan det vara till
hjälp att planera hela dagen i förväg. Till exempel:
Förmiddag
Eftermiddag
• Äta frukost
• Möte med psykiatrisjuksköterskan på
• Vakna
• Duscha och borsta tänderna
• Gå i affärer. Handla mat, tidning, hyra video,
köpa födelsedagskort till mamma
• Cykla hem igen. Laga lunch. Äta lunch
vårdcentralen
• Skriva brev till en vän
• Städa badrummet
• Koppla av. Läsa tidningen
• Laga middag. Äta middag
• Cykla till dagcentret
• Titta på video
• Koppla av. Lyssna på musik
• Borsta tänderna. Gå till sängs
71
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Planera nu din egen dag:
72
Eftermiddag
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Förmiddag
Skriv upp i almanackan
Det är lätt att glömma saker som möten, dina anhörigas
och vänners födelsedagar. Genom att skriva upp det i en
almanacka kan du se till att du alltid vet vad som är på gång.
73
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Om du tackar ja till varje inbjudan du får (även om du inte är
särskilt intresserad när du får den) har du alltid något att se
fram emot.
Dagbok - dag för dag
I takt med att du blir bättre kan det vara bra för läkarna att veta exakt hur det går för dig, vad som
fungerar och vilka problem som finns kvar. Därför kan det vara en bra idé att kartlägga ditt liv i en
dagbok dag för dag. Till exempel:
Dag
Hur mår jag?
Dagens höjdpunkt
Problem
Måndag
Bra
Ja
Nej
Steg upp tidigt och tog ett bad
Nej
Tisdag
Hörde inte några röster
Lämnade inte mitt rum
OK
Tagit medicinen
Ja
Biverkningar
Lite dåsig
Onsdag
Ganska bra, men lite Nej Har gått upp 0,5 kg!!
Kognitiv terapisession Borde ha tagit mina
deppig över min vikt
Gick mycket bra
piller – gör det i morgon
Torsdag
Lite deppig
Ja
Dåsig
Ingen höjdpunkt i dag
Väntade besök av
Erik. Han kom inte
74
Deppig igen, Ja
Inga
Samtal med Erik
lite orolig
Pratade med Erik.
Han bad om ursäkt
Lördag
OK
Ja
Inga
Tittade på fotboll på TV. Vi vann!
Nej
Söndag
Tog en promenad
Nej
OK
Ja
Inga
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Fredag
Men allt detta fick ett abrupt slut när Erik drabbades av sin
första psykotiska episod.
Det tog sex månader med läkarbesök, psykiatriska
bedömningar, hembesök av psykiatrisjuksköterskan och
regelbunden medicinering innan han kände sig redo att träffa
andra människor igen. Om det inte hade varit för hustruns
stöd är inte Erik säker på att han hade återhämtat sig över
huvud taget.
Nu känner han sig mycket starkare. Medicineringen tycks
fungera och Erik känner sig beredd att ge sig ut i världen
igen. Han inser dock att han måste ta det lugnare den här
Sedan dess har han tagit ett steg i taget. Hans fru föreslog
att de skulle besöka några av de platser som de brukade
åka till när de var yngre. För säkerhets skull tog de med sig
numren han kan ringa i nödfall, men de behövdes aldrig.
De hade det underbart. På tu man hand njöt de av att
återuppliva gamla minnen.
Den senaste tiden har Erik känt sig stark nog att träffa sina
närmaste anhöriga och vänner. Han klarar nu av att umgås
i mindre grupper på tre, fyra personer utan att bli stressad
och har märkt att en del av hans sociala förmåga är på väg
att återvända. Han har till och med skämtat ett par gånger.
Erik vet att nästa steg är att börja träffa andra på egen
hand, utan att hustrun är med som stöd. Det är en lätt
skrämmande tanke, men Erik känner att han snart är redo
för det.
75
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Som framgångsrik advokat på en populär byrå
brukade han arbeta 14 timmar om dagen och
för det mesta umgås med klienter på kvällstid.
Han och hans fru ägnade helgerna åt att besöka
vänner eller hålla middagsbjudningar. Erik var
ambitiös och arbetsam. Han trivdes i sällskap med
andra och var känd för sitt skarpa intellekt och sin
spirituella humor.
gången. För ett par veckor sedan prövade han att gå på
teater med sin fru och några vänner. Han uppskattade
själva föreställningen men umgänget på baren efteråt tyckte
han var extremt jobbigt. Han blev orolig och kände hur han
tappade kontrollen.
ERIKS BERÄTTELSE
När Erik tänker tillbaka kan han inte fatta vilket
högt tempo han höll i livet förut.
Bli inte ett med patienten
Det kan vara traumatiskt att få diagnosen schizofreni,
inte bara för personen som har utvecklat sjukdomen utan även för hela familjen.
