Från Troja till Mykene 7,5 hp
VT-15
Kursansvarig: Michael Lindblom
Antikens kultur och samhällsliv A
30 hp VT-15
• Från Troja till Mykene - denna kurs
• Det klassiska Grekland - den grekiska kulturvärlden
under arkaisk och klassisk tid; konstvetenskaplig
metodik
• Från Alexander till Augustus - den grekiska och
romerska kulturvärlden under hellenistisk tid;
epigrafiska och numismatiska källmaterial
• Det romerska imperiet - den antika världens kultur
och samhällsliv under romersk kejsartid; historisk
metodik
Funerary meals at the LH I Shaft Graves at Lerna
Kommunikation via videolänk
Institutionen gör det för att kunna erbjuda
• Samma utbildning vid två campus
• Mer lärarledd undervisning
Det finns nackdelar
• Det tar längre tid
• Bild och ljud kan variera
• Lite svårare att ställa frågor och kommentera
• Förbindelsen kan brytas
Funerary meals at the LH I Shaft Graves at Lerna
Kommunikation via videolänk
Om videolänken bryts, vill jag att gruppen sitter kvar.
Om förbindelsen inte återupprättas efter fem minuter,
vill jag att någon ringer till mig på min mobil (0709429234) så vi kan diskutera hur vi bäst går vidare.
Närvaro
• Jag vill veta vilka som är med vid undervisningen =
närvarolista
• Texta namn tydligt på listan som går runt i salen!
• Sista personen som skriver på listan i Uppsala ansvarar
för att lägga den i mitt postfack på institutionen.
Lärandemål
Efter godkänd kurs skall studenten kunna:
• redovisa grundläggande kunskaper om grekisk och italisk
förhistoria
• diskutera arkeologisk metodik i samband med studiet av antikt
källmaterial
• utföra inom kunskapsområdet grundläggande sökningar i
bibliotekets tryckta och digitala samlingar och
bibliotekskataloger
Schema
Kurslitteratur
• Demoule, Jean-Paul & Catherine Perlès, ‘The Greek Neolithic: A New Review’, Journal of
World Prehistory 7, 1993, 355‒416 [Finns i SP].
• *Gates, Charles, Ancient Cities. The Archaeology of Urban Life in the Ancient Near East
and Egypt, Greece and Rome, 3:e uppl., London & New York: Routledge, 2011.
• Harding, Anthony & Harry Fokkens (eds.), The Oxford Handbook of the European Bronze
Age (Oxford Handbooks in Archaeology), Oxford: Oxford University Press 2013. Kapitel
35‒38 [Finns i SP].
• Homeros, Iliaden, i övers, av Ingvar Björkeson, Stockholm: Natur & Kultur 2009. I urval
enligt lärarens anvisningar.
• *Kyle, Donald G., Sport and Spectacle in the Ancient World, Malden, MA: Blackwell,
2006. Kapitel 1‒3.
• *Morris, Ian & Barry B. Powell, The Greeks. History, culture and society, 2:a rev. uppl.,
Pearson 2009. Kapitel 1‒6, samt relevanta delar av kapitel 25.
• *Pedley, John Griffiths, Greek art and archaeology, 5:e rev. uppl., Upper Saddle River:
Pearson, 2011. Kapitel 1‒4.
• Renfrew, Colin & Paul Bahn, Archaeology: theories, methods and practice, 6:e rev. uppl.,
London: Thames & Hudson, 2012. I urval efter lärares anvisningar.
• Shelmerdine, Cynthia W. (ed.), The Cambridge Companion to the Aegean Bronze Age,
Cambridge: Cambridge University Press, 2008.
* = kurslitteratur även i andra moment på A-kursen
Examination
Examinationsgrundande komponenter :
• Seminarier (30/1 och 6/2)
• Salstentamen (20/2)
OBS: Frånvaro vid seminarier ska anmälas och ger
extrauppgift
Information om kurslitteratur
Schema
Anslagstavla
Lokaler!
Studentportalen
Platser och begrepp
Blindkartor
Undervisningsmaterial
Frågor
Funerary meals at the LH I Shaft Graves at Lerna
Kommunikation via videolänk
Att tala inför andra – nu testar vi!
Neolitikum i Grekland
neoli´tikum (latiniserad ordbildning av neo- och
grek. lithiko´s 'som rör stenar', av li´thos 'sten'), yngre
stenåldern, bondestenåldern (i motsats till paleolitikum,
äldre stenåldern, jägarstenåldern).
Nationalencyklopedin
Neolitiseringen - Vad innebar det?
Övergången från fångst- och samlarekonomi till åkerbruk
och boskapsskötsel.
Domesticering
NE: domesticering (av domesticera, av
latin dome´sticus 'hörande till hus och hem', av do´mus 'hus'),
den förändring som en djurart genomgår när den övergår från
vild form till ett av människan påverkat och mer eller mindre
beroende husdjur.