76
Kapitel
8
Hjälpa någon med schizofreni
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
När en medlem i din familj får diagnosen
schizofreni kan det kännas som
om du kastas in i en konstig och
främmande värld. Det kan bli
så att du fungerar som en sorts
buffertzon mellan de bra och
de dåliga perioderna. När allt
går bra klarar den drabbade sig
kanske på egen hand. När en kris
uppstår kan det bli fråga om vård på
sjukhus. Men däremellan kan du behöva ge
mycket stöd.
Du kan slitas mellan att känna dig orolig för din närstående, osäker på vad som ska hända i framtiden och ilska över de krav
som plötsligt ställs på dig. Om du inte är försiktig kan de här motstridiga känslorna splittra familjen.
Schizofreni ger efterdyningar som
77
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
berör många människor
Det finns flera saker du kan göra för att hjälpa både din närstående genom sjukdomen och dig själv
och andra familjemedlemmar att klara av den nya situationen. Till exempel:
• Lär dig så mycket som möjligt om schizofreni
• Ta reda på vad det finns för stödtjänster och kontaktgrupper där ni bor
• Gå med i ett nätverk för anhöriga där man delar erfarenheter och ger varandra stöd
• Fråga läkaren om det finns någon skriftlig information för anhörigvårdare och andra anhöriga
• Var uppmärksam på varningstecknen på schizofreni och ta i förväg reda på vem du ska
kontakta om du tror att din närstående håller på att få ett återfall
• Lär dig hur du ska hantera en kris
• Se till att du låter din närstående delta i alla beslut som rör omvårdnaden
• Gå på egen hand till läkaren och prata om dina farhågor om
den drabbade inte själv inser att hon eller han är sjuk
78
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
• Blunda inte för problemen eller hoppas att de ska försvinna
• Prata med andra i samma situation
•Uppmuntra din närstående att ta sin medicin. Om hon eller han inte vill det, försök då att förstå skälet och
diskutera hur detta kan lösas
• Försök få andra vänner och släktingar att förstå sjukdomen och fortsätta att höra av sig
•Försumma inte andra familjemedlemmar. Syskon till personer med schizofreni känner sig ofta förbisedda. Detta
kan skapa bitterhet och svartsjuka
• Kontakta en stödgrupp. Det kan vara till stor hjälp att få dela sina erfarenheter med andra i liknande situationer
79
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
• V
ar inte martyr! Du förtjänar att ha ett eget liv också. Se till att ta dig tid att göra sådant som du själv vill.
Om du känner att du inte orkar med allt, fråga vårdpersonalen om det finns några avlastningstjänster du
kan utnyttja
Jakten på information
Det kan vara mycket svårt att ta aktiv del i omvårdnaden av någon med
schizofreni om du inte får veta vad som händer. Tyvärr är det ofta så att
anhöriga får kämpa för att få information om sina närståendes vård. Du kan
förvägras information därför att personen med schizofreni inte tror att hon eller
han är sjuk, inte vill att du ska veta att hon eller han är sjuk eller har tagit avstånd
från sin familj och medvetet håller dig utanför.
Eftersom vårdpersonal har skyldighet
att respektera patientsekretessen
finns det inte mycket du
kan göra för att hålla dig
underrättad om vården
av någon som är fast
besluten att stänga dig
ute. Detta kan leda till
besvärliga situationer. Din
familjemedlem kan till exempel
plötsligt stå vid dörren efter att
ha blivit utskriven från sjukhuset utan
att du har fått veta det.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
80
Du bör därför göra klart för både familjemedlemmen och hans eller hennes kontaktpersoner inom
vården att de medicinska beslut som tas även är viktiga för dig.
Återfall – känn igen varningstecknen och symtomen
Det är uppskakande för alla berörda att vara med om ett återfall av sjukdomen. Bästa sättet att
förebygga detta är att se till att personen med schizofreni tar sin medicin enligt anvisningarna. Men det
är också bra att vara uppmärksam på förändringar i din närståendes beteende så att du är förberedd
på ett möjligt återfall. Lär dig att känna igen de speciella tecken och symtom som visar att en kris är
nära så att du är beredd att ge extra stöd. De här signalerna är antagligen desamma som fick dig att
söka hjälp för din närstående första gången.
Varje individ är unik, men några vanliga varningstecken är:
➜ Lynnighet, deprimerad eller extremt orolig, gråta väldigt mycket, skratta utan anledning
➜ Höra röster, bli ovanligt känslig för ljud eller ljus
➜ Förlora sinnet för humor
➜ Bli extremt aktiv eller passiv, sova väldigt mycket eller knappast alls
➜ Undvika sociala situationer, sluta med aktiviteter, vägra gå ut, låta relationer försämras
➜ Säga irrationella eller opassande saker, använda konstiga ord eller komma med meningslösa påståenden
➜ Inta konstiga kroppsställningar, stirra ihållande
Det är viktigt att komma ihåg att det bästa sättet att förhindra återfall är att den drabbade personen tar sin medicin enligt
anvisningarna. Om hon eller han vägrar, försök att reda ut vad det beror på. Om det är för att behandlingen inte fungerar eller
för att den ger biverkningar kan det vara läge att undersöka om det är möjligt att byta medicin.
81
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ Ha på sig bisarra kläder, sköta den personliga hygienen dåligt
För dagbok
Om du ser efter en person med schizofreni kan du ha mycket nytta av att föra dagbok. Det kan hjälpa
dig att känna igen beteendemönster som visar att behandlingen fungerar eller inte fungerar. Det kan
även hjälpa dig att förutse återfall.
Klara av kriser
82
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
2015
Om någon som står dig nära redan har haft en psykotisk episod
är det bra att ta reda på hur du bör agera om det händer igen. Här följer några tips:
Klara av kriser
➜ Undvik hot och ultimatum
➜ Kom ihåg att du alltid kan gå därifrån
➜ Försök att inte skrika
➜ Undvik att kritisera
➜ Luras inte
➜ Undvik gräl med andra familjemedlemmar om vad ni ska göra
➜ Stå inte upp om personen sitter ner
➜ Undvik ihållande direkt ögonkontakt eller beröring
➜ Låt personen få som den vill när det som begärs är rimligt
➜ Hindra inte personen från att ta sig ut genom att ställa dig i vägen eller låsa ytterdörren
➜ Tala i normal ton
➜ Gör en lista med telefonnummer till:
• husläkaren
• psykiatern
• kontaktpersonen
• polisen
➜ Se till att du vet vilket sjukhus ni ska åka till i ett krisläge
➜ Ta reda på vart du kan ringa för att få stöd dygnet runt
➜ Avtala med någon som kan passa övriga barn (i förekommande fall)
83
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
• en psykiatrisk akutmottagning
Förhandsbesked
Ett sätt att visa att du respekterar din närståendes önskemål är att hjälpa till att sammanställa ett
skriftligt förhandsbesked till läkarna om behandlingsmetoder som får och inte får användas. I ett
sådant anges hur patienten vill att vården ska fortskrida om hon eller han blir för dålig för att själv
kunna fatta beslut.
Förhandsbeskedet kan innehålla:
➜ Namnet på och kontaktuppgifter till en anhörig eller vän som ges behörighet att som ombud föra den vårdades talan
➜ En lista över vilka områden som ombudet kan fatta beslut om. Till exempel:
• medicinering
• övrig behandling
• ekonomi
• boende
➜ En lista över läkemedel som den vårdade helst vill slippa
84
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Kopior av förhandsbeskedet bör finnas bland patientens journalanteckningar, i hemmet och hos någon anhörig.
Du kan också föreslå din närstående att hon eller han alltid har med sig en kopia i plånboken.
Det var bara det att allt var så mycket lättare innan Eva blev
sjuk. På den tiden gick Helen och simmade varje dag efter
arbetet. Hon träffade sina vänner på helgerna och kunde
ibland ta ledigt och resa i väg några dagar. Och bäst av allt
var att hon och Eva då och då åkte till London för att shoppa.
Men när Eva började bli sjuk ville hon inte gå i affärer
längre. Faktum var att hon inte verkade vilja göra någonting
alls längre.
”Du är så tråkig och knepig nuförtiden”, skrek Helen till henne.
”Det är inte konstigt att du inte har några vänner.” Helen har
dåligt samvete för det också.
Så därför försöker Helen låta bli att klaga på sin syster. Hon
tänker på att vara positiv och uppmuntrande när hon hjälper
henne med enkla dagliga göromål som att klä på sig på
morgonen och att duscha. Eva verkar redan ha börjat bry sig
om hur hon ser ut igen.
Helen hjälper också Eva i kontakterna med gruppen av
läkare och sjuksköterskor som sköter behandlingen. Hon
följer med vid läkarbesöken och ser till att det tas hänsyn till
all relevant information (till exempel familjebakgrund). Hon
antecknar vid vilka tider Eva ska ta sin medicin och vilka
biverkningar som kan förekomma. Och hon har lärt sig att
känna igen tecknen på återfall och vet vad hon ska göra då.
Långsamt håller Eva på att bli mer självständig och Helen är
stolt över den viktiga roll hon vet att hon har haft i sin systers
tillfrisknande. Men en sak som psykiatrisjuksköterskan från
vårdcentralen sa vid sitt senaste besök har fått henne att
tänka till. ”Glöm inte att ha eget liv också”, sa han.