•
•
•
•
Djur
Växter
Människan
Rummet
Jordbruket
Linser (Lens culinaris)
Emmervete (Triticum dicoccum)
Även enkornsvete (Triticum
monococcum), korn (Hordeum
vulgare), ärter (Pisum sativum),
bittervicker (Vicia ervilia), kikärter
(Cicer arietinum), .
Djurhushållning
Tamhunden arkeologiskt belagd från cirka 12000 f.Kr.
Den neolitiska domesticeringen innefattar inledningsvis
framförallt får och getter, med kon och grisen
introducerade något senare.
”Den neolitiska revolutionen”
•
•
•
•
•
•
•
•
ökad befolkningsmängd och täthet,
bofasthet,
ökad social stratifiering,
tekniska landvinningar,
urbanisering,
handel,
aggression och erövring
symbolvärld
V. Gordon Childe, 1892-1957
Den bördiga halvmånen
http://www.archatlas.org/themes/agriculture.php
Intraregional variation
En spridd domesticeringsprocess
Från M.A. Zeder, PNAS 105: 33, 2008.
Det första jordbruket 9000-7000 f.Kr.
Tell Abu Hureyra 11000-7000 f.Kr.
Norra Syrien, vid Eufrat (idag under vatten
pga dammbygge)
I.
1100-9400, Året-runt-boende för
jägare-samlare (mycket välbevarad
flora och fauna).
II. 9400-7000, Jordbrukarsamhälle
Övergången från mesolitikum till
neolitikum dokumenterad
Jakt ersätts delvis med jordbruk (vete, råg)
och tamboskap (får) från ca. 9500 f.Kr.
Ökad bofasthet och intensifiering av
insamling ochförrådshållning.
Jericho 9000-5000 f.Kr.
•Belägg för jorbruk (vete och råg) samt
domesticerade djur (får ochgetter) från
ca. 9000 f.Kr.
•En ”urban” miljö med 2000-3000
invånare och en befästningsmur från ca.
8000 f.Kr.
Choga Mami 5500-5000 f.Kr.
De äldsta bevarade bevattningskanalerna i Choga Mami visar
ursprunget till tekniken som kom att spridas över hela
Mesopotamien under 4000-talet.
Çatalhöyük 7400-5700 f.Kr.
Çatalhöyük 7400-5700 f.Kr.
•5000-8000 invånare
•Jordbruk (vete, råg,
ärtor, pistasch, päron)
och tamboskap (grisar,
får, getter, nötboskap)
•Långdistanshandel (bl.a.
obsidian)
•Förvaringsutrymmen
•Kultutrymmen
Catalhöyük 7400-5700 f.Kr.
Çatalhöyük 7400-5700 f.Kr.
http://www.catalhoyuk.com/index.htm
Primärt och sekundärt
Sekundära centra
Från M.A. Zeder, PNAS 105: 33, 2008.
Endogen
Exogen
Kombination
Fayum-sänkan (Egypten)
• En oas sydväst om Kairo
• Det äldsta jordbruket belagt från
ca. 5000 f.Kr.
• Relativt små, sjönära bosättningar
• Långdistanshandel
Den neolitiska sekvensen i Grekland
Akeramiskt neolitikum
6800-6500 f.Kr.
Tidigneolitikum
6500-5800 f.Kr.
Mellanneolitikum (”Sesklo”)
5800-5300 f.Kr.
Senneolitikum (”Dimini”)
5300-4500 f.Kr.
Finalt neolitikum
4500-3100f.Kr.
Neolitiska Grekland
Dikili Tash, Makedonien
http://www.dikili-tash.fr/index_en.htm
Bosättningsperiod: 64004000 f. Kr.
Fokus: 5200-4200 f.Kr.
Sesklo, Thessalien
- Mellanneolitikum, ca. 5800-5300 f.Kr.
- Sesklo består av en bebyggd akropol omgiven av en lågstad. Hela
bosättningen täckte ungefär 25-30 hektar och där bodde
uppskattningsvis 3000-4000 människor
- Bosättningen omgärdades av en tjock mur
Dimini, Thessalien
• Senneolitikum till tidig bronsålder, ca. 5300-2700 f.Kr.
•Arkitekturen i Dimini och Sesklo är distinkt under SN. Små ”fort”
med flera inhägnader runt en central byggnad som vetter mot en
liten centralgård.
• 30-40 hus, 200-300 personer
Dimini, Thessalien
Franchthi-grottan, Argolis
• Paleolitiskt säsongsboende 20000-8300 f.Kr.
• Mesolitiskt säsongsboende 8300-6500 f.Kr.
• Permanent boende under hela neolitikum 6500-3100 f.Kr.
Franchthi-grottan
Franchthi-grottan
Neolitisk keramik
Mesolitiska begravningar
Neolitiska figuriner
Fossila plantrester
Fiskekrokar
Specialisering
Obsidian
Stämplar/sigill
Bildvärld