Det låter som ett bra råd. I kväll ska Eva själv laga sin
middag och Helen ska gå och simma med några vänner
efter jobbet.
85
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Helen visste att det inte var rätt att tänka så. Det var inte
Evas fel att hon hade schizofreni, och Helen fick dåligt
samvete för att hon retade sig på all uppmärksamhet som
systern fick.
I dag vet Helen förstås mycket mer om schizofreni. Hon vet
att Eva verkligen kämpar för att bli bättre och att hon behöver
allt stöd hon kan få.
HELENS & EVAS BERÄTTELSE
Det fanns stunder då Helen önskade att det var
hon som var sjuk i stället. Då hade hon kunnat
ligga och titta på TV hela dagen. Då hade hon inte
behövt stressa hem från jobbet för att ta hand om
sin syster Eva. Då hade hennes föräldrar kanske
brytt sig mer om henne.
Massor av andra saker hjälpte också till t.ex. att känna stödet
från vänner, att ha ett tryggt ställe att bo på, att ha tillräckligt
med pengar för att klara mig. Och givetvis har det varit väldigt
betydelsefullt att ha haft en bra psykiater – att bli behandlad
av någon som jag har förtroende för.
Jag hade tagit uppehåll ett år från studierna men fick chansen
att göra om de tentor som jag inte hade klarat. Det var en
av de viktigaste vändpunkterna i mitt liv – när jag lämnade in
tentamenspapperen och insåg att jag faktiskt skulle börja på
universitetet igen. Det var en stor seger för mig.
Många vänner försvann under sjukdomsperioden, men jag
fick också veta vilka som var mina riktiga vänner. Jag har haft
det besvärligt med relationer och även ganska svårt att få
jobb. I kontakten med många arbetsgivare har jag fått kämpa
mot stigmatiseringen som drabbar människor med psykiska
ohälsa, och då särskilt schizofreni.
För tillfället är jag anställd som projektarbetare för "User
Employment Programme (UEP)" vid Springfield Sjukhuset och
har nyligen blivit erbjuden tjänsten som samordnare för UEPteamet. Jag hjälper personer med psykisk ohälsa att arbeta
i vår verksamhet. Jag hjälper dem att få ett jobb till att börja
med, men även att kunna behålla det efter att de har blivit
anställda. Jag ställer upp med stöd och råd så länge de själva
vill. Jag har också precis tagit en examen i arbetspsykologi.
Sjukdomen schizofreni är missförstådd av samhället i stort,
men förhoppningsvis börjar allmänheten nu få en mer korrekt
bild genom medier, skola och utbildning så att det snart
ändras till det bättre.”
Emma Harding, projektarbetare och samordnare,
User Employment Programme, Springfield Sjukhuset,
Storbritannien
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
EMMAS BERÄTTELSE DEL 2
86
”Det som vände allt till det bättre för mig var
att jag hittade rätt läkemedel. Det var viktigt
eftersom det fungerade som en inkörsport till en
mängd andra hjälpverksamheter som jag kunde
börja utnyttja. Utan medicinen hade jag inte varit
tillräckligt frisk för att få ut någonting av grupperna
och aktiviteterna inom dagvården eller av terapin.
Jag skulle inte ha insett hur mycket min familj har
ställt upp för mig.
87 8
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Kapitel 9
Användbar information
Affektiv avflackning
Affekt är en medicinsk term för känsla.
Affektiv avflackning är när känslorna är
avtrubbade eller begränsade. Detta är ett
negativt symtom vid schizofreni.
hantverk (krukmakeri, målning, snickeri),
rollspel, musik eller diktläsning. Arbetsterapi
kan också hjälpa människor att införskaffa
praktiska kunskaper som ökar deras
chanser att få jobb.
Atypiska antipsykotiska läkemedel
En typ av antipsykotiska läkemedel som
används för att behandla schizofreni.
Akatisi
Rastlöshet och oförmåga att vara stilla. Om De flesta atypiska antipsykotiska
personen tvingas att sitta stilla kan hon eller introducerades på 1990-talet och har färre
biverkningar än typiska antipsykotika. De
han bli extremt orolig och upprörd.
betraktas allmänt som förstahandsvalet vid
behandling av schizofreni.
Akut schizofreni
Den fas då en episod av schizofreni
når sin kulmen eller när symtomen är
som allvarligast.
Anhedoni
Oförmåga att känna glädje över aktiviteter
som man tidigare uppskattade.
Antipsykotika
88
Det allmänna namnet på läkemedlen som
används för att behandla schizofreni. De
delas normalt upp i typiska och atypiska,
inklusive varianter av atypiska.
Arbetsterapi
Terapi som bland annat går ut på att lära
sig nya saker och att uttrycka känslor
genom en rad olika kreativa aktiviteter som
Dopamin
En signalsubstans i hjärnan som spelar
en viktig roll för vår förmåga att känna
välbehag och sinnesstämningar. Många
av symtomen vid schizofreni tros orsakas
av en förhöjd dopaminnivå i vissa delar
av hjärnan och låga nivåer i andra delar.
De flesta antipsykotika verkar genom att
påverka dopaminnivåerna i hjärnan.
Extrapyramidala symtom
Avtrubbning av affekt
Känslotomhet. Rösten kan bli entonig och
ansiktet uttryckslöst.
Rörelsestörningar som till exempel
ofrivilliga skakningar, darrningar, svårighet
att sitta stilla och ofrivilliga rörelser i
ansiktet. Extrapyramidala symtom (EPS)
är en biverkning av de äldre, typiska
antipsykotiska läkemedlen.
Dagpatient
Följsamhet
En person som kommer till sjukhuset för
medicinsk vård, till exempel får sin medicin
eller går på terapi, och sedan återvänder
hem. En dagpatient behöver inte vara
inlagd på sjukhuset.
Depåinjektion
Detta är en injektion som ges varannan
vecka eller med längre intervall och
som innebär att man inte behöver ta sin
antipsykotiska medicin varje dag.
Att ta sin medicin enligt läkarens ordination,
både vad gäller dosering och tidpunkter.
Försämrad talförmåga
Stumhet eller ett innehållsmässigt torftigt
tal. Försämrad talförmåga är ett negativt
symtom vid schizofreni.
Nordics/1013/ABI/1520b Feb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
Ordlista
Ordlista A–F
G-P
Generiskt namn
Namnet på den aktiva substansen
i ett läkemedel kallas det generiska
namnet. Det anger läkemedlets
kemiska sammansättning. Tillverkarna
av läkemedel marknadsför sina
olika produkter under speciella
namn som kallas varumärkesnamn.
Varumärkesnamnet skiljer sig nästan
alltid från det generiska namnet.
Genetik
Vetenskap som studerar ärftlighetens
principer och mekanismer, i synnerhet
hur egenskaper går i arv från föräldrar
till barn. Ärftliga faktorer kan öka risken
för schizofreni. Det bedrivs fortgående
forskning om sambandet mellan
schizofreni och ärftlighet.
Initiativlöshet
Oförmåga att påbörja eller slutföra
dagliga aktiviteter. Ett negativt symtom
vid schizofreni.
Katatoni eller katatoniskt
beteende
En extrem reaktionslöshet inför
omgivningen. Personen kan bli stel eller
till synes paralyserad eller verka befinna
sig i trans.
Kognition
Hjärnfunktioner som har att göra med att
tänka, minnas och bearbeta information.
Kortverkande injektion
En injektion av antipsykotiskt läkemedel
som oftast används i kritiska situationer,
exempelvis en akut episod, när
symtom snabbt behöver komma under
kontroll. Effekten avtar vanligtvis inom
12–24 timmar.
Kronisk schizofreni
Schizofreni betecknas som kronisk när
symtomen kvarstår under lång tid.
Långverkande injektion (depå)
Med den här typen av injektion frisätts
läkemedlet långsamt i muskeln. Ges
oftast till personer som har svårt att ta
sin medicin enligt ordinationen eller
som vägrar att ta den. Injektionerna
ges vanligtvis på sjukhus eller
öppenvårdsmottagningar och effekten
varar i 2–4 veckor.
Negativa symtom
En grupp schizofrenisymtom som
till exempel bristande motivation,
koncentraionssvårigheter och isolering
från anhöriga och vänner. De här
symtomen betraktas ibland vara
svårare att behandla än positiva
symtom och är ofta orsaken till mycket
av den ensamhet och isolering som
personer med schizofreni upplever. En
del av de negativa symtomen tros vara
kopplade till låga dopaminnivåer i vissa
delar av hjärnan.
Neuroleptika
En annan, äldre term för antipsykotika
vilken fortfarande ofta används
(se Antipsykotika).
Personlighetsklyvning
Se Multipel personlighet
Positiva symtom
En grupp symtom som inkluderar
hallucinationer (se, höra, smaka eller
lukta saker som inte finns),
vanföreställningar (tro på saker som
Multipel personlighet
absolut inte kan vara sanna) och
En sällsynt störning som innebär att en
förföljelsemani (extrem misstänksamhet).
person visar upp två eller flera distinkta
De här symtomen kan vara väldigt
och åtskilda identiteter, ofta med olika
ålder och kön. Denna störning är helt skild störande för personen som upplever
dem, men de dämpas i allmänhet snabbt
från och annorlunda än schizofreni, men
med antipsykotiska läkemedel.
antas ofta felaktigt vara av samma art.
89
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Ordlista
P-S
Psykiater
En läkare som är specialiserad på
psykiatri. Psykiatriker har utbildning i
medicin, är specialiserade på psykiska
sjukdomar och är behöriga att skriva
ut läkemedel för schizofreni. Jämför
med psykolog.
Vetenskapen om människors mentala
processer och beteende.
Psykos
Vetenskapen och läran om psykiska
sjukdomar.
En allvarlig psykisk sjukdom då en
persons förmåga att tänka, reagera
känslomässigt, minnas, kommunicera,
tolka verkligheten och uppträda normalt
kolliderar med förmågan att hantera
vardagens situationer.
Psykiatrisjuksköterska
Psykosomatisk sjukdom
Psykiatri
En sjuksköterska med specialistutbildning
i psykisk och mental hälsa.
Psykoanalys
En samtalsterapiform – introducerad
av Sigmund Freud – som handlar
om att genom analys av drömmar,
barndomsupplevelser osv lösa problem
i nuet. Den bygger på tron att en
individs problem huvudsakligen beror
på omedvetna drifter och negativa
upplevelser i den tidiga barndomen.
90
Psykologi
Psykolog
En person som har en examen i
psykologi. Psykologer som arbetar inom
patientvård kallas kliniska psykologer.
De kan ge psykoterapi men är inte
behöriga att skriva ut läkemedel. Jämför
med psykiater.
Kroppsliga symtom som kan bero på
stress eller andra psykiska, icke-fysiska
faktorer.
Psykoterapi
Behandling av psykiska och
känslomässiga problem genom samtal
mellan patient och terapeut. Stödterapi
och familjeterapi är olika typer av
psykoterapi.
Receptorer
Speciella områden i nervändar och
nervceller som kan reagera på kemiska
eller fysiska stimuli inifrån kroppen eller
utifrån. En del mediciner verkar genom
att öka känsligheten hos en eller flera
receptortyper. Andra kan hämma eller
stimulera specifika receptorer.
Rehabilitering
Rehabiliteringsprogram är avsedda att
hjälpa människor tillbaka till deras tidigare
funktionsnivå efter sjukdom, skada,
missbruk eller fängelsestraff. Målet är att
ge deltagarna de instrument de behöver
för att kunna leva självständigt.
Remission
Lindring av symtom. Vid schizofreni
betyder detta den delvisa eller
fullständiga tillbakagången av positiva
och negativa symtom.
Schizofreni
En psykisk sjukdom som drabbar en
av hundra personer världen över. Den
kännetecknas av positiva symtom som
vanföreställningar och hallucinationer,
negativa symtom som bristande
motivation och tillbakadragande från
anhöriga och vänner samt kognitiva
symtom som svårigheter att uppfatta
och komma ihåg ett samtal. Schizofreni
behandlas med antipsykotiska läkemedel
och kompletterande stödterapier.
Sjukdomsinsikt
Innebär att en person är medveten
om symtomen och att dessa är ett
tecken på sjukdom. Även om
sjukdomsinsikt i sig kanske inte är nog för
att ”bota” sjukdomen kan ett
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
Ordlista
S-Ä
känslomässigt accepterande av att
man är sjuk ofta hjälpa de drabbade att
hantera sina symtom.
Självhjälpsgrupp
En grupp människor som träffas
för att förbättra sin situation genom
diskussioner och särskilda aktiviteter. Till
skillnad från psykoterapi i grupp leds de
här sammankomsterna normalt inte av
någon terapeut.
Skyddad sysselsättning
En sorts anställning eller ett
yrkesförberedande program som
efterliknar en verklig arbetsplats.
Verksamheten bygger ofta på uppdrag
från lokala företag, och deltagarna
utbildas för arbetet som sedan görs
under handledning. Typen av jobb
varierar beroende på uppdraget och
lokala arrangemang, men består
mestadels av fabriks- eller
kontorsarbete. Även om huvudsyftet
är att personen ska lära sig
grundläggande arbetsmoment får
deltagarna ofta en mindre lön för
sitt arbete.
Socialarbetare
En person med specialiserad utbildning
för att hjälpa personer med deras sociala
anpassning. Vid schizofreni kan detta
bestå av rådgivning till personer och
deras anhöriga om hur man ska hantera
olika sociala eller känslomässiga problem
som är en följd av sjukdomen.
Stigmatisering
I samband med psykisk sjukdom står
stigmatisering för samhällets negativa
inställning till människor med psykiska
hälsoproblem, vilket ofta speglas i
allmänhetens negativa behandling av
dessa människor.
Typiska antipsykotiska
De första antipsykotiska läkemedlen
som infördes på 1950-talet. Typiska
antipsykotiska är effektiva mot de positiva
symtomen vid schizofreni, men tenderar
att ge rörelsestörningar som darrningar
och skakningar. De har också andra
biverkningar och begränsad effekt på de
negativa symtomen vid schizofreni. De har
ingen effekt på kognitiva symtom.
Underhållsdos
En läkemedelsdos som om den tas
regelbundet hjälper till att hålla symtom
under kontroll.
Vanföreställning
En fast övertygelse som saknar grund i
verkligheten och inte påverkas av rationella
argument eller bevis på motsatsen.
Människor med vanföreställningar är
ofta förvissade om att de är en berömd
person, är förföljda eller att de kan utföra
fantastiska ting. Vanföreställningarna kan
vara kopplade till någon gud eller religion.
Yrkesvägledning
Vägledning som hjälper en person att hitta
och utbilda sig till ett lämpligt arbete.
Ämnesomsättning
De fysiska och kemiska förändringsprocesser i kroppsvävnaden som gör
att näringsämnen, exempelvis från mat,
kan tas upp i blodet efter nedbrytning.
Processen omfattar transporten av
föda från matspjälkningskanalen
till utsöndringsorgan som njurarna
och tarmarna. Rubbningar i ämnesomsättningen som ofta kan drabba
personer med schizofreni är bland annat
diabetes och högt kolesterol.
91
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Ordlista
Referenser
➜A
Checklist for People with Mental Health Problems.
Royal College of Psychiatrists. 2004.
http://www.rcpsych.ac.uk
➜ S chizophrenia: Help for Partners and Families.
http://www.camh.net/about addiction mental health/
schizophreniahelp.html
➜ Advances in Psychiatric Treatment, 2000, vol. 6, sid. 93–101.
➜ S chizophrenia Help is at Hand. Royal College of
Psychiatrists. 2001.
➜G
uidance on the Use of Newer (Atypical) Antipsychotic Drugs
for the Treatment of Schizophrenia. Technology Appraisal No.
43. National Institute for Clinical Excellence. 2002.
➜ Information Guide on Schizophrenia.
Schizophrenia Ireland. 1996.
➜ The Sane Guide for Carers. Sane Australia.
➜ The Sane Guide for Consumers. Sane Australia.
➜ The Sane Guide to Fighting Stigma. Sane Australia.
➜ The Sane Guide to Schizophrenia. Sane Australia.
➜O
nly the Best. Medicine for the Treatment of Psychosis.
Rethink. 2002. http://www.rethink.org
➜ T reating and Managing Schizophrenia (Core
Interventions): Understanding NICE guidance
– Information for People with Schizophrenia, Their
Advocates and Carers, and the Public. National
Institute for Clinical Excellence. 2002.
➜ S chizophrenia: A Handbook For Families. Health Canada
i samarbete med Schizophrenia Society of Canada.
http://www.mentalhealth.com
➜A
ndrews G, Creamer M, et al. The Treatment of Anxiety
Disorders: Clinician Guides and Patient Manuals. 2nd
Edition. Cambridge University Press. 2003.
➜ S chizophrenia.com
http://www.schizophrenia.com/index.html
➜U
nderstanding Schizophrenia. Mind.
http://www.mind.org.uk
➜N
ational electronic Library for Mental Health.
http://www.nelmh.org
92
➜ T arget Schizophrenia. The Association of the British
Pharmaceutical Industry. May 2003.
➜B
irchwood M, Spencer E, et al. Schizophrenia:
Early Warning Signs Advances in Psychiatric Treatment,
2000, vol. 6, sid. 93–101.
Nordics/1013/ABI/1520bFeb
Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b
2015
➜ E xpert Consensus Treatment Guidelines for
Schizophrenia: A Guide for Patients and Families.
The National Alliance for the Mentally Ill. 1999.
Biverkningar av antipsykotiska läkemedel*
Hur det yttrar sig
Vad läkaren kallar det
Ofrivilliga skakningar
Stela muskler
Abnorma kroppsrörelser
Rastlöshet och oro
Pigg och vaken Förhöjd blodsockernivå
Extrapyramidala symtom (EPS): Tremor
Extrapyramidala symtom (EPS): Dystoni
Extrapyramidala symtom (EPS): Dyskinesi
Extrapyramidala symtom (EPS): Akatisi
Aktivering, icke-sederande
Diabetes eller nedsatt glukostolerans
Störningar i hjärtats rytm Arytmier, t ex takykardi eller flimmer
Ofrivilliga rörelser i tunga, ansikte och käkar
Muntorrhet, förstoppning, dimsyn, svårigheter att kissa
Dåsighet eller trötthet
Onormal produktion av bröstmjölk, menstruationsrubbningar, sexuell dysfunktion, infertilitet, impotens
Viktökning
Tardiv dyskinesi
Antikolinerga biverkningar Somnolens
Förhöjda prolaktinnivåer
Viktökning
93
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
* Förekomsten av biverkningar varierar mellan olika läkemedel
Rodney Elgie
Ordförande, GAMIAN-Europe (The Global Alliance of Mental Illness Advocacy Networks),
Storbritannien
Alain Patrice Van AmerongenPsykiater och medlem i Union Nationale des Amis et Familles de Malades Psychiques
(UNAFAM), Frankrike
Peter Byrne
Universitetslektor i psykiatri, University College London, Storbritannien
Sandra D’ArienzoMedlem, Vereinigung Der Angehorigen Von Schizophrenie/Psychisch-Kranken (VASK),
Schweiz
Christina HickeySpecialistsjuksköterska/distriktsmentalsköterska, Carlow Kilkenny Mental Health Services,
Kilkenny, Irland
Nationalsekreterare, Association of Community Mental Health Nurses of Ireland, Irland
Martin LambertPsykiater, docent vid universitetet i Hamburg, Psychosis Early Detection and Intervention
Centre (PEDIC), Centre for Psychosocial Medicine, Department for Psychiatry and
Psychotherapy, Hamburg University, Tyskland
Janet McCraeOrdförande, European Federation of Associations of Families of People with Mental Illness
(EUFAMI), Storbritannien
Simona SappiaSamordnare, National Coalition of Associations of Patients Suffering from Chronic
Diseases (CnAMC), Cittadinanza, Italien
:
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Vi vill tacka Otsuka Pharmaceuticals Europe Ltd. för all hjälp att göra den här handboken tillgänglig för
intresserade.
Följande personer har också varit till stor hjälp vid framtagandet av den här handboken:
Mark Agius
Specialist, Bedfordshire and Luton Community NHS Trust, Storbritannien
Begoñe AriñoStyrelseledamot och ex-president, European Federation of Associations of Families of People with
Mental Illness
Sanja Martic-BiocinaPsykiater, Psychiatric Hospital Vrapce Zagreb, och konsult, Organisation of the Careers and Families of People
with Serious Mental Illness, Zagreb, Kroatien
Vreni Diserens
Ordförande, Vereinigung der Angehörigen von Schizophrenie/Psychisch-Kranken (VASK), Schweiz
Marina Economou
Ordförande, Panhellenic Association for Families of Mental Health, Grekland
Elizabeth Gale VD, mentality, Storbritannien
Preston J Garrison
Generalsekreterare och VD, World Federation of Mental Health, USA
Wolfgang Geabel
Ordförande, German Schizophrenia Network, Tyskland
Terry Hammond
Special Programmes Manager, Rethink, Storbritannien
John Henderson
Senior Policy Advisor, Mental Health Europe, Belgien
Nigel Henderson
VD, Penumbra, Skottland, Storbritannien
Köksal Alptekin Ordförande, Schizophrenia Solidarity Association of Izmir, Turkiet
Paolo MorselliPsykiater och generalsekreterare, GAMIAN-Europe (The Global Alliance of Mental Illness Advocacy Networks), Frankrike
Claudia Di Nicola
Ordförande, Associazione Italiana Donne Medico, Italien
Inger Nilsson Ordförande, European Federation of Associations of Families of People with Mental Illness (EUFAMI), Sverige
Vladimir Rotstien
Ansvarig vid Department of Epidemiology, och ordförande, Public Initiatives in Psychiatry, Russian Academy of
the Medical Health Sciences, Russian Academy of Medical Sciences, Ryssland
Marjorie Wallace
VD, SANE, Storbritannien
Maria Luisa ZardiniOrdförande, Associazione per la Riforma dell’Assistenza Psichiatrica (ARAP), och styrelseledamot, European
Federation of Associations of Families of People with Mental Illness (EUFAMI), Italien
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Slutligen ett särskilt tack till:
Mark Hunter, medicinskribent, för redaktionell hjälp och Martin Davies, psykiatrisjuksköterska och tecknare, för illustrationerna; och Tessa Lush.
96
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
Anteckningar
Where
is my och
life going?
Information
stöd på Internet
SVERIGE
Schizofreniforbundet
➜ www.schizofreniforbundet.org.se
SMH – Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
R
➜ www.rsmh.se
ård och stöd till patienter med schizofreni - en kunkapsöversikt
V
➜ www.sos.se
INTERNATIONELLT
➜ www.eufami.org
➜ www.gamian.org
➜ www.mentalhealtheurope.org
97
97
Nordics/1013/ABI/1520b Feb2015
Nordics/1013/ABI/1520b Feb 2015
➜ www.wfmh.org
Nordics/1013/ABI/1520b
Feb 2015
Nordics/1013/ABI/1520b
Feb 2015
Otsuka Pharma Scandinavia AB
Birger Jarlsgatan 27
SE-111 45 Stockholm, Sweden
Tel +46 8 545 286 60
www.otsuka.se